Föreningen Vårda Uppsala

2012-09-26
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Börje-Hässelby 1:2 m.fl., Uppsala kommun. Dnr 2012/20130-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-10-01. Planområdet ligger längs Fyrisån omedelbart norr om Librobäcks industriområde och gränsar i sydväst till Gysingevägen. Planförslaget omfattar 16 ha och innehåller 11 ha för verksamheter (kontor, industri och bilservice) samt avser att skapa ett gång- och cykelvägnät inom området. Strandskyddszonen utmed Fyrisån bevaras som park. Förslaget innebär att tidigare jordbruksmark tas i anspråk för exploateringen.

FVU:s synpunkter

Detta planförslag aktualiserar flera viktiga frågor som inte bara gäller detta område utan också är av principiell natur för bebyggelseexpansionen i kommunen.

Även om planområdet i Översiktsplan 2010 ingår i utvecklingsområde för den s.k. stadsväven vill FVU ifrågasätta att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk, något som för övrigt sker i område efter område, trots att det är en inriktning i ÖP att värna om jordbruksmarken. Ingmar Messing, professor i markvetenskap, har också bl.a. i samband med framtagandet av ÖP och i flera artiklar i UNT varnat för att ytterligare ta i anspråk den livsviktiga naturresurs för vår försörjning som vår nedärvda åkermark utgör. Lösningen borde vara större omsorg i lokaliseringen av ny bebyggelse; att i första hand ta skogsmark i anspråk för expansion samt att inte bara se staden Uppsala som ett utvecklingsområde utan även alla kransorterna i kommunen, vilket skulle minska exploateringstrycket på staden.

Denna detaljplan är ytterligare en i raden av aktuella planer som innebär att staden växer ut på slätten med odeciderad bebyggelse, i detta fall utan andra ambitioner för utformningen än högsta byggnadshöjd om 9 m och högsta totalhöjd om 11 m. Planen innehåller inga bestämmelser alls som syftar till en samordnad utformning. Endast en 20 m bred plantering föreslås ”som ger ett visuellt skydd mot den nya bebyggelsen från det omgivande jordbrukslandskapet”. I stället för att eftersträva god arkitektur är avsikten således att dölja en sannolikt ful osammanhållen bebyggelse med en trädridå som kanske är uppvuxen först om ett par decennier!

Området ligger intill en av stadens entrévägar. Miljön när man närmar sig en stad ger en försmak av stadens karaktär och har således stor betydelse för totalintrycket av stadsbygden. Detta innebär att särskilt höga krav bör ställas på utformningen av bebyggelsen och närmiljön utmed entrévägen. Denna faktor berörs ej i planhandlingen och inte heller redovisas några som helst utformningskrav för bebyggelse och närmiljö utmed vägen, varken i plantexten eller i bestämmelser på plankartan.

Många av stadens nya bostadsområden planeras med hög täthet, så tätt att följden blir låg kvalitet i stadsmiljön. Verksamhetsområdena såsom detta område planeras å andra sidan slentrianmässigt för en utspridd bebyggelse utan ambitioner att åstadkomma god stadsmiljö, utan avsikt att skapa en blandning mellan bostäder och arbetsplatser och utan tanke på att forma en struktur som samspelar med stadens rutnät. Även om planbestämmelserna medger tätare kontorsbebyggelse inbjuder planernas utformning främst till en gles exploatering bestående av lådliknande byggnader på stora manöver- och parkeringsytor; en typ av områden som alltmer kommit att omgärda staden på alla håll. Gäller kravet på hög täthet bara bostäder? Eftersträvar inte kommunen flera personalintensiva företag? Hur överensstämmer denna planering med kommunens näringslivsprogram?

Den karaktäristiska egenarten i Uppsala – det direkta mötet mellan koncentrerad och samordnad stadsbebyggelse och öppet jordbrukslandskap suddas nu ut i plan efter plan genom tillkomsten av odeciderad bebyggelse utan ambitioner. Varför inte införa planbestämmelser om placering, skala, takform, material och färg? Det faktum att området bildar gräns mot en av stadens entréer borde innebära särskild omsorg om utformningen av denna gränszon vad gäller bebyggelsens utformning, trädplantering m.m.

Sammanfattning
FVU framhåller i första hand att denna värdefulla jordbruksmark inte alls bör tas i anspråk för bebyggelse. Om området ändå planeras för verksamheter bör planförslaget kompletteras med väl genomtänkta bestämmelser för att garantera en arkitektonisk gestaltning av hög kvalitet – med hänsyn till mötet med slätten, med hänsyn till att området utgör gräns mot en av stadens entréer samt för att nå ett gott samspel med staden i övrigt. Inte minst i tider av snabb stadsutveckling är det av stor vikt att vara aktsam om stadsmiljöns egenart för att stadens ”varumärke” ska bestå och utvecklas för framtiden. Inriktningen för denna detaljplan och för all planering i Uppsala bör därför vara att bevara, utveckla och förstärka stadens egenart.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande