Subskriptionserbjudande

Föreningen Vårda Uppsala grundades våren 1961. I samband med föreningens 20-årsjubileum 1981 gav föreningen ut en skrift för att celebrera sitt långa och uthålliga arbete för befordrandet av en god stadsmiljö: 20 år med Föreningen Vårda Uppsala. Då ytterligare tjugo år gått manifesterade föreningen detta genom att ge ut en bok med titeln Uppsala – då, nu och i framtiden, denna gång för att via en tillbakablick konstatera vilka funktioner som format staden och lett fram till dess särdrag samt hur man för framtiden bäst skulle kunna förnya staden utan att fördärva dessa ännu urskiljbara drag. De utgör stadens identitet, det som gör staden eftersökt att bo i och för människor att besöka.
Nu har snart ytterligare tio år gått. Det har varit en intensiv tid för föreningen, som haft fullt upp med att yttra sig till kommunen över ett stort antal byggnadsärenden varje år och flera översiktsplaner. Dessa tio år har varit omvälvande på ett sätt som erinrar om 1960- och 70-talen, om också inte ännu lika förödande som då. Men föreningen har anledning att känna oro inför utvecklingen, särskilt vad gäller ett par av de särdrag som föreningen är mycket angelägen att värna om, nämligen Uppsalas karaktär av ”Staden på slätten” och den med detta särdrag sammanhängande stadsprofilen med Slottet och Domyrkan som dominerande kännemärken. Föreningen anser, att båda dessa drag i dagsläget är hotade. Föreningen ser också med oro på hur stadens grönytor och parker naggas i kanten. Till en del beror detta på trender i tiden med signalord som ”stadsmässighet” och ”landmärken”, vilka i förra fallet står för bygga högt och tätt och i det senare bygga särskilt höga byggnader, som skall ”sätta staden på kartan”. På kartan fanns Uppsala redan under tidig medeltid och finns där ännu genom vad staden är i sig.
Kan man förhindra att staden sväller ut över slätten, att den förtätas på bekostnad av de gröna andningshålen, att hushöjderna stiger i centrum så att gaturummen blir mörka och otrivsamma, kan man med andra ord genom planering förhindra denna negativa utveckling?
Föreningen vill fira sitt 50-årsjubileum med att lämna några förslag till hur Uppsala kan utvecklas utan att stadens attraktionskraft går förlorad. Det är detta som föreningens kommande bok: Att planera för 2000-talet. Fokus Uppsala behandlar. Boken planeras utkomma år 2011 och är skriven av fackmän på stadsplanering, trafikfrågor, botaniska aspekter m fl områden. Den omfattar drygt 200 sidor och är rikt illustrerad med färgbilder. Den kommer att vara trådhäftad och bunden samt ha omslag i färg. Priset beräknas i bokhandeln bli ca 350 kr.
Som medlem i Föreningen Vårda Uppsala kan du subskribera på ett eller flera exemplar till ett pris av 300 kr per exemplar (medlemmar 275 kr ) inkl porto. Subskriberar gör du genom att betala in denna summa på föreningens plusgirokonto 3 67 00 – 3 och göra din inbetalning senast 15 april 2010. På talongen bör följande uppgifter anges:

Antal exemplar av boken Att planera för 2000-talet.

Beställarens namn, adress och telefonnummer.

samt, om du inte är medlem, skriv Ej medlem.

Den som önskar bli medlem betalar in 125 kronor på ovan nämnda plusgiro. Ange i så fall MEDLEMSAVGIFT 2010 på talongen.

Ev förfrågningar görs till bokens redaktör, Anna Nilsén, tel 10 50 46.
Välkommen med din beställning!

ang dpl för kv Suttung mm. Dnr 2008/20042-1. Utställning.

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-02-03
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Suttung mm. Dnr 2008/20042-1. Utställning.

Som en följd av samrådet har endast förändringar av teknisk art genomförts. Seriös kritik i många remissvar av planens bristande kvalitéer vad gäller stadsbyggnadskonst och arkitektur har inte alls beaktats. Därför kvarstår våra synpunkter i det tidigare samrådsyttrandet, som följer här nedan, med ett förtydligande tillägg – kursiverat. Därefter följer en kompletterande analys av påståenden i samrådsredogörelsen och den utställda planen som vi inte alls delar.

Föreningen Vårda Uppsala har beretts tillfälle att yttra sig och vill anföra följande. Planen redovi-sar en omfattande om- och tillbyggnad inom kvarteret. Nya verksamheter som hotell och fler bu-tikslokaler nämns. Posthuset från 1960-talet, arkitekt Ancker Gate Lindegren, behålls och byggs på. Den mindre industribyggnaden mot gränden rivs och ersätts med ny bebyggelse som också omfattar större delen av gården. Posthuset, som har ett framträdande läge i stadsmiljön kring bangårdsområdet, tillkom strax efter stadshuset som en vis à vis på andra sidan järnvägsparken. Med sin lägre höjd dock underordnad stadshuset. Kvarteret ligger inom riksintresset för kultur-miljövården och klassas som särskilt värdefull bebyggelsemiljö (KF 1988). Se karta 11 i ÖP 2002.

FVU:s synpunkter

Samrådsyttrandet
Det är lätt att instämma i planförslagets ambitioner: rollen som entrébyggnad då man kommer med tåg söderifrån, samspelet med den nya bebyggelsen öster om bangården (arkitekt Johnny Svend-borg), utvidgning av stadskärnans kommersiella verksamhet, mm.

Vår uppfattning är att posthuset, omgivet av byggnader med den nya 6-våningsskalan, ter sig en smula oansenligt och skulle må väl av en påbyggnad till sex våningar. Dessutom är många av byggnaderna längs Kungsgatan, som ju utgör stadens fasad när man kommer resande med tåg, trist uttryckslösa. Här kan det nya kv Suttung med spännande modern arkitektur förändra hel-hetsintrycket. Det bådar gott att Wingårdhs kontor, landets ledande under 2000-talet, har uppdra-get.

Dock har vi en avgörande invändning – byggnadens höjd. Här uppskattar vi de uttalanden som den nye stadsbyggnadsdirektören Bengt Andrén gjort i såväl ABC-nytt som UNT: inga byggna-der högre än 6-7 våningar i stadskärnan. Här känner vi ett starkt stöd för vår uppfattning: att be-byggelsen i Suttung skall stanna vid 6 våningar, möjligen med en indragen 7:e våning. Skälen är följande:

Först och främst relationen till stadshuset på andra sidan Järnvägsparken. Många av de stora trä-den är borta och siktlinjen mellan byggnaderna öppnare än då byggnaderna fick sina roller som fonder i parken. Stadshusets 6 våningar får inte överflyglas. Kv Suttungs läge i bangårdsområdet är oerhört framträdande. Inga 9 våningar krävs för att det skall framstå som entrébyggnad. Det räcker väl med hög arkitektonisk kvalité, och tyvärr, konkurrensen längs Kungsgatan är näst in-till obefintlig.

Vi anser att man måste ge strikta spelregler för hushöjder i Uppsala, en lång tradition att under-ordna sig silhuetten får inte brytas, eftersom just det med tiden kommit att bli ett av de drag som är specifika för Uppsala. Konserthuset, som man nu vill ”samspela med” i alla planer, och fram-för allt i alla byggherrars planer, är ju ingen vanlig kommersiell byggnad, utan en kulturell mär-kesbyggnad, värdig att mäta sig med slottet, domkyrkan och universitetets Carolina. Dessutom tillgänglig för alla och på ett genialt sätt blottläggande denna originalitet i Uppsalas stadsbyg-gande. Se på exemplet Svendborg i den kommande bebyggelsen öster om bangården – spännan-de arkitektur från vår tid och på stadens villkor!

Avslutningsvis ett förslag med anledning av rivningen av industribyggnaden mot Suttungs gränd, som vi för övrigt accepterar. Gör en delöversikt som visar intentionerna med kvarteren söder om Suttung och kvarteren söder om Strandbodgatan, bangårdsområdets fasad i söder, där man bland annat tar ställning till vilka industribyggnader som skall bevaras för framtiden.

Bemötande av påståenden i samrådsredogörelse och utställd plan.
Inledningsvis är vi positiva till en omfattande förtätning i kvarteret Suttung: från en partiellt bebyggd tomt i 3-4 våningar till en kvartersbebyggelse i 6 våningar, kanske med en mindre indragen del i 7, dvs en förtätning med minst 100%.

En entrébyggnad som manifesterar järnvägens och bangårdens betydelse?
Uppsala har sina unika entrébyggnader i silhuetten sedan århundraden, väl synliga redan ute på slätten vare sig man kommer med bil eller tåg. Dessutom med ett tillägg från vår tid – konserthuset. Järnvägen och bangården har redan sina karaktäristika i det ursprungliga, byggnadsminnesmärkta stationshuset, kompletterat med vår tids resecentrum. Att påstå att hotellbyggnaden i Suttung manifesterar något annat än sig själv och den egna verksamheten är väl ändå naivt.

Siktstudiekartan. Inverkan på slottet, Carolina och domkyrkan.
Kartan ger ofullständig information genom att endast redovisa sektorer från de stora infartsvägarna, viktiga i sig. Vad som helt glömts bort är Uppsalabornas dagliga vyer mot silhuetten, medvetet tillskapade under 50- och 60-tal i de stora parkstråken i norr och öster. Byggmästarparken, Källparken, Gränbyparken och Bellmansparken m fl. Dags att ge sig ut i vardagens Uppsala och göra en seriös analys. På kartan avgränsas också den historiska stadskärnan där inga höga hus får uppföras. Den gröna punkten visar kvarteret Suttung, som ligger i kvarteret omedelbart utanför. Ett högt hus där kan knappast undgå att direkt påverka den historiska stadskärnan. Slutsats: en konse-kvensbeskrivning för kulturmiljön är nödvändig.

Byggnadens arkitektur. Inverkan på stadsbilden.
Vi instämmer i länsstyrelsen omdöme att ”den uppstickande volymen ger ett mycket tungt intryck som snarare kan uppfattas som en belastning för stadsbilden”. I plan-beskrivningen liknas byggnadens övre del vid ett vikt origamipapper – liknelsen är poetisk, men känns osaklig, då byggnaden helt saknar origamipapperets spänst. Vår bedömning är att byggnaden känns alltför främmande – en arkitektonisk grimas.

Avslutningsvis finner man vid genomläsning av samrådsredogörelsen också många funktionella brister, trafikföring, angöring, hänsyn till Banverkets skyddsavstånd. Är platsen alls lämplig för ett hotell med tanke på buller och vibrationer nattetid?
Ännu en plan som hastats fram. Vi förordar en bearbetning, med Uppsalas och plat-sens speciella förutsättningar som utgångspunkt, hanterade av Wingårdh arkitekt kon-tor på sätt som anstår en flerfaldig Kasper Salinprisvinnare.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Lars Bagge, ordförande PO Sporrong, v ordförande