ang progr för Boländerna till Uppsala kommun: Boländerna – genomtänkt stadsutveckling eller oplanerad tillväxt?

Uppsala kommun:                                                                                                  2015-01-19

Kommunstyrelsen

Plan- och byggnadsnämnden

Kulturnämnden

För kännedom:

Rosendals Fastigheter AB: Henrik Svanqvist, Gorgen Abrami och Annika Stjerna

Lindbacken Fastighets HB: Bo Falk

Ingvar Blomster

Boländerna – genomtänkt stadsutveckling eller oplanerad tillväxt?

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av Program för Boländerna och det nyligen presenterade förslaget för ”Trade center”. I den del av Boländerna, som ligger i direkt anslutning till stadskärnan och Resecentrum, finns det en god potential för fortsatt utveckling till en attraktiv och levande del av innerstaden. Med anledning härav ber FVU att få framföra följande.

FVU konstaterar att programmet och anvisningarna i planbeskeden för kvarteren i nordvästra delen av området i stor utsträckning saknar nödvändiga översiktliga riktlinjer för strukturen, markanvändningen och den arkitektoniska utformningen i form av en tydlig framtidsbild. Dessa frågor kan inte överlämnas till de enskilda byggherrarna – det är kommunens uppgift att svara för helheten, inte byggherrarnas.

FVU vill därför påtala att en förutsättning för att resultatet ska bli en attraktiv stadsmiljö av hög kvalitet är att kommunen som underlag för byggherrarnas olika projekt först anger direktiv för helheten – dvs formulerar och i en demokratisk process förankrar en långsiktigt hållbar framtidsbild – lämpligen i form av en fördjupning av översiktsplanen.

FVU utvecklar synpunkterna i det följande.

Program för Boländerna

Ett program för Boländerna godkändes 2014-05-26 av kommunfullmäktige. Boländerna är ett komplext utvecklingsområde som innehåller stora kvarter och en blandning av verksamheter, varav många sannolikt kommer att bestå för framtiden. Här finns byggnader från olika epoker, många av hög arkitektonisk kvalitet. Här finns vissa etablerade stråk för kommunikation.

I programmet redovisas alternativ markanvändning i prioritetsordning för storkvarteren. Vissa gator utpekas som handelsstråk och några kompletteringar av gatunätet skisseras. Det anges att inslaget av parker är sparsamt samt att handelsområdet saknar platser av offentlig karaktär. Vidare anges att gång- och cykelvägnätet måste utvecklas ytterligare genom kompletteringar där länkar saknas samt att det gäller att bussar kan trafikera området på ett för kunder och handel lämpligt sätt. Programmet innehåller dock få förslag i dessa avseenden. När det gäller utformningen av nybebyggelsen förekommer riktlinjer endast för vissa delar av området. Dessa riktlinjer är dessutom av synnerligen allmän (och självklar) karaktär t ex ”god gestaltning” och ”stora krav på utformning”. När det gäller kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kvarter i västra delen anges endast att dessa ”bör uppmärksammas vid ombyggnader och detaljplaneläggning inom berörda kvarter”. Riktlinjer anges för gatusektioner för Stålgatan, Rapsgatan, Tycho Hedéns väg och Kungsängsleden, men inte för den nu aktuella delen mellan Säbygatan och järnvägen och inte heller för övriga befintliga och tillkommande gator.

FVU:s kommentar:

Programmet, som borde fungera som ett styrdokument för utbyggnaden, utgör snarare en förteckning över olösta frågor än ett program för fortsatt stadsutveckling. Av planbeskeden för ”Trade center” m fl kvarter framgår också att kommunen förväntar sig att exploatörerna ska svara för att lösa dessa frågor genom att deras planområden ska infogas i en mer övergripande strukturstudie för närområdet.

Den fortsatta omvandlingen av strukturen till större finmaskighet och till en fungerande stadsmiljö med kvarter, gårdar, offentliga platser och byggnader för kultur och möten, parker, gång- och cykelstråk och linjesträckningar för kollektivtrafik överlämnas således till exploatörerna för att lösas bit för bit. Detta innebär att kommunen frånhänder sig sin roll att ta ansvar för helheten. Byggherrarna har emellertid inte den nödvändiga överblicken och därmed ingen möjlighet att svara för att stadsdelen utvecklas till en sammanhållen helhet och det är inte heller deras uppgift. Kommunen gör ett stort misstag om man tror att det hittills framtagna programmet för stadsdelen och en steg-för-stegutveckling utformad av olika byggherrar ska kunna utgöra underlag för en lyckosam utveckling av stadsdelen.

Inte minst under tider av snabb expansion är det nödvändigt att kommunen uppfyller sin roll att ta ansvar för stadens utveckling så att denna leder till en god stadsmiljö på lång sikt. Kommunen måste därför formulera framtidsbilder för utvecklingsområdena som ger tydliga besked till de enskilda exploatörerna om inriktningen, lämpligen i form av en fördjupning av översiktsplanen.

Förslag till bebyggelse i de nordvästra kvarteren

Nyligen presenterades i lokalpressen ”Trade center”, förslag till bebyggelse för bostäder, kontor, handel mm i den nordvästra delen av Boländerna. Kvarteret ligger endast 300 m från Resecentrum. Av plan- och byggnadsnämndens planbesked för detta och angränsande kvarter framgår att detaljplanerna ska upprättas av byggherrarna och sedan underställas plan- och byggnadsnämnden för prövning (s.k. byggherreplaner). Av planbeskeden framgår vidare bl a att hushöjden kan uppgå till tolv, i vissa fall femton våningar samt att bebyggelsens ska utformas med stor omsorg och ges en utformning som motsvarar dess framträdande läge och storlek.

FVU:s kommentar

Förslaget ”Trade center” innehåller fyra egensinnigt formade byggnader i upp till tolv våningar och för angränsande kvarter föreslås en kompakt bebyggelse i tolv våningar. Föreslagen bebyggelse visar inget som helst samspel med bebyggelsekaraktären i Boländerna eller med bebyggelsen överhuvudtaget i omgivande delar av stadskärnan och staden. Vad är det för en vision som ligger bakom serien av planerade byggnader från Resecentrum och söderut – hotellet, ”Juvelen”, ”Trade center”? Resultatet blir snarare en skulpturutställning än en genomtänkt stadsbild med harmoniska gaturum som samspelar väl med skala och struktur i den övriga innerstaden. Hur kan plan- och byggnadsnämnden föreslå tolv- till femtonvåningshus och anse att dessa hushöjder är en naturlig fortsättning på innerstadens kvartersbebyggelse i sex till sju våningar?

I förslagen finns dock intressanta idéer med lokaler för kultur, samhälls- och kommersiell service, torg och parkmark. Dessa idéer bör tas upp i den fortsatta planeringen och då i den skala den nuvarande bebyggelsen längs Stationsgatan håller, d v s sex till sju våningar.

Sammanfattning

Projekten i nordvästra delen av Boländerna, med byggherreplaner av detta slag, bekräftar farhågorna för en steg- för stegutveckling utan en genomtänkt framtidsbild. Nyligen har de kulturhistoriskt värdefulla lokstallarna från början av 1900-talet i kv Ställverket rivits trots översiktsplanens anmaning om hänsyn till industrihistoriska värden. Dessa exempel belyser kraftlösheten i programmet för Boländerna och illustrerar behovet av planering på områdesnivå.

Därför bör en fördjupning av översiktsplanen upprättas för Boländerna. Detta är nödvändigt för att summan av de enskilda projekten ska bli en stadsbyggnadsmässig helhet och inte en slumpmässig summa av olika delar. Planen bör visa markanvändning, arkitektonisk karaktär (skala, täthet, utformning i övrigt) för bebyggelsen, hur kulturarvet tillvaratas, stråk för kommunikation, knutpunkter, offentliga platser och byggnader för kultur och möten, parker och utformning av den offentliga miljön mm. Planeringsprocessen bör omfatta en förutsättningslös analys och avvägning mellan olika intressen och leda till en väl förankrad framtidsbild som underlag för senare beslut om de enskilda projekten. Detta är en nödvändig förutsättning för att Boländerna ska kunna få en tydlig och sammanhållen karaktär och bli ett attraktivt och långsiktigt hållbart tillägg till innerstaden som kompletterar och stärker Uppsalas egenart.

Vi avslutar med ett tänkvärt citat:

Upplevelser av helheter i staden ger en känsla av harmoni. Varje förändring av stadsbilden skall därför anpassas till omgivningens särprägel så att upplevelsen av helhet vidmakthålls eller ökar. (Sederholm & Gyllensten: ”Stadsvärden – En sammanställning av självklarheter”, 1996.)

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund               Sten Åke Bylund                PO Sporrong

Ordförande                         1:e vice ordförande             2:e vice ordförande

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *