Detaljplan för del av kvarteret Fröj, Uppsala kommun

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2023-06-02
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av samråd angående detaljplan för kvarteret Fröj får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande: 

Förslaget avser dels en tillbyggnad av befintlig fastighet (kallad Pantbanken; Kvarngärdet 34:9) i kvarteret Fröj, närmare bestämt hörntomten Salagatan/Vaksalagatan, samt rivning av ett mindre gårdshus plus avverkning av en äldre lönn på tomten, intill Salagatan. Det befintliga huset är uppfört i nyrenässans i två våningar, längs Vaksalagatan och över hörnet vidare in på Salagatan, efter ritningar av C.A. Ekholm, tidigt 1880-tal. Tillbyggnaden, även den i två våningar, med inredd vindsvåning, är avsedd för främst kontorsändamål, men med bottenvåningen mot Salagatan reserverad för handel. En takterrass ingår. Tillbyggnaden upptar en betydande del av den resterande tomten, vilket ger ett högt exploateringstal.

Förslaget har fler förtjänster. Först och främst att hålet mot Salagatan mellan Pantbanken och före detta tingshuset fylls ut, till fördel för det offentliga gaturummet (där dock motsatta sidan av Salagatan fortsatt lämnar en del övrigt att önska). Handel i bottenvåningen kan komma att verka i samma riktning. Trafikmiljön på Salagatan kan dessutom förbättras genom att ett antal parkeringsplatser försvinner från den befintliga tomten. I sin skala ansluter nybebyggelsen till den befintliga bebyggelsen i norr och i söder; taknockhöjden hålls på samma nivå som fastighetens befintliga huvudbyggnad. Sammanfogningen mellan de två byggnaderna göra förhållandevis diskret. Hela fastigheten görs samtidigt tillgänglig med hiss till fördel för funktionshindrade. 

Nybebyggelsen ansluter till den befintliga byggnaden i hela dess längd, till nackdel för solljusinsläppet. Samtidigt ger den från utsidan sett illusionen av en mindre horisontell exploatering än som faktiskt är förhanden.  Från gatan sett ansluter den nya huskroppen tämligen väl till den befintliga bebyggelsen. Men takvåningen ger ett onödigt massivt intryck för att byggnaden mot Salagatan smidigt ska ansluta till den äldre bebyggelsen. Vi vill därför här upprepa förslaget från vårt tidigare yttrande om att valma takvåningen mot söder. Vi vill också, i anslutning till Länsstyrelsens yttrande över tidigare förslag, föreslå att den nya byggnadskroppen dras in från gatulinjen till ett läge i jämnhöjd med det tidigare tingshuset. Detta skulle något minska förslagets mycket höga exploatering. Den lilla ”grindstugan” till tomten kunde på så sätt också bevaras. 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande
Mats Franzén  Styrelseledamot
PO Sporrong  Vice ordförande

Yttrande över förslag till detaljplan för Boländerna 35:1 Uppsala kommun (PBN 2022- 002649)

Uppsala 2023-05-12
Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
 plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av remiss av rubricerade detaljplan anföra följande:

Planen avser komplettering av ett kvarter, med tillägg av byggnadsvolym, som svarar mot tidigare standard inom kvarteret men nu med en funktion som medger kontorsverksamhet. Utbyggnaden sker på bekostnad av befintliga parkeringsytor. Fastighetsytan är också något inskränkt för att ge utrymme åt nyordnad cykelväg längs Bolandsgatan, i stråk tidigare då klassat som ”park”. Det är små ingrepp i befintlig miljö. 

Det yttre Boländerna är nu klassat som ”externhandelsområde” med inriktning främst på ”sällanköpsvaror”. Idag med karaktär av industriområde och med enkla hallbyggnader omgivna av transportytor och uppställningsplatser, visuellt upplevda som ”tomrum”. Samtidigt är Bolandsområdet en stadsdel med handelsverksamhet, och som härmed utgör en viktig del av den södra stadens offentliga rum. I gällande ÖP, utifrån program för stadsdelen (2014) framgår att kommunens intentioner har varit att utveckla området genom att ge tillgång till fler typer av verksamheter anlagda i ett mer ”stadsmässigt” rum, tydligare kopplat också till innerstaden. Föreliggande plan skall ses som ett litet steg i denna riktning.

Pågående förnyelse avses i första hand ske av det främre Boländerna. Men en sådan förnyelse är ofrånkomlig också i den yttre stadsdelen. FVU vill därför redan nu föreslå att en ytterstadsstrategi upprättas. Ett gestaltningsprogram med inriktning på helheten och de detaljer som samverkar till att ge staden och stadsdelen högsta möjliga livskvalitet. En process som kan ske kontinuerligt och redovisas i en medborgardialog samt som en kommunal ”arkitekturpolitik”.

Yttre Boländerna liksom Fyrislund utgör lägesmässigt en entré till staden, ett ”skyltläge” utåt. Det är för många första anhalten för ankommande och genomfarande vägtrafik i södra staden, en lägespostion som ger en första bild av den standard som stadsmiljön i Uppsala håller. Därför bör också den del av Fyrislund som ligger närmast Tycho Hedéns väg från Johannesbäck till Gnistarondellen, ingå i gestaltningsprogrammet ovan, så att utformningen av gaturummet kring Tycho Hedéns väg, en entréväg till Uppsala innefattas. Bolandsområdet måste kunna mäta sig med den stads- och företagskultur som f.d. Pharmacia utvecklade tillsammans med berörda intressenter i ”Uppsala Business Park” och utvecklas mot samma goda stadskultur.

Bolandsområdet får då inte falla utanför ramen för en god stadskultur. 

Nu vänder Bolandsområdet baksidan ut mot flera tillfarter, med en kvartersordning och form som skapar en slutenhet gentemot staden. 

Sammanfattningsvis föreslår FVU därför som ett första steg i denna process att ett strukturprogram upprättas för Bolandsområdet med följande inriktning:

Storkvarteren delas upp i mindre enheter, gatunätet ges smidiga förgreningar, olika funktioner delas upp i differentierade ytor och rum, gränserna både de nya och de gamla inom kvarteren och ut mot gatorna markeras och kultiveras, med t.ex. planteringar, träd och förgårdsmark. 

Det borde på kort sikt och redan nu vara möjligt att åtgärda, t.ex. trädsätta, alla parkeringsfält som är omvandlade till ”bilparker” samt att i samma anda också ersätta asfalt med rasterunderlag, hålade plattor på gräs- eller grusunderlag. Både hållbart och klimatförbättrande.

 För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, Ordförande         PO Sporrong, Vice ordförande
Carl Erik Bergold, Styrelseledamot

                     

Yttrande över detaljplanen för Södra Gunsta, etapp 2:1 Dnr: PBN 2023-000870

2023-04-19

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerade granskningsförslag anföra  följande: 

FVU har 2017 och 2022 yttrat sig i samband med samråd över och granskning av detaljplanen  för Södra Gunsta, etapp 2 (dnr PBN 2016-003135). De vid de tidigare samråden framförda  synpunkterna kvarstår i relevanta delar även inför det nu presenterade granskningsförslaget  avseende den utbrutna etappen 2:1. 

Vi vill i detta skede framhålla att det är värdefullt att den planerade skolan kan komma till  utförande och vara på plats innan den mer omfattande utbyggnaden av bostäder sker i enlighet  med den fördjupade översiktsplanen. Vi vill också särskilt påminna om vår tidigare analys och  kritik avseende utformningen av bebyggelsen i den nu aktuella etappen:  

”Pröva alternativ med hantering av volymer som ger ett mjukare anslag. Gäller särskilt  punkthusen som i förslaget ligger som klossar längs gatan. Skolbyggnader och idrottshall bör  ägnas den största omsorg, som kulturbärare inom den nya bygden.” 

Kommunen har både möjlighet och ett särskilt ansvar att utforma de offentliga byggnaderna på  ett förebildligt sätt. 

För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, Bo Aronsson

Yttrande över detaljplan för del av kvarteret Tegelpannan PBN 2022- 001215

2023-04-19

Kommunstyrelsen
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av pågående remiss av rubricerade. detaljplan anföra följande:

Liksom i tidigare yttrande(2022-10-28) över detaljplan för kvarteren Kakelplattan och Tegelpannan ser FVU positivt på att Uppsala får fler mötesplatser för idrott och evenemang, med en omgivning som är välfungerande, trygg och välkomnande under alla tider. Uppsala behöver idrottsplatser för tävlingar och mästerskap och som ges en omgivande stadsmiljö som är omsorgsfullt utformad såväl miljömässigt som trivselmässigt.

Detaljplanen möjliggör byggandet av en badanläggning bestående av en simhall för framför allt simsport samt en utomhusbassäng. Den senare med mått för att kunna användas för större tävlingar samt vara öppen för allmänheten. Innehållet är förankrat i tidigare Utvecklingsplan från 2020 samt aktuell översiktsplan för området. Tanken är att göra anläggningen till en mötesplats för simsportarrangemang, simträning och rekreation i Uppsala men också att anläggningen skall vara en del i förbättringen av områdets sociala trygghet och situation samordnas med befintliga sporthallar genom utnyttjande av bl.a. befintliga parkeringsanläggningar.

En anläggning av det här slaget måste ha de allra bästa förbindelserna med kollektivtrafik men också för gc-trafik samt god tillgänglighet och plats för biltrafik. Eftersom badet förutom för tävlingsverksamhet skall ha en stor betydelse för de östra stadsdelarna som en plats för rekreations och friluftsverksamhet, badliv, plage mm måste den samtidigt vara inbjudande med klara och tydliga trivselegenskaper. Gränbyfältets yttersta delar innehåller många öppna, ödsliga, blåsiga och trista markområden. Men också bullriga ut mot Österleden och E4-an. Det är därför ytterst tveksamt om ljudmiljön vid det föreslagna trafikintensiva läget vid Österleden mot E4-an kan ge den ro som de östra stadsdelarna och den växande staden så väl behöver för en ny rekreations- och mötesplats. Dit hör också vikten av att anläggningen som offentlig lokal får en omsorgsfull arkitektonisk gestaltning och kan omges av naturliknande planteringar t.ex. inspirerat av den närliggande von Bahrska häcken.

Platsen- den föreslagna tomten- är för kommunstyrelsen därför en långsiktigt mycket viktig fråga i det pågående arbetet med en ny översiktsplan. Innan byggnadsnämnden fattar slutgiltigt beslut i den aktuella planfrågan borde plats- och lägesfrågan utredas och tas ytterligare ställning till så att den står i överensstämmelse med tidigare beslutade ambitioner för projektet. Föreningen Vårda Uppsala föreslår därför att kommunstyrelsen innan planen fastställes samt i pågående översyn av gällande översiktsplan omedelbart utreder ett nytt läge för badet -gärna i de inre delarna av Gränbyfältet alternativt på/vid någon annan lämplig allmän plats i de östra stadsdelarna.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                Mats Börjesson             Carl Erik Bergold          Per Hedfors

Yttrande över detaljplan för Årstaskolan (PBN 2021- 001308)

2023-02-21

Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala  

Med anledning av genomfört samråd av rubricerade planförslag får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Detaljplanen möjliggör byggandet av en större grundskola inkl. särskola, en ny förskola och en fullstor idrottsfastighet på den befintliga fastigheten. Årstaskolan ligger idag intill Årstaparken som idag är en förhållandevis stor stadsdelspark och som dessutom upprustats under senare år. Planområdet omges av en blandad bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer samt verksamhetslokaler, en livsmedelsbutik och en vårdcentral mm. I Östra Sala backe, väster därom, finns redan ett stort antal bostäder och nya är under fortsatt nyuppförande. Det som idag saknas inom planområdet och dess närhet är centrumverksamhet i form av offentliga lokaler för kulturverksamhet. Det är samtidigt något som de nya förskole- och skollokalerna kan och bör ge möjlighet till.

Planen ger möjligheter till en för framtiden samlad lugn och säker miljö med trafiksäkra skolvägar för alla barn. Rivs barackerna och en ny skola byggs på tre våningar skapas dessutom förutsättningar för en ytterligare större skolgård för att tillgodose barns skilda behov. Barnkonsekvensanalysen visar att det här är möjligt att uppfylla kommunens riktlinjerför god utemiljö.  

Sammanfattningsvis finner FVU att detaljplaneförslaget ger stora möjligheter till en väl utformad och sammansatt ny offentlig centrummiljö med förskole och skollokaler samt idrottslokaler -omgivna av trafiksäkra och generösa gröna rum. Det ger barn i olika åldrar stora möjligheter till såväl värdefull kunskapsinhämtning, lek och rörelse som till kulturupplevelser och social samvaro/integration. 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

Överklagande avseende detaljplan för del av kvarteret Trudhem i Uppsala (dnr PBN2021-000370)

2022-12-19

Till Mark- och miljödomstolen

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed plan- och byggnadsnämndens beslut  2022-11-24 (PBN 2017 000074) att anta detaljplanen för del av kvarteret Trudhem med  yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap.  12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell  förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats,  bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för upphävande

I planbeskrivningen anges att detaljplanens syfte är att förtäta den aktuella fastigheten med två  nya bostadshus samtidigt som de höga kultur- och arkitekturhistoriska värden som finns inom  planområdet ska värnas.

Det är FVU:s mening att planens syfte inte har uppnåtts och att den föreslagna omfattningen  och utformningen av tillkommande bebyggelse inte beaktar konsekvenserna för riksintresset  C40A Uppsala stad eller de kulturhistoriska värdena för den inom planen belägna före detta  tingsrätten i sig.

Vidare gör FVU bedömningen att detaljplanen, genom dess betydelse för riksintresset och de  kulturhistoriska värdena, är av principiell beskaffenhet och därmed borde ha prövats av  kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen.

Riksintresset och de kulturhistoriska värdena har inte beaktats

I rapporten Uppsala stad C 40 A, Riksintresse för kulturmiljövården, Fördjupat  kunskapsunderlag, (Länsstyrelsens meddelandeserie 2014:1) framhålls att det är angeläget att  byggnaderna inom riksintresseområdet kan fortsätta att brukas med beaktande av deras särart  och kulturhistoriska värde. Vidare sägs att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer  bidrar till upplevelsen och förståelsen av stadens utveckling.

Inom planområdet finns ett före detta tingsrättshus som tidigare har bedömts ha ett så högt  kulturhistoriskt värde att det motsvarar kravet för byggnadsminnesförklaring. Att en sådan  förklaring inte skett beror enbart på att fastighetsägaren inte har lämnat sitt medgivande.  Länsstyrelsen framhåller i det nu aktuella planärendet att det före detta tingsrättshuset väl  motsvarar uttrycken för riksintresse C40A Uppsala stad och att ett genomförande av  detaljplanen skulle skada byggnadens höga kulturhistoriska värde. Samtidigt säger man att ett  genomförande av detaljplanen inte riskerar att väsentligt skada riksintresset för  kulturmiljövård. FVU finner det anmärkningsvärt och gör en annan bedömning. Även om den  aktuella planen är begränsad till sin omfattning bidrar den tillsammans med effekterna av  andra planer (exv. den nu aktuella detaljplanen för del av kvarteret Bredablick, diarienummer  PLA 2012-020195) att sammantaget påtagligt skada riksintresset, varför beslutet att anta den  nu aktuella detaljplanen bör upphävas.

FVU har i yttranden i samband med samråd och granskning framfört konstruktiva synpunkter  på hur planförslaget enligt föreningens mening kan bearbetas för att tillgodose riksintresset  och de kulturhistoriska värdena.

Planen är av principiell betydelse varför den bör prövas av kommunfullmäktige

Frågan om hur riksintresset C40A Uppsala stad ska tillämpas vid detaljplaneringen inom  riksintresseområdet är en fråga av principiell art. Det framgår bland annat av de synpunkter  som kommit fram vid samråd och granskning (se granskningsutlåtandet) och av vad vi  framhållit i föregående avsnitt. FVU konstaterar vidare att plan- och byggnadsnämnden är  oenig med kulturnämnden eller i varje fall inte har beaktat de synpunkter och argument som  denna nämnd har framfört. Enligt granskningsutlåtandet har även miljö- och  hälsoskyddsnämnden framfört synpunkter som inte har beaktats av plan- och  byggnadsnämnden. FVU drar därmed slutsatsen att plan- och byggnadsnämnden har frångått  bestämmelserna i 5 kap. 27 § plan- och bygglagen, varför beslutet att anta detaljplanen bör  upphävas.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande,
Bo Aronsson, styrelseledamot

Ang Detaljplan för Kullens förskola. Diarienummer: PBN 2021-004175

2022-12-09

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planen och anser att den har stora
kvaliteter för förskoleverksamheten. Byggnadens placering på tomten och dispositionen av
utemiljön är bra. Vi uppskattar att normen 40 m2 per barn tillämpas. FVU har dock vissa
tveksamheter inför storleken på förskolan, antalet barn blir mycket stort i den planerade
verksamheten.
Förskoletomten innehåller ett trevligt parti naturmark. Sådan mark är svår att nyskapa enligt gällande regler för förskolors lekmiljö. Ansträngningar bör därför göras för att i största möjliga omfattning bibehålla naturmarken. Den utgör en stimulerande lekmiljö och minskar kostnaden för underhåll av planerad mark.
Framför allt är vi principiellt kritiska till att parkmark tas i anspråk för byggnation. Särskilt i en tid då det ofta sker, då många stora träd skattas åt förgängelsen i samband med
exploatering, som i kv. Seminariet eller i Östra Sala Backe, och då stora träd i många alléer i staden tas ner utan att ersättas.
Den bristande respekten för den i gällande detaljplan fastlagda parkmarken visar på en risk
för att också den återstående parkmarken i framtiden kommer att ianspråktas, vilket skulle
kunna medföra en allt för intensiv förtätning av området som helhet. En god förskolemiljö
kan också komma att äventyras om det i framtiden ses som möjligt att uppföra bostäder på en del av den nu föreslagna, till synes rymliga tomten. Föreningen förordar därför en
utformning för förskolan som långsiktigt säkrar det utrymme som nu reserveras för denna
verksamhet.

Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund, ordförande
PO Sporrong, vice ordförande,
Per Hedfors, styrelseledamot

Överklagande avseende detaljplan för del av kvarteret Bredablick i Uppsala

Uppsala 2022-12-08
Till Mark- och miljödomstolen

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed Uppsala kommunfullmäktiges beslut 2022-11-07 (KSN-2021-03376) att godkänna detaljplanen för del av kvarteret Bredablick i Uppsala kommun i enlighet med plan- och byggnadsnämndens beslut 2022-04-28 med yrkande att mark- och miljödomstolen upphäver beslutet.

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och för närvarande har 176 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom den utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för upphävande

Antagande av detaljplanen är lagstridigt med följd att beslutet därom ska upphävas av främst och i huvudsak följande skäl:

  • Detaljplanens genomförande skadar påtagligt kulturmiljövärdena och riksintresset.
  • Detaljplanen avviker med en ohållbar motivering från gällande översiktsplan alternativt låter sig gjorda bedömningar av dess förenlighet därmed inte prövas på befintligt underlag.

Dessa delvis sammanhängande skäl för upphävande, vilka utvecklas i det följande, görs gällande utan inbördes rangordning.

Detaljplanens genomförande skadar påtagligt kulturmiljövärdena och riksintresset

Planområdets läge inom den centrala staden och inom riksintresseområdet för kulturmiljövården  har inte beaktats på rätt sätt. Rätt beaktat innebär intrånget som den föreslagna byggnaden utgör ett hinder mot antagande av detaljplanen, eftersom planens genomförande påtagligt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset. Denna påtagliga skada består i att läsbarheten för stadens siluett försämras genom att den tio våningar höga byggnaden blir synlig i vissa viktiga vyer och sätter en ny, kraftigt försämrande standard för intrångsbedömning avseende bebyggelse som framöver kan komma att föreslås.

Ett intrång, som det aktuella, ska inte betraktas separat utan hänsyn ska tas även till kumulativa effekter. Sådana kan uppstå genom samverkan inte endast med andra, tidigare eller nutida utan också framtida intrång. Riksantikvarieämbetet har i sin bedömning inte tagit hänsyn till kumulativa effekter (jfr redovisningen under rubriken Stadsbild och kulturmiljö i planbeskrivningen, s. 46 ff.)

Vad det närmare bestämt handlar om är att avsett skydd inte kan upprätthållas, när något intrång väl har börjat tillåtas. Ett första intrång kommer nämligen att utgöra argument för nästa och så vidare tills skyddet har kommit att visa sig vara helt illusoriskt. Redan i den aktuella planbeskrivningen kommer detta sätt att argumentera till uttryck när det där uttalas angående Linnéträdgården (s. 46):

Studier har även gjorts av påverkan på stadssiluetten från andra strategiska platser i staden såsom från Linnéträdgården och från slottets utsiktspunkter. Slutsatsen är att påverkan på stadens siluett är liten eller obetydlig. Undantaget är Linnéträdgården varifrån byggnaden kommer att bli synlig i fonden sett mot orangeriet. I fonden finns dock redan idag nytillkommen kvartersbebyggelse i 4-5 våningar. Byggnaden inom kvarteret Bredablick komme[r] att utgöra ett bakomliggande, högre tillägg, till detta.

Om just Linnéträdgården uttalas tidigare i planbeskrivningen (s. 16): ”Planområdet ligger i närhet till Linnéträdgården som är ett statligt byggnadsminne. Orangeriet i Linnéträdgården är även Q-märkt. Vid ny bebyggelse eller tillägg i Linnéträdgårdens omgivning ska dess mycket höga kulturvärden beaktas.” Det sistnämnda framgår på s. 77 i Uppsalas innerstadsstrategiStadsliv i mänsklig skala 2016 som är en del av översiktsplanen. Därtill kan noteras att Linnéträdgården jämte andra Linnéminnen i Uppsala, Sverige och övriga världen är avsedd att bli en del av ett internationellt världsarv (se https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/ varldsarv.html, tillgänglig 2022-12-08).

Ifall ett resonemang som det förda kan godtas avseende en plats som Linnéträdgården så kan snart sagt varje ytterligare intrång godtas med hänvisning till Bredablick, om godkännandet av den överklagade detaljplanen skulle upprätthållas. Detta kan inte vara förenligt med det avsedda skyddet.

Det är i sig anmärkningsvärt att planbeskrivningen i åtminstone ett väsentligt avseende inte alls innehåller det illustrationsmaterial som behövs för att förstå detaljplanen. I sitt yttrande över förslaget till den aktuella detaljplanen uttalade FVU:

Siktstudien från Linneträdgårdens entré saknas. En enkel skalenlig projektion visar att den idag lugna siluetten över Orangeriet, kommer att kraftigt förändras då
10-våningshusets fyra översta våningar sticker upp i fonden över dagens måttliga fyravåningsskala.

Efter att ha konstaterat att inte heller den godkända detaljplanen innehåller någon illustration av efterfrågat slag har FVU uppdragit åt undertecknade P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA, att utarbeta en sådan. Resultatet bifogas (bilaga 1) och utvisar att den föreslagna byggnadens påverkan på stadens siluett är stor och betydlig. Med hänsyn till att det är fråga om påverkan på en av stadens viktigaste platser, Linnéträdgården med dess mycket höga kulturvärden, skadar detaljplanens genomförande redan på detta sätt kulturmiljövärdena och riksintresset påtagligt.

FVU noterar i anslutning härtill att det illustrationsmaterial som faktiskt finns i den godkända detaljplanen delvis är missvisande och därmed är otillräckligt för att förstå detaljplanen. Den mest anslående illustrationen är illustration 32 på s. 49 i planbeskrivningen, ”Vy från Vattholmavägen, vypunkt M, med byggnaden svagt synlig bredvid slottet”. Även här har FVU uppdragit åt undertecknade P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA, att utarbeta kompletterande illustrationer i form av siktstudier från två olika andra vypunkter på Vattholmavägen, närmare innerstaden. Resultatet bifogas (bilaga 2) och utvisar att den föreslagna byggnadens påverkan på stadens klassiska siluett är stor och betydlig, vilket innebär att detaljplanens genomförande även på detta sätt skadar kulturmiljövärdena och riksintresset påtagligt.

Detaljplanen avviker med en ohållbar motivering från gällande översiktsplan alternativt låter sig gjorda bedömningar av dess förenlighet därmed inte prövas på befintligt underlag

När det gäller den aktuella detaljplanens förenlighet med översiktsplanen uttalas i planbeskrivningen (s. 57, ordagrant citerat väl att märka):

Detaljplanen avviker från översiktsplan i termer av hushöjd då det anges i denna att ny bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma endast om dessa utgörs av särskilda märkesbyggnader. Bostadsbebyggelse kan generellt inte betraktas som märkesbebyggelse. Detaljplanen reglerar dock att byggnaden ska utföras med hög arkitektonisk kvalitet och på så uppfylla översiktsplanen genom att bidra med kvalitet i stadsrummet

Förutom att den citerade passagen är svårbegriplig är det som ändå möjligen kan utläsas därav felaktigt. I gällande översiktsplan (från år 2016) anges inte att ny bebyggelse över den befintliga kvartersstadens traditionella höjdskala kan tillkomma om sådan bebyggelse utgörs av särskilda märkesbyggnader. I den sedan flera år ersatta 2010 års översiktsplan uttalas förvisso (s. 42): ”Byggnationer över kvartersstadens höjder kan tillkomma i form av särskilda märkesbyggnader.” Uppsalas innerstadsstrategi Stadsliv i mänsklig skala 2016 är, som nämnts, en del av (den gällande) översiktsplanen. Bland riktlinjerna som anges i innerstadsstrategin återfinns följande (s. 77): ”För att inte äventyra stadens siluett får nya hus och påbyggnader inte överskrida de nu dominerande hushöjderna.” Varför prövning skulle ske mot skrivningar i 2010 års utdaterade översiktsplan i stället för 2016 års översiktsplan förklaras inte; detta torde vara en rest av tidigare, nu inaktuella överväganden.

Som också synes vara kommunens uppfattning, enligt vad som kan utläsas av planbeskrivningen, avviker detaljplanen från översiktsplanen ifråga om den föreslagna byggnadens höjd. Skulle byggnationer i form av särskilda märkesbyggnader av någon anledning anses kunna medges undantag från översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd är förutsättningarna för ett sådant undantag definitivt inte uppfyllda i det aktuella fallet. Den föreslagna byggnaden utgör uppenbarligen inte en byggnation i form av en särskild märkesbyggnad med mindre än att detta begrepp förlorar all vettig mening. Motiveringen är därmed ohållbar.

Må det här räcka att erinra om att kommunens egen uppfattning – i ett begripligare och mer betydelsefullt sammanhang än planbeskrivningen – är att endast en märkesbyggnad har tillkommit och gjort Domkyrkan, Slottet, universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och Universitetshuset sällskap som sådan i Uppsala under 2000-talet: Uppsala Konsert och Kongress. Se innerstadsstrategin s. 66 under rubriken Gamla och nya märkesbyggnader i avsnittet Hushöjder och siktlinjer.

Ifall varje byggnad som är avsedd att utföras med hög arkitektonisk kvalitet – vilket kan vara det som avses i planbeskrivningen citerad ovan – skulle anses utgöra en märkesbyggnad i betydelsen att översiktsplanens krav därför kan åsidosättas, skulle det skydd översiktsplanens krav ska innebära bli närmast meningslöst. Av innerstadsstrategin (s. 15) framgår att ”kvaliteten på arkitekturen i innerstaden [måste] vara den högsta möjliga.” Därmed skulle varje nybyggnation som uppfyller det kravet vara en märkesbyggnad med därav följande möjlighet att åsidosätta översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd.

Den föreslagna byggnad som avses med detaljplanen ifråga avviker från översiktsplanens krav på bebyggelsens höjd. Det finns inte grund för avsteg från detta krav och kommunen har i alla händelser inte klargjort vad som motiverar ett undantag för den föreslagna byggnaden.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
P-O Sporrong, vice ordförande
Eric Bylander, styrelseledamot

Bilagor:

Siktstudie från Linnéträdgårdens entré utarbetad av P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Bilaga 1 till överklagande från Föreningen Vårda Uppsala avseende detaljplan för del av kvarteret Bredablick i Uppsala: Siktstudie från Linneträdgårdens entré utarbetad av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Siktstudier från två olika vypunkter på Vattholmavägen utarbetade av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA.

Bilaga 2 till överklagande från Föreningen Vårda Uppsala avseende detaljplan för del av kvarteret Bredablick i Uppsala: Siktstudier från två olika punkter på Vattholmavägen utarbetade av föreningens vice ordförande P-O Sporrong, arkitekt SAR/MSA

 

Angående detaljplan för del av kvarteret Fyrislund, Uppsala Business Park Dnr PBN2021-000370

2022-11-23
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har granskat rubricerat planförslag och vill med anledning därav anföra följande:

Innehåll och utformning

Det är en viktig uppgift för kommunen att tillgodose näringslivets behov av planlagd mark för såväl nyetableringar som befintliga verksamheters utveckling. I fråga om det nu framlagda planförslaget ställer vi oss dock frågande till om det redovisar lämpliga lösningar för framtiden. Den i planbeskrivningen presenterade visionen uttrycker en hög ambition i sin vilja att omforma de aktuella delarna av kvarteret Fyrislund från karaktären av ett extensivt utnyttjat industri- och verksamhetsområde till en tät stadsstruktur med ett blandat innehåll. Det är ett förhållningssätt som avviker från det som eftersträvats i tidigare planering, där Fyrislund i stället har setts som Uppsalas största samlade utbyggnadsområde för verksamheter av industrikaraktär och där området mellan Rapsgatan och väg 282 har reserverats främst för ytkrävande/miljöstörande företag samt expansionsmöjligheter för befintliga anläggningar som exempelvis före detta Pharmacia. Enligt planförslaget ska denna del av Fyrislund nu i stället utvecklas till en tätare och mer funktionsblandad stadsdel än vad som tidigare har redovisats. Detta i syfte att utgöra en attraktiv plats för företagens utveckling och för att locka arbetskraft. FVU uppskattar de höga ambitionerna men ser ett antal grundläggande problem med planförslagets inriktning.

Med den nu aktuella detaljplanen fortsätter och förstärks utvecklingen av Uppsala utifrån modernismens zoneringsprinciper, vilket innebär att bostäder förläggs på en plats och arbetsplatser på en annan och det ofta i storskaliga strukturer. Resultatet är å den ena sidan bostadsöar som Rosendal, Bäcklösa, Lindbacken och Fullerö, å den andra sidan arbetsplatsområden som Boländerna, Östra Fyrislund och det nu aktuella planområdet. Denna uppdelning medför uppenbara svårigheter att skapa levande stadsdelar på det sätt som visionen för den nu aktuella detaljplanen eftersträvar. I stället riskerar vi att få ett arbetsplatsområde som nyttjas endast en begränsad del av dagen och upplevs som ödsligt efter klockan fem.

Visionen, såsom den beskrivs i planhandlingarna, är därmed inte trovärdig. En alternativ, mer krävande men effektiv väg för att på sikt utveckla staden är att arbeta för stadsdelar som rymmer både boende och arbetsplatser, vilka tillsammans kan ge förutsättningar för att skapa stadskvaliteter i form av mötesplatser, träningsfaciliteter, restauranger, kaféer, handel och service. Kort sagt det som på senare år i många sammanhang har kommit att benämnas blandstad.

FVU har förståelse för att den aktuella delen av Fyrislund inte låter sig omdanas till en blandstad enligt ovan och att det behöver tillskapas ett serviceutbud som kan tillgodose den efterfrågan som efterhand uppstår från alla de företag som kommer att finnas inom denna del av staden. Många befintliga och framtida företag kommer att ha en hög frekvens av affärsresenärer. Flera av dessa behöver ha tillgång till övernattning, någonstans att äta och möjligheten att röra på sig. Uppsalas centrum, med dess utbud, ligger flera kilometer bort och det är därför ett lovvärt initiativ att lägga ett hotell (med restaurang) och en träningshall i en strategiskt belägen del av området.

Detaljplanen innehåller en berömvärd genomgång av naturvärden och skyddsvärd natur och träd. Vi uppskattar att detaljplanen säkerställer ytor för ett genomgående parkstråk. Eftersom området planeras för ett stort antal arbetsplatser där många kommer att vistas dagtid så bör fler gröna slingor planeras. I ett i planförslaget redovisat stråk rör man sig fram och tillbaka, vilket kan upplevas torftigt för en lunchpromenad. Inom området bör det i stället finnas flera olika långa sammanhängande slingor. Slingorna bör vara planerade att passa både lunchpromenader och joggingrundor, gärna i så avskild natur som det är möjligt i ett område av stads- eller industrikaraktär (se skiss nedan)

Trafik och transporter

Modernismens zoneringsprincip innebär inte bara svårigheter att skapa efterfrågade stadskvaliteter, den medför även ett omfattande resandebehov och ofta även betydande svårigheter att skapa effektiva kollektiva transportsystem. I detaljplanen anges att 12 000 nya arbetsplatser kan tillkomma inom planområdet, vilket innebär över 15 000 totalt i området.

Den redovisade byggrätten ger möjligen utrymme för ännu fler om den nyttjas för en hög andel personalintensiva verksamheter.

Idag är bilpendlingen till Fyrislund och Uppsala Business Park relativt hög eftersom många där arbetande har långt till arbetet. Intilliggande bostadsområden är små och Uppsalas huvudsakliga utbyggnad kommer enligt nu gällande översiktsplan att ske i de södra stadsdelarna. Det är därför troligt att de som kommer att arbeta i Uppsala Business Park även i framtiden kommer att ha långt till arbetet. Om andelen bilresande ska kunna minska som planerat måste cykelvägarna vara extremt bra och gena och kollektivtrafiken kapacitetsstark, snabb, enkel och tillförlitlig.

Det planerade området föreslås bli intensivt utnyttjat och tätt utformat. Speciell hänsyn måste därför tas till att flera företag har tunga transporter till och från sina lokaler. Med den föreslagna utformningen kan det bli svårt att lösa. När det gäller parkering måste hänsyn tas till att området beräknas öka från 3 000 till 15 000 anställda. I detaljplanen planeras exv. byggnader på en stor befintlig parkering i norra delen av området vid infarten från Rapsgatan. Parkerande hänvisas i stället till det som kallas mobilitetshus, vilket inte verkar övertygande.

Detaljplanen utgår från en bilanvändning om högst 25 % av resorna år 2050. För kollektivtrafiken sätts målet att den ska svara för 40 % av resorna. FVU ställer sig frågan om inte detta är väl optimistiska bedömningar. I dagsläget är bilanvändningen klart högre och det är ett fåtal städer i Norden som utanför de direkt centrala delarna når upp till en kollektivandel i resandet om 40 %. Det är i princip endast huvudstäderna som når dessa nivåer och bakom det ligger betydande investeringar i pendeltåg, tunnelbanor, spårväg och andra kapacitetsstarka system.

Planförslaget saknar en beskrivning av hur cyklister eller kollektivtrafikresande ska kunna ta sig till Fyrislund från södra staden. Det är helt otillfredsställande att cyklister söder- och västerifrån bara kan ta sig till Fyrislund via Rapsgatan. Det är även otillfredsställande att inget nämns om hur kollektivtrafiken ska lösas från de södra och sydöstra stadsdelarna, inte heller om hur målet om en stärkt koppling till Uppsalas stadskärna ska kunna uppnås. Det räcker inte att rita in hållplatser inom planområdet. FVU befarar att följden kan bli en hårt ansträngd trafikmiljö och detta inte bara i de av detaljplanen närmast berörda delarna av Uppsala.

Övriga synpunkter

I förslaget till detaljplan sägs att området skall vara tillgängligt för allmänheten. Inom området finns tillverkningsindustrier (exempelvis Fresenius Kabi) som kommer att behöva skalskydd i form av inhägnader på samma sätt som idag. Detta är inte helt beaktat i förslaget.

FVU noterar slutligen med tillfredsställelse att planförslaget lyfter fram och har ambitionen att säkerställa de kvaliteter som såväl Fyrislunds gård med sin äldre karaktär, som Carl Nyréns mer sentida, ikoniska byggnader för Pharmacia, uppvisar. På samma sätt är analysen av och hänsynen till för Uppsala viktiga siktlinjer förtjänstfull.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson, Mats Börjesson, Jonas Tengborn, styrelseledamöter

Yttrande över detaljplan för del av kvarteret Kandidaten Dnr PBN 2021-001334

2022-10-28

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerat planförslag anföra följande:

 

Tekniska anläggningar och byggnader är viktiga inslag för att ett samhälle ska fungera och de kräver för sina funktioner ofta en framträdande placering i stadsbilden. FVU vill därför betona vikten av att dessa anläggningar utformas med stor omsorg och med hänsyn till omgivningens karaktär. Planbeskrivningen i den nu aktuella planen visar upp en ambition i det avseendet, där framhålls ”att anläggningar, mark och fastighetsgränser ska utformas som en arkitektonisk helhet” och det ställs krav på fasadmaterial (rött tegel). FVU konstaterar att nuvarande anläggning och byggnad har en grov utformning och att omkringliggande ytor idag uppfattas som ovårdade impediment. De i planbeskrivningen redovisade illustrationerna visar att de föreslagna byggnaderna riskerar att få samma grova karaktär som den befintliga. Det är FVU:s mening att när nu en ny anläggning ska uppföras är det angeläget att såväl de nya byggnaderna som marken får en omsorgsfull och vårdad utformning och en skötsel som svarar upp mot omgivningens.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson  styrelseledamot