Dom Nacka tingsrätt

NACKA TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
2012-12-07
meddelad i
Nacka Strand
Mål nr P 6473-12
Dok.Id 300625
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Augustendalsvägen
20
08-561 656 00 08-561 657 99 måndag – fredag
E-post: mmd.nacka@dom.se 08:30-16:00
www.nackatingsratt.domstol.se
KLAGANDE
Föreningen Vårda Uppsala, c/o Kristina Berglund, Skeppargatan 80, 1 tr
114 59 Stockholm
MOTPART
Uppsala kommun, 753 75 Uppsala
SAKEN
Detaljplan för Sydöstra Fullerö
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2012-11-07 i ärende nr 403-4440-12, se bilaga 1
_____________
DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen avslår Föreningen Vårda Uppsalas yrkande om
inhibition.
2. Mark- och miljödomstolen undanröjer Länsstyrelsens avvisningsbeslut
beträffande Föreningen Vårda Uppsalas överklagande och återförvisar målet i
den delen till Länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
_____________
1
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
YRKANDEN M.M.
Föreningen Vårda Uppsala har yrkat att Mark- och miljödomstolen ändrar Länsstyrelsens
beslut att avvisa föreningens överklagande rörande detaljplan för Sydöstra
Fullerö i Uppsala kommun och tillerkänner föreningen talerätt i detaljplaneärendet.
Föreningen har vidare yrkat att Mark- och miljödomstolen inhiberar det överklagade
detaljplanebeslutet.
Till grund för yrkandet i fråga om avvisningsbeslutet har föreningen anfört i det
väsentliga detsamma som framgår av Länsstyrelsens avgörande, men därutöver tilllagt
i huvuddrag följande. Den som uppfattar föreningen som en förening med enbart
estetiska ambitioner har helt feltolkat föreninges syfte. Skyddet för natur och
miljö är enligt föreningens uppfattning oupplösligen förenat med anordnandet av
människans levnads- och kulturmiljö. Tillvaratagandet av miljöskyddsintresset är
alltså inte en sidofråga, utan en huvudfråga för föreningen.
Föreningen har vidare, beträffande yrkandet om inhibition, anfört att det finns en
risk att planproceduren hinner avancera alltför långt om inhibition inte sker innan
föreningen åter får möjlighet att deltaga.
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen prövar överklagandet med tillämpning av bl.a.
5 kap. 1 och 2 §§ lagen om mark- och miljödomstolar. Av bestämmelserna kan utläsas
att (i detta fall) ärendelagen är tillämplig processlag vid överklaganden trots att
saken betecknas som mål, och att den förvaltningsmyndighet som först beslutat i
saken (dvs. Uppsala kommun genom kommunfullmäktige) är den enskildes motpart
i målet.
Mark- och miljödomstolen har, med tillämpning av 15 § andra stycket 2 ärendelagen,
funnit att det är onödigt att kommunen ges tillfälle att yttra sig över överklagandet,
som gäller en rent processuell fråga.
Av 5 kap. 4 § lagen om mark- och miljödomstolar följer vidare att avgörande av
saken i målet ska ske genom dom. Så sker nu eftersom saken i det förevarande må-
2
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
let är frågan huruvida Länsstyrelsen har haft grund för att avvisa Föreningen Vårda
Uppsalas överklagande.
TALERÄTTSFRÅGAN
Som Länsstyrelsen har funnit rör överklagandet ett sådant beslut som enligt 13 kap.
6 § ÄPBL får överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken
(MB).
Lika med Länsstyrelsen finner Mark- och miljödomstolen att Föreningen Vårda
Uppsala uppfyller kraven i 16 kap. 13 § MB såvitt gäller medlemsantal, verksamhetstid
och organisationsform.
Frågan gäller därmed huruvida föreningen – såsom sägs i 16 kap. 13 § första stycket
1 – har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen.
Mark- och miljödomstolen noterar vid prövningen att Länsstyrelsen synes ha uppfattat
det aktuella stadgandet i MB som att där skulle föreskrivas att den ideella föreningen
eller den juridiska personen har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds-
och miljöskyddsintressen. Så är inte fallet. Det är – enligt lagrummet –
tillräckligt att det huvudsakliga ändamålet är att tillvarata något av de uppräknade
intressena.
Av ändamålsbestämmelsen (1 §) i föreningens stadgar framgår att föreningens mål
är att verka för en god stadsmiljö och för bevarandet av Uppsalas särprägel, att den
ska verka för att förnyelse och nya miljöer är förenliga med detta mål och att ”stadens
klassiska miljöer värnas om”. Den redogörelse för sin verksamhet som föreningen
lämnat vid Länsstyrelsen ger också vid handen att föreningen till mycket
stor del engagerat sig i frågor som rör bevarandet av och skyddet för den yttre miljön
i Uppsala kommun, inte bara såvitt gäller innerstaden utan även i kommunen i
stort.
3
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
Det är alltså tydligt att föreningens huvudsakliga ändamål såsom det är uttryckt i
stadgarna också har omfattats av föreningens huvudsakliga verksamhet.
Frågan om föreningens talerätt blir därmed inte så mycket en fråga om det s.k. huvudsaklighetskriteriet
i 13 kap. 16 § (vilket kriterium i och för sig knappast kan sägas
vara helt förenligt med EG-domstolens uttolkning av Art. 10a i rådets direktiv
85/337/EEG av den 27 juni 1985 [MKB-direktivet], se EG-domstolens dom den 15
oktober 2009, p. 44 – 47; domen i nu aktuella delar intagen i NJA 2010 s. 419), utan
snarare en fråga om ändamålet är att tillvarata ”miljöskyddsintressen”, eftersom det
i alla händelser står klart att föreningens ändamål inte är att tillvarata naturskyddsintressen.
Begreppet ”miljöskyddsintresse” är inte närmare definierat i miljöbalken och inte
heller förekommer någon rekommendation rörande bestämning av begreppet i nu
relevanta delar av propositionen till miljöbalken (se prop 1996/97:45, del 1 s. 486
ff. [allmän motivering till miljöorganisationers talerätt] och del 2 s. 212 f. [författningskommentaren
till 16 kap. 13 §]).
Ordet ”miljö” har i allmänt språkbruk ett mycket vitt omfång. I Nationalencyklopedins
ordbok definieras begreppet miljö som ”omgivande förhållanden; särsk. med
tanke på deras inverkan på människor, djur el. växter; ofta om ngn spec. aspekt på
omgivningen”.
En förening som har till ändamål att vårda och bevara omgivningen ur ett kulturperspektiv
måste mot redan den nu angivna bakgrunden rymmas inom lagkravet att
föreningen ska ha ett miljöskyddsintresse.
Viss vägledning torde därutöver kunna hämtas ur MB:s portalparagraf (1 kap. 1 §).
Där sägs att bestämmelserna i balken syftar till att främja en hållbar utveckling som
innebär bl.a. en god miljö samt att balken skall tillämpas så att bl.a. värdefulla natur-
och kulturmiljöer (domstolens kurs.) skyddas och vårdas (se 1 § andra stycket
2). Vidare är det uttryckligen föreskrivet i 6 kap. MB att syftet med en miljökonsekvensbeskrivning
för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de
4
NACKA TINGSRÄTT DOM
2012-12-07
P 6473-12
Mark- och miljödomstolen
direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan
medföra på bl.a. landskap och kulturmiljö. Anledningen till att en miljökonsekvensbeskrivning
över huvud taget ska upprättas är att det kan befaras att åtgärden (i detta
fall detaljplanen) kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varmed alltså avses
bl.a. påverkan på landskap och kulturmiljö.
En förening som har som ett av sina ändamål – och som i detta fall, sitt huvudsakliga
ändamål – att vårda och bevara något som utan tvekan kan beskrivas som kulturmiljön
inom Uppsala ryms har således alldeles klart ett sådant miljöskyddsintresse
som ändamål som bestämmelsen i 16 kap. 13 § MB förutsätter för att föreningen
ska ha rätt att överklaga ett detaljplanebeslut.
Länsstyrelsens beslut att avvisa överklagandet från Föreningen Vårda Uppsala bör
till följd av det sagda undanröjas och målet i den delen visas åter till Länsstyrelsen i
Uppsala län för fortsatt handläggning.
FRÅGAN OM INHIBITION
Detaljplanen får inte genomföras innan den har vunnit laga kraft. Det finns alltså
inte skäl att förbjuda fortsatt verkställighet av Uppsala kommuns beslut att anta detaljplanen.
________________________ _________________________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Åke Söderlind, ordförande, och
tekniska rådet Kristina Littke.
HUR MAN KAN ÖVERKLAGA, se bilaga 2
Överklagande senast den 28 december 2012.
5
NACKA TINGSRÄTT
INKOM: 2012-11-23
MÅLNR: P 6473-12
AKTBIL: 7
Bilaga 1

Bilaga
INFORMATION 1 (1)
www.domstol.se
DV 427, 2008-11
Hur man överklagar – dom i mål som har överklagats till
mark- och miljödomstolen
Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens
dom ska göra detta skriftligen.
Skrivelsen ska skickas eller lämnas till
mark- och miljödomstolen. Överklagandet
prövas av Mark- och miljööverdomstolen
vid Svea hovrätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och
miljödomstolen inom tre veckor från domens
datum. Sista dagen för överklagande finns angiven
på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
Mark- och miljööverdomstolen fordras att
prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljööverdomstolen
lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten
av det slut som mark- och miljödomstolen
har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas
går att bedöma riktigheten av det slut som
mark- och miljödomstolen har kommit
till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen
att överklagandet prövas av
högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva
överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står
mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det är därför viktigt att det klart och tydligt
framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen
varför klaganden anser att
prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande
av mark- och miljödomstolens namn, datum
för domen samt målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens
dom som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd
för att prövningstillstånd ska meddelas,
samt
5. de bevis som åberopas och vad som ska
styrkas med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet.
Till överklagandet ska bifogas lika många kopior
av skrivelsen som det finns motparter i
målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt
antal kopior, framställs de kopior som behövs
på klagandens bekostnad.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och
miljödomstolen. Adress och telefonnummer
finns på första sidan av domen.
Dv 427
Bilaga 2

Årsmötet 2012

Kallelse till årsmötet 2012
Föreningen Vårda Uppsalas årsmöte äger rum torsdagen den 19 april kl 17.30 (precis) i Stadsbiblioteket,
Ekmansalen. Årsmötet beräknas vara avslutat ca kl 18.00.
Dagordning för årsmötet
1. Val av ordförande och protokollförare vid mötet.
2. Val av två justeringsmän.
3. Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.
4. Styrelsens verksamhetsberättelse.
5. Revisorernas berättelse.
6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
7. Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.
8. Val av ledamöter i styrelsen.
9. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.
10. Utseende av valberedning.
11. Fastställande av årsavgiften.
12. Behandling av inkomna motioner.
13. Övriga frågor.

I anslutning till årsmötet utdelas föreningens diplom för förtjänstfulla insatser för stadsmiljön till en mycket välförtjänt mottagare.

Inbjudan till program efter årsmötet – Utveckla Uppsalas kransorter!
Direkt efter årsmötet inbjuds medlemmarna till en offentlig diskussion med inbjudna politiker m fl, som beräknas starta kl 18 precis och pågå till kl 19.30. Syftet är att att propagera för en satsning på kransorterna. Goda kommunikationer, god service samt varierade och trivsamma boendemiljöer i några av dessa orter skulle utan tvivel kunna lätta på det krav på förtätning av stadsmiljön i Uppsala som för närvarande råder och förhoppningsvis stoppa utbyggnad på slätten med dess värdefulla jordbruksmark. Det gäller att få våra styrande att inse detta. Föreningen firade sitt 50-årsjubileum med en markering i denna anda genom broschyren: ”Åtta principer för en god stadsmiljö”, där den sjätte principen lyder: Utveckla kransorterna till levande samhällen

Det är lika angeläget med god stadsmiljö i kransorten som i staden. I stället för spritt byggande på landsbygden och på jordbruksmark bör bebyggelsen i första hand koncentreras till kransorterna. En blandning av bostadstyper innebär att efterfrågan från olika hushåll kan tillgodoses. Arbetsplatser, gärna i form av företagsbyar, kan med fördel lokaliseras till kransorterna. Med mer service, fler aktiviteter och snabba pendlingsresor till Uppsala får
orterna ökad attraktivitet. Låt gärna trädgårdsstadens principer inspirera. Seminariet inleds med en presentation av goda exempel som skulle kunna inspirera till att utveckla livskraftiga och attraktiva kransorter. Därefter ges tillfälle till diskussion för inbjudna politiker och föreningens medlemmar.
Missa inte detta tillfälle – Varmt välkomna!

Program för våren 2012
Uppsala: glimtar av historia och blickar mot framtiden
Höstens föreläsningsserie fortsätter under våren.

23 februari Ingemar Ehlin, arkitekturskribent och bibliotekarie
Uppsala universitet bygger: en arkitektonisk exposé

8 mars Gunnar Lund, uppsalaföretagare
Om Petterslund på 40- och 50-talen: Miljö och människor

22 mars Elsie Johansson, författare
Uppsala öster om ån – tankar, minnen

Tid: Kl. 18.30 – 19.30 för samtliga föreläsningar.
Lokal: Stadsbiblioteket, Ekmansalen.
Inträde: Avgift per föreläsning: för medlemmar 30 kr, för icke medlemmar 60 kr.

PS: Det under hösten inställda programmet med Roland Agius, titulerat Ångkvarnen: ett stycke kulturhistoria, skall förhoppningsvis kunna anordnas innan detta år tar slut. Håll utkik efter det i UNT under Föreningsnytt.

Medlemskap
Föreningen Vårda Uppsala värnar om att fortsatt stadsutveckling skall ske på ett sätt som innebär att en god stadsmiljö främjas samt att den klassiska uppsalamiljön och stadens speciella karaktär bevaras. Föreningen verkar i detta syfte genom att skriva remissyttranden i planfrågor, ordna föreläsningar, debatter och utflykter samt genom att skriva artiklar och utge böcker. I vår utåtriktade verksamhet har vi glädjen att träffa våra medlemmar och vi hoppas att alltfler vill stödja vår verksamhet. Hjälp oss gärna att intressera fler uppsalabor och andra att bli medlemmar!

Medlemskap tecknas genom inbetalning av årsavgiften på plusgiro 36700-3. Avgiften är oförändrad 125 kr samt 25 kr för ytterligare familjemedlem. Ange namn, adress samt ”medlem” på inbetalningskortet.
Meddela också gärna e-postadress till anders.lonnqvist@telia.com.

Verksamhetsberättelse
Styrelse: PO Sporrong (ordförande), Kristina Berglund, Sten Åke Bylund,
Kristina Dahlberg, Ingemar Ehlin, Bengt Jonsell, Wibjörn Karlén, Finn Landegren, Anders Lönnqvist, Anna Nilsén,
Thomas Nybrant, Isabelle Petersson, Liliane Taube, Mats Wahlberg, Henrik Widmark och Sven Georg Zeitler.
Revisorer: Torsten Lidberg och Kia Lindblom. Suppleanter: Gunnar Ekman och Anna Hultquist.
Valberedning: Anna Nilsén (sammankallande), Anders Lönnqvist och Elisabeth Zdansky.
Arkivarie: Lars Otto Berg.
Styrelsen har sammanträtt tio gånger under verksamhetsåret.

Utåtriktad verksamhet
50-årsjubileum. Föreningen firade 50-årsjubileum 2011. Efter årsmötet den 28 april redovisades ”Åtta principer för en god stadsmiljö” som var ett tema under jubileumsåret.

Föreningens diplom avseende värdefulla insatser för Uppsalas stadsmiljö överlämnades till MIAB FÖRVALTNING AB. Företaget representerades av Anna-Stina Johansson som efter mottagandet av diplomet redovisade ett urval av de objekt som MIAB äger och förvaltar. Kvällen avslutades med en jubileumssupé. Både årsmöte och supé kunde tack vare Bondkyrko hembygdsförenings generositet äga rum i den vackra och för ändamålet idealiska Stabby prästgård. Vädrets makter var föreningen gunstiga och ställde upp med sol, värme och
fågelsång.

Att planera för 2000-talet – exemplet Uppsala.
Med anledning av 50-årsjubileet gav föreningen ut en bok med denna titel. I boken diskuteras många olika aspekter av stadsbyggandet med fokus på en framtida attraktiv och långsiktigt hållbar stadsbygd. När boken kom ut inbjöd föreningen till pressrelease.

Seminarier. Föreningen inbjöd till seminarier på temat ”Åtta principer för en god stadsmiljö”; den 31 mars inbjöds arkitekter, den 27 september inbjöds föreningens medlemmar och den 8 november inbjöds byggföretag. Dessa seminarier fortsätter under 2012. Föreningen inbjöd politiker, medlemmar och övriga uppsalabor till ett seminarium den 3 november om förslaget till dpl för kv Seminariet.

Uppsala – stad med anor och ståtliga hus. Föreläsningsserie hösten 2010 – våren 2011.

To 10 februari Överbibliotekarie Ulf Göranson: Carolina Rediviva – dam med förflutet.
To 3 mars Museichef Ing-Marie Munktell: Gustavianum – monument med anrik historia
To 17 mars Akademiledamot Per Ström: Alma mater och dess boningar genom tiderna
Uppsala: glimtar av historia och blickar mot framtiden. Föreläsningsserie hösten 2011 – våren 2012.
13 oktober Bengt Andrén, stadsbyggnadsdirektör: Uppsala, stad med potential

Skrivelser. Föreningen har under året avgivit totalt 30 remissyttranden och skrivelser till kommunen:
2011-01-20 ang. dpl för Gottsunda och Ultuna, ny trafikförbindelse. Samråd.
2011-01-26 ang. dpl för Studentbostäder i kv Blåsenhus. Samråd.
2011-01-26 ang. dpl för Kv Gimo. Utställning.
2011-02-17 ang. ob för Rasbokils kyrkomiljö och del av Helgeby. Samråd.
2011-02-17 ang. föruts. för nybyggnad för Uppsala universitet i korsningen Dag Hammarskjölds v/Norbyv.
2011-02-17 ang. dpl för Migo, Kvarntorget. Samråd.
2011-03-24 ang. dpl för Bälinge-Nyvla 11:3. Programsamråd.
2011-03-25 ang. förslag till naturreservat för Årike-Fyris. Remiss.
2011-04-20 ang. planprogram / markanvisning för Östra Sala backe.
2011-06-06 ang. fördjupning av ÖP för Storvreta. Utställning.
2011-06-06 ang. dpl för Östra Fyrislund del 2. Samråd
2011-06-06 ang. dpl för kv Varpen och Spolen. Utställning.
2011-06-15 ang. dpl för Gottsunda och Ultuna, ny trafikförbindelse. Utställning.
2011-06-23 ang. dpl för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Samråd.
2011-06-24 ang. ansökan till Lst om byggnadsminnesförklaring för kv Seminariet.
2011-06-30 ang. dpl för Migo, Kvarntorget. Utställning.
2011-06-30 ang. dpl för kv Blåsenhus, delområde 6. Samråd.
2011-07-03 ang. dpl för S:t Olofsgatans och S:t Persgatans planskilda järnvägskorsningar. Samråd.
2011-07-03 ang. dpl för kv Stenbrottet, Kåbo 42:1. Samråd.
2011-08-23 ang. dpl för Lytta 5:1. Samråd.
2011-09-01 ang. dpl för kv Leopold. Samråd.
2011-09-22 ang. ianspåktagande av kajen i Uppsala hamn för serveringsändamål.
2011-09-25 ang. förslag till vindbruksplan för Uppsala kommun. Tematiskt tillägg till ÖP. Samråd.
2011-09-28 ang. dpl för del av Årsta 11:13, kv Brysselkålen. Samråd.
2011-10-30 ang. dpl för Danmarks-Kumla. Samråd.
2011-10-30 ang. dpl för del av Hovstallängen. Samråd.
2011-11-10 ang. kv Seminariet till kommunfullmäktige.
2011-11-14 ang. dpl för kv Seminariet. Utställning.
2011-11-17 ang. dpl för Sydöstra Fullerö. Utställning.
2011-12-07 ang dpl för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Dnr 2009/20031-1. Utställning.
Skrivelserna finns tillgängliga på föreningens hemsida: www.vardauppsala.se

ang områdesbestämmelser för Faringe kyrkby samt delar av Lundby och Täby ägor. Dnr 2012/20164-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-01-31
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Faringe kyrkby samt delar av Lundby och Täby ägor. Dnr 2012/20164-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2012-03-10.

FVU:s synpunkter
I likhet med tidigare upprättade områdesbestämmelser för kyrkomiljöerna är beskrivningen utförlig och välskriven med ett bra förslag till bestämmelser avseende utökad bygglovplikt, utöver den generella bygglovplikten.

FVU ber dock att få framföra samma synpunkt som för Bladåkers och Tensta kyrkomiljöer. När det gäller jordbrukets ekonomibyggnader föreslås enligt handlingen bygglovplikt för ”Uppförande eller större tillbyggnad av ekonomibyggnader för jordbruk eller därmed jämförliga näringar samt ändring av fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”. FVU ställer frågan om inte även ändring av takmaterial bör ingå i bygglovplikten? Detta skulle innebära att lydelsen ändras enligt följande: ”… samt ändring av tak- och fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

ang områdesbestämmelser för Tensta kyrkomiljö. Dnr 2012/20079-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-01-31
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Tensta kyrkomiljö. Dnr 2012/20079-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2012-03-10.

FVU:s synpunkter
I likhet med tidigare upprättade områdesbestämmelser för kyrkomiljöerna är beskrivningen utförlig och välskriven med ett bra förslag till bestämmelser avseende utökad bygglovplikt, utöver den generella bygglovplikten.

FVU ber dock att få framföra samma synpunkt som för Bladåkers och Faringe kyrkomiljöer. När det gäller jordbrukets ekonomibyggnader föreslås enligt handlingen bygglovplikt för ”Uppförande eller större tillbyggnad av ekonomibyggnader för jordbruk eller därmed jämförliga näringar samt ändring av fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”. FVU ställer frågan om inte även ändring av takmaterial bör ingå i bygglovplikten? Detta skulle innebära att lydelsen ändras enligt följande: ”… samt ändring av tak- och fasadmaterial eller omfärgning till annan kulör”.

Tensta kyrka utgör en anslående siluett i det öppna landskapet. På plankartan har två viktiga siktvinklar markerats. Även vid färd norrifrån, på vägarna söderut från Jällsta och Viksta, är sikten i vissa vägavsnitt fri mot den kraftfulla siluetten av kyrkan. FVU föreslår att även dessa siktvinklar anges på plankartan.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

ang dpl för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Dnr 2009/20031-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-12-07
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Haubitsen och kv Fältläkaren. Dnr 2009/20031-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubr förslag till detaljplan, utställd t o m 2011-12-07. I planen föreslås att mark som idag är avsedd för allmänt ändamål tas i anspråk för bostäder. Planens genomförande förutsätter att arkitektonisk värdefull bebyggelse rivs längs Döbelnsgatan och att outnyttjade byggrätter upplåts för ändamålet längs med Dag Hammarskjölds väg.

FVU välkomnar den ökning av avståndet från hus C till befintliga hus som visas i den utställda planen. Då våra synpunkter vid samrådet inte blivit tillgodosedda upprepar vi dem i skrivelsen nedan:

FVU:s synpunkter

FVU ser det som ytterst tveksamt att riva den befintliga byggnaden som är markerad som C i planen. Byggnaden är ritad av uppsalaarkitekten Sten Hummel-Gumaelius och besitter stora arkitektoniska kvaliteter där ett strängt modernistiskt formspråk kombinerats med få men väl genomtänkta detaljer som fönster- och balkongfälten. Resultatet är en arkitektur som uppvisar omsorgsfullhet i gestaltning och uttryck trots sitt mycket stränga och symmetriska formspråk.
Huset bildar tillsammans med övriga byggnader i kvarteret en arkitektonisk helhet. Den rumsliga form och de kvaliteter som planutnyttjandet skapar tillhör i övrigt de främsta från samma tidsperiod i Uppsala. Idag är dock gårdsutrymmenas kvaliteter delvis förstörda genom bland annat parkeringar. Därtill skulle det behöva genomföras ett omfattande underhåll och stora förbättringar av områdets uterum.

Byggnadens underhåll är idag eftersatt och behöver omfattande upprustning. Detta är dock inte i sig en orsak att riva byggnaden. FVU finner den föreslagna byggnadsvolym som skulle ersätta hus C som alltför kompakt och omfattande vilket medför att en liten sluten innergård skapas omgiven av en byggnadskropp som i flera partier är högre än den befintliga. Därmed har också en för området onödigt stor täthet föreslagits. Om en ny byggnad ska uppföras på området kan den med fördel följa det mönster som redan finns på platsen med sin vinklade plan som skapar relativt slutna gårdsutrymmen. Ett annat alternativ är också att skapa två byggnadskroppar som grupperas enligt ett liknande mönster som det befintliga.
Vidare bör höjden på undervisningshuset, markerat som byggnad A, och de närliggande bostadshusen följas så att det femvåningshus (byggnad B i planen) som föreslås sparas förblir en accent i kompositionen genom sin höjd och de strävbågar i bottenplan som så förtjänstfullt idag ger byggnaden en luftig resning i kvarterskompositionen.

Om rivningsalternativet genomförs förblir det dock av yttersta vikt att de kvarvarande byggnadernas yttre gestaltning förblir intakta. De har höga kulturhistoriska och arkitektoniska kvaliteter som även skulle förbli viktiga i en ny sammansättning av byggnader i kvarteret.
De byggnader som föreslås tillkomma längs med Dag Hammarskjölds väg (D och E i planen) skapar en relativt tät vägg där denna sida av vägen uppvisar ett mera öppet institutionsfält. Att vägens andra sida utgörs av det tidigare regementets täta byggnadsväggar är inte här en orsak att bebygga båda sidor på ett likartat sätt. Regementsbyggnaderna utgör ett kulturhistorisk värdefullt inslag i stadsbilden som inte relaterar till ett tätt stadsrum utan företer de monumentala former som förväntades av den militära bebyggelsen, då belägen i stadens utkant. När Uppsala har vuxit har deras monumentala verkan förblivit genom den luftiga öppenhet som funnits på motstående sida av vägen.

FVU föreslår att dessa byggnader (D och E), om de byggs, minskas i volym och att avståndet dem emellan ökas. Det är också av stor vikt att en omsorgsfull gestaltning av fasaderna genomförs varvid både Hummel-Gumaelius undervisningshus (byggnad A), försvarsläroverket på samma sida vägen ritad av Gunnar Leche och regementsbyggnaderna på andra sidan Dag Hammarskjölds väg beaktas.

Sammanfattning
FVU framhåller värdet av den befintliga bebyggelsen på platsen och dess kvaliteter som en samlad arkitektonisk komposition.

FVU framhåller även att om byggnaden C rivs bör den ersättande byggnaden följa den planform och höjd som finns i dag. Ett alternativ kan också vara att uppföra två byggnader i samma höjd som dagens. De byggnader som är föreslagna längs med Dag Hammarskjölds väg bör, om de byggs, bli mindre. Därtill bör ett större mellanrum mellan dem skapas.

FVU framhåller slutligen att en omsorgsfull gestaltning är av yttersta vikt för området, vidare att de byggnader som sparas bör få behålla sin idag mycket väl komponerade yttre utformning.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Henrik Widmark
Ordförande Styrelseledamot