Föreningen Vårda Uppsala
Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-02-02
Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala
ang. detaljplan för Migo, Kvarntorget. Dnr 2006/20011-1. Samråd.
Med anledning av remiss av rubr. förslag till detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:
Planens syfte att komplettera Kvarntorget med bostäder, butiker, vandrarhem, hotell och kontor är vällovligt. Kvarntorget fyller idag en helt annan funktion än när det byggdes på 1960-talet. Den gamla detaljplanen för Kvarngärdet som f.ö. gjordes av arkitektfirman Ancker-Gate-Lindegren är från 1960. Modellen var en trafikseparerad plan med stadsdelscentrum och kom att bli en förebild för flera miljonprogramområden i de NÖ stadsdelarna. Om torget i framtiden skall leva vidare på ett framgångsrikt sätt måste en komplettering, ombyggnad och nybyggnad ske av såväl torgplatsen som av befintliga byggnader. För att resultatet skall bli ett attraktivt stadsrum krävs en omsorgsfull projektering. Det gäller särskilt placeringen och höjden av tillkommande nya hus.
Ny bebyggelse bör i princip alltid utformas väl med vår tids formspråk. Samtidigt bör ev. ny kompletterande bebyggelse alltid anpassas till platsens förutsättningar för att på detta sätt bilda en arkitektonisk helhet med den äldre stadsmiljön. Några av de grundläggande förutsättningarna från tidigare planering finns i de s.k. siktlinjerna från stadens infartsvägar, och offentliga rum mot Slottet, Domkyrkan och Carolina Rediviva. De bör alltid bevaras och försvaras.
I planförslaget redovisas förtjänstfullt resultaten av en studie av siktlinjerna från olika håll, dock utan att redovisa alla konsekvenser. De höga tillkommande husen vill på samma sätt som man ofta gjorde på 1960-talet markera stadsdelens centrum. Avsikten är tydlig när det gäller att annonsera och stärka identiteten för Kvarngärdet. I det här fallet har man i förslaget valt två elvavåningshus. De är därmed t.o.m. något högre än karaktärsbyggnaden för Uppsala Konsert & Kongress (UKK). Och detta i en omgivning vars skala och höjd är högst på tre-fyra våningar. Kvarntorget är funktionellt en del av innerstaden beläget precis på gränsen till densamma. Stadsbyggnadskontoret slår samtidigt fast att byggnader inom 1600-talets rutnätsplan inte bör vara högre än den omgivande bebyggelsen på fem-sex våningar. När det gäller frågan om bevarande av siktlinjerna mot Slottet, Domkyrkan och Carolina Rediviva måste dock konstateras att de planerade husen med föreslagen placering och höjd, skymmer siktlinjerna från Råbyvägen och Gränbyområdets och Kvarngärdets gång- och cykelvägnät in mot Kvarntorget och centrum.
FVU delar uppfattningen att ett centrumhus i ett 1960-talsområde kan avvika något i höjd och utformning i övrigt från omgivande bebyggelse. Det måste dock starkt ifrågasättas hur en så väsentlig avvikelse som 11 våningar, högre än stadskärnans nya karaktärshus UKK, kan föreslås i en omgivning där byggnaderna har en höjd på högst 4 våningar. Likaså måste dessa höga hus starkt ifrågasättas på Kvarngärdet som är ett av Sveriges första ”tätt- lågt”-områden med en byggnadshöjd på endast två våningar.
FVU anser att det är mycket positivt att Kvarntorget kompletteras och blir en attraktiv mötesplats för denna del av staden. FVU vill dock föreslå att påbyggnaden begränsas så att hushöjden blir totalt sex våningar. Dessa hus skulle kraftfullt hävda sig mot tvåvåningsbebyggelsen och ändå innebära att siluetten bevaras. Sex våningar med indragen sjunde är ju också den nya skala som etablerats i yttre Kungsängen och på Kapellgärdet. Eftersom husen med sitt läge dessutom skymmer siktlinjerna från det övergripande väg- gång- och cykelvägnätet i området in mot centrum måste också en justering göras av planförslaget så att detta inte längre är fallet. Utsikten in mot domkyrkan och slottet är en betydelsefull och medvetet planerad kvalitet som angår hela de nordöstra stadsdelarna och som inte får förfuskas.
För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan
PO Sporrong Sten Åke Bylund
Ordförande Styrelseledamot