Ang. förslag till detaljplaner för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-C, delsträcka D, respektive spårvagnsdepå (DNR: PBN 2019–002806, PBN 2022–000048 och PBN 2021–003915)

Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden 753 75 Uppsala
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Sammanfattande slutsats och rekommendation

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade planer som varit utsända för granskning respektive samråd. FVU finner att planerna baserar sig på sådana antaganden som medför ogynnsamma och oförutsägbara konsekvenser för staden och kommunen i sin helhet. FVU avstyrker därför planerna i avvaktan på att kommunen gör ett omtag på planeringen av den södra och sydöstra staden samt, som utgångspunkt för planläggning av kollektivtrafik- systemets delsträckor, redovisar ett förslag till ett framtida sammanhängande kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem som binder ihop hela staden.

Skälen för vårt ställningstagande

FVU har tidigare yttrat sig över bland annat planerna avseende kapacitetsstark kollektivtrafik (samrådsskedet 2021-05-20), fördjupad översiktsplan för sydöstra staden (2021-03-23) och Gottsunda stadsstråk (2018-06-04 och 2022-09-19). Dessutom har vi genom ett antal insändare i UNT kortfattad redovisat vår grundsyn avseende kommunens planer för den södra och sydöstra staden. De senare årens planering har visat att det så kallade fyrspårsavtalet, såsom det har tolkats av kommunen, har medfört att en rad hänsynstaganden till viktiga aspekter har åsidosatts. Planeringen bedrivs mer utifrån vad som skrivits i avtalet än vad som är lämpligt utifrån de faktiska förhållandena i de berörda områdena, detta oavsett om det gäller natur- och kulturmiljö, riskfrågor eller hänsyn till de lokala perspektiv som har lyfts fram under de samråd som hållits. Det är uppenbart att genom fyrspårsavtalet har prövningarna enligt plan- och byggnadslagen och miljöbalken kommit att föregripas.

Genom en hög inflation, med efterföljande räntehöjningar och en begynnande lågkonjunktur, har samhället nu gått in i ett nytt ekonomiskt läge, vilket skapat en stor osäkerhet bland investerare, inte minst inom bostadssektorn. Det är i dagsläget oklart vad det kommer att innebära för Uppsalas utveckling. Enligt Boverket bedöms bostadsbyggandet i Sverige komma att halveras de närmaste åren. En liknande utveckling kan komma att drabba Uppsala. Det innebär att efterfrågan på mark kommer att minska och därmed också möjligheterna att genom markförsäljningar och exploateringsvinster kunna finansiera dyrbara kollektivtrafiksystem. De ekonomiska konsekvenserna (investering och drift) av planförslagen framgår inte av de till förslagen hörande planbeskrivningarna. Ursprungligen talades det om en kostnad på sex miljarder för att införa spårväg, varav staten skulle stå för hälften. I debatten idag nämns investeringskostnader på mellan 14 och 18 miljarder till 2029, varav 2,9 miljarder avses täckas av tilldelade statsbidrag.

Vår samlade bedömning, efter vad vi framhållit ovan, är att det behövs ett omtag i planeringen innan de slutliga lösningarna för kollektivtrafiken i den södra och sydöstra staden läggs fast i detaljplaner. Ett sådant omtag måste basera sig på både de nya förutsättningarna som gäller för samhällsbyggandet i dess helhet och på ett större hänsynstagande till de i de berörda delarna av kommunen rådande förutsättningarna än vad som hitintills varit fallet. Dessutom måste detta omtag innebära ett öppnare arbetssätt och möjligheter till en större delaktighet från dem som planeringen berör.

FVU ser en stark kollektivtrafik som en viktig förutsättning för en framgångsrik stadsutveckling. Enligt ett flertal studier måste kollektivtrafiken vara såväl tät och snabb, som enkel, tillförlitlig och bekväm för att vara konkurrenskraftig gentemot andra trafikslag. Ett av de mest effektiva sätten att uppnå detta är att kollektivtrafiken framförs på egen bana och inte hindras av störningar från annan trafik. En oönskad effekt av att investera i ett dyrbart spårvägssystem är att en betydande obalans uppstår mellan stadens olika delar. Den stora investering som blir effekten av en trafiklösning i form av spårväg, skapar två ojämlika trafiksystem: ett spårvägssystem i en del av staden som tar huvuddelen av alla resurser och ett bussystem i övriga delar av staden som försämras av farthinder och resursbrist. Det är FVU:s uppfattning att kollektivtrafiksystemet behöver vara sammanhängande och förbättras i hela staden, inte bara i de södra och sydöstra stadsdelarna. För övrigt bör det ambitiösa gestaltningsprogram som beskrivs i detaljplanen för delsträcka A-C självklart omfatta alla övergripande kollektivtrafikstråk i hela staden.

Kapacitetsstarka spårvägssystem är som tidigare noterats dyrbara och kan därför bara skapas i samspel med en sammanhållen och tät stadsbebyggelse. De senare årens planering för Ulleråker, Gottsunda, Bäcklösa, norra Sunnersta och sydöstra staden har visat att den täthet som drivs fram för att skapa ekonomiska förutsättningar för att få till stånd en spårvagnstrafik leder till oönskade effekter på både natur- och livsmiljö. Det senaste detaljplaneförslaget för Gottsunda visar tydligt att så är fallet. De i programskedet utlovade hänsynen till de lokala perspektiven har glömts bort och förslaget inrymmer betydande negativa konsekvenser för en stor andel befintliga fastigheter och enligt boendeundersökningar riskerar högt uppskattade kvaliteter att byggas bort. Allt detta i syfte att inrymma ett så stort antal bostäder som behövs för att kunna motivera valet av spårväg framför buss. FVU menar att detta är fel väg att gå, valet av kollektivtrafiksystem måste ta hänsyn till de lokala perspektiven och därefter tillåtas att utvecklas över tid.

FVU har i samband med planeringen av den sydöstra staden avstyrkt förslaget om en bro genom Årike Fyris. Den sträckan innebär betydande intrång i en natur- och kulturmiljö som har sådana kvaliteter att den skulle kunna klassas som ett världsarv. Den innebär också en betydande risk för Uppsalaåsen som grundvattentäkt. Det är FVU:s mening att denna sträcka inte behövs för att få en välfungerande stad. Det är viktigare att knyta den sydöstra staden mot den kommande järnvägsstationen och de stora arbetsplats- och serviceområdena i Boländerna och Fyrislund. Vi har tidigare föreslagit ett sydligare läge för järnvägsstationen i Bergsbrunna och en minskad exploatering av sydöstra staden med en utformning i huvudsak i form av en trädgårdsstad. Vårt förslag medför såväl större hänsyn till miljön som betydande besparingar och bör självklart övervägas av kommunen innan förslagen om kollektivtrafiklösningar förs vidare.

FVU står alltså kvar i den tidigare bedömningen att Uppsala bör prioritera ett sammanhängande system av kapacitetsstarka stombusslinjer, ett system som knyter samman hela staden, och där framkomlighet, turtäthet och bekvämlighet ges hög prioritet. Målet måste vara att denna trafik inte bara ska nå de södra stadsdelarna Gottsunda och Bergsbrunna utan även stadsdelar som Gränby, Börjetull, Stenhagen, Fyrislund och Librobäck. Det ska vara enkelt att resa mellan Gottsunda och idrottsområdena i Gränby och lika enkelt att resa mellan Stenhagen och arbetsplatserna i Fyrislund. I stället för en bro över Fyrisån är tätorten Sävja och den kommande sydöstra staden mer betjänt av en kapacitetsstark kollektivtrafik som erbjuder direkta förbindelser med de arbets- och serviceintensiva stadsdelarna Fyrislund och centrum än med Bäcklösa och Gottsunda.

Med det förhållningssätt som FVU presenterat ovan så är en spårvagnsdepå gränsande till Årike Fyris irrelevant. Därmed kan ett sådant betydande ingrepp, som en spårvagnsdepå i detta läge skulle innebära, undvikas i närområdet till den attraktiva och känsliga miljö som Årike Fyris utgör.

Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande
Mats Börjesson, styrelseledamot
Bo Aronsson,  styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *