DAGORDNING vid årsmötet den 24 mars 2022

1        Årsmötet öppnas

2        Val av mötesordförande och protokollförare

3        Val av två justeringspersoner tillika rösträknare

4        Fastställande av dagordningen

5        Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat

6        Styrelsens verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning

7        Revisorernas berättelse

8        Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

9        Fastställande av medlemsavgiften för nästa år

10   Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande

11   Val av ledamöter i styrelsen

12   Val av två revisorer och två revisorssuppleanter

13   Utseende av valberedning

14   Behandling av inkomna motioner

15   Behandling av styrelsens förslag; stadgeändring

16   Övriga ärenden

17   Årsmötet avslutas

Till Föreningen Vårda Uppsalas medlemmar

I en aktiv styrelse går tiden fort. Det är därför redan dags för nytt årsmöte. Sedan jag tillträdde som ordförande den 1.9 2019 har samhällsbyggandet fortsatt under i stort oförändrade former. Vi ser ett fortsatt fokus, om än i något lägre byggtakt, på förtätning av stadsområdet. Det handlar idag främst om genomförandet det s.k. fyrspårsavtalet, men med löfte om att bygga 33 000 nya lägenheter till år 2050. Påbörjade områden är idag Gränby, Östra Salabacke, bortre Luthagen och Rosendal m.fl. Samtliga med nytillskott av allt mindre och mörkare gaturum och bostadsgårdar men också med allt mindre förskole- och skolgårdar mm. Flera studier av senare tids förtätningsområden i Sverige pekar nu med stor oro på allt större risker med denna förändring inte minst för barnens hälsa och välbefinnandet men också för barnens möjligheter till lek och framtida kreativitet. Uppsala behöver för sin växande befolkning såväl fler bostäder och arbetsplatser men ur hållbarhetssynpunkt också socialt trivsamma stadsdelar med god tillgång till ljusa gårdar, lummiga grönytor, trygga offentliga rum, kulturinstitutioner mm.

Styrelsen har under året aktivt bevakat aktuella förtätnings- och utbyggnadsplaner men också dess förändringar av Uppsalas värdefulla natur- och kulturmiljö. Det senare gäller inte minst Ubboområdet, sydöstra å-rummet, delar av bortre Luthagen, Seminarieområdet m.fl.

Föreninen har under året vidare bedrivit en mycket framgångsrik och aktiv programverksamhet med ett brett och ytterst relevant innehåll för Uppsala med studier av alltifrån gångna tiders planeringsideal till förtätning och integration samt vikten av sammanhängande grönstråk.

Med flera debattartiklar i UNT har föreningen vidare sökt medverka till en konstruktiv offentlig debatt i aktuella frågor. En aktivitet som ur demokratisk synpunkt idag lider av en ytterst beklagansvärd brist på deltagande och engagemang från kommunens sida och som drabbar de flesta av deltagande parter och organisationer.

Läs mer i styrelsens verksamhetsberättelse för år 2019 samt på vår hemsida www.vardauppsala.se.

Vi hoppas att så många som möjligt har möjlighet att medverka i föreningens årsmöte. Det gäller även terminens programverksamhet som fortsätter med oförminskad takt och aktualitet. Se bifogade vårprogram! Vi önskar slutligen att ni som har meddelar oss er e-postadress. Det underlättar våra utskick väsentligt. Meddela samtidigt eventuell adressändring.

Glöm vidare inte bifogad plusgiroblankett för årsavgiften 150 kr, endast 50 kr för familjemedlem till pg 3 67 00-3. Granska också förslaget till nya stadgar för FVU. Ni får gärna komma med synpunkter före årsmötet. Vi har bara en halvtimme beräknad för årsmötet.

Varmt välkomna till årsmötet!

den 24 mars 2020 kl. 18.00 på Storgatan 11.

Sten Åke Bylund                         Ordförande

Sydöstra staden är fel planerad

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anser att kommunfullmäktige ska säga nej till och återremittera den fördjupade översiktsplanen för sydöstra staden. Skälen är att bebyggelsen är för omfattande, att den nya stationen bör flyttas söderut och låsningen av planen till fyrspårsavtalet.

Sydöstra staden är för tät. Planeringen har fastnat i den felaktiga föreställningen att tätt och högt byggande är den enda lösningen för en hållbar stad genom att ge underlag för spårväg. Planeringen bortser från att höga hus ger skugga och blåst samt att tät bebyggelse ofta leder till integrations- och hälsoproblem. En trivsam stadsmiljö behöver en mer småskalig och tryggare gatumiljö med öppna grönytor och platser. Det är inte enbart en gata med bostäder och mycket kollektivtrafik som skapar ett socialt liv, det är verksamheter, butiker, kaféer mm. Höga bostadshus med direktutgång till genomfartsgator bidrar inte heller till den trygga och trivsamma stadsmiljö som planeringen har som mål. Bebyggelsen vid Råbyleden är ett bland flera avskräckande exempel.

FVU har tidigare föreslagit att den nya stadsdelen istället bör byggas som ett traditionellt stationssamhälle kring en sydligare lokaliserad station. Där är nivåförhållandena mer gynnsamma och där kan stationen ges en koppling till verksamhetsområdet och trafikplatsen vid E4. Uppsalas planer påverkar även Knivstas planer för byggande till följd av fyrspårsavtalet. Om Knivsta och Uppsala ännu varit en kommun hade planerna sannolikt sett annorlunda ut. Ett omtag av hela planeringen med en mellankommunal samverkan vore därför högst rimligt.

Planens låsning till fyrspårsavtalet har minskat möjligheten till påverkan av planerna vid samråd. Plan- och bygglagen har utformats så att alla berörda ska garanteras möjligheter till inflytande över en plans innehåll och utformning. Skickligt genomförda samrådsprocesser, med lyhördhet för det som framförs, leder till ett bättre stadsbyggande och en större acceptans för det som byggs. Dessa möjligheter försvinner när alla synpunkter på planens omfattning, innehåll och lösningar avfärdas med hänvisning till fyrspårsavtalet. Då återstår endast att försöka påverka genom att överklaga, vilket är ett trubbigt instrument.

Tillsammans med osäkerheten kring den statliga finansieringen av fyrspårsavtalet borde bristen på demokratisk hantering vara skäl nog för en omprövning av den fördjupade översiktsplanen.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                     Mats Börjesson

Ordförande                            Styrelseledamot

Yttrande över planbeskrivning Detaljplan för Rickomberga 9:5. Diarienummer PBN 2016- 001640

21-11-26

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubr. remiss anföra följande:

Planens syfte: Att möjliggöra bygge av 25 radhus (upp till 3 våningar), utformat ”så att de möter gaturummet på ett intressant och respektfullt sätt.”

Förutsättningar

I planbeskrivningen framhålls att planen inte reglerar bostadstyp eller exakt placering utan möjliggör andra alternativ. Angivet förslag förutsätts dock skall komma till utförande. Bostäderna ses då till sin typ ”tillföra stadsliv och arkitektoniska kvaliteter” åt området.

Valet av byggnadssätt som medges kan innebära en stark förtätning. Radhustypen kan inte heller i någon stor utsträckning bidra till en mer blandad befolkning i området, varken gällande ålder eller inkomstnivå.

Den föreslagna byggnadsplatsen är dock ytterst attraktiv, ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö, i lugnt och centrumnära läge med direkt tillgång till naturområde och friluftsmark och stort utbud av service på gång- eller cykelavstånd. Förslaget handlar om lokalisering av enfamiljshus, s.k. ”stadsradhus” som ger optimal plats- och planlösning på begränsad tomtplats. Förutsättningen är en långsmal byggnadstomt, i sluttningsläge mot öster. Tomten är begränsad av lokalgata och naturmark vid en brant, där husraderna och kvartersgatan tar en stor yta i anspråk. Det lämnar minimalt utrymme för frirum vid bostaden. De mot gatan snedställda huskropparna har en smal spalt förgårdsmark med bakre husraden förskjuten mot tomtgränsen direkt mot en bergsvägg. Det ger få solbelysta uteplatser, särskilt på terrasserna på den tredje våningen. Planen ger en beskrivning som också belyser bristen på ljusstudier i planhanteringen. En trängd kvartersordning och en bebyggelse att likna vid industristadens beryktade ”back-to-back-houses”. I planbeskrivningen- en byggnadsordning som sägs utgå från och ”tar fasta på omgivande trähusbebyggelse”. Frågan är då hur planförfattarna sett och uppfattat platsen?

Trähus, två äldre fastigheter, förekommer i kvarter bortom Geijersgatan, utan koppling till gaturummet kring Hildur Ottelins väg. Här finns tomter med villor och flerfamiljshus från skilda skeden, 1920-talet och framåt. En heterogen bebyggelsegrupp med ett gemensamt tema, fasader i sten eller puts.

Slutsats:

Den föreslagna nybebyggelsen kommer att bli främmande på platsen. Inte bara med materialvalet. Det gäller hela byggnadsordningen. På en begränsad yta placeras uniforma hus, tätt ställda och för högt uppdrivna, närmast med stenstadsreferens. En anakronism i Rickomberga, detta lågmälda egnahemssamhälle. Trängsel hotar också gaturummen. Målgruppen, rimligtvis hushåll med tillgång till bil hänvisas till förstadsgator med bredd anpassad i huvudsak för gång och cykeltrafik.

FVU: s synpunkter:

FVU motsätter sig inte nybyggnad på platsen men hävdar det som Kommunens Arkitekturpolicy föreskriver: Varje byggprojekt måste utgå från den befintliga miljön och de kvaliteter som är värdefulla och möjliga att bevara. I detta fall ett egnahemsområde klassat som kulturmiljö på en tomt med sluttningsläge mot öster nedanför en hög bevuxen bergsklack. En plats med dåligt ljusinfall särskilt årstiden mellan höst- och vårdagjämning. Planförslaget sätter byggnadsvolym framför bostadskvalitet. Den föreslagna exploatergsgraden är för hög.

FVU föreslår en lägre exploatering med bebyggelse som tar fasta på befintliga ljus- och terrängförhållanden. Vårt förslag är en friare gruppering av huskroppar i ett mer varierat utförande, lägenhetshus, ”stadsvillor” och längor med volym 2-2,5 våningar och med plan som tillåter bostäder i skiftande storlek och med sättning som bildar gårdsrum. Det är ett bebyggelsemönster som anknyter till variationen i det ursprungliga Rickomberga och som bidrar det som här eftersträvas, en social hållbarhet.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, Ordförande
Carl Erik Bergold Styrelseledamot
Per Hedfors Styrelseledamot