Inte heller Kaniken duger som konstmuseum

I maj beslutade Kommunstyrelsen att gå vidare med Slottet och Kanikenhuset som förslag för placering av ett nytt konstmuseum.
Foto: Göran Sterner

UNT 2020-09-06

 

Kommunstyrelsen tog den 27 maj inriktningsbeslutet att gå vidare med slottet och Kaniken för ett framtida konstmuseum. Förhandlingarna ska vara klara i december.Metod Arkitekter presenterar – enligt uppgift på eget initiativ – en idéskiss, som vill visa hur Filmstadens lokaler i Kaniken kan göras om till konstmuseum. Skissen fanns med som beslutsunderlag och är publicerad på kommunens hemsida.Men styrelsen hade inte själv inför beslutet redovisat lokalernas lämplighet som konstmuseum. Kaniken fick ett wild card före slutomgången när inte heller några politikers protester mot slottet ville tystna.

Ritningarna av entréplanet och första våningen är svårbedömda inte minst eftersom sektionsritningar saknas.

Skolan har riktlinjer för utemiljöns yta och kvalitet. Även konstmuseer mår bra av att ha ett område utanför byggnaden, för skulpturer, performance och publikaktiviteter samt för att göra museet mer synligt i stadsbilden. Något sådant utrymme finns knappast framför Kaniken.

Arkitektfirman föreslår att två gångbroar ska leda från Västra Ågatan vid Kanikens fasad till Östra Ågatan. Tillsammans med Nybron vid Drottninggatan skulle de tre närbelägna broarna förstöra upplevelsen av Fyrisån som ger puls åt detta Uppsalas paradstråk. På samma sätt förskräcker Guldbron över Stockholms ström med sitt brutala ingrepp i  Slussenmiljön.

Ritningarna föranleder en rad frågor. Går det att ta bort det stora antalet pelare som finns i de tänkta utställningsrummen eller är de alla nödvändiga delar i byggnadens konstruktion? För många konstnärer som ställer ut är sådana arkitektoniska element störande.

Idéskissen talar inte heller om hur skrymmande konstverk på ett väderskyddat sätt ska kunna slussas in från den trånga gatan längs ån, även om den som Metod Arkitekter föreslår görs om till gåfartsgata.

Hur tänker sig kommunen flödet genom lokalerna av besökare, personal, gods och konstverk, inte minst i förhållande till aktuella och möjliga fönster och rumshöjder?

På den tillgängliga ytan i huset finns inte heller plats för ett magasin som tidigare beräknats till cirka 1 000 kvadratmeter. Det är dålig logistik att bygga detta på annat håll.

Slottet har tidigare av en bred allmänhet och expertis dömts ut som olämpligt för den expanderande konstverksamheten. Den självklara slutsatsen är att den aktuella utredningen läggs ner och kommunen istället satsar på en ny byggnad.

Ett anständigt krav är annars, efter det fiaskoartade mötet på slottet i februari 2020 om det framtida konstmuseet, att politiken bjuder in allmänheten till information och diskussion. Detta bör i så fall komma till stånd snarast innan utredningen irreversibelt fördjupar sig i och binder upp sig vid avtalsdetaljer.

Malmö stad hoppas få genomföra det europeiska kulturhuvudstadsåret 2029 och satsar på ett nybyggt konstmuseum som ska stå klart det året. Men i Uppsala har politikerna hamnat på efterkälken och inser inte värdet av att uppföra ett konstmuseum trots att kommunen avser att i stenhård konkurrens tävla om samma europeiska evenemang.

Fredrik Ahlstedt (M) uttalade sig vid styrelsemötet i slutet av maj emot att bygga ett konstmuseum. Men i juli föreslog han på UNT Debatt att kommunen borde satsa på en ny ishall, med en prislapp på runt 440 miljoner kronor.

Nej, nu är det äntligen konstens tur att få en byggnad som är ritad för sitt ändamål.

Christian Chambert, Styrelsemedlem i AICA, den internationella konstkritikerorganisationen

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *