2025-01-09
Till Mark- och miljödomstolen
Överklagat beslut och yrkande
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed kommunfullmäktiges beslut 2025-12-15 att anta rubricerad detaljplan för kvarteren Gymnastiken och Flustret med yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.
Talerätt
FVU, som bildades år 1961 och som vid årsskiftet 2025/26 hade 192 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom föreningen utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10 och nu senast i samband med mark- och miljödomstolens prövning av mål nr P 155–25.
Grunderna för vårt yrkande
Detaljplanen innebär att riksintresset Uppsala stad (C40) påtagligt skadas
FVU noterar att Länsstyrelsen i Uppsala län i sitt granskningsyttrande anser att detaljplanen medför att riksintresset Uppsala stad (C40 A) påtagligt skadas och att planen kan komma att överprövas om planen förs vidare den utformning som presenterats vid granskningen. Länsstyrelsen skriver bland annat (citat):
Länsstyrelsen bedömer att nuvarande planförslag sammantaget medför att de historiska byggnaderna inom planområdet och upplevelsen av slottet som bakgrund till denna kulturmiljö får en väsentligt minskad betydelse i staden. Planförslaget medför därför att läsbarheten av riksintresset kraftigt minskar och att riksintresset påtagligt skadas. Om planförslaget förs vidare i nuvarande utformning kan länsstyrelsen komma att pröva kommunens beslut att anta detaljplanen med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL.
Vad FVU kan se har inte detaljplanen i någon avgörande mening förändrats sedan granskningen varför länsstyrelsen rimligen nu kommer att pröva kommunfullmäktiges beslut med hänsyn till i citatet nämnda ingripandegrunder. Utfallet av en sådan prövning kan knappast bli en annan än att länsstyrelsen upphäver kommunfullmäktiges beslut.
FVU vill dock genom föreliggande överklagande säkerställa att det nu aktuella ärendet kan få en slutlig rättslig prövning i domstol. Detta mot bakgrund av länsstyrelsens tidigare agerande i fallen med detaljplanerna för kvarteren Ubbo, Bredablick och Trudhem, där länsstyrelsen valde att inte fullfölja bevakningen av de kulturhistoriska miljöernas betydelse relativt exploateringsintressena. Ledande företrädare för kommunen har också vid ett offentligt samtal 2025-11-25 framhållit att de anser att äganderätten går före värnandet av kulturmiljön, ett förhållningssätt som inte överensstämmer med intentionerna bakom miljöbalkens och plan- och bygglagens regelverk. Om äganderätten sätts före värnandet av kulturmiljön skulle det innebära att Sveriges kulturmiljöer i princip står värnlösa. Det är därför av vikt att i föreliggande fall få en rättslig prövning av de avvägningar som gjorts i planen då betydande kulturhistoriska miljövärden äventyras på bekostnad av till synes mer kortsiktiga exploateringsintressen.
FVU:s bestämda uppfattning är, liksom länsstyrelsens, att den antagna detaljplanen innebär sådan påtaglig skada på riksintresset Uppsala stad (C40) att den strider mot 3 kap. 6 § miljöbalken. FVU yrkar därför att beslutet att anta planen upphävs och vill som stöd för yrkandet åberopa vad föreningen framfört i tidigare yttranden i samband med samråd och granskning, daterade 2024-03-01 och 2025-02-26, samt även vad länsstyrelsen anfört i sitt granskningsyttrande, daterat 2025-03-13. Härutöver utvecklar vi i det följande ytterligare våra grunder för vårt yrkande.
Länsstyrelsen värderar i sin analys inte fullt ut områdets kulturhistoriska värden
Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande kortfattat och förtjänstfullt beskrivit den negativa påverkan som den antagna detaljplanen medför på den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Vad länsstyrelsen här framför torde enligt 3 kap. 6 § miljöbalken utgöra tillräcklig grund för att upphäva kommunens antagandebeslut. FVU vill dock lyfta fram ytterligare några aspekter som var och en för sig förstärker motiven till varför den föreslagna detaljplanen ska anses medföra påtaglig skada på riksintresset Uppsala stad (C40).
Den nya funktion som området ges genom att ersätta den i nu gällande detaljplan angivna inriktningen kulturreservat (Q) till centrumändamål (C) får en direkt påverkar på innehåll, omfattning och utformning av bebyggelsen inom planområdet. Denna förändring, som inbegriper ett nytt hotell, bryter mot praxis hur området har använts fram tills nu; för nöjes- och fritidsändamål, för allmänt bruk tillgängligt dag- och kvällstid. Den föreslagna centrumverksamheten medför ett permanent nyttjande med en renodlad kommersiell inriktning vilket privatiserar det som har varit och än idag är ett offentligt rum av betydelse för såväl förståelsen av den historiska utvecklingen som uppsalabornas rekreativa nyttjande.
Den antagna detaljplanen innebär också att den nuvarande gränsen för Stadsträdgården upplevelsemässigt flyttas från södra sidan av Munkgatan till en linje dragen söder om de föreslagna nyexploateringarna inom kvarteren Gymnastiken och Flustret. Det kan beskrivas som att stadsbebyggelsen i innerstaden nu tillåts att ta klivet över Svandammen och omvandla delar av det som idag tillhör Stadsträdgården till stadskvarter. FVU vill påminna om att Svandammsområdet historiskt är en entréplats till ett av stadens stora friluftsområden. Gränsen till innerstaden skall ses gå vid Munkgatan, in mot Fjärdingen, med norr därom liggande Trädgårdsgatan och Västra Ågatan med modest bebyggelse i luftiga kvarter. Det är FVU:s uppfattning att Flustret och Gymnastikhuset (Svettis), på sina hävdvunna platser och med sina autentiska arkitektoniska uttryck, fortsatt ska framstå som portalbyggnader inom Stadsträdgården på det sätt som också har säkerställts i den nu gällande detaljplanen.
I den nu antagna detaljplanen redovisas ambitionen att skapa en ny parkentré och koppling mellan Svandammen och Stadsträdgården genom ett nytt torg. Detta riskerar att förvanska det aktuella områdets karaktär. Parken är inte ordnad längs en centralaxel, det är promenaden längs ån som är parkens huvudaxel, om man nu kan tala om en sådan, med ån på ena sidan och parken på den andra. Den nuvarande entrén invid Islandsbron fungerar väl och att nyskapa ett torg mellan Flustret och Svettis söder om Svandammen strider mot det historiska mönstret. Ett mönster som inte bör brytas utan i stället säkerställas; restaureras och synliggöras.
I anslutning till Svettis ligger Bollhuset, en tidig funktionalistisk byggnad med stort arkitektoniskt och samhällshistoriskt värde. Det senare till följd av Bollhusmötet 1939. Länsstyrelsen har tidigare bedömt att Bollhuset är av byggnadsminnesklass, huvudsakligen med utgångspunkt i Bollhusmötets historiska betydelse och byggnadens koppling till Svettis. FVU ställer sig frågande till varför länsstyrelsen inte betonat Bollhusets betydelse för Uppsala och tydligare ifrågasatt den föreslagna rivningen. Bollhuset ska, enligt FVU:s uppfattning, ses som en viktig del i den helhet som den ingår i tillsammans med Svettis och Flustret.
De här beskrivna förändringarna, som den antagna detaljplanen medger, bidrar till att påtagligt skada den kulturhistoriska miljön. Detta utöver vad som länsstyrelsen har beskrivit i sitt granskningsyttrande och dessa förändringar bör därför uppmärksammas i domstolens prövning av detaljplanens påverkan på riksintresset Uppsala stad (C40).
Det föreligger en uppenbar risk för brist på saklighet och opartiskhet
Genom en ändring i plan- och bygglagen (PBL) i augusti 2021 är det möjligt för en planintressent att med lagstöd bidra med underlagsmaterial när detaljplaner upprättas och även medverka genom att upprätta förslag till planhandlingar, ofta kallade exploatörs- eller byggherredrivna planer. Dessa begrepp saknas i PBL, liksom det på samma sätt saknas stöd för att planintressenter ska medverka med ett omfattande underlag eller i arbetet med att upprätta själva planhandlingarna. Trots det har i föreliggande fall planintressenten, Epic Development AB, svarat för att ta fram allt väsentligt underlag för den nu överklagade detaljplanen. Av planbeskrivningen framgår inte i på vilket sätt och vilken mån som kommunen har granskat och godkänt dessa handlingar. I både regeringsformen och förvaltningslagen finns krav på saklighet och opartiskhet. Kommunen har därför ett långtgående ansvar för att säkerställa att planeringsunderlaget är tillförlitligt och ska kvalitetssäkra det som tas fram. Kraven gäller hela handläggningen av ett ärende, från det att ärendet initieras till dess att ärendet avgörs slutligt (prop. 2020/21:131, sid 23).
De ändringar som gjordes i PBL (prop. 2020/21:131) syftade till att enskilda planintressenter skulle kunna underlätta och snabba på detaljplaneprocesserna genom att ta fram planeringsunderlag. Detta avser det tidiga skedet mellan planbesked och planstart. Det finns dock, vad vi kan finna, ännu inget rättsfall som stödjer att en planintressent ska kunna ta fram allt det planeringsunderlag som krävs under hela planprocessen fram till antagen plan.
I doktrinen har det påpekats att kommunen bör svara för sådant planeringsunderlag som handlar om en detaljplans kärnfrågor och som kräver många bedömningar eller på annat sätt avsevärt påverkar en planintressents intressen. Som skäl har angivits att om detta underlag kommer från en planintressent kan kommunens oberoende och saklighet sättas i fråga. I det nu föreliggande fallet har allt underlagsmaterial, med något undantag, tagits fram av planintressentens konsulter. Vi menar att det inte går att utesluta att det kan ha medfört brister i saklighet och/eller opartiskhet. Vissa skrivningar i plan- respektive miljökonsekvens-beskrivningarna tyder på det, liksom i kulturmiljöanalysen. I miljökonsekvensbeskrivningen, som inte uppdaterats sedan samrådet, används begrepp som måttliga negativa konsekvenser för lärdomsstaden vad gäller rivningen av Bollhuset. I planbeskrivningen anges ”Sammantaget bedöms den riksintressanta kulturmiljön försvagas och skada uppstår. Skadan bedöms vara begränsad och det finns även ett inslag av förbättring i och med de planerade åtgärderna”.
Av propositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:45, s. 28) framgår att begreppet påtaglig skada gäller all skada som är mer än bagatellartad. Det är uppenbart att i det nu aktuella planärendet har exploatörens konsult valt att använda begrepp som undviker att uttrycka att det är fråga om påtaglig skada på riksintresset. En slutsats som dock länsstyrelsen kommit till i sin analys. Det ska i sammanhanget särskilt noteras att kulturvärden som skadas, enligt gällande lagstiftning aldrig kan kompenseras genom att tillföra nya värden. Det finns alltså uppenbara skäl att ifrågasätta om underlagsmaterialet till detaljplanen lever upp till regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.
En gynnsam utveckling med respekt för kulturmiljön torde vara möjlig
FVU vill avslutningsvis framhålla att föreningen stödjer sådana initiativ och åtgärder som syftar till att säkerställa att kulturmiljöer och andra allmänna värden säkerställs. Den nu aktuella detaljplanen visar dock inte den respekt för de grundläggande värden som den befintliga miljön inrymmer varför FVU inte kan ställa sig bakom densamma. En försiktigare förnyelse borde eftersträvas och är sannolikt möjlig. Det kan avse att byta ut byggnadsdelar som förvanskar ursprungsmiljön eller som lider av bristande underhåll. Det kan ske genom måttfulla tillägg anpassade till de äldre byggnadernas skala och gestaltning. Stöd finns i kommunens antagna arkitekturpolicy där begrepp som sammanhang, skala och befintliga värden lyfts fram för att kunna läggas till grund för förändringar som planeras.
För Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande
Bo Aronsson, vice ordförande
Carl Erik Bergold, tyrelseledamot
P O Sporrong, styrelseledamot