Nyhetsbrev september 2025

Hösten har kommit och därmed några aktiviteter som lyser upp när mörkret kryper på.

Kulturnatten

Vi vill informera om att Fyriskällan har öppet hus på Kulturnatten lördag den 13 september mellan kl. 14.00 och 22.00.

Klockan 14.30 – 15.30 kommer Carl Erik Bergold och PO Sporrong (styrelseledamöter i Föreningen Vårda Uppsala) att tala om att leva som student i Uppsala under 1960-talet och fram till nu. Studentbostädernas historia och utveckling i vår stad kommer att behandlas särskilt.

Du har kanske sett Föreningen Vårda Uppsalas jubileumsbok Bilder av Uppsala – stadsbyggnadskonst till vardags? Den innehåller kapitlet Studentbostaden med ett rikt bildmaterial. Under föredraget visas ett urval av dessa bilder kompletterade med bland annat några foton av studentnationer.

Vi kommer att sälja boken för ett rabatterat pris om 210 kronor per styck för medlemmar och 360 kr per styck för icke medlemmar men då kan den som vill dessutom få ett medlemskap i föreningen under 2025–26. Vi tar Swish.

Samtalskväll med politker

Vi vill också passa på att informera om att den tidigare annonserade samtalskvällen med några av våra ledande politiker som preliminärt var bestämd till den 2 oktober nu är flyttad till den 25 november kl 18-20.
Notera den tiden! Vi återkommer med mer information längre fram i höst.

Det kan bli ett intressant samtal om Uppsalas utveckling eftersom byggandet har bromsat upp och befolkningsutvecklingen åtminstone kortsiktigt bromsat in. Hur påverkar det den fortsatta utbyggnaden av vår stad? Kommer vi att få vänja oss vid tomma avgrusade ytor lite vara stans i stan avvaktan på att byggandet tar fart igen?

Mark- och miljödomstolen

Föreningen var den 25 och 26 augusti representerad när Mark- och miljödomstolen i Nacka hade förhandlingar avseende en tillståndsansökan om vattenverksamhet i Årike Fyris (anläggande av spårvägsbro). Uppsala kommun presenterade sitt projekt, vilket tog hela måndagen i anspråk. Vi som förening lyckades få 20 minuter under tisdagsmorgonen för att utveckla våra argument varför Årike Fyris bör skyddas mot det oåterkalleliga, storskaliga ingrepp som en spårvägsbro skulle innebära.

Föreningen har tidigare i tre omgångar framfört sin syn i yttranden till domstolen. De finns att läsa på föreningens hemsida: varadauppsala.se

Nu fick vi möjlighet att också lyfta fram den senaste informationen om befolkningsutvecklingen i Uppsala. De senaste prognoserna pekar på 300
000 invånare år 2050 (SCB) respektive 308 000 invånare 2050 (kommunens egen prognos). Under perioden januari- juli i år minskade befolkningen med nära tusen invånare.

De nya prognoserna ska jämföras med de 340 000 till 380 000 som legat till grund för planeringen hitintills. Den samhällsekonomiska nyttan av en spårvägsbro har därmed reducerats betydligt i ett överskådligt perspektiv, vilket skall ställas mot det omfattande miljöintrång och de betydande risker som anläggandet av en spårvägsbro skulle innebära, det senare inte minst avseende dricksvattenförsörjningen.

Dom i målet meddelas den 13 oktober kl. 13. Oavsett utfall kommer denna dom sannolikt att överklagas vilket innebär att frågan inte kommer att vara avgjord innan valrörelsen drar igång nästa år.

Info kommer

Vi återkommer med mer information om kommande aktiviteter så snart höstens program har formats i alla detaljer.

För Föreningen Vårda Uppsala

Bo Aronsson
vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala: Sälj inte Salsta slott!

Salsta slott kan komma att säljas. “Därmed riskeras framtiden för ännu ett av våra gemensamma svenska kulturarv”, anser Föreningen Vårda Uppsala. Foto: Adam Wrafter

Kulturdebatt UNT 2025-09-22 05:00

Borde inte avkastningen från skogen och jordbruket på ägorna kunna bidra till att betala underhållet av Salsta slott?

Det undrar Föreningen Vårda Uppsala, som anser att en försäljning av slottet vore att förlora ett svenskt kulturarv. 

Det har kommit till Föreningen Vårda Uppsalas kännedom att Statens Fastighetsverk (SFV) har för avsikt att sälja Salsta slott i Vattholma, norr om Uppsala. Därmed riskeras framtiden för ännu ett av våra gemensamma svenska kulturarv. Fortsätt läsa

Angående försäljningen av Salsta slott

Uppsala 2025-09-14

Till Riksantikvarieämbetet

Föreningen Vårda Uppsala har med bestörtning tagit del av nyheten att Statens Fastighetsverk (SFV) förbereder en försäljning av Salsta slott i Uppland. Därmed riskeras framtiden för ännu ett av våra gemensamma historiska kulturarv.

Med försäljningen frånträder SFV det långsiktiga ägaransvar man tog på sig vid verkets bildande 1993, då man övertog Byggnadsstyrelsens uppdrag att bevara, utveckla och förvalta statens kulturhistoriska fastigheter.

Ingen vet vad en försäljning kommer att innebära för slottets framtid. Klart är att den lösa inredningen i form av möbler med mera kommer att tas om hand av Nationalmuseum för magasinering, medan den fasta inredningen bestående av bland annat väggstora porträttmålningar och franska lädertapeter, kommer att säljas tillsammans med själva slottet. 

Vad som däremot inte är klart är om, och i så fall hur, SFV har agerat för att en försäljning ska kunna undvikas. Enligt verkets nuvarande generaldirektör, Max Elger, kom slottet i statens ägo i samband med en skogsaffär någon gång på 1970-talet. Skogens värde måste alltså ha varit betydande eftersom man från statens sida gick med på att även låta slottet och jordbruksmarken ingå i affären. Fortsätt läsa

Föreningen Vårda Uppsala på Fyriskällan under Kulturnatten

Fyriskällan har öppet hus på Kulturnatten lördag den 13 september mellan kl. 14.00 och 22.00.

14.3015.30 kommer kommer Carl Erik Bergold och PO Sporrong att tala om att leva som student i Uppsala under 1960-talet och fram till nu. Studentbostädernas historia och utveckling i vår stad kommer att behandlas särskilt.

Vårda Uppsalas jubileumsbok innehåller kapitlet Studentbostaden med ett rikt bildmaterial. Under föredraget visas ett urval av dessa bilder kompletterade med bland annat några foton av studentnationer.

Vi kommer att sälja böcker för 360 kr per styck, och den som vill kan då få ett medlemskap i föreningen under 2025–26. Vi tar Swish.

Varmt välkommen!

Utställningar på Fyriskällan: Owe Thörnqvist – mannen – musiken – legenden med Företagens historia och Uppsala-Gävle järnväg med Tobo bruksmuseum.

 

 

 

Detaljplanerna för Gottsunda stadsstråk etapp 2 och 3 samt för Gottsunda östra, dnr PBN 2020–002658, 2024–003270 och 2020–002655

2025-08-08

Till plan- och byggnadsnämnden. Uppsala kommun

Avstyrkan

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) avstyrker rubricerade granskningsförslag såsom de nu har lagts fram.

FVU har tidigare yttrat sig i samband med samråd över planprogrammet för Gottsundaområdet, detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik och detaljplanen för Gottsunda stadsstråk samt granskning av detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 1 (yttranden daterade 2018-06-04, 2021-05-20, 2022-09-19 och 2024-08-28). I dessa yttranden lyfte vi bland annat fram nackdelarna med den föreslagna förtätningen, betydelsen av grönskan och tveksamheten till en utbyggnad av ett spårvägssystem sådant det föreslagits. Vi pekade särskilt på det olämpliga i det för simhallen valda läget med hänsyn till tillgängligheten till Gottsunda centrum.

FVU står fortsatt fast vid dessa synpunkter och menar att de nu framlagda planerna bör pausas (etapp 2) och omarbetas (etapp 1, etapp 3 och Gottsunda östra). Detta för att säkra de kvaliteter som uppskattas av Gottsundaborna och för att anpassa planeringen till såväl den inbromsande befolkningsutvecklingen i kommunen som helhet som till stadsdelen Gottsundas speciella behov. En sådan anpassning kan också säkra förutsättningarna för ett genomförande av planerna utifrån de marknadsförutsättningar som råder idag.

Grunderna för vår avstyrkan

De nu framlagda detaljplanerna, tillsammans med detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 1, innebär sammantaget en ogynnsam utveckling och utformning av stadsdelen Gottsundas mest strategiska del; mötet med Gottsunda centrum från Gottsunda allé och Hugo Alfvéns väg. Gottsunda ska utvecklas som stadsnod och får därmed betydelse för ett större omland än den närmast belägna bebyggelsen. För att fungera som stadsnod måste Gottsunda centrum utformas så att det är attraktivt och omedelbart tillgängligt även för boende i de angränsande stadsdelarna Valsätra, Norby, Eriksberg, Bäcklösa, Sunnersta och Vårdsätra. Förslaget till detaljplan för Gottsunda stadsstråk etapp 1 bör därför omarbetas så att tillfarten från det överordnade vägsystemet utformas med en direkt tillgänglighet till serviceutbudet inom centrumområdet.

Detsamma gäller tillgängligheten för fotgängare som nyttjar kollektivtrafiken (se vidare vårt yttrande i samband med granskning av etapp1, daterat 2024-08-28). Det vore olyckligt att skapa en både visuell och funktionell skärm från Hugo Alfvéns väg och Gottsunda allé mot centrumområdet och samtidigt försämra tillgängligheten för de många som bor i ett större omland än i det direkta närområdet.

Den senaste utvecklingen i Uppsala uppvisar stora likheter med den i övriga delar av landet: begränsad befolkningsökning, minskat bostadsbyggande, svårigheter att hyra ut nyproducerade lägenheter med höga hyror och att sälja bostadsrätter i mindre attraktiva lägen. De senaste befolkningsprognoserna för Uppsala visar på en befolkning som är 40–50 000 personer färre år 2050 än de antagande som hitintills legat till grund för planeringen. Att då gå fram med sammantaget så omfattande nybyggnadsprojekt i en stadsdel som intill nyligen klassades som ett så kallat utsatt område måste ses som mindre välbetänkt.

Gottsunda stärks inte genom att under kort tid ges ett betydande tillskott av bostäder. I stället bör stadsdelen kompletteras successivt över tid med begränsade tillägg, som utformas för att möta vid varje tidpunkt aktuell efterfrågan. Stadsdelen behöver tillskott av bostäder, arbetsplatser och service som steg för steg gör stadsdelen alltmer attraktiv för bredare befolkningsgrupper än vad som är fallet idag.

De presenterade detaljplanerna omfattar två nyckelprojekt; den tillkommande bebyggelsen öster om Hugo Alfvéns väg och den intill Elfrida Andrées väg. Båda dessa planer bör omarbetas och ges mer balanserade utformningar utifrån förutsättningarna på respektive plats och de segment i marknaden som kan tänkas efterfråga bostadsrätter i dessa delar. Först när dessa delområden är på plats bör ytterligare etapper startas.

För Gottsunda östra förutsätts enligt planen återvinningsstationen finnas kvar medan de första deletapperna byggs. Det kommer att försvåra möjligheterna att nå ut på en bred marknad oavsett hur de nybyggda bostäderna utformas. När efterfrågan på nyproducerade bostäder är låg är lägesförutsättningarna en avgörande faktor för att attrahera de grupper som är villiga att betala vad nyproduktionen kostar. En större återvinningsstation uppfattas som regel som en miljöstörning om den är lokaliserad i omedelbar närhet till bostadsbebyggelsen och bör därför flyttas senast vid byggstart. Den tillkommande bebyggelsen bör utformas så att den i skala och utformning möter och tar vara på de kvaliteter som finns inom de angränsande områdena i Valsätra, Bäcklösa och Sunnersta. Närheten till service, kollektivtrafik och, inte minst, Natura 2000-området och Gula stigen är kvaliteter som bör framhållas och förstärkas.

Området intill Bandstolsvägen är särskilt utmanande med de större bostadshusen från miljonprogrammets tid som dominerande inslag i närmiljön. Den tillkommande bebyggelsen bör därför tillföra kvaliteter som kan öka såväl delområdets som stadsdelens attraktionskraft. Det är ytterst tveksamt om en ny storskalig bebyggelse är rätt väg att gå. De i planbeskrivningen redovisade illustrationerna (s. 19) uppvisar en torftig miljö som snarare riskerar att bli en belastning än en tillgång för området i sig eller Gottsunda som helhet. Förslaget bör omarbetas med en mer måttfull skala och med tydliga rumsliga kvaliteter.

Redan i planprogrammet för Gottsundaområdet noterades att det de boende i området uppskattade var grönskan. Det nu framlagda förslaget medför bortsprängning och exploatering av skogspartiet intill Hugo Alfvéns väg och Musikvägen, ett skogsparti som på ett väsentligt sätt bidrar till att ge karaktär åt Gottsunda centrum och därmed Gottsunda som helhet. De planer som arbetas fram måste i första hand tillföra kvaliteter som möter de behov och önskningar som gottsundaborna har. Det nu framlagda förslaget innebär att grundläggande kvaliteter i stället tas ifrån dem. Denna del av planläggningen bör därför utgå helt.

Övriga delar av detaljplanen för etapp 2 bör pausas. Delområdet söder om Gottsunda allé för att kunna studeras i ett sammanhang med det område där en simhall har föreslagits. Detta avsnitt utgör en viktig stadsfront mot norr och ett entréparti till Gottsunda centrum och bör studeras i ett sammanhang. I de nu framlagda planerna ser vi ingen ambition att få till stånd den blandning av innehåll som brukar framhållas som eftersträvansvärd i kommunens planering. Finns här möjlighet att inrymma kontor eller lokaler för något av universiteten?

Även de föreslagna kompletteringarna intill Slädvägen och Linrepevägen bör pausas tills de två nyckeletapperna (se ovan) kan visas ha bidragit gynnsamt till Gottsundas utveckling. Det är en risk för att det uppfattas som att den nu föreslagna nybebyggelsen påverkar de befintliga bostadsmiljöerna negativt och därmed också statusen av Gottsunda som helhet. Enligt Handlingsplan för Gottsundaområdet 2021–2030 är målen att ”stadsdelen tillsammans med Valsätra och Bäcklösa ska locka till inflyttning, besökare och etableringar, att de boende i området vill och kan bo kvar …”. Ska dessa mål nås handlar det om att gå varsamt fram för att de i dessa områden boende inte ska uppleva att deras närmiljö förändras så negativt att det får en undanträngningseffekt.

FVU noterar att detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 2 redovisar att ytterligare utredningar måste utföras innan detaljplanen kan antas. I planbeskrivningen (s. 57) sägs: ”Vilken omfattning och typ av förstärkningsåtgärder som behövs i ”Ravinen” ska utredas innan planen antas.” Det är uppenbart att dagvattenfrågorna inte är tillräckligt väl belysta för att säkra den planerade utbyggnaden inom stadsdelsnoden. De antydda förstärkningsåtgärderna i Bäcklösaravinen berör sannolikt såväl det angränsande Natura 2000-området som säkerhetsfrågor kopplade till risken för erosion och skred.

Slutligen vill FVU påminna om att det av kommunstyrelsen antagna planprogrammet för Gottsundaområdet är mycket tydligt på att när Gottsunda förändras ska lokala krafter och idéer från såväl dagens som framtida Gottsundabor tillvaratas. I programmet talas om en inkluderande planprocess; att invånarna i Gottsunda ska ha möjlighet att påverka områdets utveckling genom dialog och aktivt medskapande. Vi kan inte läsa ut av de nu framlagda planförslagen att de föregåtts av ett sådant inkluderande arbetssätt. Inte heller vad ett eventuellt sådant har resulterat i. Det är svårt att se att de framlagda föreslagen till innehåll, omfattning och utformning skulle ha genererats utifrån en dialog och ett aktivt medskapande. Är de framlagda planförslagen verkligen i linje med vad Gottsundaborna själva vill?

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande

Bo Aronsson vice ordförande