2025-01-17
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Uppsala kommun planerar, genom rubricerat planförslag, att exploatera 14 hektar tätortsnära högklassig brukningsvärd jordbruksmark i Norra Sunnersta för ny bostadsbebyggelse.
Enligt miljöbalken 3 kap. 4 § är jordbruk av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Kommunen har inte visat att planerad exploatering av brukningsvärd jordbruksmark för nya bostäder inte kan genomföras någon annanstans. Planområdet berörs också av riksintresset Uppsala stad (C 40 A), som framhåller betydelsen av den historiska tillfartsvägen till staden och det öppna landskap som omger den. Föreningen Vårda Uppsala avstyrker därför det presenterade förslaget till detaljplan för Norra Sunnersta och önskar att planeringen för en exploatering av denna prima brukningsvärda jordbruksmark avbryts.
Skälen till vår avstyrkan
Bakgrund till hur Uppsala kommun har exploaterat värdefull jordbruksmark
Andelen jordbruksmark i Uppsala kommun utgör cirka 25% av kommunens totala landareal. Mellan åren 2006–2020 exploaterades 244,5 hektar åkermark och 40,3 hektar betesmark i Uppsala kommun, totalt cirka 285 hektar. Sedan 2006 har Uppsala kommun varit en av de kommuner som exploaterat störst jordbruksarealer i Sverige. Cirka 6 916 hektar jordbruksmark har gått förlorad inom kommunen mellan åren 2000–2021.
Tätortsnära högklassig jordbruksmark – en viktig resurs vid kris och krig
Tätortsnära högklassig jordbruksmark är av yttersta vikt för befolkningen i Uppsala vid en kris- eller krigssituation för att säkerställa möjligheterna av att kunna odla egna livsmedel. Sådana tätortsnära jordbruksmarker hade mycket stor betydelse för livsmedelsförsörjningen i större och medelstora städer i Sverige under andra världskriget. Uppsala kommun bör i sitt planeringsarbete tona ned det kortsiktiga intressen för exploatering av jordbruksmarker och i stället sätta alla sina beslut i ett 100 års-perspektiv för att erhålla en hållbar utveckling för Uppsalas markanvändning.
Uppsalas kommuns politik relaterat till jordbruksmarken
Utfallet av den folkomröstning som genomfördes 2024 har tolkats på olika sätt. Klart var dock att samtliga partier inför valet sa sig arbeta för att stärka de kransorter som nämndes i den formulering som låg till grund för frågeställningen vid omröstningen:
”Uppsala kommun ska i översiktsplanen lätta på bebyggelseutvecklingen i Uppsala stad genom att planera för fler bostäder i tätorterna längs tågspåren Ostkustbanan (Storvreta, Vattholma och Skyttorp) och Dalabanan (Vänge och Järlåsa).”
Det är FVU:s mening att kommunen bör fullfölja intentionerna med att utveckla kransorterna, bland annat för att därigenom avlasta trycket på exploatera den stadsnära jordbruksmarken för bebyggelse. Uppsala kommun har bland annat i Vänge- och Storvreta områdena utmärkta möjligheter att utnyttja lämpliga skogsområden för bostadsbebyggelse som inte skulle hota några väsentliga natur- eller friluftsintressen. I Vänge-området finns ett stort lämpligt skogsområde nordost om Vänge tätort och vid Storvreta finns ett motsvarande område sydost om järnvägen.
Kommunen bör också väga in kommunfullmäktiges beslut 2023-12-11 att ta fram riktlinjer för att värna jordbruksmark, vilket skulle innebära att bevarandet av kommunens jordbruksmarker kan stärkas.
Byggande av cirka 700 bostäder, övervägande markbostäder kan inte motivera att 14 hektar tätortsnära, värdefull jordbruksmark raderas för all framtid. Delar av jordbruksmarken används idag till SLU:s försöksodlingar, vilket ytterligare ökar värdet av denna jordbruksmark. Den föreslagna detaljplanen skulle innebära att fleråriga serier av försöksodlingar måste upphöra.
