2023-10-16
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat planförslag med tillhörande handlingar och vill med anledning därav framföra följande:
Planförslaget redovisar en skala och utformning på föreslagen bebyggelse som stämmer väl överens med kringliggande bebyggelse och som är i linje med önskemålen om fler marknära bostäder inom kommunen. Bebyggelsen har förutsättningar att smälta in i omgivningen och vi noterar en ambition att ta hänsyn till områdets dokumenterade höga natur- och kulturvärden. I ett försök att mildra de negativa effekterna på den unika miljön har skydds- eller kompensationsåtgärder föreslagits. Trots detta och trots det stora behovet av nya bostäder och detaljplanens överensstämmelse med huvuddragen i aktuell översiktsplan avstyrker FVU den föreslagna exploateringen. Till grund för vår avstyrkan vill vi anföra följande:
FVU delar synen att marken inte kan anses utgöra brukningsvärd jordbruksmark. Detta faktum, tillsammans med planområdets relativt centrala läge i direkt anslutning till en småskalig bebyggelse, som etappvis har byggts ut under en lång följd av år, talar vid ett första påseende för att ytterligare en begränsad exploatering i området borde kunna accepteras. Den till planförslaget hörande miljökonsekvensbeskrivningen och det underlag i övrigt som åtföljer planen, visar dock på de betydande värden som finns inom och direkt angränsande till planområdet. Värden som skulle äventyras om den föreslagna exploateringen fullföljs.
Miljökonsekvensbeskrivningen är tydlig när den klart anger att planförslaget medför ”stora negativa konsekvenser för naturmiljön”. Naturmiljöutredningen använder ord som ”stora till mycket stora negativa konsekvenser på enskilda naturvärdesobjekt”.
Förslaget till detaljplan tar, enligt FVU:s mening, inte tillräcklig stor hänsyn till vare sig omfattningen av naturmiljön eller spridningssambanden för att arter inom beteslandskapet ska bibehållas. Naturbetesmarker är en av våra artrikaste naturtyper och dessutom en av de mest hotade. Varje betesmark där igenväxningen inte har gått för långt har ett stort värde för den biologiska mångfalden. Tillsammans med avverkning och igenväxning är exploatering av ängs- och betesmarker den viktigaste negativa påverkansfaktorn för våra arter i Sverige idag.
Den artsammansättning som finns vid Malma ängar är resultatet av flera hundra års extensivt jordbruk med tvåsädesbruk där åkrarna brukades vartannat år och däremellan låg i träda och betats. Sedan 1990-talet har Malma ängar betats och området har i stort karaktären av naturbetesmark. Detta har lett till en för Uppland mycket artrik, tidigblommande flora på backarna. En rik förekomst av blommande växter är kanske det som främst utmärker Malma ängar.
Malma ängar har alltså ett mycket stort värde och utgör en viktig rest av torrbacksmiljöer i staden. De rödlistade torrbacksarter som noterats i området är flentimotej, gullklöver, backklöver, solvända, axveronika, klasefibbla och säfferot. Denna artsammansättning indikerar en mycket lång kontinuitet av öppethållande genom bete som lett till den stora tillgången till nektarrika växter och ett rikt insektsliv. Den långa hävdkontinuiteten på Malma ängar har även gett upphov till en artrik ängssvampsflora.
Det är FVU:s slutsats att det inte råder något tvivel om att Malma ängar som helhet har ett mycket högt naturvärde. Det bekräftas av såväl den omfattande miljökonsekvensbeskrivningen som naturmiljöutredningen. Med utgångspunkt från dessa väldokumenterade höga värden och betydelsen av det omedelbara sammanhanget med Malma by, gula stigen och det direkt angränsande natura 2000-området, avstyrker FVU det nu framlagda planförslaget. Närheten till Sveriges Lantbruksuniversitet kan i sammanhanget betraktas som ytterligare en inte oväsentlig faktor. De föreslagna specifika åtgärderna för att bibehålla en naturvårdsanpassad skötsel bör omfatta området som helhet.
Avslutningsvis vill vi påpeka det anmärkningsvärda i att den planbeskrivning som ligger till grund för samrådet inte uppfyller plan- och bygglagens krav. Enligt PBL ska planbeskrivningen redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte och de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (4 kap. 33 § 1, 2 och 4 PBL). Vi kan inte se att planbeskrivningen på ett rättvisande sätt beskriver planförslagets samtliga förutsättningar avseende naturvärden, rödlistade arter mm. Inte heller redovisas de överväganden som gjorts mellan exploateringsintressena å ena sidan och bevarandeintressena å den andra.
Planbeskrivningen ska vidare redovisa om något planeringsunderlag har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det (4 kap 33 § 6 PBL). I förteckningen på sidan 5 listas ett antal utredningar som tagits fram som underlag för planarbetet. I den nu aktuella planen torde beställare av underlagsmaterialet vara Besqab och/eller Uppsala Akademiförvaltning, vilket i så fall ska framgå av beskrivningen tillsammans med beställarens konsulter. Detta lagkrav har enligt förarbetena till lagen införts för att öka transparensen i planeringen och för att ge möjlighet att granska om intressekonflikt föreligger: ”Regeringen anser att det bör vara transparent för dem som berörs av en detaljplan om underlaget har tagits fram av någon som kan sägas ha ett intresse i saken.” (prop 2020/ 2021:131, sid 57).
Föreningen Vårda Uppsala
Sten Åke Bylund Bo Aronsson
Ordförande styrelseledamot