Föreningen Vårda Uppsala

Kommunstyrelsen 2012-03-19
Uppsala kommun
753 75 Uppsala

Ang. utredningsområdet Marielund KSN-2011-0538

Med anledning av kommunstyrelsens beslut om uppdrag till plan- och byggnadsnämnden att genomföra programarbete för utredningsområdet i Marielund ber Föreningen Vårda Uppsala (FVU) att få anföra följande:

Uppsala är en kraftigt växande stad och det är lätt förstå att kommunen ser positivt på planansökningar för exploatering. Men samtidigt framgår det av kommunens översiktsplan, ÖP 2010, Funbo FÖP samt kommunens hållbarhetsmål att det finns starka argument mot en omfattande exploatering i Marielund. Varför påbörja en exploatering så långt från Uppsala och långt från samhällsservice i stället för att bygga i de utpekade tillväxtorterna närmare Uppsala, i första hand i Gunsta/Bärby? Varför pressa in en så stor exploatering i just detta känsliga och komplexa område med dess höga kultur- och naturvärden?

Områdets höga kultur- och naturvärden fastslås i ÖP 2010
Av ÖP 2010 framgår att Marielund med sin homogena bebyggelse med sommarvillor utgör kulturmiljö, kommunal kärna, ”som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll” (U27). Denna miljö kräver både varsamhet och stora respektavstånd. Såväl området kring Trehörningen som området kring Funbosjön har ”mycket högt naturvärde”. Området kring Trehörningen är redovisat som ”närrekreationsområde” för Uppsala kommun.

Området mellan Marielund och väg 282 består av bruten terräng med blandskog, ännu med ek och andra lövträd, hassel och rester av en rik lundflora; området med dessa spår av lundar och hagar har ett högt värde som utpost mot väster av Roslagsnatur, i kontrast mot den anslutande stora lerslätten.

Hela stråket från Funbosjön över Marielund till Trehörningen och mot Fjällnora friluftsgård har således höga kultur- och naturvärden och utgör en enastående tillgång för hela Uppsala liksom för närbelägna tätorter. Här finns utomordentliga utvecklingsmöjligheter som bör tas till vara genom insatser för ökad tillgänglighet t.ex. med gång- och cykelförbindelser från Uppsala och mellan omgivande fem sjöar.

Låg servicenivå inom överskådlig framtid
Marielundområdet saknar ett kapacitetsstarkt vägnät och lokala kopplingar till omkringliggande orter och byar vilket innebär krav på stora investeringar i vägnätet vid en omfattande exploatering. Det finns busstrafik på väg 282, dock med låg turtähet under vissa delar av vardagar samt under helger. För delar av de tänkta exploateringsområdena uppgår avståndet till busshållplats till 2 km. Dessa omständigheter medför högt bilberoende.

Marielundsområdet saknar lokaler för förskola, skola mm vilket medför behov av investeringar samt kostnader för skolbuss mm. Marielundsområdet saknar också dagligvarubutik; avståndet till närmaste butik är långt. Även med en ganska omfattande exploatering torde inte erforderligt underlag erhållas för en närbutik. Detta medför högt bilberoende samt att området blir olämpligt för hushåll med äldre personer och icke bilburna – en utveckling i strid mot hållbarhetsmålen.

Hög kostnad att bygga ut VA-försörjningen
I ett läge där kommunen under flera år investerat mångmiljonbelopp i nya VA-ledningar är det uppenbart att en utbyggnad av Marielund kräver en ytterligare stor investering och en ekonomisk belastning för VA-kollektivet under många år tills dess VA-avgifter så småningom kan upptas från utvecklingsorterna närmare Uppsala i Funbostråket. En ev. höjd VA-taxa gagnar inte Uppsalas invånare och konkurrenskraft.
Sammanfattande kommentarer och förslag
Kommunen har genom Funbo FÖP fattat ett klokt beslut om ett utvecklingsstråk från Uppsala österut till Almunge, på sikt till Knutby, med tanken att utveckla de befintliga tätorterna i detta stråk. Det är anmärkningsvärt att kommunstyrelsen nu gått ifrån denna inriktning genom att bejaka utvecklingen av en ny ytterligare tätort i stråket – en omfattande exploatering på till stor del orörd naturmark, i ett område med höga värden som bör tas tillvara som en tillgång för rekreation och friluftsliv, i ett läge som kräver stora grundinvesteringar i infrastruktur och som dessutom kommer att leda till ett högt bilberoende. Det är också anmärkningsvärt att kommunstyrelsen utan analys lämnat över utredningen till plan- och byggnadsnämnden, en fråga av komplex natur både med hänsyn till ekonomi och hållbarhetsaspekter som ju kommunstyrelsen bör hantera mot bakgrund av den inriktning som kommunfullmäktige beslutat genom att anta ÖP 2010.

Kommunens huvudstrategi för framtiden är att satsa på en förtätning av staden av bl.a. hållbarhetsskäl, varigenom underlaget för kollektivtrafik ökas. Samma utbyggnadsstrategi borde gälla för kommunens kransorter; många av dessa orter har redan idag bra kollektivtrafik, utbyggt vägnät, skolor, förskolor, fritidslokaler mm vilket innebär att exploatering kan ske utan större följdinvesteringar. Marielund däremot ligger utanför dessa tätortsområden och saknar sådana förutsättningar för exploatering. Området med dess värdefulla kulturmiljö och angränsande naturområden bör i stället främst tas tillvara som fritids- och rekreationsmiljö för Uppsala och angränsande tätorter.

Resultatet av kommunstyrelsens uppdrag till byggnadsnämnden torde med all säkerhet bli en insikt om att en omfattande utbyggnad i Marielund är orimlig av flera skäl. I likhet med processen för Funbo FÖP kommer förslaget att möta stark kritik från boende och många remissinstanser. Den bakvända utbyggnadsordningen i stråket kommer att innebära mycket höga initialkostnader för utbyggnad av VA-system och annan infrastruktur. Det bilberoende som blir en följd av projektet strider mot kommunens hållbarhetsmål.

Med hänvisning till ovanstående är det en naturlig slutsats att planeringsinsatserna istället inriktas på beslutad stråkstrategi med Gunsta/Bärby, Länna och Almunge som utvecklingsorter jämte åtgärder för att långsiktigt säkra kultur- och naturvärden i Marielund och dess angränsande naturområden både kring Funbosjön och kring Trehörningen mot Fjällnora. Detta behöver inte innebära en död hand över området. Tvärtom bör Marielundsområdet kunna kompletteras varsamt och jämte angränsande naturområden göras tillgängligt bl a genom utbyggnad av gång- och cykelvägnät mm och härigenom bli ett attraktivt besöksmål för hela kommunen.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Sten Åke Bylund Bengt Jonsell
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden 2012-03-20
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv Sverker, Uppsala kommun. Dnr 2012/20102-1. Samråd.

Planen innehåller förslag till nybyggnad av skola samt förändring av användningen av en av de befintliga skolbyggnaderna. Planen syftar till att stärka skyddet för skolbyggnaderna uppförda 1906 och 1923.
I planen ingår rivandet av en befintlig matsal från 1960-talet samt uppförande av en ny skolbyggnad på parkmark i hörnet av Wallingatan och Ringatan.

Planen har föregåtts av en mångårig diskussion om Luthagens skolor där Sverkerskolans vara eller inte vara som skola och karakteristisk bebyggelse i kvarteret stått i centrum. Föreningen Vårda Uppsala ser det som mycket positivt att de två äldre skolbyggnaderna i den föreliggande planen bevaras och att en utbyggnad och modernisering möjliggörs i den föreliggande planen. Likaså är det av mycket stor vikt att det i planen förs in tydliga skyddsbestämmelser för de bevarade skolbyggnaderna.

Att den befintliga matsalen rivs och ersätts av nya lokaler i anslutning till den nybyggda skolan är endast positivt då den befintliga byggnaden är i mycket dåligt skick och knappast tillför området några större miljömässiga kvaliteter. Det är däremot av stor vikt att den mark som frigörs tillvaratas och utnyttjas väl.

Det är av mycket angeläget att den planerade nya skolbyggnaden längs Ringatan följer de proportioner och takhöjder som finns i området på skolhussidan av Ringatan. Likaså bör en nybyggnad komplettera utan att konkurrera med befintliga byggnader eller för den delen göra avkall på egna arkitektoniska kvaliteter. Därför är det viktigt att planen ger goda möjligheter till en högklassig arkitektur som väl förhåller sig till de befintliga byggnaderna.

En förändring av den äldsta byggnaden till kontor eller bostäder kommer kräva att området tas i anspråk kring byggnaden för detta ändamål. Likaså försvinner den lilla parkyta som idag finns i hörnet av Wallingatan och Ringgatan med den tänkta nybyggnationen. Därmed är det av yttersta vikt att dessa förändringar inte inkräktar på förutsättningarna för en god skolmiljö och gård. Därför bör den friyta som uppstår vid rivandet av matsalen omskapas i sin helhet till grönytor för skolgården. Det skulle kunna göra den idag huvudsakligen grus- och asfaltsbelagda gården till en varierad och tilltalande skolgårdsmiljö.

Föreningen Vårda Uppsala ställer sig positiv till planen i stort och ser en utbyggnad av skolverksamheten som viktig för området. Vi vill dock understryka vikten av arkitektonisk kvalitet i de nya byggnaderna och att skolgården förses med grönytor och att de frilagada ytorna till mycket ringa del utnyttjas för ändamål som redskapshus, miljöstationer mm.

Sverkerskolan var när den uppfördes vid 1900-talets början en central nod för utbyggnaden av stadsdelen
Luthagen. Skolan blev från början ett centrum för den nya framväxande bebyggelsen och områdets arbetarbefolkning fick därigenom tillgång och närhet och till en högklassig skolmiljö. Genom 1900-talets sociala och bebyggelsemässiga förändringar av Luthagen har skolan förblivit den punkt vari stadslivet haft en naturlig utgångspunkt. Dess plats i kvarteret i hundra år ska också ses som ett synnerligen viktigt kulturhistoriskt kitt som hållit samman vardagsliv, historia och framtid på ett sätt som få byggnadstyper kan. Det är en byggnad som i dess mest positiva mening härbärgerar och är en del av ett levande kulturarv, samtidigt som det är en kreativ miljö för framtiden. Till detta uppvisar den också mycket höga arkitektoniska värden som ger ytterligare kvaliteter såväl till skolmiljön som till området. Av dessa anledningar är det av yttersta vikt att förändringarna mycket noga beaktar de befintliga kvaliteterna och samtidigt skapar förutsättningar för fortsatt goda utvecklingsmöjligheter av skolverksamheten.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Henrik Widmark
Ordförande Styrelseledamot