Kommunen hänvisar till att området i den föreslagna detaljplanen är utpekat som stadsbygd i Uppsalas översiktsplan, ÖP 2016, och i den fördjupade översiktsplanen för Södra staden 2018. Detta har ingen avgörande betydelse som argument för att kunna exploatera jordbruksmarken för bostadsbebyggelse, eftersom dessa planer aldrig prövat frågan om de grundläggande hushållningsbestämmelserna om jordbruksmark som finns i 3 kap. 4 § miljöbalken. En sådan prövning görs först i samband med en detaljplan för området.
Kommunen anger i dokumentet ”Motivering till en ny exploatering på åkermark på fastigheten Sunnersta 51:22” att inom kommunens prioriterade tätorter finns ett maxantal av tillkommande bostäder, som kransorterna kan kompletteras med kopplat till bland annat kapacitet i VA-systemet. Vissa tätorter kan enligt kommunen kompletteras med flera hundra bostäder medan andra, exempelvis Järlåsa och Vänge endast kan utökas med 20–50 bostäder. Kommunens sätt att resonera förvånar, och är inte i linje med de utfästelser som gjordes inför folkomröstningen. När kommunens prioriterade tätorter ska byggas ut måste naturligtvis VA-kapacitet och annan samhällsservice byggas ut.
Kommunen anger också att ”enligt fyrspårsavtalet ska kommunen bidra med 6 000 nya bostäder i Södra staden. Inom Södra staden finns ingen annan lämplig mark som kan tänkas stödja Uppsalapaketet, som inte ligger på brukningsvärd jordbruksmark eller i skyddad eller mycket värdefull natur”. Fyrspårsavtalet ska enligt politisk överenskommelse omförhandlas med staten, vilket ger utmärkta möjligheter att i stället överenskomma om att det beting av nya bostäder som angivits skulle kunna placeras över hela Uppsala kommun, vilket skulle förhindra att värdefull jordbruksmark i Norra Sunnersta försvinner för evigt.
Exploatering av brukningsvärd jordbruksmark och miljöbalkens regler
Uppsala kommuns sätt att lättvindigt exploatera jordbruksmarker finner inget stöd i reglerna i miljöbalken 3 kap. 4 §, då dessa regler ställer högre krav på att utreda och presentera alternativa markförslag än vad Uppsala kommun nu har presenterat. Kommunens allmänna och generellt hållna motiveringar för planerna att utnyttja brukningsvärd jordbruksmark för bebyggelse, är av för låg standard för att svara mot miljöbalkens undersökningskrav. Kommunens utredningsskyldighet är mer omfattande. Kommunen har inte heller följt sin egen ÖP 2016 som anger att ”om brukningsvärd åkermark kan exploateras ska en värdering av samhällsintresset och alternativa platser ske genom en systematisk analys”.
Riksintresset och det öppna landskapet
Det nu framlagda planförslaget berör till delar riksintresset för Uppsala stad (C40 A). I motivtexten framhålls betydelsen av den raka, historiska tillfartsvägen till staden med det omgivande öppna odlingslandskapet. Den visuella landskapskaraktären – landskapsbilden – mellan Dag Hammarskjölds väg och Fyrisån kring Ultunaområdet har under åren också värnats från exploatering och energiskogsodlingarna har medvetet utformats för att bibehålla en visuell kontakt med årummet. Det nu framlagda förslaget innebär ett betydande steg bort från tidigare värnandet av de historiskt värdefulla karaktärsdragen i området. FVU har tidigare utvecklat sin syn i dessa frågor i samband med att den fördjupade översiktsplanen för den Södra staden upprättades.
Föreningen Vårda Uppsala
Sten-Åke Bylund, ordförande
Gunnar Norén, styrelseledamot
