ang förslag till ÖP 2010 för Uppsala kommun, utställning

Översiktsplan 2010 Uppsala 2010-04-19
Kommunledningskontoret
753 75 Uppsala

ang förslag till ÖP 2010 för Uppsala kommun, utställning

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) översände yttrande över förslag till översiktsplan 2010 under samrådsskedet. FVU har nu tagit del av samrådsredogörelse och utställningsförslag och vill med anledning härav göra några ytterligare kommentarer. I övrigt hänvisas till de synpunkter som anförs i samrådsyttrandet.
Kommunledningskontoret (KK) redovisar relativt kortfattade kommentarer till inkomna syn-punkter. Om- och nyskrivning har skett på många håll i plantexten. Det är ett tidskrävande arbete att läsa igenom all text och få klarhet i vari förändringarna består. Det hade underlättat betydligt om större förändringar/tillägg i plantexten, jämfört med samrådsförslaget, hade markerats med särskild färg eller på annat sätt.

Satsning på kransorterna
FVU anför i samrådsyttrandet att en mera kraftfull satsning på de små tätorterna/kransorterna skulle minska trycket på Uppsala stad och dess grönområden samt att en ordentlig diskussion saknas om kransorternas roll och dessa orters möjligheter att utvecklas till levande samhällen med bra tillgång på basservice. Härigenom skulle bilberoendet successivt kunna minska både i kransorterna och delar av landsbygden där bilutnyttjandet idag är störst.
I samrådsredogörelsen kommenterar KK detta med att en sådan satsning inte stämmer överens med efterfrågan och att den leder till ett transportsystem som blir svårt att klara med kollektivtra-fik samt att en kraftig satsning på kransorterna inte bedöms vara ett realistiskt alternativ.

FVU:s kommentar
Det är självklart att det inte råder stor efterfrågan i orter med delvis torftig miljö och som inte ens har en livsmedelsbutik på grund av bristande befolkningsunderlag. Med en utveck-ling av stadsbyggnadskvaliteten och med en expansion som möjliggör basservice skulle na-turligtvis efterfrågan öka att bosätta sig i dessa orter. Argumentet att det är svårt att klara kollektivtrafiken håller inte heller. Hälften av kransorterna ligger utmed befintlig eller pla-nerad järnväg in till Uppsala och i anslutning till befintlig eller planerad station vilket inne-bär en utmärkt kollektivtrafik. Övriga tätorter når Uppsala med busstrafik som skulle kunna få ökad turtäthet med fler invånare och företag i kransorterna. Eftersom bilanvändningen är så mycket större utanför staden än inne i staden är det särskilt angeläget att planera stads-bygden utanför staden på ett sätt som möjliggör attraktiv kollektivtrafik. Det resonemang KK för om kransorternas roll leder till ett ”moment 22”, som det gäller att bryta. Utan ett nytänkande från kommunens sida i denna fråga blir den framtida utvecklingen med nöd-vändighet negativ både för staden och kransorterna.
FVU framhåller därför på nytt att översiktsplanen bör baseras på en kraftigare utveckling av kransorterna än som nu föreslås och att detta alternativ bör utredas grundligt genom orts-fördjupningar med samma ambitionsgrad som för Uppsala stad.

Grönstruktur
FVU anför i samrådsyttrandet att fortsatt förtätning på sikt kan leda till att staden blir ”fullbe-lagd”, vilket medför svårigheter att få in nödvändiga funktioner utan att dessa tränger ut grönom-råden och kulturvärden. FVU betonar att utgångspunkten för fortsatt planering bör vara att bevara en sammanhängande grönstruktur med gröna kilar mellan bebyggelseområdena för att ge till-gänglighet till rekreation och friluftsliv. Det finns flera tydliga gröna stråk, inte minst i öster, från mer centrala parker och grönområden till periferin. Dessa förbindelser utgör stommen i Uppsalas grönstruktur och måste värnas och utvecklas vid eventuell expansion av bebyggelsen. Exempel på oönskade exploateringar är Seminarieparken och Mikaelsparken (stadsdelsparker) samt ett flertal kvartersparker bl.a. i Norby och Sunnersta. Speciell restriktivitet ska gälla kultur- och landskapsmiljöer, t.ex. Linnéstigarna kring Bergsbrunna och siktlinjerna mot stadssiluetten från E4 och Linnés Hammarby över odlingslandskapet. Det skulle behövas analyser på stadsdelsnivå av möjligheterna att tillgodose behovet av när- och stadsdelsparker som underlag för fortsatt stadsutveckling. Det skulle också behövas riktlinjer med konkreta anvisningar utifrån parkprogram och sociotopsnurran.
Utställningshandlingen av översiktsplanen har kompletterats med en schematisk kartredovis-ning av stadens grönstruktur och texten i planhandlingen har utvecklats med vissa förtydliganden. Förslaget att utarbeta tydligare riktlinjer för parkplaneringen kommenteras av KK i samrådsredo-görelsen med att ”en grönytenorm blir för stelbent eftersom det är svårt att föra in kvalitetsfrå-gorna i en sådan”.

FVU:s kommentar
På kartorna 4.11 och 1f redovisas schematiskt stadens grönstruktur, bl a de gröna kilarna som utgör stommen i grönstrukturen. På olika håll i planhandlingen handlar texten om vik-ten av nära tillgång till park och natur. Riktlinjerna är dock svagt formulerade och öppnar för viss exploatering i kilar och andra grönområden. Riktlinjerna initierar inte heller plan-läggning av nya parker i bristområden. Detta innebär att översiktsplanen inte ger någon ga-ranti för en godtagbar standard när det gäller stadens parker.
Enligt Boverkets rapport ”Bostadsnära natur”, ett regeringsuppdrag kopplat till miljökva-litetsmålet ”God bebyggd miljö” hänvisas till forskningsresultat som visar att 300 m är ett gränsvärde för avståndet mellan bostad / skola till grönområde för att man ska använda det ofta. En riktlinje med denna innebörd skulle säkerställa att en prövning och diskussion all-tid sker i fördjupningar av översiktsplan, planprogram och detaljplaner i syfte att uppnå denna kvalitet. (En riktlinje är för övrigt inte en norm). FVU framhåller därför på nytt att det bör finnas tydliga riktlinjer i översiktsplanen för en för stadsbygden så viktig planaspekt som god tillgång på parker och grönområden av god kvalitet inom nära räckhåll. FVU före-slår att en ”grönplan”, gärna i form av en fördjupning av översiktsplanen i större skala, upp-rättas för hela staden som underlag för fortsatt stadsutveckling.
Några konkreta synpunkter när de gäller beskrivningen av grönstrukturen:
Beskrivningen av Åriket är för svag och begränsad. När det gäller Kungsängen söder om bron bör framförallt det historiska värdet framhållas, en sista rest av de väldiga sidlänta ängar som utgjorde en bas för Upplands försörjning alltsedan Vendeltid. Också Sävjaån upp till Kuggebo bör omnämnas och inkluderas i Åriket. Från Vårdsätra bör fortsatt fram-komlighet upp i Hågadalen tillgodoses. Inom ”Dag Hammarskjöldstråket” anförs ett antal avvägningar mot grönstrukturen. Bortglömd är den synnerligen värdefulla parken vid Ull-leråker, främst öster om Norra Sjukhuset. Den bör i framtiden knytas ihop med Åriket.

Höga hus
FVU skriver i samrådsyttrandet att olika hushöjder inom en rimlig ram och på lämplig plats kan vara livgivande men att man bör vara restriktiv med hus som har avsevärt högre hushöjder än omgivningen. Med tillräckligt många ”höga karaktärsbyggnader” kommer så småningom siluet-ten och därmed Uppsalas kanske viktigaste varumärke att förvanskas. FVU föreslår att översikts-planen kompletteras med en diskussion om täthet och att lämpliga exploateringsgrader anges för att säkerställa en god stadsmiljö.
I samrådsredogörelsen anför KK att planförslagets inriktning bör ligga fast, dvs att höga hus kan prövas i lägen utanför stadskärnan. Riktlinjerna i plantexten i utställningshandlingen lyder: ”Inom den historiska stadskärnan ska byggnadshöjderna hållas nere och vid ny- och ombyggnad ska hänsyn tas till omgivningen. I övriga delar av stadskärnan och innerstaden skall de viktiga siktlinjerna värnas. Byggnationer över kvartersstadens höjder kan tillkomma i form av särskilda märkesbyggnader.” (s 48) På ett annat ställe i planhandlingen anges riktlinjer angående siluetten: ”Stadens karaktäristiska siluett är en identitetsskapande kvalitet som ska vårdas. Bebyggelse-kompletteringar ska utformas med hänsyn till stadens siluett och det omkringliggande slättland-skapet. Siktlinjer från stadens infartsvägar in mot den historiska stadskärnans märkesbyggnader ska värnas.” (s 98)

FVU:s kommentar
FVU betonar ånyo risken med alltför många höga byggnader som på sikt kan förvanska den unika småstadskaraktären i en stad av Uppsalas storlek. FVU anser att den historiska stads-kärnan samt viktiga siktlinjer inte räcker som avgränsning av den zon där högre hus ej får tillkomma. Hus som är avsevärt högre än omgivande bebyggelse bör ej heller få tillkomma i övriga stadskärnan och i kranslägen utanför stadskärnan där de påverkar den karaktäristis-ka siluetten. Riktlinjerna angående siluetten, som är mindre tydliga än i gällande översikts-plan, är alltför vagt formulerade och öppnar för skönsmässiga bedömningar. Otydligheten ökar av att riktlinjerna återfinns på två olika ställen i planhandlingen.

Kungsängens gård, Hovstallängen och Kungsängen
FVU föreslår i samrådsyttrandet att andra lägen för bussdepå bör prövas eftersom depån skulle komma att ligga omedelbart intill Kungsängsreservatet , utgöra ett mycket störande inslag i den vackra landskapsbilden och utsätta reservatet för buller och föroreningar samt leda till att tillfar-ten dit både med cykel och bil som nu går genom L:a Ultuna gård måste läggas om.
I samrådsredogörelsen anför KK att verksamhetsområdet krymps till att omfatta Kungsängens gård och ett parti norr om järnvägen upp mot Boländerna samt att inriktningen med bussdepå ligger fast. I utställningshandlingen anges att även en spårvagnsdepå kan bli aktuell i detta läge. Likaså står förslaget till ny båtuppläggningsplats samt lokalisering av polerdammar söder om Kungsängsleden fast.

FVU:s kommentar
FVU anser att även det förminskade verksamhetsområdet mellan järnvägen och Kungs-ängsleden bör utgå med hänsyn till landskapsbilden /stadens möte med slätten. I det nu ak-tuella planförslaget för Östra Fyrislund planeras för en bussdepå för regiontrafik och på sikt även stadstrafik. Om ytterligare en bussdepå krävs, och dessutom en spårvagnsdepå (!), vill FVU med kraft ånyo framhålla att annat läge än vid Kungsängen bör sökas av skäl som ovan anges. FVU påtalar också på nytt att området söder om Kungsängsleden bör hållas fritt från båtuppläggningsplats och polerdammar. Varför inte behålla båtuppläggningsplat-sen i nuvarande läge som ett trevligt och miljömässigt berikande inslag i stadsdelen Kungs-ängen?

Handel
FVU anför i samrådsyttrandet att kommunen måste ha en övergripande handelspolicy som med-verkar till god närservice. Genomförda externetableringar har redan slagit ut närservice i flera av kransorterna. FVU föreslår att stormarknader lokaliseras till kransorterna i goda kollektivtrafik-lägen i stället för till nya bilorienterade kärnor som ökar stadsspridningen och att komplettera översiktsplanen med riktlinjer i denna anda.
I samrådsredgörelsen anför KK att marknadsförutsättningarna för köpcentra i kransorter i goda kollektivtrafiklägen är svaga. Vidare hänvisas till en särskild handlingsplan för handel godkänd av kommunstyrelsen 2007.

FVU:s kommentar
Att utveckla handeln ”utifrån marknadsförutsättningarna” vilket synes innebära hög biltill-gänglighet som den viktigaste utgångspunkten ökar bilresandet och strider mot miljökvali-tetsmålen. Att köpcentra förläggs i goda kollektivtrafiklägen i kransorterna utesluter inte god biltillgänglighet.
Det är synnerligen oroväckande med den snabba ökningen av exterhandelscentra där re-striktioner helt tycks saknas. Utöver de befintliga i Stenhagen, Gränby och Boländerna pla-neras ett i Fullerö. Av översiktsplanen framgår att Forsamotet är ett utvecklingsområde för näringsverksamheter (inkl. handel?). Av en artikel i UNT 2010-03-24 framgår att ytterliga-re ett externt centrum kan komma till öster om Gnistarondellen och söder om Almungevä-gen. Vilka analyser finns för effekterna på lokal handel om alla dessa externcentra genom-förs?
Det är anmärkningsvärt att det helt saknas en riktlinje med innebörden att ytterligare ex-ternhandelsetablering bör undvikas som innebär hot mot etablerad lokal närservice, fram-förallt dagligvaruhandel, både i staden och i de mindre tätorterna. Det är också anmärk-ningsvärt att E4 uppfattas som ett stråk för nya bebyggelsagglomerationer kring trafikplat-serna vilket leder till ökad stadsspridning i strid mot miljömålen. Handel är en betydelsefull faktor i samhällsplaneringen som hänger nära samman med lokalisering av bostäder och arbetsplatser och utformning av transportsystem. Handel bör därför planeras jämsides med övrig samhällsplanering och kan knappast planeras optimalt i en särskild handlingsplan ett par år före översiktsplanen och ligga till grund för denna!

Vägförbindelse Ultuna – över Fyrisån – Bergsbrunna med förlängning till E4 samt Sydväst-länken
Beträffande vägförbindelsen Ultuna – Bergsbrunna – E4 anför FVU som slutsats i samrådsytt-randet att en ny bro för endast kollektivtrafik (helst spårburen) samt gång och cykel behövs mel-lan Nåntuna och Ultuna för att förbinda Bergsbrunna station med Ultuna och Gottsunda. För-längningen av den aktuella vägen till E4 bör utgå, det bedöms räcka med en förlängning till Rv 77 för att Sävjaborna ska nå E4 via Knivstaavfarten.
KK anför i samrådsredogörelsen att idén om ett långsiktigt reservat över Åriket i höjd med Sunnersta/Ultuna bör bibehållas och senare utredningar avgöra dess funktion. Även reservatet för Bergsbrunna – E4-länken bör ligga kvar för att möjliggöra att området runt Bergsbrunna station blir en stark nod för näringslivsutveckling där två nationella infrastrukturer går ihop.

Beträffande Sydvästlänken anför FVU i samrådsyttrandet att den länk som skisserats i tunnel under Stadsskogen åter tycks kunna bli aktuell, en lösning som så långt möjligt bör undvikas.
KK anför i samrådsredogörelsen att detta reservat måste hävdas för framtida generationer.

FVU:s kommentar
Utöver de synpunkter som anförs i samrådsyttrandet anser FVU att översiktsplanen är syn-nerligen motsägelsefull när det gäller biltrafik. Å ena sidan sägs det att kommunen har höga ambitioner för ökning av kollektivresandet där FVU anser att övergång till ett system med spårbunden kollektivtrafik är mycket positiv. Å andra sidan innebär dessa reservat för bil-trafik att nya stora billeder kan komma att skära igenom stadsbygd och landskap och att bil-resandet ytterligare ökar. Dessa föreslagna vägar skulle leda till oacceptabel påverkan på natur- och kulturvärden. Det är ett väl känt faktum att ju flera billeder man bygger desto mer ökar biltrafiken. FVU anser, i överensstämmelse med kommunens vision om klimatne-utralitet, att inga ytterligare genomfarts/kringfartsleder för biltrafik bör tillkomma utöver ”hästskon”. I stället bör satsning ske på en väl utvecklad kollektivtrafik.
FVU vill i detta sammanhang nämna exemplet Lund som genom en konsekvent trafikpo-litik under lång tid lyckats med att avsevärt öka kollektivtrafikens andel och avsevärt mins-ka biltrafikens andel. Stora arbetsplatser förbinds sinsemellan och med stadskärnan med en busslinje som avsevärt ersättas av spårförbindelse i framtiden. I samband med den snabba stadsutveckling som nu sker i Uppsala borde det finnas samma chans att definitivt vända skutan mot mera miljövänliga transportsätt vilket också ger en mera trivsam stadsbygd och sparar värdefull natur.

Byggande på landsbygden
FVU anför i samrådsyttrandet att det frekventa byggandet på landsbygden leder till ett ökat bilbe-roende och att jordbruksmark tas i anspråk samt att det är ytterst olämpligt att fortsätta stadsut-spridningen genom att öppna för styckebyggande och etablera nybyggnadsområden utmed vägar-na 288 och 282 (som t ex Vaksala-Lunda). För att minska biltrafiken bör det vara självklart att ingen ny bebyggelse får komma till i lägen som inte har eller som inte inom snar framtid kommer att få en väl fungerande kollektivtrafik och närservice.
KK bemöter denna synpunkt i samrådsredogörelsen med att inriktningen främst är att bygga ut tätorterna längs väg 282, men också att ge möjlighet till nya bebyggelsegrupper mellan tätorterna i goda lägen. KK påtalar att det inte är fråga om tät stadsbyggnad.

FVU:s kommentar
FVU:s kritik angående det frekventa styckehusbyggandet på landsbygden tas överhuvudta-get ej upp i samrådsredogörelsen. Det är ju just den bristande tätheten som är ett av pro-blemen med denna bebyggelse mellan tätorterna eftersom följden blir långa avstånd till service och högt bilberoende.
När det gäller bebyggelseutvecklingen utmed väg 282 konstaterar FVU att inget anges i översiktsplanen om den kontroversiella förslagna utbyggnaden av Marielund. Att bevara och i huvudsak skydda detta område från ytterligare bebyggelse, annat än möjligen väl av-vägda smärre kompletteringar, borde slås fast i översiktsplanen.

Avslutande kommentar
Det finns många goda tankar i texten i förslaget till Översiktsplan 2010 men tyvärr också brist på överensstämmelse mellan avsikt och förslag när det gäller målen att nå ett långsiktigt hållbart samhälle vilket öppnar för godtycklighet i besluten. FVU anför i samrådsyttrandet att översikts-planen är svår att hitta i eftersom allmänna resonemang och olika sektorsfrågor återkommer på flera håll i planen samt att många viktiga ställningstaganden saknar motsvarighet i tydliga riktlin-jer. Det viktiga avsnittet 3.3. “Grunddrag i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveck-ling” (sid 26-43) sägs i sin helhet utgöra riktlinjer för fortsatt utbyggnad! Man frågar sig hur den-na handling, som är så omfattande och svårnavigerad, ska kunna fungera som ett användbart in-strument som underlag för ställningstaganden i de politiska processerna?

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Bengt Jonsell Anna Nilsén
Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *