Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 070321
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Källarbäcksvägen, Uppsala kommun. Diarienummer 2004/20047-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av ovannämnda detaljplan och ber härmed att få anföra följande:

En tidigare plan omfattande sju fristående bostadshus har nu reducerats till fem sådana, bland annat med hänsyn till befintliga stigar i området. Detta ser vi som en klar förbättring, även om Föreningen principiellt anser, att planlagda grönytor och parkmark samt framtida fridlysta naturområden såsom t ex Årike Fyris bör respekteras fullt ut och inte naggas i kanten.

Det är alltså viktigt, att man inte på olika sätt och olika ställen urholkar funktionen för Årike Fyris. Exploateringen vid det som kallas Västra Nåntuna är inte helt lyckosam från den synpunkten, och detaljplanen för Källarbäcksvägen innebär onekligen, att området för Årike Fyris reduceras något. Vid ett informationsmöte i Uppsävjaskolans matsal den 20 mars fick de närvarande dock försäkringar om att planerna på naturreservat för Årike Fyris är långt framskridna och att ingen ytterligare exploatering av skogen vid Lilla Djurgården därför kommer att ske. Föreningen hoppas att detta besked kommer att gälla för framtiden.

Ett skäl för att avstå från att bygga de fem föreslagna bostäderna är, att området inte kan anslutas till fjärrvärme. Den planerade bebyggelsen är därmed inte förenlig med de principer för bebyggelse som anges i Uppsala kommuns energiplan. Ett realiserande av den aktuella planen beror alltså av hur allvarligt man inom kommunen ser på denna energiplan och förhållandet att fjärrvärme vad gäller aktuellt område åtminstone för närvarande bedöms som ett realistiskt alternativ.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, tf ordf Peter Söderbaum, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 070318
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Kvarngärdet 6:2 m fl. Dnr 2004/20091-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del an kommunens förslzg tll detaljplan för Kvarngärdet 6:2 m fl (dnr 2004/20091-1) och ber att få avge nedanstående yttrande.

Med den rubricerade planen avser Uppsala kommun att reglera en omfattande bebyggelse.
Planen innebär, att det tillkommer

* Ca 225 bostäder, ca 25 000 m2

* Ett nytt parkeringshus, ca 2 500 m2

* En tillbyggnad på Ringarens förskola ca 500 m2

225 lägenheter är drygt en femtedel av ett planerat årligt bostadstillskott på minst 1 000 m2
Den nya bebyggelsen skall placeras mellan Väktargatan och Råbyvägen på den yta som idag används för parkering.

Gränderna mellan de befintliga tvåvåningshusen NO om Väktargatan skall enligt förslaget utgöra skelett i den nya bebyggelsen genom att gränderna dras fram mot Råbyvägen och avgränsar fem nya bostadskvarter. Bostädernas bottenvåning kommer i höjdled att få en nivå ca en meter över gatunivån. Därigenom skapas möjlighet att arrangera parkeringsgarage under varje nytt bostadskvarter samtidigt som bostäderna bättre fredas från insyn än om de befunnit sig på marknivån. Förslaget syns vara väl studerat med redovisning i sektion och fasad av
den nya bebyggelsen och de nya förhållandena för gatorna.

Föreningen Vårda Uppsala anser, att en bebyggelse enligt förslaget är ett bra sätt att skapa fler bostäder i ett relativt centralt läge.

I samrådsmaterialet ingår ett gestaltningsprogram enligt vilket målet är att skapa ett samordnat och genomtänkt arkitektoniskt uttryck av hög kvalitet. Gestaltningsprogrammet innehåller många inspirationsbilder från olika nybyggda miljöer som alla tycks påfallande väl formgivna och genomförda. Föreningen Vårda Uppsala hoppas, att den höga ambitionsnivån
kan förverkligas.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Anna Nilsén, tf ordf Sven Georg Zeitler, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2007-01-13
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående detaljplan för kv. Torget Dnr 2004/20057-1

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande:

Syfte
Programmet har till syfte att möjliggöra en påbyggnad av befintligt kontors- och affärs-bebyggelse med ytterligare kontorslokaler samt bostäder.

Förutsättningar.
För planområdet gäller ÖP för Uppsala stad 2002, där området anges som stadsbygd.

Gällande detaljplan PL 34D ger möjlighet till handel i en till fyra våningar.

Angränsande parkmark, Klosterparken, består av rester efter ett franciskankloster. Byggnadernas läge och form är markerade genom murar och stenläggning tillsammans med pergolor och växtlighet.

Befintlig bebyggelse inom planområdet ritades 1965 av Haubro Nielsen arkitektbyrå AB, Stockolm. Byggnaden ingår i den ännu inte färdigställda inventering av kulturarv som pågår i samarbete mellan Länstyrelsen, Upplandsmuseet och Uppsala kommun. Som framgår av planen kommer byggnadens särdrag i form av släta, ljusa fasader med mörka fönsterband att beskrivas som värda att beakta vid eventuell ombyggnad. Det bör tilläggas, att kvarterets inre för närvarande bildar en synnerligen välkomponerad ensemble av byggnader, där också den i sen tid tillagda institutionsbyggnaden bidrar till det estetiskt värdefulla intrycket.

Förslag till ny detaljplan.
Förslaget innebär att en byggnad i sex våningar placeras ovanpå en befintlig, tvåvånig butiksdel mot parken och Klostergatan samt att en från gatan indragen påbyggnad i två våningar placeras längs Svartbäcksgatan. De nya byggnadernas gestaltning skall anpassas till den befintliga byggnadens moderna formspråk.

Påbyggnaden längs Svartbäcksgatan kommer att inrymma kontor medan den höga byggnaden mot Klostergatan och Klosterparken föreslås innehålla hyresbostäder.

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter på förslaget
Förslaget utgör ett omfattande ingrepp i en känslig stadsbild, speciellt mot Klostergatan och Klosterparken. Samtidigt ligger planområdet i den kommersiella delen av stadskärnan med åtföljande expansionstryck och intentioner angående anpassning till de behov som stadens utveckling medfört sedan byggnaden uppfördes för fyrtio år sedan. Föreningen inser att en viss förtätning av City kan vara nödvändig för att öka attraktiviteten och utbudet av kommersiella lokaler. Det är av absolut största vikt att denna förtätning planeras och genomförs med respekt för befintliga miljöer och upplevelser genom siktlinjer domkyrkan och omgivande bebyggelse.

Den föreslagna tvåvåniga påbyggnaden längs Svartbäcksgatan är okontroversiell medan den höga påbyggnaden mot Klostergatan och Klosterparken medför ett oacceptabelt intrång, i såväl gaturummet som parkmiljön. Dessutom bryts siktlinjen från Svartbäcksgatan längs Klostergatan mot Domkyrkan, och en påtaglig obalans uppstår i det idag vackra och harmoniska gaturummet. En sexvånig påbyggnad kommer att upplevas som ett punkthus och därmed som en visuellt främmande kropp i förhållande till sin närmiljö. Den utskjutande byggnaden mot Klostergatan begränsades med all säkerhet till två våningar då den byggdes just för att utsikten mot Domkyrkotornen skulle behållas (se övre bilden sidan 3).

Oftast är det positivt att stadskärnan tillförs bostäder, men i detta fall och i anslutning till ett kommersiell A-läge syns det vara bättre att utnyttja läget för verksamheter, speciellt som den kontroversiella utformningen av bostadsbyggnaden är en följd av önskemålet att göra lägenheterna så attraktiva som möjligt och därmed också öka den pekuniära fördelen med projektet.

Omdaningen avseende skala och gestaltning av planområdet kommer sannolikt att bli vägledande för kommande detaljplaneförslag gällande City i allmänhet och de närmaste kvarteren i synnerhet, varför det är ytterst angeläget att planärendet bereds utifrån intentioner om hela stadskärnans framtida funktion, disposition och utformning.

För att möta kommunens och marknadens intentioner om framtida ökning av handel och service i ett expanderande City och samtidigt beakta stadsbilden, anser föreningen att planområdet kan tåla ett måttligt ökat exploateringstal. Den indragna påbyggnaden längs Svartbäcksgatan kan få uppgå till högst tre våningar plus en ytterligare indragen teknikvåning, under följande premisser:

a.. Skuggbildningen på Svartbäcksgatan beaktas.
b.. Avslutet mot Klostergatan blir indraget så att vyn från Svartbäcksgatan mot Domkyrkans båda torn inte skyms.
c.. Material och gestaltning håller högsta kvalitet, inte minst mot Klosterparken som härigenom får en östlig fond i form av en fasad med sex våningars höjd.
d.. Mot parken skall teknikvåningen vara indragen så långt som möjligt.
e.. Ingrepp i Klosterparkens utbredning, funktion och gestaltning får inte göras i något avseende.

Sammanfattning
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) finner att föreliggande detaljplaneförslag inte beaktar anpassning till omgivande bebyggelse och möjligheter till utsikt mot en klassisk Uppsalavy. Utsikten, som utgör ett värdefullt avbrott i den omgivande kommersiella miljön, bör bevaras.

FVU ställer sig inte avvisande till en måttlig förtätning av City för att öka attraktiviteten och utbudet samt är öppen för ett omarbetat förslag med uppemot samma tillskott av lokalyta, men där höghusdelen med bostäder strukits. Vidare är det önskvärt att avvakta resultatet av den pågående inventeringen av det moderna samhällets kulturarv, där 1960- och 70-talens arkitektur utgör en viktig del.

FVU ställer sig avvisande till rubricerat detaljplaneförslag men ser gärna ett omarbetat förslag som bättre kombinerar ett centralt lokaltillskott med bättre anpassning till omgivningen och som tar vara på utsikten mot en klassisk stadssilhuett.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala som ovan

Anna Nilsén, v ordf Lars Bagge
tf ordförande styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 061206
753 75 Uppsala

angående färgsättning på hörnfastigheten Villavägen/Thunbergsvägen. Kv Blomman

Föreningen Vårda Uppsala har noterat, att villan på rubricerad fastighet, som nyligen
bytt ägare, renoverats utvändigt. Detta är i sig positivt, men föreningen måste tyvärr anmärka på färgsättningen.
Villans träfasad har stilenligt målats gul, men knutar, fönsteromramningar, takskägg
m fl detaljer har nu målats grå. Husets arkitektur är utförd i en stil, typisk för tiden före och kring sekelskiftet 1900, som bl a utmärks av detaljer, målade i starkt avvikande färg. När huset byggdes under 1800-talets senare del – byggnadsår okänt – hade man valt en mörkbrun färg på detaljerna, som bjärt konstraterade mot väggarna som var ljust gula. Detta kan beläggas genom en akvarell utförd av professorn i fysik vid Uppsala Universitet, Robert Thalén (1827-1905). Denna tavla, som befinner sig i privat ägo, utfördes på 1880-talet, då huset var nytt. Färgskalan gult och mörkbrunt, som alltså är den ursprungliga på huset, bör återställas och den grå färgen sålunda ändras till mörkbrun. Som färgförändringen på knutar etc känns synnerligen omotiverad och med tanke på att det finns så få exempel i Uppsala på denna typ av träarkitektur från 1800-talets senare del känns det extra angeläget att återfå den originala färgsättningen på fastighetens utsida. Att återställa den bruna färgen torde vara en ringa och förhållandevis billig åtgärd.
Föreningen Vårda Uppsala ber sålunda Byggnadsnämnden att beakta ovanstående och kontakta den nye ägaren för genomförande ovan beskriven åtgärd.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Liliane Taube
tf ordförande bitr sekreterare

Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 061003
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående detaljplan för Vretgränd, del av kv Svanhild. Dnr 2005/20102-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av ovanstående detaljplan. Föreningen finner det positivt, att Vretgränd i angivet läge åter öppnas. Dels återställs därmed en del av den gamla rutnätsplanen från 1600-talet, dels torde det vara ett allmänt önskemål att kunna passera genom gränden och slippa ta omvägar förbi detta stora bostadsblock.
Ytterligare en fördel som vinns med denna åtgärd är, att Kungsgatans miljö, som just här tett sig ensidig till utformningen och i avsaknad av livande inslag, kommer att te sig mindre tröttande för ögat. Det skulle därtill gå att vinna ytterligare estetiska poänger, om den planerade muren på ömse sidor om passagen genom gränden inte gjordes i den maximalt tillåtna höjden om 1,8 meter utan att höjden begränsades till ungefär hälften samt att, i stället för den slutenhet som en mur skulle åstadkomma, blommande buskar, alternativt lågväxande och blommande träd på insidan om muren fick markera gräns mot cykel- och gångtrafiken. Med en låg mur blir också risken för nedsprayning mindre.

För Föreningen Vårda Uppsala,
Uppsala dag som ovan

Anna Nilsén, v ordf

Föreningen Föreningen Vårda Uppsala

Till Riksantikvarie Inger Liliequist Uppsala 060813
Riksantikvarieämbetet
Box 5405
114 84 Stockholm

angående planerad nybyggnad av servicelokaler i Linnéträdgården, Uppsala.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) bildades 1961 av bl a professorn i konsthistoria Gregor Paulsson (författare till bl a Svensk stad) och sedermera museichefen Sten Rentzhog m fl av de dåvarande konsthistoriestudenterna samt andra uppsalabor som i det läge som då rådde kände det angeläget att verka för en god hantering av stadsmiljön i Uppsala. Föreningen har sedan bildandet oavbrutet arbetat för detta mål och följer nu med stigande oro Statens fastighetsverks (SFV) planer på nybyggnad i Linnéträdgården, som är ett statligt byggnadsminne.
De servicebyggnader som man nu önskar uppföra innanför entrén till Linnéträdgården skulle med den plan som godkänts av byggnadsnämnden i Uppsala och nu även av Länsstyrelsen, enligt föreningens åsikt, innebära ett stilbrott och ett allvarligt intrång i denna unika och känsliga kulturmiljö. FVU vänder sig härmed till Dig som Riksantikvarieämbetets (RAÄ) högste företrädare i hopp om förståelse för de invändningar mot projektet som vi har att anföra och som delas av många kulturintresserade uppsalabor och av många fackmän på de områden som berörs av ingreppet. Projektet har också väckt uppseende utanför Sverige.

Tidigare plan för nybyggnad och gällande detaljplan. Föreningen har i ett tidigare skede av planeringen förhållit sig positiv till nybyggnad. Planen var då att så långt möjligt rekonstruera ett par av de ekonomibyggnader som fanns på Linnés tid, ett förslag som kom att ligga till grund för den detaljplan som nu gäller för området och som underströk, att särskild hänsyn måste tas till omgivningens egenart, att åtgärder som kunde förändra områdets karaktär inte fick vidtagas samt att två historiskt anpassade byggnader fick uppföras. Den föreskrev också med tanke på den då tilltänkta utformningen, att de båda längorna skulle ha tak av lertegel.

Nytt projekt. Det kom sålunda som en överraskning, när Statens fastighetsverk (SFS) frångick de tidigare planerna och ansökte om bygglov för två helt moderna byggnader med ett från de befintliga fullständigt avvikande formspråk, som bröt mot detaljplanens vilja att värna om den särpräglade miljöns egen karaktär. FVU protesterade mot den nya planen först direkt till FSV (0521212) och redan innan bygglovsansökan nått byggnadsnämnden (BN). När föreningen så småningom efter särskild begäran hos BN fick planen på remiss, avgav föreningen ett yttrande med samma invändningar som redan framförts till FSV samt med förslag till modifieringar av föreliggande förslag, bl a med önskemål om att byggnaderna skulle få sadeltak i stället för de i den aktuella miljön starkt framträdande pulpettaken (060111). Trots föreningens och andras negativa omdömen om planen, godkändes den av byggnadsnämnden. På detta följde en rad överklaganden till Länsstyrelsen, bl a från Föreningen Vårda Uppsala (060313, bilaga). Endast närboende tilläts dock överklaga. Ärendet har gått vidare och prövas för närvarande i länsrätten.
Ytterligare ett påpekande beträffande den nya planen, som skulle kunna göras och som föreningen inte tidigare framfört, är att den plankliknande fasaden mot det nuvarande Linnémuseet genom sin form, fasadbeklädnad och avsaknad av tak samt genom sin bredd i förhållande till höjden för ögat riskerar att uppfattas som en del av det plank som omger trädgården och att den på detta sätt här kommer att sluta rummet och skapa en visuell obalans i förhållande till mittaxeln i en i övrigt symmetrisk anläggning. Om den nya serviceanläggningen kunde få ett synligt tak åt detta håll och drogs bakåt en smula i förhållande till mittaxeln, skulle denna negativa verkan kunna minskas om också inte helt undvikas.

Skyddsföreskrifter. Föreningen delar den uppfattning som Riksantikvarieämbetet framförde i sitt första yttrande i ärendet (010830), nämligen att det vore bäst om inga byggnader alls uppfördes. Motiveringen var bl a, att två huskroppar med mellanliggande uteservering skulle komma att utgöra ett nytt och ganska dominant inslag i byggnadsminnet och ta en stor del av parkytan i anspråk. Enligt skyddsföreskrifterna får området egentligen inte alls bebyggas och det måste naturligtvis till mycket starka skäl för att avvika från denna bestämmelse. Linnéstatyn skall enligt uppgift återföras till trädgården. Den stod tidigare på den plats där nybyggnad planeras. Kanske kunde den få inta sin gamla plats, ev framför en länga vid tomtgränsen mot nordväst för de nödvändigaste servicefunktionerna. Det bör påpekas, att det finns gott om kaféer i området och att grannen på andra sidan nyssnämnda tomtgräns, Hotell Linné, visat intresse för att bistå med servering. Kaféfunktionen innanför planket skulle med fördel kunna utgå ur projektet. En toalett finns redan, men anvisningarna om den kunde förbättras.

Riksantikvarieämbetets nya ställningstagande. Mot bakgrund av ovannämnda restriktiva förhållningssätt i yttrandet från RAÄ 2001 framstår det som förvånande, att ämbetet ändrat sig och givit tillstånd (051220) till uppförande av de nu aktuella byggnaderna. Dessa skulle ju i ännu högre grad än de som tidigare planerades framstå som nya och dominerande inslag i byggnadsminnet. Föreningen är medveten om det önskemål som förelegat från byggherrens (FSV) sida om att få serviceanläggningen färdig inför jubileet 2007 men anser inte att tidsbrist bör tillåtas forcera behandlingen av ett unikt byggnadsminne som Linnéträdgården.

Komplikation beträffande takform och material. Den senaste utvecklingen i detta ärende har inneburit, att SFV gjort avvikelser från det tillstånd som RAÄ meddelat. Tillståndet avsåg två byggnader med pulpettak, täckta med plåt. På de moderna pulpettaken skall nu i stället för plåt läggas tegeltak, något som SFV i en brevväxling med Länsstyrelsen tidigare avvisat som omöjligt. Anledningen till att SFV ändrat sig är att ”lertegel” är föreskrivet i detaljplanen och sålunda var en förutsättning för att Länsstyrelsen skulle kunna ge sitt tillstånd till det aktuella projektet. Länsstyrelsen bortsåg då från att byggnaderna i övrigt inte följer de krav som ställs i detaljplanen (jfr ovan). Bestämmelsen om lertegel hänger som framgått samman med de historiskt anpassade byggnader med sadeltak som skulle uppföras enligt de ursprungliga planerna. Det kan tilläggas, att befintliga byggnader i Linnéträdgården är täckta med plåt.
FVU anser att den stilmässiga hybrid som nu planeras innebär att göra ont värre. Att täcka de båda moderna pulpettaken med tegel är en närmast hårresande utveckling av ärendet. Den måste även för SFV te sig motbjudande. Nu vill man ändå genomföra detta i stället för att ansöka om en mer tidskrävande ändring av detaljplanen.
Föreningen har i ovannämnda skrivelser förespråkat en låg, nedtonad servicedel med sadeltak utan anspråk på att lägga något eget till miljöns karaktär och därmed minska dess originalitet.

Tidspressen inför Linnéjubileet har på ett synnerligen olyckligt sätt kommit att prägla byggplanerna i Linnéträdgården. FVU anser, att det är dags för eftertanke. Jubileumsfirandet står inte och faller med de tänkta servicebyggnaderna. I Riksantikvarieämbetets första yttrande anfördes, att andra lösningar borde studeras som tog en mindre del av parkytan i anspråk. Flera förslag till lösningar har också framförts som skulle göra det möjligt att på ett enklare sätt klara den förväntade tillströmningen av besökare under jubileumsåret. Linnéträdgården som en unik kulturhistorisk miljö löper risk att för all framtid allvarligt skadas genom detta snabbt framforcerade byggnadsprojekt.
Föreningen Vårda Uppsala vädjar mot bakgrund av ovanstående till Dig, att ingripa och på nytt låta pröva detta byggnadsprojekt och dess förenlighet med de stränga skyddsföreskrifter som gäller för Linnéträdgården i egenskap av statligt byggnadsminne och om möjligt avstyra den degradering i fråga om kulturvärde och originalitet som är på väg att drabba denna klenod och som i framtiden kan komma att påverka utgången en eventuell världsarvsansökan.

För Föreningen Föreningen Vårda Uppsala,
dag som ovan

Anna Nilsén, v ordf Bengt Jonsell, prof bergianus em. Mats Wahlberg, fd ordf
tf ordförande styrelseledamot styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 060606
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang program för Vångdalen, dnr 2005/20078-1.

Det aktuella programmet rör som också noteras i programhandlingen ett utomordentligt känsligt område, som i princip bör undantas från exploatering. Det ligger inom ett riksintresseområde för naturvården (N 77). Den aktuella dalgången har även betecknats som riksintresse för kulturmiljövården (C 43) och ligger därtill delvis inom det kommunala kulturmiljöområdet Uppsala-Näs (U 18). Anledningen till det aktuella programförslaget är en förfrågan från fastig-hetsägaren, Ekbackens gård K/B, som önskar bebygga det område som tidigare disponerades av Vångdalens kriminalvårdsanstalt med 30 nya småhus. Programområde A, som i första hand avses, ligger dolt från vägen sett, medan den utökning som betecknats med B är synligt från densamma.

Att fastighetsägaren bör få tillåtelse att efter anstaltens nedläggning få bruka den aktuella marken för nya ändamål är rimligt. Frågan är dock, om bostadsbebyggelse är den lämpligaste använd-ningen i detta fall. Ny bostadsbebyggelse i anslutning till gamla gårdar tenderar att yngla av sig och på sikt breda ut sig i en från början icke avsedd utsträckning. Med tanke på de strikta bestämmelser som råder för området finner Föreningen Vårda Uppsala småhusbebyggelse i detta område riskabel och föga förenlig med de bestämmelser som tillkommit för att värna om dalgången.
Föreningen skulle däremot kunna tänka sig att område A, dvs det område där anstalts-byggnaderna ligger, kunde användas för någon icke natur- eller kulturstörande verksamhet, t ex en mindre företagsby av den typ som tidigare föreslagits för Vaksala-Eke, alltså mindre företag med behov av kontorsbyggnader och eventuellt lokaler för lättare tillverkning. Viktigt i sådant fall är att behovet av transporter är begränsat, både med tanke på de smala slingrande vägarna i området och på naturmiljön som sådan. En sådan användning skulle troligen vara skonsammare i trafikhänseende än bostadsbebyggelse. Vägarna i området utgör del av det som bör värnas om. De får under inga omständigheter breddas eller rätas ut.
En användning som den föreslagna skulle eventuellt också göra det möjligt att använda en del av de befintliga byggnaderna, några kanske i sin helhet, andra kanske efter om- eller tillbyggnad.
Föreningen noterar den medvetenhet som finns i programhandlingen om vikten av att inte störa eller förstöra denna natur- och kulturmiljö och hoppas genom ovan anförda förslag till förändring av programmets inriktning kunna bidra till en positiv utveckling av detta ärende.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, v ordf

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 060606
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang program för Vångdalen, dnr 2005/20078-1.

Det aktuella programmet rör som också noteras i programhandlingen ett utomordentligt känsligt område, som i princip bör undantas från exploatering. Det ligger inom ett riksintresseområde för naturvården (N 77). Den aktuella dalgången har även betecknats som riksintresse för kulturmiljövården (C 43) och ligger därtill delvis inom det kommunala kulturmiljöområdet Uppsala-Näs (U 18). Anledningen till det aktuella programförslaget är en förfrågan från fastig-hetsägaren, Ekbackens gård K/B, som önskar bebygga det område som tidigare disponerades av Vångdalens kriminalvårdsanstalt med 30 nya småhus. Programområde A, som i första hand avses, ligger dolt från vägen sett, medan den utökning som betecknats med B är synligt från densamma.

Att fastighetsägaren bör få tillåtelse att efter anstaltens nedläggning få bruka den aktuella marken för nya ändamål är rimligt. Frågan är dock, om bostadsbebyggelse är den lämpligaste använd-ningen i detta fall. Ny bostadsbebyggelse i anslutning till gamla gårdar tenderar att yngla av sig och på sikt breda ut sig i en från början icke avsedd utsträckning. Med tanke på de strikta bestämmelser som råder för området finner Föreningen Vårda Uppsala småhusbebyggelse i detta område riskabel och föga förenlig med de bestämmelser som tillkommit för att värna om dalgången.
Föreningen skulle däremot kunna tänka sig att område A, dvs det område där anstalts-byggnaderna ligger, kunde användas för någon icke natur- eller kulturstörande verksamhet, t ex en mindre företagsby av den typ som tidigare föreslagits för Vaksala-Eke, alltså mindre företag med behov av kontorsbyggnader och eventuellt lokaler för lättare tillverkning. Viktigt i sådant fall är att behovet av transporter är begränsat, både med tanke på de smala slingrande vägarna i området och på naturmiljön som sådan. En sådan användning skulle troligen vara skonsammare i trafikhänseende än bostadsbebyggelse. Vägarna i området utgör del av det som bör värnas om. De får under inga omständigheter breddas eller rätas ut.
En användning som den föreslagna skulle eventuellt också göra det möjligt att använda en del av de befintliga byggnaderna, några kanske i sin helhet, andra kanske efter om- eller tillbyggnad.
Föreningen noterar den medvetenhet som finns i programhandlingen om vikten av att inte störa eller förstöra denna natur- och kulturmiljö och hoppas genom ovan anförda förslag till förändring av programmets inriktning kunna bidra till en positiv utveckling av detta ärende.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, v ordf

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 060504
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående.strukturprogram för Librobäck, diarienr 2005/20001-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerade handling och ber att få framföra följande synpunkter.
Allmänt ser vi positivt på att det relativt glest utnyttjade området innanför Bärbyleden, för närvarande nyttjat för lager och småindustri, på sikt kan ersättas med centralt belägna bostäder, kontor och handel. Områdets läge i förhållande till Stora Torget kan i detta avseende jämföras med Gränby- och Bellmansområdena. Samtidigt anvisas mark för lager- och industriverksam-heterna längre ut i området. Jämförelser kan i viss mån också göras med Industristaden i Kungsängen. Större delen av bostadsbebyggelsen söder om Fyrisvallsgatan mellan Börjegatan och ån byggs redan eller är i detaljplaneskedet. (Obs, att den vänstra bilden på sidan 3 i sammanfattningen är spegelvänd.)

Område 2
Stor yta är avsatt för externhandel, typ stormarknader. Vi hoppas, att Byggnadsnämnden har tänkt över och vägt in konsekvenserna för cityhandeln.

Område 4, 5, 6 och 11
Ett av Föreningens viktigaste mål är att värna om “staden på slätten” och vi måste därför starkt invända mot det inkräktande på slättlandet som nu eller i framtiden med stöd i översiktsplanen här kan komma att ske.
Husen längs Tiunda- och Hällbygatorna utgör ett klassiskt exempel på den för Uppsala typiska, direkta övergången mellan stad och land. Ta denna bebyggelse som utgångspunkt och håll den linjen upp mot Librobäcken samt låt den mjukt vika av mot Börjegatan. Det innebär,

att utredningsområdena 4 och 11 helt utgår,
att område 5 reduceras något i spetsen, och
att drygt hälften av område 6, utanför Cementgjutaren, faller bort.

Område 8, Seminariet
Seminariet är en av Uppsalas mest karaktärsfulla, offentliga byggnader, ett av stadens få exempel på nationalromantik. Det ritades av Axel Lindegren 1916 (även den s k KFUM-borgens arkitekt). Här krävs stor varsamhet: återanvändningen måste noga anpassas till stora våningshöjder och monumentala interiörer. Dessutom måste ett rejält respektavstånd garantera upplevelsen av en fritt liggande byggnad. Seminariet har arkitektoniska kvaliteter av en art som det bara byggs en handfull av på ett århundrade i Uppsala. Om, som vi hoppas, också en stor del av parken i södra delen bevaras som parkmark, är de ca 250 lägenheter som nämnts i pressen kraftigt i överkant.

Område 9
Om man analyserar programmets avsikter med Fyrishovsområdet framgår, att det inte blir mycket friyta kvar för allmänt rekreations- och parkändamål. Nya byggnader och parkeringsytor kommer att ta plats. En allvarlig osaklighet i bilaga 1 är att den stora trista parkeringsytan längs Fyrisvallsgatan markerats som yta för rekreation/idrott!

Område 10
Ytterligare en punkt där vi vill rikta allvarlig kritik mot programförslaget är den påtagliga bristen på parkmark! Låt oss jämföra med två 60-talsområden, båda av ungefär samma storlek: Gränby och Bellman/Heidenstam/Lagerlöf. Där utgör minst 20-–25% av ytan stadsdelspark. I Libro-bäcksområdet finns huvudsakligen smala promenad- och cykelstråk längs å och bäck. Den lilla Klockarparken och vad som blir kvar av seminarietomten är vad som erbjuds för lek och spel för barn i förskole-, låg- och mellanstadieålder. Stråken längs vattendragen är med tanke på olycksriskerna helt olämpliga i detta avseende. En kvartersstor stadsdelspark centralt i område 7 är vad som krävs – för det är väl ändå meningen att stadsdelen också är till för barnfamiljer?
Vad gäller industri- och arbetsområdet 1 ger motsvarande jämförelse med Boländerna och Fyrislund vid handen att det krävs ett större parkområde också här, en plats för avkoppling och raster.

Sammanfattningsvis anser Föreningen Vårda Uppsala, att man i en stadsdel med så stora tillskott av bostäder och lokaler måste visa generositet mot såväl boende och arbetande som mot förutsättningarna i form av byggnader och landskap. Luftighet och rymd måste få nyansera den effektiva tätpackningen.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, vice ordförande PO Sporrong, 2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Kommunledningskontoret och Kommunstyrelsen 2006-05-30
i Uppsala kommun
753 75 Uppsala

angående planerna på golfbana på Stabby gärde.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har erfarit att planer finns att på Stabby gärde anlägga en golfbana kombinerad med skidspår, vandringsleder och idrottsanläggningar.

FVU har tidigare motsatt sig att bostäder byggs i det aktuella området, något som allvarligt skulle störa uppfattningen av “staden på slätten”, dvs. den omedelbara övergången mellan slätt och stadsbebyggelse. Därtill kommer att den intilliggande Stabby backe är ett exceptionellt naturskönt och värdefullt rekreationsområde, som genom en sådan utbyggnad skulle förlora mycket av sitt värde och helt berövas utsikten över slätten med dess åkerholmar.
En omdaning av Stabby gärde enligt de nu aktuella planerna skulle visserligen vara att föredra framför den utbyggnad med bostäder som möjliggörs enligt gällande Översiktsplan, men FVU vill emellertid uttrycka allvarliga farhågor för att stora delar av området därigenom görs otill-gängliga för allmänheten och för utövande av andra sporter än golf. Risken att förflugna golfbollar under golfsäsongen letar sig fram till de delar av området som är tänkta för andra ändamål och också hindrar passagen över slätten till de närliggande åkerholmarna är påtaglig. Eventuella servicebyggnader och andra anläggningar skulle också komma att uppfattas som störande inslag i denna naturmiljö.

Att i så omedelbart grannskap med staden ännu kunna avnjuta ett i bruk varande åkerlandskap i förening med omgivande backar, hällar och ängsmark med så stor botanisk variation som här bjuds är av oskattbart värde. En stor del av detta värde består i tillgången till någorlunda orörd natur. Området bör under inga omständigheter ”parkifieras”. Det har på ett förtjänstfullt sätt gjorts tillgängligt för handikappade, som här kan njuta av riktig natur i stadens närområde. Området används inte bara av närboende utan även av dem som bor i innerstaden.

FVU förutsätter att de nu aktuella planerna på ett tidigt stadium kommer att diskuteras offentligt och att de här anförda konsekvenserna av en eventuell omdaning enligt förslaget grundligt penetreras. FVU skulle helst se att området inte alls exploaterades utan fredades i plan i sitt nuvarande skick.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan