Föreningen Vårda Uppsala

Till
Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2019-04-29
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för del av kvarteret Dagfrid. Dnr. PBN 2014-001126. Normalt förfarande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av planhandlingarna och vill framföra följande synpunkter.
Som i yttrandet för samråd (2017-06-10/bifogas) ställer sig FVU positivt till syftet med planen: att förbättra utrymme för närservice och tillföra bostadslägenheter. Vi hade dock i samrådet invändningar mot utförandet, byggnadens volym och skala, som vi ansåg inte svarar mot områdets karaktär. I planförslaget som nu är ute för granskning står byggnaden kvar i närmast oförändrat skick (en begränsad indragning har skett från gata). Invändningar allmänt som varit mot byggnadens höjd och volym, med stort intrång i kvarteret och som skärmar ljus för grannhusen, bemöts i samrådsredovisningen närmast som ovidkommande: ”Stadsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att förslaget är anpassat till stadsbilden trots sin något högre höjd”(Samrådsredogörelsen, s. 6). Kommunen har nu ett styrdokument för gestaltning av stadsmiljö. Man kan fråga hur det har hanterats i detta fall. I plandokumentet (s.10) framhålls att ”byggnaden skall utformas med hög arkitektonisk kvalitet med omsorg i detaljer och materialval”, motiverat utifrån omgivande bebyggelse och dess kulturhistoriska värde och till Ringgatan dignitet. Vad gäller material, mot gator tegelsockel och i övrigt träpanel, finns inga invändningar. Men i övrigt? Här nu en byggnad i 5 (4+1) våningar, 28,5 m hög, ”något högre än intilliggande byggnader” (plandok. s. 5), men som inte ses ha någon betydelse. Avståndet till grannhus (2 vån. radhus), är i en passage 4,5 meter, ” i likhet med den befintliga byggnaden ”, butikspaviljongen i en(!) våning (plandok. s. 8). En förledande skildring av byggföretaget.
Nybyggnaden i Dagfrid bli en solitär. Eriksdalområdet i övrigt, efter förnyelsen på 1970-talet, håller högst 2,5 vån. i likhet med den äldsta planen inom området från 1912. Föreningshusen på motstående sidan Ringgatan, 20- och 30-talens bebyggelse, håller 3, 5 våningar, undantagandes fondbyggnaden mot Kyrkogårdsgatan/Tegnérparken. Ett högt hus i Dagfrid förstör helt balansen och byggnadskulturen som nu är kring Ringgatan. Det höga huset har alltså ingen hävd inom området. Dessutom en helt avvikande byggnadstyp. Ett slags punkthus med entré utifrån loftgångar lagda längs våningsväggar, närmast fönsterlösa, en brandgavel som ger bakgårdskänsla åt låghuskvarteret. Förslaget som föreligger utgår från ensidigt önskemål hos fastighetsägaren om en högsta utnyttjandegrad men som i detta fall inte svarar mot förutsättningarna på platsen och då inte den kodex för kvalitet som framhålls i kommunens styrdokument, Arkitekturprogrammet.

FVU föreslår härmed liksom vid tidigare samråd att planen ges ett mer nyanserat utförande med neddragning av en våning in mot kvarteret samt längs Ringgatan. Möjligheten bör stället prövas med en påbyggnad med en våning av huskroppen/sockeln mot Jumkilsgatan för att härmed bidra till ett mer slutet passande småstadsmässigt gaturum. Härigenom säkras långsiktigt områdets egenskaper- kvaliteter.

Uppsala dag som ovan
Sten Åke Bylund/ordförande. PO Sporrong/vice ordförande. Carl Erik Bergold/styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun              2019-04-28plan-byggnadsnämnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Börjetull, Uppsala kommun. Granskning 2 tom 2019 04 29. Dnr PBN 2017-287.

Efter smärre justeringar och kompletterande utredningar har den stora planen för Börjetull åter sänts ut på granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, och noterar att inga justeringar gjorts i de delar vi var kritiska till i granskning 1. Vi upprepar därför i stort sett huvuddragen i vår kritik mot planen och bifogar dessutom vår tidigare och utförligare skrivelse daterad 2018 09 03.

FVU:s synpunkter

I sammanfattningen av tidigare inkomna synpunkter gör stadsbyggnadsförvaltningen bedömningen, att en extra hög exploatering är rimlig bl.a. med hänsyn till kostnaderna för sanering av en tidigare deponi. Vi anser inte, att man kan låta de som kommer att bo här, ta följderna av detta i form av en extra hög exploatering, och därmed sämre, trängre och skuggigare bomiljö. Här måste kommunen och/eller annan ansvarig för deponin ta överkostnaderna för sanering, så att området kan ges en för platsen lägre och normal exploatering.

Då man översiktligt betraktar planförslaget, ser man direkt att områdena 1 och 7 är missgynnade, genom att de saknar de kvaliteter, i form av parkkontakt och öppenhet mot grönytor, som alla de andra kvarteren har. Dessa områden gränsar också till de hårdast trafikerade gatorna – Fyrisvallsgatan och Börjegatan, och har dessutom en större täthet. Ett sätt att kompensera detta är att göra det norra kvarteret i område 1 till en mindre kvarterspark, i analogi med den park som omges av områdena 2 – 4. Det södra, hörnkvarteret i område 1, kunde då göras något större och ges den form, som visas på sidan 9 i Rambölls utredning.

I övrigt vidhåller vi att principen i stadens arkitekturpolicy måste uppfyllas, att ”byggnader, gator, parker och torg ses i sitt sammanhang och utformas med ett tydligt förhållningssätt till den mänskliga skalan”. D v s att hänsyn tas till platsen, där våningshöjden i de befintliga kvarteren längs Fyrisvallsgatan är fyra våningar med en indragen femte och mot Börjegatan 6 våningar.

Alltså:

– att byggnadshöjderna mot Fyrisvallsgatan sänks med en våning, till fem, respektive sex våningar i hörnet Börjegatan. Detta för att skapa ett harmoniskt gaturum och dessutom förbättra solinfallet på gårdarna. Minst fyra timmars sol i lägenheter och på gårdar mellan vår- och höstdagjämning, bör vara standard enligt FVU.

– att fler lägenheter i stället kan fås, genom att husen längs Seminariegatan i område 4 byggs samman och förses med portiker in till gårdarna.

– att accentbyggnaden i hörnet mot Galderma sänks från elva till åtta våningar, för att minimera störningarna i siktlinjer mot domkyrkan, men ändå behålla sin roll som markör vid det lilla torget, vars läge förstärks av att Galderma har sin huvudentré där. Uppsalas främsta kännemärke – silhuetten – kräver en relativt jämn byggnadshöjd i all bebyggelse på slätten. Det tillfälliga modet med höga hus passar inte här, för många och tillfälligt placerade höga hus finns redan – byggda eller planerade.

För Föreningen Vårda Uppsala dag som ovan,

Sten Åke Bylund                    PO Sporrong               Carl Erik Bergold

Ordförande                              2 vice ordförande        Ledamot