ang förnyelse av Eriksberg – skrivelse till Uppsalahem samt Plan- och byggnadsnämnden

Föreningen Vårda Uppsala

Till                                                                                                                             2014-06-02

Styrelsen för Uppsalahem, info@uppsalahem.se

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun, plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Täljstenens plangrupp, för kännedom, husetjohansson@hotmail.com

Ang förnyelse av Eriksberg, Uppsala kommun.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av utställningen med förslag till förnyelse av Eriksberg och vill framföra följande synpunkter.

FVU:s synpunkter

FVU ser positivt på utvecklingsarbetet, med program med alternativa förslag presenterade i tidigt skede, under fortlöpande samråd med områdets innevånare. Det är dock anmärkningsvärt att kommunen ej synes delta, varken vad gäller direktiv för planarbetet eller i medborgardialogen.  Det är ju kommunen som har ansvaret för helhetssynen i stadsbyggnaden dvs att projekten svarar mot kommunens mål och anpassas till platsens förutsättningar. Det därför angeläget att kommunen aktivt deltar i detta tidiga skede av planarbetet – det är nu som dialogen med berörda kan bli konstruktiv och meningsfull när ännu inga låsningar skett vad gäller innehåll och utformning i projektet.

Motiv och ledord i programmet har hög ambitionsnivå och visionens önskelista är omfattande. Att förverkliga denna vision blir en grannlaga uppgift. På den begränsade yta det är fråga om har dock resultatet blivit en provkarta på tidens stadsbyggnadstrender och en drastisk förändring av områdets karaktär. Här verkar det vara invånarna, med sin känsla för och kunskap om platsen, som står för det goda omdömet.

Programskrivningen blir ibland motsägelsefull. ”Klimatsmart & hållbart” och ”Den gröna identiteten”, ska paras med ”Liv och mötesplatser” och ”Kopplingar och stråk”; de förra med kvaliteter knutna till platsens läge och nuvarande karaktär, de senare med egenskaper som hör hemma i en ny slags innerstad. Resultatet kan sammanfattas av visionens femte rubrik, ”Variation”.  Denna inriktning svarar inte mot platsens innehåll och tydliga förutsättningar.

Stadsförnyelse bör ske utifrån platsens karaktär. I Eriksberg är landskapet, med naturmarkens topografi och växtlighet, ett viktigt huvuddrag. Ett annat viktigt huvuddrag är arkitekt Stig Anckers skivhus, som även om de har stor volym, ligger väl inpassade i terrängen och är ett gott exempel på Le Corbusiers vision av ”Hus i park”, en vision som fick stort genomslag i 1950-talets svenska bostadsbyggande. En viktig utgångspunkt för planeringen måste vara att dessa byggnader även efter kompletteringen utgör ett ledmotiv i stadsdelen. FVU vill här också påminna om att förnyelseområdet utgör ”skyddsvärd miljö” ( inom område 21) i den klassning av kulturmiljöer kommunfullmäktige antog november 1988.

En annan viktig utgångspunkt för planeringen är närheten till Stadsskogen och Hågadalen Nåsten, naturreservat med särskilt värdefulla delområden med högt naturvärde och känslig natur nära reservatsgränsen. Med hänsyn till vikten av att inte öka slitaget i dessa värdefulla naturpartier med sällsynta arter och känslig torrbacksflora bör respektavståndet mellan reservatsgränsen och bebyggelsen inte minskas jämfört med dagens förhållanden.

Några exempel på brist på förståelse av platsens karaktär i de presenterade förslagen:

Illustrationerna i några av förslagen återger stadsrum som kunde höra hemma på ”nya” Södermalm i Stockholm, i nygamla Jakriborg, eller vid en kanalgata i Amsterdam. Marken centralt inom området, mellan skivhusen och kring Marmorvägen, föreslås brutalt förändras med nytt gatunät samt kvarter och hus med stor variation i volym och arkitektoniskt uttryck utan samspel med omgivningen. Den naturliga tallskogen försvinner och ersätts med gatuplantering bestående av lövträd.

I de flesta förslagen ersätts 50-talets utifrånmatning av kvartersstadens gatunät i rutnät inklusive överfart över Norbyvägen. Ett gatunät av modell kvartersstad blir i detta läge svårhanterligt med den funktion Norbyvägen har som stomtrafikled inom staden. De nya tvärförbindelserna genom området medför ökad biltrafik som påverkar bostadskvaliteterna negativt, särskilt i kv. Täljstenen.

Strävan efter ”stadsmässighet” strider mot områdets gröna karaktär. Förtätning föreslås längs Norbyvägen; söder om rondellen på ömse sidor om vägen förekommer i de flesta förslagen bebyggelse som förvandlar ”landsväg” till ”stadsgata”, Denna lösning är olämplig – det nära läget intill stomtrafikleden är ej ett bra läge för bostäder.  Resultatet blir tät stad i stället för grön stad.

På östra sidan av Norbyvägen mot kv. Täljstenen föreslås förtätning med huskroppar, i något fall lagda tätt vilket ger intryck av ”bakgård” i skogsranden. Hur miljön med naturmark och bebyggelse i kv. Täljstenen hanteras är av betydelse för hela stadsområdet. Den befintliga bebyggelsen, gör visst intrång i Stadsskogen, och är väl inpassad i skogsmarken. Arkitekt Stig Ancker, som hanterade både plan- och byggnadsfrågan, kompenserade ingreppet med material och färg anpassade till naturomgivningen, Viktig är den breda bården utmed vägen med natur, som ett bevarat bryn av Stadsskogen. Ingrepp här skulle gå stick i stäv med den strävan till naturhänsyn som framhålls i visionsmålet ”Den gröna identiteten”. (FVU vill i sammanhanget hänvisa till skrivningen till Uppsalahems styrelse från Täljstenens plangrupp 2014-05-08).

Korsningen mellan Granitvägen och Norbyvägen saknar förutsättningar att bli ett attraktivt offentligt rum. De offentliga rummen, för service, möten och samvaro, har i förslagen fått varierat innehåll och skiftande läge. Av dessa framstår rondelläget vid korsvägarna Norbyvägen/Granitvägen olämpligt för en utpräglat publik verksamhet. Platsen kommer att präglas av biltrafik till följd av krav på biltransporter och uppställning av bilar och kommer därför inte att bli attraktiv. Det föreslagna läget vid Västertorg däremot, utvecklat med verksamheter, både kommersiella och kulturella, i stråk kopplat till skolområdet och med bekväm anknytning både till bostadsbebyggelse och till friluftsområden, framstår som ett intressant förslag.

FVU anser att förnyelse av området bör ske med noggrann anpassning till naturen – till terräng och vegetation – samt till angränsande bebyggelse. Vilka lägen bör väljas för ny bebyggelse?

FVU föreslår i första hand området vid rondellhörnet, på platsen för bensinstationen, med en byggnad som markerar entrén till området. Väster om kv Blodstenen, skulle en möjlighet vara måttfulla punkthus väl inpassade i skogskanten, liknande byggnaderna på Askrikegatan på Gärdet i Stockholm i en elegant 40-tals-funktionalism.

Möjlighet finns, att på nuvarande parkeringsytor utmed Granitvägen bygga bostadshus som längor som stärker gatans betydelse som stråk genom stadsdelen med riktning mot ”centrum” – Västertorg. Med ”bokaler” förlagda i gatuplanet förstärks gatans funktion som stråk. Även inne i kvarteren kan parkeringsytorna användas för bebyggelse i måttfull skala och med gott arkitektoniskt samspel med befintlig bebyggelse. Bilparkeringen bör i första hand ordnas i källargarage. Parkeringshus är svåra att utforma och infoga på ett bra sätt i bostadsmiljön.

Nyréns förslag visar mer insikt om och förståelse för platsens karaktär och förutsättningar jämfört med övriga förslag. Det tar fasta på existerande bebyggelse, med tillägg på platser där de kompletterande byggnaderna bidrar till att skapa tydliga rum, gårdar och rörelseriktningar inom området. Även Tengboms förslag visar en viss vilja till anpassning till den befintliga miljön.

Sammanfattning

  • De flesta av de presenterade förslagen visar en alldeles för hård exploatering, som inte tar hänsyn till den befintliga miljöns karaktär med dess hus i park och närhet till natur och behovet av att vidmakthålla respektavstånd till naturreservatet. Främst Nyréns förslag, men även Tengboms förslag, uppvisar till skillnad mot övriga förslag en mer anpassad gestaltning i samspel med befintlig bebyggelse och områdeskaraktär.
  • Några viktiga utgångspunkter för fortsatt projektering bör vara varsamhet med områdets tydliga 50-talskaraktär, ”hus i park” – bl a att arkitekt Stig Anckers skivhus fortfarande kommer att utgöra ett ledmotiv i stadsbilden, att gatunätets utifrånmatning inte ändras till genomfartstrafik av modell ”rutnätsstad” samt att ”skogskänslan” bevaras.
  • Västertorg bör ha förutsättningar att utvecklas till en attraktiv mötesplats för området, däremot avstyrks området vid korsningen Granitvägen/Norbyvägen som offentlig mötesplats med hänsyn platsens bilorientering.
  • Kv Täljstenens naturmark mot Norbyvägen bör bevaras obebyggd.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund                 Carl Erik Bergold             PO  Sporrong

Ordförande                           Styrelseledamot                2:e vice ordförande

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *