2025-06-18
Till Länsstyrelsen i Uppsala län
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har uppmärksammats om att ett villkorat bygglov lämnats för en spårvagnsdepå i Nåntuna. Bygglovet har 2025-05-28 tagits på delegation av handläggande tjänsteman i Uppsala kommun. Detta innan detaljplanen för det aktuella området har vunnit laga kraft (9 kap. 36 § plan- och bygglagen, PBL)
FVU överklagar härmed det lämnade bygglovet och vill som stöd för överklagandet anföra följande:
- Ärendet är av principiell beskaffenhet och av större vikt (12 kap.6 § PBL).
FVU menar att beslutet är felaktigt då det inte finns lagstöd att delegera befogenheten att avgöra ett ärende av den art som nu är aktuellt. Ärendet är av såväl principiell beskaffenhet som av större vikt och då kan, enligt 12 kap. 6 §, ett beslut om lov inte delegeras till en enskild tjänsteman.
Bakgrunden till spårvagnsdepån är det så kallade fyrspårsavtalet mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun. Genom avtalet har parterna föregripit den juridiska prövning som ska ske enligt bland annat miljöbalken och plan- och bygglagen. Statskontoret har uppmärksammat frågan i en rapport (Förhandlingsuppdrag som metod för att lösa stora samhällsutmaningar, rapport 2022:10) där man riktar lågmäld men stark kritik mot förfarandet. Denna arbetsordning är ännu inte prövad av domstol varför det får anses olämpligt att en enskild kommunal handläggare föregriper ett ställningstagande i frågan. Mark- och miljödomstolen prövar för närvarande flera ärenden där denna fråga har aktualiserats.
Den nu aktuella spårvagnsdepån ingår i ett större spårvägssystem som berör Uppsalas södra och sydöstra delar. Det omfattar totalt 17 km spårväg och innefattar ett omfattande ingrepp genom Årike Fyris i form av en 850 meter lång bro och anslutande ramper. Bron och den angränsande depån har sammantaget en påtagligt negativ påverkan på de stora dokumenterade värden som Årike Fyris och angränsande områden inrymmer. I vissa fall innebär detta sannolikt även en påtaglig skada på dokumenterade riksintressen. Det ska i detta sammanhang även noteras att spårvagnsdepån i planärendet har bedömts ha en betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken, ett faktum som i sig pekar på att frågan får anses ha en större vikt i lagens mening.
Spårvägsdepån är en nyckelfunktion i spårvägssystemet som helhet. Sammantaget har spårvägen och depån från kommunens sida ansetts utgöra en avgörande förutsättning för att kunna bygga ut de sydöstra stadsdelarna enligt den fördjupade översiktsplan som har antagits av kommunfullmäktige. Det går därmed inte att bortse från depåns stora betydelse för Uppsala i stort eller för Årike Fyris och de södra och sydöstra delarna av Uppsala mer specifikt, varför prövningen av bygglovet även i dessa avseenden måste anses beröra en fråga av större vikt i lagens mening.
Även om detaljplanerna för spårvagnsdepån och den planerade bron, mot alla rimliga grunder, skulle komma att vinna laga kraft, så kvarstår ett antal viktiga frågor att avgöra i en bygglovsprövning med hänsyn till den speciella värden som finns i den omedelbara omgivningen. Även i ett sådant fall får depån och de frågor som den aktualiseras anses vara av större vikt. Det nu på delegation beviljade bygglovet ska alltså upphävas.
I de till bygglovet hörande handlingarna (Gestaltningsdokument, 2024-10-21, s. 8) framhålls:
Depån blir väl synlig från spårvägen. Den gränsar i norr och öster till skogsmark men kommer delvis att sticka upp ovan trädkronorna och synas på håll för trafikanter längs väg 255 i södergående riktning och från Hemslöjdsvägen. Anläggningen kommer att upplevas på nära håll från det planerade bostadsområdet i norr om depån. (vår kursivering)
Den som ansökt om bygglovet lyfter alltså fram den påverkan som depån kommer att få på omgivningen. Det framgår klart och tydligt att den blir synlig från Hemslöjdsvägen. Det innebär att den också påverkar hela det öppna området över till västra sidan av Fyrisån och Ultuna (Årike Fyris). Även vid en lagakraftvunnen detaljplan måste en prövning ske relativt ett större sammanhang som berör fyra riksintressen, ett naturreservat samt förordnande om landskapsbildskydd och strandskydd.
Det är FVU:s mening att politikerna i plan- och byggnadsnämnden inte kan retirera från ansvaret för denna prövning genom att delegera ärendet till en enskild handläggare.
- Den i bygglovet redovisade depåanläggningen står inte i överensstämmelse med den som legat till grund för den antagna detaljplanen.
Det nu medgivna bygglovet avviker i flera avseenden påtagligt från den studerade anläggning som låg till grund för utformningen av den antagna och överklagade detaljplanen. Avvikelserna är inte obetydliga även om anläggningen fortsatt ryms inom den i detaljplanen redovisade byggrätten. Det innebär bland annat att de i detaljplanen föreskrivna slänterna mot naturmarken i väster i stora delar blir irrelevanta. I bygglovet redovisas här planstridigt dessutom diken för infiltration av dagvatten från takytor.
Den i detaljplanen inom parkmark förutsatta dammen för uppsamling och fördröjning av dagvatten från hårdgjorda ytor redovisas inte i bygglovhandlingarna. I detaljplanens planbeskrivning och tillhörande utredningar redovisas nogsamt hur exempelvis förorenat byggdagvatten och eventuellt länshållningsvatten från schakt ska renas innan utsläpp till recipient. Med en initialt anlagd dagvattendamm skulle denna fråga ges en lösning. Av det nu lämnade bygglovet framgår dock inte hur denna fråga ska lösas. I stället för att samlas upp i den i detaljplanen föreslagna dagvattendammen kommer detta vatten i stället att hamna ut i terrängen eller i befintliga diken i närområdet, en lösning som inte har prövats i detaljplaneskedet.
Av den till detaljplanen hörande planbeskrivningen (s. 34) framgår att skyfallsvattnet efter bortledning från verksamhetsområdet förutsätts ledas vidare till den inom parkmarken föreslagna dagvattendammen. Där sägs att dammen behöver utformas med hänsyn till att kunna klara att omhänderta skyfallsvatten så att inte fastigheterna nedströms påverkas negativt vid skyfall. FVU ser inget av detta i de handlingar som ligger till grund för det nu lämnade bygglovet.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det i bygglovsprövningen framlagda förslaget till depåanläggning uppvisar relativt detaljplanen förändrade lösningar i såväl disposition som utformning av kvartersmarken, samt föreslår även avvikande tekniska lösningar för att säkerställa skyddet av grundvattnet. Dessa förändringar är av sådan omfattning att de rimligen borde ha prövats genom en revidering av detaljplanen och en uppföljning och uppdatering av de utredningar som legat till grund för densamma.
Uppsala kommuns och Region Uppsalas gemensamma brådska med spårvägsprojektet medför uppenbarligen fortsatt brister i handläggningen och utförandet av för projektet avgörande frågor. Bygglovet kan inte beviljas på det sätt som det nu har gjorts.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson, vice ordförande