Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som varit utsänt för granskning och vill med anledning därav framföra följande:
FVU har tidigare, 2025-06-27, lämnat ett yttrande i samband med det då genomförda samrådet, där vi avstyrkte förslaget (se tidigare översänd handling). Planen angavs då vara upprättad med syfte att utveckla maximal byggnadsyta på en gammal lågexploaterad fastighet; en 1 ½ -vånings tvåfamiljsvilla på trädgårdstomt ersatt med ett flerbostadshus i 5 och 2 våningar (30-talet lägenheter), inklusive en centrumlokal, lagd dikt mot tomtgränserna. I den inför den nu aktuella granskningen av planen har ingen ändring skett i dessa avseenden.
I planunderlaget har tillkommit ett dokument med kulturhistorisk analys; Fålhagen 60:1, Uppsala (Tyréns, 2025-10-30), med bedömningar och rekommendationer. Analysen landar i att ett ingrepp kan ske, om än med nyanseringar i nybygget, relaterat (obs!) enbart till flerfamiljshusen i bortomliggande kvarter, med innerstadskaraktär, helt skild från trädgårdsstadsområdet. FVU finner en rad tvivelaktiga slutsatser i den nu presenterade kulturmiljöanalysen. Följande kan anföras.
Denna enda tomt, bebyggd 1922, tidigast i området, som utgör själva spetsens på och entrén in i Almtuna egnahemsområde, fördes i ÖP16 över från egnahemsområdet till att hamna i ett läge inom ”innerstaden”, kopplat till den intilliggande 1930- och 2000-talens storskaliga bebyggelse. Detta trots att fastigheten endast inrymmer ett 1 ½-plans bostadshus med stor trädgård. I Tyréns kulturmiljöanalys tas detta som intäkt för att godta detaljplanens femvåningsbyggnad. I ÖP16:s inriktning om innerstadsbebyggelse sägs ändå att om tillägg görs skall relationen till befintliga hushöjder behandlas respektfullt och dessa är i omgivande egnahemskvarter högst två våningar.
Egnahemsområdet, dit fastigheten ännu hör, är klassat som en särskilt värdefull kulturmiljö. Här sägs i ÖP16 att ”värdefulla kulturmiljöer skall värnas”, ”tillägg som berikar kulturmiljön kan tillåtas”, samt att ”äldre gårdsmiljöer skall värnas och utvecklas med respekt för arkitektoniska och kulturhistoriska värden”. Och detta gäller inte bara byggnader utan än mer ett områdes klara avgränsning och enhetlighet.
Den nu gällande detaljplanen från 1934 föreskriver en användning för ”bostadsändamål med upp till två lägenheter per byggnad. Träbebyggelse i upp till två våningar med maximalhöjd 7,5 meter.” I ÖP16 sägs om inriktningen för egnahemsområden i innerstaden att ”Almtuna egnahemsområde i Fålhagen är en särskilt värdefull bebyggelsemiljö.” Den massiva femvåningsbyggnaden som är detaljplanens mål, infriar inget av vad som förskrivits ovan, utan våldför sig i stället på det enhetliga egnahemsområdets skala och har heller inte mycket gemensamt med funkishusen från 1930-talet.
FVU har en helt annan mening också när det gäller den bedömningsskala som åberopas i Tyréns konsekvensbeskrivning. I den skala som Tyréns använder går graderingen av förslagets påverkan på den värdefulla bebyggelsemiljön från ”stora negativa konsekvenser” till ”positiva konsekvenser”. Anmärkningsvärt nog klassas de ingrepp som detaljplanen innebär genomgående som ”måttliga”, ”begränsade” eller med ”små negativa konsekvenser”.
FVU anser att den nya detaljplanen skulle innebära stora negativa konsekvenser, då den får till följd att viktiga samband och strukturer går förlorade. En glasklar gräns i form av gator mellan 1920. och 1930-talens årsringar går förlorad, och stadens struktur och byggnadshistoria blir, om planförslaget genomförs, svårläsbar och svårförståelig.
Allmänt kan sägas att planen inte svarar mot kommunens arkitekturpolicy och de värdeord som där ingår; ”sammanhang”, skala” och ”befintliga värden”. Detaljplanens innehåll och utformning visar på behovet av ett kommunalt kulturmiljöprogram. Ett program som kan läggas till grund för att kunna bedöma platsers och områdens karaktär för att kunna få till en bästa anpassning vid nyordning. Då inte det vanskliga, det bedrägliga, att byggherren själv får beställa och ansvara för kulturmiljöanalysen och kulturmiljöbeskrivningen, för att därmed hans vilja i slutändan ska tillgodoses. Frågan är; vad vill kommunen?
Med stöd av vad som framförts ovan avstyrker Föreningen Vårda Uppsala det nu presenterade förslaget till detaljplan och vill se en omarbetning av detsamma med utgångspunkt från också trädgårdsstadens villkor.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten-Åke Bylund ordförande
Carl Erik Bergold styrelseledamot
PO Sporrong styrelseledamot
