2025-06-27

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som har varit utsänt för samråd och vill med anledning därav framföra följande:

FVU avstyrker det nu framlagda förslaget.

Planen framställs med syfte att utverka maximal byggnadsvolym på en gammal lågexploaterad fastighet (att jämföra med tidigare ärenden i Eriksdal, kvarteren Assar och Dagfrid). Detta med motiv att svara mot och förstärka kvaliteter i stadsrummet, vilket dock enbart kan ses som kopplade till flerfamiljshusbebyggelsen i grannskapet. I den till planen hörande planbeskrivningen framhålls följande:

Gestaltningen skall utgå från den äldre lamellhusbebyggelsen längs Fålhagsleden för att säkerställa en god anpassning till den Dagfrid omkringliggande stadsmiljön. Byggnaden ska utformas med inspiration från dessa samtidigt som den innebär ett samtida arkitektoniskt tillägg i området. (s. 9, markering med fetstil av FVU)

Vidare sägs i planbeskrívningen att:

Genom sin placering bidrar den till att tydliggöra entrén mot Uppsala innerstad från Fålhagsleden. Fastighetens form innebär att byggnaden får en annorlunda form jämfört med den övriga bebyggelsen Det bidrar till att ge byggnaden ett eget uttryck. (s. 14)

Detta är en argumentation som FVU menar vara högst godtycklig och motsägelsefull. En anpassning genom särprägel? Byggnaden i sitt redovisade läge ger inget tillägg till den fond som nu är. Med en höjd som utgår från 30-talets lamellhus, tyvärr då i obalans genom ett nybygge med grövre kontur.

Planbeskrivningens motiv för nybygge utgår inte från de faktiska förhållandena på platsen utan är bokstavligen ensidig. De högre husen närmast Strandbodkilen bildar byggnadsgräns mellan centrum och ytterstad. Och där utanför? Byggplatsen i planen, ligger i ett område som är helt väsensskilt innerstaden. Tomten utgör hörnpunkt i ett område med uteslutande låg bebyggelse, egnahem, lägenhets- och småhus, som, med gränser i Solrosgatan/Furugatan och Fålhagsgatan, i en vid sektor sträcker sig ut mot Tycho Hedéns väg.

Solrosgatan är en gräns där just skillnaden mellan inner- och ytterstad skall vara och få bestå tydlig. Planen bygger på en helt felaktig rumsanalys som medverkar till att förvanska stadsrumskvaliteten. Med volym och skala står byggnaden som en solitär, tomttäckande, rest som en obelisk, helt artfrämmande för området. En brutal kontrast. Och sedan? Om genomförd, invasiv med risk för vidare spridning när gränsen en gång blivit passerad.

Alternativ till nybyggnad får ske med utgångspunkt från karaktären hos låghusstaden. Byggplatsen är strategisk i sitt hörn vid Solrosgatan. Där entrébyggnaden i en egnahemsrad som Gunnar Leche utformade (1922) med mönsterordning, till förebild för fortsatt byggande med egna hem. Detta borde bli till motiv för ett nybygge om ett sådant ska till; en kvalitetsbyggnad, en flerfamiljsvilla eller ett fålägenhetshus. Förebilder finns. Ett gott exempel i Uppsala är bebyggelsen i kv. Blomman i Kåbo (Villavägen/Thunbergsvägen) invid Botan. På tomten här, då huskropp i en skala, två våningar, lagd i läge som fond för S:t Göransgatan och med utrymme för en gård mot väster. Kvartershörnet skall inte ha en byggd markering. Det skall ses anpassat för entréläget till Fålhagen/Almtuna, trädgårdsstaden, med en mjuk angöring. Det svarar då också mot grönska och träd på gården till HSB-huset, på motsatta sidan gatan (som planens nybygge annars, på alla sätt, skulle överskugga).

Om nu stadsmässighet eftersträvas inom området finns här en resurs. Parkeringsytan vid Fålhagsgatan och in mot parkstråket.

Sammanfattning

I bilagan ”Behovsbedömning” slås fast att Fålhagen/Almtuna egnahemsområde är en värdefull kulturmiljö. Men i detta sammanhang bedömt ovidkommande. Den föreslagna 5- våningsbyggnaden försvaras med motiv som utgår från en felaktig analys.

Solrosgatan som gräns mellan lamellhusen längs Fålhagsgatan Fålhagen/Almtuna egnahemsområde måste värnas. Gatan utgör huvudstråk där den aktuella fastigheten bildar entré från Fålhagsgatan.

