Detaljplan, kv Fyrisvallen

2005-12-07

ang. detaljplan för Fyrisvallen, utställning. Diarienr 2001/20096-1.

Tyvärr finner vi att våra invändningar i skrivelse med anledning av samrådet inte gett något resultat, trots våra, som vi ser det, både professionella och väl underbyggda synpunkter. Invändningarna gäller främst den okänsliga behandlingen av stadsbilden, där vi på platsen kan konstatera att planförslagets höjdskala helt saknar motsvarighet i omgivningen.
Föreningen har tidigare varit positiv till lika hög bebyggelse när det gäller nybebyggelsen i yttre Kungsängen. Där kommer en sammanhängande kvartersstad att uppföras, och där finns redan Ångkvarns silobyggnader som slår an tonen.
När det gäller Fyrisvallen är omgivningen redan bebyggd – en bebyggelse som knappast kommer att förändras i ett långt tidsperspektiv. Följaktligen är Fyrisvallen en byggnadsplats som radikalt skiljer sig från Kungsängen.

Vi kan inte annat än förvånas över planens brist på hänsyn till platsen och över att det långsiktiga ansvaret för stadsbilden tummas på för ett marginellt tillskott av bostäder och därtill i en bristsituation, som rimligen bara just nu är akut.

För tidigare, mer utförliga yttrande, se nedan.

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Nilsén PO Sporrong
vice ordf. Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsalas yttrande ang kv Fyrisvallen av 15 september 2005

I en tidigare skrivelse 2004 har Föreningen Vårda Uppsala motsatt sig att kv Fyrisvallen bebyggs. När ärendet nu åter blivit aktuellt, har vi, efter diskussion och viss tvekan, ändrat ståndpunkt, detta beroende på det stora behovet av nya bostäder men också den tilltalande grupperingen i planen, och framför allt den ganska generöst tilltagna parkytan. Dock bör man hålla i minnet, att all mark i det aktuella området i dag är parkmark och sålunda inte låta sig förledas av talet i planbeskrivningen om den nya parken.
Vi har dock en mycket allvarlig invändning mot den aktuella planen, och den handlar om stadsbilden och platsens förutsättningar. Hur ser det omgivande stadslandskapet ut? En- och tvåvåningsbebyggelse i Eriksdal på andra sidan järnvägen. Fd Seminariets trädgårdstomt på andra sidan Ringgatan med tillbakadragna villor för vaktmästare och rektor. På andra sidan ån en- och tvåvåningsbebyggelse för äldreboende samt några längor radhus, också här tillbakadragna från årummets grönska. Fyrisskolans idrottsplan och parkering och därbortom den långa tvåvåningslängan. Till sist yttre Luthagens två-, tre- och fyravåningshus.
I den beskrivna omgivningen ställs abrupt in en u-formad byggnadsmur, som från utsidan är sex våningar hög, till stor del dessutom med en indragen sjunde våning. Gårdshusen är något lägre med sina fyra våningar och en indragen femte. I stadsbilden kommer den nya bebyggelsen att te sig oproportionerligt hög och klumpig. Stadsplanering kan väl inte bara vara att packa in så många lägenheter som möjligt – bristen på lägenheter är, får man förmoda, tillfällig, men stadsbilden kommer att bestå under bebyggelsens hela livslängd. Det är därför viktigt att se till helheten.
Ett alternativ med fyra våningar och en indragen femte samt gårdshus i tre våningar med indragen fjärde är vad omgivningen tål. Detta skulle utan tvivel innebära ett plus för
stadsbilden i området i förhållande till planen. Ytterligare ett plus vore om det ansträngt långa, tvåvåniga parkeringshuset skulle kunna kortas till samma längd som bostadshuset innanför och därmed släppa förbi årummets grönska på ett mer generöst sätt.
Den bro av de föreslagna som känns meningsfull är den som leder vidare i Ringgatan och Seminariegatan och ligger närmast järnvägsbron. I övrigt bör åns vattenspegel lämnas fri.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *