Till Kommunstyrelsen i Uppsala kommun                                                                                                                             2017-03-03

ang   Södra staden, fördjupad översiktsplan. Utställning. Dnr KSN 2012.0452

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av handlingarna och har följande synpunkter.

Södra staden med sin natur, sina verksamheter och sin bebyggelse erbjuder utomordentliga möjligheter till ett stadsbyggande långt utöver det vanliga.

Vid samrådet i september 2015 gjorde FVU en grundlig genomgång av förslaget i en omfattande skrivelse som innehöll kritik på många avgörande punkter. Sedan dess har planens innehåll föregripits i form av antagna detaljplaneförslag och påbörjade byggen. I såväl Rosendal som Bäcklösa är kritik av planen meningslös av nedan följande anledningar.

Ett av våra huvudargument i utformningen av Södra staden har varit att bevara Dag Hammarskjölds väg, som en landsväg genom skog eller jordbrukslandskap, ett historiskt förankrat sätt att närma sig Uppsala söderifrån. Med fokus på silhuetten som annonserar staden. Men Dag Hammarskölds väg som stadsgata är nu befäst i och med det pågående uppförandet av Bäcklösakvarteren. Ser man på kartan i slutet på del A, visar de vita delarna av utredningsområdena att stadsgatemotivet på sikt är tänkt att förverkligas längs hela vägen söder om Hammarby kyrkogård med undantag av två små genomsläpp av grönstråk.

Positivt är att man inte kunnat ge sig på Kronparken annat än i planerna för Ulleråker. Här har FVU tidigare, i samråd om FÖP och detaljplanerna, betonat vikten av att en betryggande remsa av Kronparksträden bevaras mot Dag Hammarskjölds väg, för att upplevelsen av att färdas genom skog skall bestå. Ett förslag som tagits upp i planerna, men där den föreslagna skogsremsan är alldeles för smal och inte medger bevarande av särskilt många träd. Här kan ännu bearbetningar göras av planerna för att bibehålla upplevelsen att färdas genom Kronparkens gammelskog.

I kapitlet Utgångspunkter och prioriteringar, sid 18, anförs: ”Närheten till stadens centrala delar och universiteten, natursköna miljöer och intressanta kulturhistoriska bebyggelsemiljöer är några utmärkande drag för området…..Stora delar av Södra staden omfattas av riksintresse för kulturmiljö”. I avsnittet Prioriteringar och principer under rubriken ”Värdesätta och utveckla det unika”, sid 28, anförs: ”I området finns idag miljöer med mycket höga värden […] En stor utmaning blir att utveckla en intressant stadsbygd och ge plats åt ett expanderande näringsliv i samklang med värdefull natur och historiska bebyggelsemiljöer”. Vackra ord, men detaljplanerna, speciellt för Ulleråker, visar väldigt lite av tillskapandet av denna intressanta stadsbygd i samklang med natur- och kulturförutsättningarna. I stället har man satsat på ett stenstadsmotiv, en kraftig överexploatering av marken i jakt på rekordmånga bostäder och möjligheten att räkna hem en dålig markaffär. Upplägget med kvarterstadsstruktur som visas omintetgör möjligheterna att tillvarata natur- och kulturmiljökvaliteterna.

Men Ulleråker är ännu i stöpsleven. FVU vill se den nuvarande bebyggelsen i Ulleråker som en modell för den fortsatta utbyggnaden. Med sin blandning av äldre återanvända byggnader och ny modern och tidsenlig bebyggelse, samlade runt en park med stora äldre träd, uppfyller den planens mål i citaten ovan. Som Uppsalabor måste vi överväga att sänka exploateringen i nuvarande planer, och försäkra oss om att det som byggs här och nu kommer att fungera som en god livsmiljö hundra år framåt. Även om det sker till priset av att vi måste täcka upp den dåliga markaffären med skattemedel. En av planens främsta prioriteringar är ju ”Att utveckla de goda liven”. I stället för ett rutnät av slutna kvarter skulle en friare gruppering av bebyggelsen jämte en måttligare exploatering möjliggöra ett långt bättre tillvaratagande av de unika förutsättningarna.

Planerna för marken mellan åsen och ån redovisas inte närmare. Viktigt här är att ett stråk lika brett som Norra sjukhuset (Uppsala hospital) lämnas fritt från bebyggelse ända ner mot Fyrisån, för att ge plats för en park- och trädgårdsanläggning i samma anda som den ursprungliga. En bred parkzon skapas längs hela åsträckningen nedanför Ulleråker, där bredden avgörs av befintlig vegetation.

När det gäller Södra staden är det i all synnerhet nödvändigt för kommunens styrande att lyssna till de  varningar som framförts från sakkunnigt håll gällande risken att fördärva grundvattnet och därmed orsaka en närmast omätlig skada för staden.

Den föreslagna sträckningen av kollektivtrafikstråket genom Ulleråker bör justeras så att det följer dagens sträckning längs den befintliga bebyggelsen för att sedan ansluta till nuvarande sträckning i Ulls väg. Det östra alternativet väljs och stråket bör sedan fortsätta söderut genom Sunnersta i Åkervägen, den tidigare spårvagnens banvall. En sådan sträckning möjliggör att den nya bebyggelsen i Ulleråker kan dras in ytterligare från Dag Hammarskjölds väg. Vad som också talar för en lösning av detta slag är att Ultunas hela struktur är uppbyggd utifrån det nuvarande kollektivstråkets läge.

En bro över Fyris i det visade läget kan inte anläggas utan att orsaka irreparabel skada på Årike Fyris, ett riksintresse med planer på världsarv som en del av Linnéminnena. Genom att nyttja de alternativa nuvarande transportvägarna Kungsängsleden och Flottsundsbron förlorar en bilist som kör 60km/tim endast tre minuter på sin väg mot en framtida station i Bergsbrunna. Återöppnande av Vindbron löser förbindelsen för gående och cyklister och gör även en cykelbro vid Ultuna helt onödig.

I planen aviseras en komplettering med bebyggelse i den norra delen av Polacksbacken. FVU är helt emot detta och anser att nuvarande bebyggelse, Läkemedelsverket m fl, skall utgöra gräns mot det gamla exercisfältet som är av stort kulturhistoriskt intresse, något som tidigare respekterats.

I Miljökonsekvensbeskrivningen får vi stort stöd i vår kritiska syn på planens negativa inverkan på kultur- och naturvärdena.

Sammanfattningsvis känns det besvärande att inte fritt kunna tänka nytt i bedömningen av den fördjupade översiktsplanen för Södra staden. Planen är redan uppbunden i väsentliga delar genom antagna planer och påbörjad och färdigställd bebyggelse – i sina huvuddrag är den redan bestämd.

Utställningen blir därigenom en symbolhandling, ett medborgarinflytande som endast är skenbart.

Uppsala dag som ovan,

Mats Wahlberg, ordförande

Carl  Erik Bergold, styrelseledamot

PO Sporrong, 2:e vice ordförande