Ny bebyggelse måste ta sin utgångspunkt i egnahemsområdets tvåvåningsskala och inte i lamellhusen i motsatta kvarter.

Lechehuset på fastigheten har förvanskats, men köpare finns säkert som skulle kunna återställa det yttre enligt de ursprungliga fasadritningarna. Jämför med utfallet i kvarteret Assar i Eriksdal. Utrymme finns då också för ett väl anpassat tillägg.

Planen svarar inte mot agendan i kommunens arkitekturpolicy. Den visar också på behovet av ett kommunalt kulturmiljöprogram. Ett program som kan att läggas till grund för att bedöma platsers och områdens karaktär och kvalitét, för en bästa anpassning vid nyordning. Kommunen skall veta bättre än byggherren.

För Föreningen Vårda Uppsala

2025-06-22

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag och vill med anledning därav framföra följande:

FVU delar inte den i detaljplanen framförda uppfattningen att Exercisfältet behöver en ny inramning för att markera gränsen mellan Uppsala Science Park i norr och det öppna fältet söder därom. Vi anser att den befintliga bebyggelsen redan fyller denna uppgift väl och att de nya byggnaderna på ett olyckligt sätt skulle skymma den befintliga bebyggelsen som då skulle hamna bakom, särskilt då sjukhusbyggnaden från 1923, även kallad Staben. 

Detta hus är den enda äldre kulturbärande byggnaden i husraden ut mot Exercisfältet som finns kvar sedan regementstiden. Den är dessutom skyddad med bestämmelsen q. FVU anser att det är viktigt att huset får behålla sitt nuvarande öppna läge ut mot fältet eftersom det signalerar att området, Uppsala Science Park, har en historia som sträcker sig bortom dagens. Om planen genomfördes skulle huset komma att omslutas av bebyggelse på alla sidor, vilket vore att ta ifrån huset en del av dess kulturhistoriska värde. Det skulle i så fall strida mot nuvarande skyddsbestämmelser, enligt vilka inga åtgärder får vidtagas som minskar detta värde.

White arkitekter framhåller i sin konsekvensbeskrivning att den föreslagna bebyggelsen riskerar ”att medföra skada på riksintresset för kulturmiljövården (C40 A). Främst då fältets öppna yta, som finns mellan regementets olika delar, kommer att minska. Byggnaderna riskerar även att skapa en tydlig gräns mellan regementet i norr och fältet, samt att ta fokus från kasernbyggnaderna vid Polacksbacken i öst.” 

FVU instämmer i Whites bedömning och avstyrker planförslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande 
Göran Öberg, styrelseledamot 
Tomas Klang, styrelseledamot

2025-06-18

Till Länsstyrelsen i Uppsala län

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har uppmärksammats om att ett villkorat bygglov lämnats för en spårvagnsdepå i Nåntuna. Bygglovet har 2025-05-28 tagits på delegation av handläggande tjänsteman i Uppsala kommun. Detta innan detaljplanen för det aktuella området har vunnit laga kraft (9 kap. 36 § plan- och bygglagen, PBL)

FVU överklagar härmed det lämnade bygglovet och vill som stöd för överklagandet anföra följande:

• Ärendet är av principiell beskaffenhet och av större vikt (12 kap.6 § PBL).

FVU menar att beslutet är felaktigt då det inte finns lagstöd att delegera befogenheten att avgöra ett ärende av den art som nu är aktuellt. Ärendet är av såväl principiell beskaffenhet som av större vikt och då kan, enligt 12 kap. 6 §, ett beslut om lov inte delegeras till en enskild tjänsteman.

Bakgrunden till spårvagnsdepån är det så kallade fyrspårsavtalet mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun. Genom avtalet har parterna föregripit den juridiska prövning som ska ske enligt bland annat miljöbalken och plan- och bygglagen. Statskontoret har uppmärksammat frågan i en rapport (Förhandlingsuppdrag som metod för att lösa stora samhällsutmaningar, rapport 2022:10) där man riktar lågmäld men stark kritik mot förfarandet. Denna arbetsordning är ännu inte prövad av domstol varför det får anses olämpligt att en enskild kommunal handläggare föregriper ett ställningstagande i frågan. Mark- och miljödomstolen prövar för närvarande flera ärenden där denna fråga har aktualiserats.

Den nu aktuella spårvagnsdepån ingår i ett större spårvägssystem som berör Uppsalas södra och sydöstra delar. Det omfattar totalt 17 km spårväg och innefattar ett omfattande ingrepp genom Årike Fyris i form av en 850 meter lång bro och anslutande ramper. Bron och den angränsande depån har sammantaget en påtagligt negativ påverkan på de stora dokumenterade värden som Årike Fyris och angränsande områden inrymmer. I vissa fall innebär detta sannolikt även en påtaglig skada på dokumenterade riksintressen. Det ska i detta sammanhang även noteras att spårvagnsdepån i planärendet har bedömts ha en betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken, ett faktum som i sig pekar på att frågan får anses ha en större vikt i lagens mening.

Spårvägsdepån är en nyckelfunktion i spårvägssystemet som helhet. Sammantaget har spårvägen och depån från kommunens sida ansetts utgöra en avgörande förutsättning för att kunna bygga ut de sydöstra stadsdelarna enligt den fördjupade översiktsplan som har antagits av kommunfullmäktige. Det går därmed inte att bortse från depåns stora betydelse för Uppsala i stort eller för Årike Fyris och de södra och sydöstra delarna av Uppsala mer specifikt, varför prövningen av bygglovet även i dessa avseenden måste anses beröra en fråga av större vikt i lagens mening.

Även om detaljplanerna för spårvagnsdepån och den planerade bron, mot alla rimliga grunder, skulle komma att vinna laga kraft, så kvarstår ett antal viktiga frågor att avgöra i en bygglovsprövning med hänsyn till den speciella värden som finns i den omedelbara omgivningen. Även i ett sådant fall får depån och de frågor som den aktualiseras anses vara av större vikt. Det nu på delegation beviljade bygglovet ska alltså upphävas.

I de till bygglovet hörande handlingarna (Gestaltningsdokument, 2024-10-21, s. 8) framhålls:

Depån blir väl synlig från spårvägen. Den gränsar i norr och öster till skogsmark men kommer delvis att sticka upp ovan trädkronorna och synas på håll för trafikanter längs väg 255 i södergående riktning och från Hemslöjdsvägen. Anläggningen kommer att upplevas på nära håll från det planerade bostadsområdet i norr om depån. (vår kursivering)

Den som ansökt om bygglovet lyfter alltså fram den påverkan som depån kommer att få på omgivningen. Det framgår klart och tydligt att den blir synlig från Hemslöjdsvägen. Det innebär att den också påverkar hela det öppna området över till västra sidan av Fyrisån och Ultuna (Årike Fyris). Även vid en lagakraftvunnen detaljplan måste en prövning ske relativt ett större sammanhang som berör fyra riksintressen, ett naturreservat samt förordnande om landskapsbildskydd och strandskydd. 

Det är FVU:s mening att politikerna i plan- och byggnadsnämnden inte kan retirera från ansvaret för denna prövning genom att delegera ärendet till en enskild handläggare.

• Den i bygglovet redovisade depåanläggningen står inte i överensstämmelse med den som legat till grund för den antagna detaljplanen.

Det nu medgivna bygglovet avviker i flera avseenden påtagligt från den studerade anläggning som låg till grund för utformningen av den antagna och överklagade detaljplanen. Avvikelserna är inte obetydliga även om anläggningen fortsatt ryms inom den i detaljplanen redovisade byggrätten. Det innebär bland annat att de i detaljplanen föreskrivna slänterna mot naturmarken i väster i stora delar blir irrelevanta. I bygglovet redovisas här planstridigt dessutom diken för infiltration av dagvatten från takytor.

Den i detaljplanen inom parkmark förutsatta dammen för uppsamling och fördröjning av dagvatten från hårdgjorda ytor redovisas inte i bygglovhandlingarna. I detaljplanens planbeskrivning och tillhörande utredningar redovisas nogsamt hur exempelvis förorenat byggdagvatten och eventuellt länshållningsvatten från schakt ska renas innan utsläpp till recipient. Med en initialt anlagd dagvattendamm skulle denna fråga ges en lösning. Av det nu lämnade bygglovet framgår dock inte hur denna fråga ska lösas. I stället för att samlas upp i den i detaljplanen föreslagna dagvattendammen kommer detta vatten i stället att hamna ut i terrängen eller i befintliga diken i närområdet, en lösning som inte har prövats i detaljplaneskedet.

