Till Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2016-10-13

plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

ang dpl för Gamla Uppsala 21:20, PBN 2013-489. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har bjudits in till samråd om rubricerade planförslag och vill anföra följande synpunkter.

Planförslaget utgör ett av många de senaste åren där uppskattade och välfungerande grönområden tas i anspråk för bebyggelse och detta utan närmare analys av grönområdenas värden.

Uppsala kännetecknades länge av sina parker och gröna stråk, som länkade samman landsbygd och stad och som gav en fin och levande omgivning för de som bodde och rörde sig i staden. Gröna fingrar, talades det om, och de eftersträvades aktivt, också i kommunens planering. Ja, man kunde från flera håll promenera rakt igenom staden och befinna sig ”i det gröna” hela vägen! Detta var av stort värde för många människors välbefinnande och det gynnade också naturen och artspridningen. Också de kulturminnen och andra turistmål som Uppsala erbjuder behöver den gröna inramningen som ger karaktär.

På senare år ser vi dessvärre att de gröna områdena i ökande takt tas i anspråk för allt tätare bebyggelse – ofta dolt bakom fraser som att ”läka stadsväven”. Precis som om naturen vore en olägenhet eller något ont och inte tvärtom en fantastisk tillgång att ta vara på i den bebyggda miljön för människors hälsa och välbefinnande. Ibland föreslås rena övergreppen på unika naturmiljöer som exempelvis i Kronparken. Särskilt förvånande med ett miljöparti i kommunledningen!

FVU har sedan länge ett eget recept för hur en ökande befolkning ska kunna rymmas inom kommunen, och det handlar om att bygga ut kransorterna så att de kan bära nödvändig service och förbättra deras förbindelser med Uppsala. De skulle därmed bli mer attraktiva att bo i. En sådan planering vore långt bättre än att förtäta in absurdum i Uppsala och förstöra värdefulla parker samt stadens egenart. En god början i rätt riktning har gjorts med planen för Storvreta centrum.

I det här aktuella planförslaget handlar det om att tätbebygga ett mindre grönområde av den typ som brukar vara mycket uppskattat av de närboende. Ingen botanisk trädgård eller historisk park förvisso, men en grön lunga och ett område där barn som bor i husen intill kan leka på oömma gräsmattor. Området är väl genomsynligt (genomsiktligt, överblickbart?) och tryggt. Kortare promenader kan företas, med eller utan hund, sittning på parkbänk kan ske, med eller utan dagstidning. En plats där grannar träffas spontant och man kan andas fritt i en öppen och angenäm miljö. Det är något som främjar samhörigheten i området och är viktigt för den sociala tryggheten. Planmässigt är området idag avsatt för park eller plantering.

Grönområdet ifråga ansluter till Nybyparken, som givetvis kommer att påverkas av förslaget, och man får uppfatta det så, att planförslaget är första steget i ett arbete att förvandla Gamla Uppsalagatan till en s.k. ”renodlad stadsgata” och, som man säger, ”öka stadsmässigheten”.  Det är ett förledande språk, klarspråk vore bättre; kommunen vill helt enkelt bygga överallt där det går och så högt och tätt som möjligt.

I detta fall får de boende i låghusområdet intill se sitt parkområde utanför köksfönstret ersättas av bostadsbebyggelse och s k centrumverksamhet med hus mellan två och sju våningar, en mycket tät exploatering vilket bland mycken annan påverkan alltså bokstavligen förmörkar tillvaron för den närmaste låghusbebyggelsen. Det är ogenomtänkt och dålig planering.  Kommunen kan inte fortsätta att ta parkmark i anspråk för bebyggelse och därmed successivt täppa igen de andningshål, som tidigare stadsplanerare förtänksamt sparat.

FVU anser frågan vara av principiell betydelse och avstyrker förslaget.

Uppsala dag som ovan

Mats Wahlberg, ordförande                                             Ulla Björkman, styrelseledamot