Yttrande över detaljplan för kvarteret Siv, PBN 2019- 001087

2021-02-11

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av remissen av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Ett av konserthusets högt uppskattade arkitektoniska huvudnummer är den glasade foajén och promenaden med utsikt över Uppsala. FVU noterar med tillfredsställelse detaljplanens uttalade ambition att behandla detta unika särdrag med varsamhet.

Av de angivna plushöjderna kan man emellertid räkna ut att byggnadskroppen till höger, mot Vaksalagatan, kommer att skymma utsikten för en person kortare än 1,8 m och att byggnadskroppen till vänster, mot Roslagsgatan, kommer att skymma delar av utsikten för alla utom de som är ca 2,2 m eller längre.

Bilden på sid 13 redovisar att den 1,8 m långe betraktarens ögonhöjd ligger i nivå med båda taken, trots att det vänstra borde sticka upp ytterligare ca 40 cm. Bilden återger alltså inte verkligheten korrekt, vilket är både anmärkningsvärt och beklagligt i en planhandling.

För att säkra möjligheten för alla att se omgivande siluett och hustak bör höjden på de båda huskropparna längs Vaksalagatan och Roslagsgatan därför sänkas med en våning. Det möjliggör att även barn och rullstolsburna kan uppleva den i planen utlovade utsikten.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                              Tomas Klang

Ordförande                             Vice ordförande                         Styrelseledamot

Ang. detaljplan för Norra Hovstallängen, PBN 2017–000789

2021-02-10

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Syftet med detaljplanen är att lösa Kungsängens behov av förskola och skola, inklusive idrottshall, samt möjliggöra ytterligare kontor och centrumfunktioner i innerstaden. Planen ska ge möjlighet till att skapa ett livgivande inslag i stadsmiljön och att Kungsängen länkas samman med innerstaden. Syftet med planen är också att bevara värdefull bebyggelse med höga kulturvärden.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är mycket positiva till att behovet av skola och förskola tillgodoses i Kungsängenområdet. Utformningen med en sammanhängande varierad fasad mot Kungsgatan och en väl skyddad gård innanför denna är mycket tilltalande. Vi uppskattar även ambitionen att bevara Navet, Busstornet och Köttinspektionen. Hörnet med Navet i korsningen Kungsgatan Strandbodgatan är en spännande korsning i centrala Uppsala som gärna får framhävas ytterligare. Enligt planförslaget riskerar Navet upplevas inklämt och nedtryckt av omgivande byggnaders höga höjd och dominerande volym. De närmast liggande byggnaderna på Kungsgatan och Strandbodgatan bör därför minskas i höjd och dras in några meter så att Navet kan bibehålla sin karaktär av ett fristående hörnhus.
Läs mer

Ang. detaljplan för kv. Hugin, Uppsala kommun (dnr 000-2017-003640)

2021-01-11

Till  Kommunstyrelsen i Uppsala kommun kommunledningskontoret@uppsala.se
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Kulturnämnden, Uppsala kommun kulturnamnden@uppsala.se

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala har stor förståelse för att det behöver byggas många nya bostäder i Uppsala. Men när vi tar del av detaljplanen för kv. Hugin ställer vi frågan: Står föreslagna omfattande rivningar i överensstämmelse med kommunens hållbarhetsstrategi och övriga målsättningar i aktuell översiktsplan? Nej! Här föreslås större delen av ett i ett centralt kvarter, huvudsakligen kontorslokaler, i stadskärnan rivas för att ersättas med bostäder! Och detta i en del av stadskärnan som redan domineras av bostäder! Därmed hotas en av stadens finaste arbetsplatser och en av stadens vackraste torgmiljöer; Kungsängstorg. Tillsammans med f d Riksbanken, numera Auktionskammarens hus, spelar bebyggelsen i kv. Hugin en avgörande roll för torgmiljön, som också utmärker sig för sina väl valda, högklassiga och mycket uppskattade skulpturer. En oas för alla besökare!

Gävleborgs länsstyrelse har i detta ärende övertagit ansvaret från Uppsala länsstyrelse. Kulturmiljö-avdelningen vid Gävle länsstyrelse anser härvid att det finns tveksamheter i den antikvariska förundersökningen som kommunen beställt av White arkitekter och påtalar motsägelser och oklarheter i dess resonemang och slutsatser. Detta stöds av att Upplandsmuséet i sin bedömning kommer till den motsatta slutsatsen att rivning inte är motiverad på grund av bebyggelsens stora kulturhistoriska och arkitektoniska värde, en uppfattning FVU delar. I remissvaret från länsstyrelsen i Gävle anges som huvudskäl till rivning att det kan ske eftersom framlagd plan återställer det ursprungliga rutnätet i området vilket också betonas av stadsbyggnadsförvaltningen i samrådsredogörelse och planbeskrivning – trots att det är helt felaktigt. Kungsängsgatan har alltid gått i rak sträckning mot Tullhuset vid Strandbodgatan. Den sneda avslutningen som planen föreslår har alltså ingen historisk förankring.

Som huvudskäl för rivning anförs också det bristande sambandet mellan Kungsängen och den nya stadsdelen söder om Strandbodgatan, tidigare kallad Industristaden. En planering som gjordes vid en tid när ingen förutsåg det nuvarande behovet bostäder och därmed förlängningen av stadskärnan söderut. Problemet med den bristande kontakten mellan stadskärnan och industristaden kan enkelt lösas genom en mindre öppning i Kungsängsgatans genomfart i kvarteret samt när UL:s bussanläggning och Dragarbrunnsgatan förs vidare söderut och då tillsammans med Kungsgatan och Östra Ågatan ger ett fullt tillfredsställande samband.

Planförslaget föreskriver att här kommer att byggas minst 300-400 nya bostäder, förskola och ytor för kontor, handel och verksamheter till formen av djupa, trånga och mörka bostadsschakt i stället för dagens arbetsplatser. Vi riskerar att få ytterligare alltför täta innerstadsgårdar utan tillräckligt solljus och hälsobringande vistelse och lekutrymmen. Inte minst pågående pandemi har visat att detta inte är en långsiktigt hållbar stads- och välfärdspolitik för Uppsala. Detaljplanen rymmer redan flera smärre förtätningsmöjligheter utan att den lokala miljökvaliteten och helheten går förlorad.

Befintliga byggnader mot Östra Ågatan är ett prov på högklassig arkitektur från 1970-talet, och tillhör tillsammans med Nyréns Pharmaciabyggnader det bästa från den tiden i Uppsala. Till det yttre en spänstig modernism med slanka och avskilda byggnadskroppar, kopplade med glasade gångar, som lämnar markplanet fritt för passager i parkmiljö. Exklusiva arbetsplatser med god kontakt med den gröna utemiljön. Arkitekter var Carlbring och Englund, och ett tecken på anläggningens kvalitet var att den presenterades i tidskriften Arkitektur, där ett urval av landets främsta byggnader lyfts fram. En sann märkesbyggnad alltså, som borde stå högt på listan över moderna anläggningar att vårda!

Föreningen Vårda Uppsala uppmanar alla goda krafter att motsätta sig planerade rivningar i kv. Hugin av såväl hållbarhetsskäl, stadsmiljöskäl som av arkitektoniska skäl! Vi måste vårda Kungsängstorg, en av våra få vackra och funktionella moderna platser i Uppsala.

Föreningen Vårda Uppsala finner vidare kommunens totala ointresse för att i planen bereda plats för ett nytt konstmuseum som mycket anmärkningsvärt. Detta utan offentlig prövning av expertutredningens förslag. Det är helt möjligt att inom ramen för befintlig byggrätt samt med bibehållande av de befintliga kontorsbyggnaderna ge plats för ett konstmuseum i bästa å-läge.

FVU finner sammanfattningsvis att den antikvariska förundersökningen ska göras om, och att planen ska dras tillbaka i avvaktan på detta samt innan en offentlig prövning gjorts i enlighet med expertutredningen.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                                                            PO Sporrong

Ordförande                                                                     Vice ordförande

Ang. detaljplan för kv. Trudhem 21:4 Dnr. PBN 2017- 000074

  2020-12-21

TillPlan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och får med anledning härav anföra följande:

Genom att utnyttja en byggrätt som det saknas naturligt utrymme för vill detaljplanen försöka knyta ihop två intill varandra liggande fastigheter som bebyggelsemässigt tillhör inte bara skilda tidsepoker utan dessutom skilda arkitektoniska världar. Den ena, Trudhem 25:1, med ett stilarkitektoniskt bostadspalats från slutet av 1800-talet fast inordnat och förankrat i rutnätsstaden, den andra, Trudhem 25:4, med en mindre friliggande offentlig byggnad från mitten av 1900-talet som tycks ha hamnat just här av en tillfällighet.

De båda blindgavlarna som Trudhem 25:1 vänder mot tingshustomten vittnar om att man en gång tänkte sig en helt annan fortsättning på kvarteret vidare upp mot S:t Olofsgatan än den som sedan blivit av. Tyvärr, måste sägas, eftersom det uppkomna mötet mellan fastigheterna präglas i viss mån av disharmoni och obalans. Särskilt inger det abrupta avslutet på husraden längs Österplan ett intryck av storslagna intentioner som aldrig kommit till stånd.

Om å ena sidan tingshusets anpassning till platsen kan ifrågasättas har å andra sidan huset i sig uppenbara arkitektoniska kvaliteter. Dessa beskrivs också föredömligt i detaljplanen. En byggnadsminnesförklaring har diskuterats vilket byggnaden väl förtjänar. Med sin omsorgsfullt utarbetade tegelarkitektur, smidesdetaljer och koppartak utgör byggnaden ett fint exempel på vad 1950-talets svenska arkitekter kunde åstadkomma i sina bästa stunder. Den är dessutom unik för Uppsala.

En nybyggnation av den omfattning som föreslås i detaljplanen riskerar att påtagligt förminska tingshusets byggnadsmässiga värde som fastighetens huvudbyggnad, tidigare representerande staten. Tänkt som en friliggande solitär fritt synlig från alla håll skulle det till inte oväsentlig del komma att skymmas från Österplan och i viss mån ge intryck av att ligga på en bakgård. Likaså känns den tänkta sammanbyggnaden med granntomtens friliggande flygel mot Storgatan respektlös i överkant. Den bör därför utgå.

För att få till en mjukare övergång mellan fastigheterna skulle dock FVU kunna tänka sig en mindre tillbyggnad i full höjd mot gaveln på huset Österplan 13 och som bygger ut ca sju meter in på tingshustomten. Väl gestaltat skulle ett sådant tillägg kunna tillföra platsen arkitektoniska värden samtidigt som intrånget på tingshuset och dess gård skulle bli högst begränsat jämfört med detaljplanens förslag.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong                           Tomas Klang

Ordförande                             Vice ordförande                      Styrelseledamot

Överklagande av Uppsala kommuns beslut angående detaljplan för Börjetull 2017- 000287

Till Mark- och miljödomstolen
För kännedom till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har som ideell förening enligt 16 kap 13§ miljöbalken talerätt enligt 13 kap 12§ PBL.

Föreningen har i yttranden vid samråd och granskning ställt sig positiv till huvuddragen i rubricerad. detaljplan: ambitionen att skapa eller förstärka stadsnoden som etablerats vid Mimmi Ekholms plats, de nya bostäderna som tillsammans med Galdermas industribyggnader bildar en eftersträvansvärd blandstad, ansatsen till kvarterspark i den östra delen med kopplingar till grönstråk längs Librobäcken och Fyrisån och de nya gång- och cykelbroarna.

Men FVU har också påtalat allvarliga brister i planförslaget utifrån de kvalitetskrav som ställs på den planerade och byggda miljön i kommunens beslutade arkitekturpolicy, Arkitektur i Uppsala. Krav som man säger sig ha utgått ifrån och beaktat vid arbetet med planen.

I utlåtande granskning 2 framförs kritik mot 11-våningshuset. Även Länsstyrelsen har visat betänkligheter. Kritik framförs också mot de alltför små förskolegårdarna, bl. a. från kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Då planen antogs i kommunfullmäktige reserverade sig 19 personer också mot detta. Slutligen påtalas det bristande solljuset på dess trånga gårdar, särskilt i kvarteren längs Fyrisvallsgatan, samt problematiken med att de boende här måste ta de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av saneringen av en tidigare deponi.

Skäl för överklagande

Obalans i planens delar ger stora skillnader i livsmiljöns kvaliteter.
Planen är inte genomarbetad utan har stora brister ur ett medborgerligt rättviseperspektiv. Kvarteren i områdena 1 och 7, mellan Fyrisvallsgatan, Börjegatan, Seminariegatan och Vallongatan, är missgynnade, då de saknar de kvaliteter, i form av parkkontakt och öppenhet mot grönytor som samtliga andra kvarter har, där en godsida vetter mot park eller parkstråk. Bebyggelsen centralt i område 1 och 7 blir en regelrätt ”bakgårdsmiljö”, och gårdarna här ligger längst ifrån parker och parkstråk. De omges dessutom av de hårdast trafikerade gatorna.

Jämför här med en av Arkitekturpolicyns portalparagrafer som avslutas: ”Den byggda miljön skall utformas utifrån väl definierade arkitektoniska visioner”.

FVU anser att först om det instängda kvarteret, enligt bild 1, helt eller delvis görs om till kvarterspark, som då via fastigheten 9:2,”Skeppet”, bildar en sammanhängande stor kvarterspark, uppfylls kravet på konsekvens i visionen och därmed den kvalitet Arkitekturpolicyn avser. Den säger vidare: ”Att förtäta och bygga urbant samtidigt som gröna värden tillgodoses ska inte ses som en motsättning utan som en möjlighet och utmaning”.

I Stadsbyggnadsförvaltningens bemötande sägs att en stadsnod skall ha hög koncentration av bebyggelse men det får ju inte motivera en tätare och mörkare och därmed sämre boende- och vistelsemiljö. Lika tveksamt är det att saneringen av deponin skall kräva en högre exploateringsgrad med sämre boendemiljö som följd.

Byggnadshöjder, sammanhang, skala. God livsmiljö, dagsljus, solljus.
Hänsyn tas inte till platsen. Bebyggelsen längs Fyrisvallsgatan är till övervägande del 4 – 5 våningar, de nya byggnaderna mot denna gata bör ha samma höjd.  Dels för att skapa ett harmoniskt gaturum men också och framför allt för att ge ökat dagsljus och solljus åt bakomliggande gårdar. Särskilt då i hörnet Börjegatan där de högsta husen ligger mot söder.  Mot norr och industribyggnaderna kan 6 – 7 våningshusen vara motiverade. När det gäller de för god livsmiljö och integration så viktiga bostadsgårdarna saknar vi dem i uppräkningen i Arkitekturpolicyns andra portalparagraf: ”Byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan”. Som en följd därav läggs intresset i planen på gatubild före gårdsrum. Solstudierna som visar på klara brister och mörka gårdar avfärdas med att Boverket inte ställer krav på mängden solljus. Uppsala måste i så fall ställa sina egna krav för att leva upp till Arkitekturpolicyn, sid 25: ”I Uppsala skall goda, trygga och attraktiva miljöer skapas. Bostäder som har stora boendekvaliteter med ljusa gårdar och utblickar.(…). Möjlighet till sol och ljus till bostäder, gårdar och vistelsemiljöer är mycket viktigt för vår livskvalitet och i det växande Uppsala blir det ännu viktigare”.

Hushöjden mot Fyrisvalls- och Börjegatorna motiveras också som skydd mot buller från de starkt trafikerade gatorna. Ett femvåningshus dämpar bullret lika effektivt som ett sexvånings. I en snar framtid kan bullerproblemet vara borta medan behovet av ljus och sol består. I dag gör man solstudier mellan vår- och höstdagjämningarna. Med hänsyn till den pågående klimatförändringen sträcks utevistelsetiden ut till att omfatta mars och oktober med ännu flackare solinfall och därför blir sol- och dagsljusförhållandena på gårdarna än viktigare.

11-våningshuset, hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet. Skala.
I hörnet Fyrisvallsgatan– Seminariegatan visar planen en accentbyggnad i 11 våningar. FVU har i sina tidigare skrivelser varit starkt kritisk till denna med hänsyn till Uppsalas silhuett och identitet, vilket också betonas i Arkitekturpolicyn. 11-våningshuset stör bilden av domkyrkan från en av de siktlinjer man värnar i planeringen, vilket också länsstyrelsen påtalat. FVU anser på goda grunder att den efterfrågade accenteffekten nås med en byggnad i 8 våningar, i ett stadsrum där all annan bebyggelse har höjden 4 – 5 våningar. Särskilt om hushöjden i planen justeras till 5 våningar mot Fyrisvallsgatan, se bild 2.

Arkitekturpolicyn slår fast, sid 19:” Höga hus ska kunna motiveras utifrån ett verkligt behov och en analys av vad de kan tillföra till stadsmiljön och stadssilhuetten och endast projekt av särskilt hög arkitektonisk kvalitet och som reellt tillför nya och stora värden skall kunna prövas i centrala Uppsala”.

FVU finner att ingen av dessa förutsättningar gäller här eftersom den avsedda effekten kan uppnås med en lägre byggnad som inte står i konflikt med stadens silhuett.

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis och med beaktande av vad som ovan anförts, att detaljplanen för Börjetull planen på grund av sina stora brister ska dras tillbaka, att den ska omarbetas samt bättre anpassas till staden och platsen och till vad som i övrigt läggs fast i kommunens Arkitekturpolicy.

 För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund                      PO Sporrong                   Carl Erik Bergold

Ordförande                               Vice ordförande              Styrelseledamot

Detaljplan för kvarteret Sigrun. Luthagen 71:1, Uppsala kommun Samråd. Dnr PBN 2015 – 267

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommuun        2020-09-20
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade planförslag och vill med anledning härav anföra följande:

Föreningen ser positivt på att en viss förtätning sker av kvarteret samt på ambitionen att skapa en torgmiljö på Torsgatan. Vi har dock några invändningar och förslag till förbättringar som alla utgår ifrån antagen Arkitekturpolicy samt från följande förutsättningar i kvarteret och dess omgivningar:

–  Hushöjder i omgivande kvarter och gaturum – anpassning till platsen.

–  Krav på Torsgatans gaturum om man på allvar vill skapa ett attraktivt centralt torgrum i stället för en renodlad trafikmiljö.

–  Sysslomansgatan, huvudstråk på Luthagen med domkyrkan som fond, som ställer stora krav på fasadutformning.

Kvarteret Sigrun med dess bebyggelse utgör idag en naturlig del av en alltmer växande innerstad. Det får konsekvenser bl.a. för anspråken och kraven på dess yttre utformning. Föreslagen påbyggnad av kvarteret är dock med hänsyn till omgivande bebyggelse onyanserat jämnhög. FVU anser därför att en våning, förutom längs Sysslomansgatan, skall tas bort. Det gäller dels mot Sturegatan för att svara mot dess hushöjd på 4-5 våningar i de flesta av kvarteren längs gatan, samt dels mot Torsgatan för att bidra till en ljusare gårdsmiljö. Påbyggnaden med två våningar mot Sysslomansgatan är dock väl anpassad till övrig befintlig bebyggelse längs denna gata.

Om Torsgatan skall lyftas upp till ett mer centralt torgrum värt namnet, föreslår vi att den görs om till en gåfartsgata samt att dess nuvarande kantstöd mm tas bort. Det innebär att man mer förutsättningslöst och likt t.ex. Dragarbrunnstorg, kan utforma den blivande torgytans vegetation och ytskikt. Gåfartsgatan skulle härmed också kunna utformas med ett allt viktigare och starkare samband med parken intill – Börjeplan. Det kräver att den idag omfattande fordonstrafiken kan reduceras och att interngatan kan tas bort. Dock måste infarten kunna ske direkt från nuvarande körbana, likaså angöringen till handikapplatserna. Detta för att bereda tillräckligt stor yta för handel, uteservering, mm. FVU noterade vidare på plats att ICA redan har kundparkering i garaget och att det då fanns flera lediga platser. Om nuvarande lastplats kunde omformas till en del av butiken skulle en ingång kunna ske direkt från garaget till ICA. FVU tycker att det vore väl motiverat att utreda möjligheten att flytta lastintaget till Odensgatan för att uppnå en god stadsmiljö och att fastighetsägaren har möjlighet att finansiera detta med intäkterna från den omfattande påbyggnaden i kvarteret. Om vidare påbyggnadens fasad tillåts skjuta ut över torget och en arkad bildas ges såväl stöd åt torgmiljön som till plats åt handel samt utökad uteservering för den idag populära restaurangen. Det ger dessutom mer våningsyta som kompensation för de här borttagna våningsplanen.

FVU anser vidare att den i planen redovisade banala plåtfasaden med hänsyn till kvarterets innerstadsläge och antagen arkitekturpolicy måste ges en mer intressant utformning. Det gäller f.ö. även övriga fasaders utformning – i synnerhet då fasaden mot Sysslomansgatan, Luthagens huvudstråk. Den nuvarande slutna och karaktärslösa f.d. kontorsfasaden kräver att de två nya våningarna med hjälp av bl.a. burspråk och balkonger skapar ett skulpturalt krön på byggnaden. Fasaden mot Odensgatan har idag en del av dessa kvaliteter. Vidare behöver slutenheten i markplanet lättas upp och göras mer levande med bl.a. nya skyltfönster. Det gäller även kvaliteten i föreslaget fasadmaterial, plåt, som illustrationerna visar. FVU föreslår slutligen och med hänsyn inte minst till det alltmer påtagliga innerstadsläget att man för föreslagna påbyggnader arbetar vidare med kvarterets och omgivande byggnaders fasadmaterial; fasadtegel eller puts.

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund  PO Sporrong Mats Börjesson Per Hedfors   Tomas Klang 
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

För Föreningen Vårda Uppsala

Ang. detaljplan för Kungsängen 37:4. PBN 2018- 000856

Till
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020-09-07

Med anledning av samrådet ang. rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen ser mycket positivt på intentionerna i ovan nämnda detaljplan när det gäller att utvidga reningsverkets livsviktiga verksamhet. Det avses dels ske på reningsverkets egen mark samt dels på mark för tidigare båtupplag och allmän platsmark/park. Planområdet gränsar till å-rummet och till Södra Å-stråket. Den föreslagna lokaliseringen är i själva verket vid den smalaste delen av Södra Å-stråket. När nu Södra Å-stråket i dagarna färdigställs för park, rekreation och friluftsliv är det av långsiktigt och vitalt värde att den nya byggnaden inte genom sin bredd och storlek samt miljömässigt i övrigt får effekten att den tränger ihop åstranden-å-stråket så mycket så att upplevelsevärdet och vistelsevärdet i övrigt radikalt minskas. Största möjliga ansträngningar måste därför göras för att på alla säkra åstrandens framtida kvaliteter.

För föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

Sten Åke Bylund
Ordförande

 

Angående Detaljplan för kvarteret Ställverket med flera. (Främre Boländerna etapp 1) Diarienummer PBN 2019- 000109.

7 september 2020

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av Plan- och byggnadsnämndens remiss vill Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anföra följande:

Vi ser positivt på detaljplanens intentioner att bidra till näringslivets utveckling i Uppsala och att göra Främre Boländerna till en del av innerstaden, bl. a. genom att skapa levande bottenvåningar, att värna befintlig grönska och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Positivt är att de tre tiangelformade parkrummen för framtiden bevaras och utvecklas. Likaså välkomnar vi de uttalat arkitektoniska ambitionerna även om vi anser att illustrationerna och villkoren i planbeskrivningen sammantaget ger ett alltför vildvuxet och spretigt intryck. Vi förstår att avsikten är att skapa en omväxlande och spännande stadsbild. Inte desto mindre vill vi att stadsdelen och dess offentliga rum ges ett mer sammanhållet arkitektoniskt uttryck vad gäller husens höjd och gestaltning, för att svara mot planens ambition att detta skall bli en del av den centrala staden. Vi tror att ett sådant förhållningssätt vinner i längden. En alltför ”häftig” och utpräglad up-to-date-arkitektur riskerar å andra sidan att snabbt kännas omodern.

Det byggnadsförslag som Bjarke Ingels Group lämnat ser utan tvekan spännande ut men vi undrar om det inte skulle komma mer till sin rätt i ett friare läge än som ännu en byggnad i raden längs Säbygatan? T.ex. i ett läge motsvarande Juvelens på andra sidan Strandbodgatan.

Vi ser också mycket positivt på detaljplanens ambitioner att skydda områdets kulturhistoriskt intressanta bebyggelse. Då krävs också en anpassning av form och skala till de bevarandsvärda kulturhistoriska byggnaderna. I kv. Gudur anser vi då att den nytillkommande bebyggelsen bör skalas ner rejält i höjd jämfört med vad illustrationen i planbeskrivningen visar. Detta kvarter bildar tillsammans med det intilliggande lilla kvarteret Vale vad som skulle kunna kallas områdets enda sammanhållna äldre miljö och är därmed också en stadshistorisk årsring i östra Uppsala, borgarnas och arbetarnas Uppsala, som förtjänar respekt på sina egna villkor.

Planbeskrivningen talar om en ”tydlig entré med torgbildning närmast resecentrum”. Ett bra förslag. Vi tolkar det som att platsen för detta torg är ytan mellan Söderbergska huset och Pianofabriken/Holmens bryggeri, vilket vi i så fall skulle välkomna. En torgbildning här skulle kunna binda ihop den äldre småskaliga bebyggelsen i kv. Gudur med Söderbergska huset samtidigt som torgbesökaren erbjuds såväl en fin utsikt in mot Uppsala innerstad som en god orienterbarhet.

Vad hushöjderna beträffar anser vi att man som högst ska hålla sig till den höjd, på åtta våningar, som husen på andra sidan järnvägen i Industristaden har och inte överträffa denna. Jämfört med det sammanhållna uttryck som denna sida visar upp ter sig motsvarande sida i kv. Ställverket som osammanhållen och ostuderad. Detta är en del av Uppsalas ansikte mot ankommande resenärer, och bör därför ges en betydligt mer representativ framtoning.

En fråga vi ställer oss är hur en helkontoriserad stadsdel utan bostäder kommer att upplevas ur trivsel- och trygghetssynpunkt, särskilt kvällstid och nattetid? Är detta ett absolut krav?  Så är det förvisso idag men problemet kommer att accentueras än mer i en storskaligare och tätare stadsmiljö. Hur trygg och säker kommer stadsdelen att kännas när mörkret faller på och kontorsfolket har gått hem för dagen? Bostäder innebär en aktiv närvaro och en utblick mot gaturum och parker 24 timmar om dygnet.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter i sammandrag:

  1.  Området och dess offentliga rum behöver stramas upp. Vi saknar en tydligare avgränsning av park- och gaturum och en bättre anpassning till den kulturhistoriska bebyggelsen för att området skall få en mer stadsmässig helhetsmiljö. Exemplet Bjarke Ingels unika bebyggelseform bör kunna ges ett friare läge.
  2. Skala ner den tillkommande bebyggelsen i kv. Gudur, så att den bättre samverkar med de befintliga husen i volym och karaktär och låt den också få ett uttryck som överensstämmer formmässigt, t ex med sadeltak.
  3. Begreppet levande stadsdel är med enbart kontorsbebyggelse i praktiken svårt att åstadkomma, inte minst ur trygghets- och trivselsynpunkt. Är tillkommande bostadsbebyggelse helt uteslutet inom planområdet? Läget är ur flera synpunkter mycket attraktivt.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund PO Sporrong Tomas Klang
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot

Ang. Detaljplan för kvarteren Ängschampinjonen och Skogschampinjonen PBN 2019-000434

2020 09 01

Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. Detaljplan för kvarteren Ängschampinjonen och Skogschampinjonen PBN 2019-000434
Föreningen Vårda Uppsala är positiv till den föreslagna planen som innebär att Gösta Wikforss fina atriumhuskvarter från 1960-talet bevaras.
Bebyggelsen inom kvarteren är enhetlig och tidstypisk för 1960-talet. Kvarteret har ett
kulturhistoriskt värde som en tidstypisk representant för en byggnadstyp, atriumhus, och som ett verk av en framstående och inflytelserik arkitekt. De har också̊ ett byggnadshistoriskt samt ett socialt- och planhistoriskt värde.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande

PO Sporrong Vice ordförande

Överklagande av Uppsala kommuns förslag till detaljplan för kv. Assar

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kommunstyrelsen
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
uppsala.kommun@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar Uppsala kommuns beslut att anta detaljplan för kv. Assar, beläget i området Eriksdal i Uppsala.

Kv Assar är en vital del av området Eriksdal och lyfter fram områdets historia och värde. Kvarteret har övelevt sina 100 år med obetydliga förändringar. Så gott som alla kvarterets byggnader har ritats eller påverkats av stadsarkitekten Gunnar Leche – något som i Uppsala brukar tillmätas stort kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde.

FVU vill särskilt framhålla att Plan- och byggnadsnämnden felbedömt kvarterets stadsbildmässiga och kulturhistoriska värde. Fastigheterna har heller ingen kontakt med Börjegatans stråk, varför det inte finns några skäl att i stadsbilden markera med högre hus eller ökad exploatering. Istället bryter de föreslagna byggnaderna med den omgivande trädgårdsstadens skala. Hänvisningen till skalan i grannkvarteret är inte relevant. Tvärtom bör hänsyn tas till kritiken av detaljplaneförslagets ödeläggande ingrepp i kulturmiljön. Särskilt anmärkningsvärt är förslaget att riva fastigheten 21:4, en nyckelbyggnad i kvarteret, som har alla de egenskaper som efterfrågas i och värnas av kommunens egen Arkitekturpolicy och som går tvärt emot de hållbarhetskrav kommunen annars ofta vill åberopa.

FVU anser att berörda byggnader i kv. Assar bevaras och används till boende.

Uppsala dag som ovan

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund
Ordförande.