Av den till detaljplanen hörande planbeskrivningen (s. 34) framgår att skyfallsvattnet efter bortledning från verksamhetsområdet förutsätts ledas vidare till den inom parkmarken föreslagna dagvattendammen. Där sägs att dammen behöver utformas med hänsyn till att kunna klara att omhänderta skyfallsvatten så att inte fastigheterna nedströms påverkas negativt vid skyfall. FVU ser inget av detta i de handlingar som ligger till grund för det nu lämnade bygglovet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det i bygglovsprövningen framlagda förslaget till depåanläggning uppvisar relativt detaljplanen förändrade lösningar i såväl disposition som utformning av kvartersmarken, samt föreslår även avvikande tekniska lösningar för att säkerställa skyddet av grundvattnet. Dessa förändringar är av sådan omfattning att de rimligen borde ha prövats genom en revidering av detaljplanen och en uppföljning och uppdatering av de utredningar som legat till grund för densamma.

Uppsala kommuns och Region Uppsalas gemensamma brådska med spårvägsprojektet medför uppenbarligen fortsatt brister i handläggningen och utförandet av för projektet avgörande frågor. Bygglovet kan inte beviljas på det sätt som det nu har gjorts.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande 

Bo Aronsson, vice ordförande

2025-06-11

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som har varit utsänt för granskning och vill med anledning därav framföra följande:

FVU avstyrker det nu framlagda förslaget och förordar en omarbetning där ett antal av de grundläggande värden som redovisats i den ursprungliga visionen och målen säkerställs i detaljplanen.

FVU har tidigare, 2022-11-23, yttrat sig över ett samrådsförslag som omfattade hela det område som benämns Uppsala Business Park. Föreningen lyfte i det yttrandet fram de dilemman som uppstår när modernismens planeringsideal med zonering ställs mot de nutida idealen om mångfald, stadsmässighet och stadsliv. FVU:s slutsats var att visionen för planområdet, såsom den beskrevs i de då presenterade planhandlingarna, inte var trovärdig när det skulle komma till ett genomförande.

En andra fråga som FVU kommenterade var trovärdigheten i de bedömningar som redovisades avseende resval. Föreningen pekade på att detaljplanen utgick från en bilanvändning som skulle omfatta högst 25 % av resorna år 2050. För kollektivtrafiken sattes målet att den skulle svara för 40 % av resorna. FVU ifrågasatt om inte detta var väl optimistiska bedömningar. Detta då det varken finns eller planeras ett trovärdigt kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem som kan betjäna stråket centrala Uppsala–Boländerna-Fyrislund.

Båda dessa invändningar kvarstår även vad gäller det nu framlagda förslaget för etapp 1.

Planen för denna del av Uppsala Business Park har radikalt omarbetats sedan samrådsskedet. Inriktningen för det nu aktuella delområdet har gått mot ett mer renodlat industriområde av traditionellt slag än vad som normalt kan förväntas ligga inom begreppet Business Park. Kommunen har här retirerat i sina ambitioner sådana de tidigare har utryckts i planprogram och samrådsförslag.

Så har exempelvis ambitionen att från kommunens sida säkerställa gatu- och parkmark som allmän plats övergivits och därmed också möjligheterna att styra den föreslagna bebyggelsens möte med rörelsestråk och vistelsezoner. I stället utformas nu detaljplanen som ett storkvarter där fastighetsägaren har full rådighet över markens utnyttjande och utformning genom generöst satta planbestämmelser.

Denna förändring skapar en betydande dissonans mellan vad som planbeskrivningen redovisar kontra vad detaljplanen (dvs. plankartan) i realiteten säkerställer. De beskrivningar som görs avseende byggnaders lokaliseringar, utformningar av bottenvåningar, entrépartier, lokalgator och torgbildningar mm reduceras till önskelistor att i bästa fall presentera för den som i första hand råder över dessa frågor, fastighetsägaren. Genom att omfattningen av allmän plats reduceras, begränsas också allmänhetens rätt och möjligheter att röra sig i området.

I planbeskrivningen sägs att detaljplanen skapar förutsättningar för stora och långsträckta industribyggnader, vilket kan riskera att ge en ensartad miljö. Det framgår också av de alternativa illustrationer över tänkbar framtida bebyggelse som redovisas. De redovisade byggnadskropparna tar upp de huvudriktningar som finns i nuvarande bebyggelse men illustrationerna uppvisar en avsaknad av ambitionen att skapa mervärden i form av rumsligheter mm.

Byggnadshöjden (nockhöjden) medges generellt till 20 meter, för en betydande del av området till 30 meter. Sammantaget innebär planförslaget att en helt ny skala tillförs området. Detta påverkar förutsättningarna att nå ett antal av de mål som enligt planbeskrivningen har lagts till grund för arbetet, bland annat målet om att området ska utvecklas till en mer funktionsblandad stadsdel. Vidare riskerar bebyggelsen inom kvarteret Fyrislund (före detta Pharmacia) att komma helt i skymundan, vilket står i strid med det angivna målet att denna bebyggelse har en unikt hög arkitektonisk kvalitet som ska värnas och vidareutvecklas.

Den del av Uppsala Business Park som planläggs som etapp 1 har, enligt planförfattarna, från början varit inriktad på en utveckling av kärnverksamheten inom parken, det vill säga tillverkningsindustrin. FVU har förståelse för att så är fallet och att det kräver en viss generalitet i detaljplanens utformning. För att som område ges statusen av att ingå i Uppsala Business Park bör dock ett antal av de grundläggande värden som formulerades i det inledande arbetet och som redovisas i planbeskrivningen trots det kunna säkerställas i detaljplanen. Den bör därför omarbetas innan den förs fram för antagande.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande 

Bo Aronsson vice ordförande

2025-06-10

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag som har varit utsänt för granskning och vill i anledning härav framföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) avstyrker rubricerat planförslag i dess nuvarande utformning.

Vi har invändningar/synpunkter vad gäller följande fyra punkter; den föreslagna nya bebyggelsens höjdskala, mobilitetshusets placering, vikten av att de gamla sjuksköterskebostäderna vid Lägerhyddsvägen bevaras och frågan om framtida breddning av Kungsängsleden.

1.Den nya bebyggelsens höjdskala

Föreningen anser att den nya bebyggelsen i planområdet bör ha en måttlig höjdskala. Den tillåtna byggnadshöjden enligt planförslaget skulle påverka stadsbilden negativt. Det är exempelvis inte rimligt att de nya bostads- och kontorshusen syns över åsen sett från norra delarna av det öppna landskapet vid Kungsängen. Och den föreslagna byggnadshöjden skadar också upplevelsen av den äldre bebyggelsen både söder och norr om planområdet. Föreningen föreslår därför att byggnadshöjden inom planområdet sänks till fyra till fem våningar.

2.Mobilitetshusets placering

FVU anser att det irrationellt och ologiskt att placera det s k mobilitetshuset längst in i planområdet och längst bort från Dag Hammarskjölds väg; varifrån trafiken in till området kommer. Nackdelen med den föreslagna placeringen är dels att den ger upphov till onödig trafik genom området och dels att parkeringshuset ligger ocentralt för flertalet av de boende. Föreningen anser att en omdisponering bör ske inom planområdet så att mobilitetshuset placeras närmare infarten till området och mera centralt i förhållande till var bostäderna ligger.

3.De gamla sjuksköterskebostäderna vid Lägerhyddsvägen måste bevaras

Som konstateras i Miljökonsekvensbeskrivningen (sid 53) är sjuksköterske-bostäderna vid Lägerhyddsvägen utformade med hög arkitektonisk standard och byggnaden är i sitt sammanhang kulturhistoriskt värdefull och en viktig del i den helhetsmiljö som 1950-talets årsring utgör i sjukhusområdet.

Föreningen reagerar över att det i planbeskrivningen framställs som en öppen fråga (se exvis sid 27 angående kvarter E) om byggnaden kommer att rivas eller ej vid ett genomförande av detaljplanen; när sannolikheten att en kommande byggaktör frivilligt skulle välja att bevara byggnaden om inget rivningsförbud råder är i det närmaste noll. Eller som det uttrycks i miljökonsekvensbeskrivningen (sid 55): ”De kommer dock att rivas om byggrätterna som planen ger nyttjas, eftersom de saknar rivningsförbud i plankartan.”

Därför yrkar FVU att rivningsförbud, avseende elevhemmet/sjuksköterskebostäderna, tillförs plankartan.

4.En framtida breddning av Kungsängsleden

Föreningen anser att det är helt essentiellt att ny bebyggelse vid Kungsängsleden inte riskerar att förhindra/försvåra en framtida breddning av trafikleden (något som torde behöva göras förr eller senare).

I planbeskrivningen (sid 55 ff) anges att en enklare förstudie visar att detaljplanens utformning inte hindrar en framtida breddning av Kungsängsleden. Här önskar föreningen att en mera djupgående analys görs och att det därvid också klargörs konsekvenserna, vad gäller cykelbanornas dragning genom planområdet, om trafikleden måste breddas i framtiden.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
Göran Öberg, styrelseledamot