Avskriv planerna på handelscentrum och temapark i Fullerö

Enligt den utställda fördjupningen av översiktsplanen för Storvreta bedöms orten kunna växa med 1600 bostäder fram till 2030 vilket innebär nära en fördubbling av befolkningen. Men det är tyvärr inte omsorgen om Storvretas utveckling till en ännu mera välfungerande kransort som är den centrala frågan i översiktsplanen.

Den grundläggande förutsättningen för planarbetet är i stället etableringen av de storskaliga områdena för handel, temapark och andra ytkrävande verksamheter som redovisas sydväst om kransorten – enligt politiska önskemål om att stärka Uppsala som ett regionalt och nationellt besökscentrum. Detta innebär oacceptabla konsekvenser både för Storvreta och det värdefulla kulturlandskapet.

Varför ytterligare ett externcentrum med samma butikskedjor som vi möter överallt och endast ca fem km norr om Gränby handelscentrum? Varför en temapark just här? Även om inte själva riksintressezonen för kulturmiljövård kring Fyrisån direkt berörs breder ändå exploateringen ut sig i det vackra angränsande landskapet och kommer att bilda en ny storskalig avgränsning mot åmiljön och fornminnesområdet, ett internationellt känt kulturarv från olika perioder under förhistorisk tid. Den planerade exploateringen av detta kulturområdes närmiljö kommer att uppfattas som chockerande brutal och kommer att påtagligt störa upplevelsen av kulturmiljön.

Förslaget förs fram trots att det står i översiktsplanen, ÖP 2010, att de stora öppna landskapsrummen runt staden ska bevaras öppna och att ny bebyggelse/anläggningar som saknar kopplingar till jordbruket ska undvikas och trots att det i planens miljökonsekvensbeskrivning påtalas att det är svårt att se hur betydande miljöpåverkan på landskapbild och kulturmiljö ska kunna undvikas från handelsområdet i Östra Fullerö.

I riksintresseområdet – Gamla Uppsala med Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar – och i anslutning till detta möter vi utmed Fyrisåns dalgång sådana unika miljöer som Uppsala högar, Gamla Uppsala medeltidskyrka, naturreservatet och gravfältet Fullerö backar, bronsåldersmiljön vid Fjuckby, Valsgärde gravfält, Vattholmaåsen med Husby och Ekeby gravfälten, Vattholma bruk, Lena medeltida kyrka, Salsta slott och Salsta fornborg. Varför inte i stället på ett diskret och respektfullt sätt marknadsföra och utveckla detta kulturstråk utmed Fyrisån som ett besöksmål som – till skillnad från ett artificiellt upplevelsecentrum och ett handelscentrum som alla andra – innehåller attraktioner av högsta kulturhistoriska värde, unika i nationellt sammanhang och vad gäller exempelvis Valsgärde av stort intresse också internationellt? Jippo i stället för äkta vara?

I Storvreta finns ett väl utformat ortscentrum med bra basservice i anslutning till järnvägsstationen, en livsmedelsbutik i södra delen av orten samt dessutom Handelsknuten med viss sällanköpshandel. Efter etableringen av Östra Fullerö handelscentrum kommer troligen den befintliga servicestrukturen i Storvreta att försvagas eller slås ut, en prognos som framgår även av planbeskrivningen. Storvreta riskerar att bli ett sovsamhälle i skuggan av ett storskaligt externcentrum. Ytterligare ett stort bilorienterat handelscentrum etableras i kommunen med risk för att ännu mera lokal handel slås ut i stadsdelscentra och kransorter. Detta strider mot kommunens klimatmål och inriktningen att värna om tillgång till dagligvaruhandel för bostäder enligt ÖP 2010.

Planförslaget är uppbyggt på det sätt som planer ritades på 1960-talet – bostäder för sig, arbetsplatser för sig, handel för sig – en planering som kommunen enligt ÖP 2010 tar avstånd från genom att ange den myllrande blandstaden som mål för den långsiktiga planeringen. Det är oroande att denna funktionsseparerade planering också innebär att områdena kring E4 och dess trafikplatser tas i anspråk för nya bebyggelseagglomerationer på jungfrulig mark, utöver de sjutton kransorterna. Det är i stället dessa kransorter, som idag har låg tillväxt, som bör få växa.

En fråga är också vilken analys som ligger till grund för att det ena nya stora området efter det andra planläggs för ytkrävande verksamheter? Borde inte en kommun som Uppsala, som en del av regionen med influens från Stockholm, ha en stor potential för mer arbetsplatsintensiv verksamhet och planeringen sålunda inriktas härefter?

Vi vill kraftfullt rekommendera att kommunen avskriver planerna på ytterligare ett storskaligt externcentrum och i stället fortsätter att utveckla ett antal kransorter, bland annat Storvreta, till attraktiva trädgårdsstäder/blandstäder med olika typer av bostäder, arbetsplatser gärna i form av företagsbyar samt bibehållen och utvecklad närservice.

Vi vill också kraftfullt rekommendera att i stället för att tillföra storskaliga anläggningar och jippoartade inslag som negativt påverkar upplevelsen av den historiska verkligheten i det värdefulla kulturlandskapet lyfta fram och ta tillvara den enastående tillgång som kulturstråket utmed Fyrisåns dalgång utgör för att utveckla besöksnäringen.

Det är hög tid att låta de många kloka föresatserna i ÖP 2010 och engagemanget i projektet “Den Goda Staden”, vars syfte är den långsiktigt hållbara staden, komma till uttryck också i praktisk planering.

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund, arkitekt SAR/MSA