Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2009-09-08
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för kv Varpen och Spolen. Dnr 2007/20089-1. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till detaljplan utsänt för samråd t o m 2009-09-15. Planen omfattar kvarter som nu innehåller industriverksamhet och som enligt program för Kungsängen avses nyttjas för nya bostadshus med centrumverksamheter och skola i bottenvåningarna. Planen beräknas rymma ca 700-750 bostäder. FVU, har vid remissen av program för Kungsängen uttalat sin tillfredsställelse över den fortsatta utbyggnaden av kvartersstaden söderut. Planförslaget följer i huvudsak detta program.

FVU:s synpunkter
FVU konstaterar att tillåtna hushöjder enligt planförslaget varierar mellan 5 och 8 våningar. För knappt hälften av huslängden medges hushöjden 7 våningar varav en mindre del får uppföras i 8 våningar. Mer än hälften av längden av dessa högre hus i 7-8 våningar består av 11 punkthus utan indragen vindsvåning, i gatuhörn och runt det centrala parkrummet.

Enligt programmet för Kungsängen bör inte byggnadshöjden, med undantag av husen utmed Kungsgatan, överstiga 5-6 våningar + indragen vindsvåning. Givetvis kan det i enstaka fall finnas motiv för en arkitektonisk accent i form av en högre byggnadsdel. Men i detta planförslag handlar det, jämfört med riktlinjerna, om en ansenlig ökning av fasadhöjden mot gatu- och gårdsrum (eftersom vindsvåningen inte är indragen) för ca en fjärdedel av bebyggelsen. Visst kan det vara berikande med olika hushöjder och också någon enstaka accent i form av en högre byggnad i ett väl valt läge men i detta fall är en följd av variationen att gårds- och gaturum skuggas avsevärt. Det framgår av redovisade solstudier att det är egentligen endast under sommarmånaderna som det blir någon solbelysning att tala om på gårdarna. Här har den kvalitet som solljus i utemiljön innebär fått stå tillbaka för någon sorts idé om arkitektonisk symmetri i uppbyggnaden av kvarterens byggnadsvolymer!

Riktlinjen 5 våningar + indragen vindsvåning och i vissa lägen 6 våningar + indragen vindsvåning enligt programmet för Kungsängen, anser FVU bör ses som maximala höjder. Dessa höjder ansluter relativt väl till befintlig bebyggelse i stadskärnan. I alla fall 5 våningar + indragen vindsvåning ger också en behaglig skala och medger relativt gott solinfall i stadsrummen. Även om avsikten är att bygga tätt är det viktigt att värna om gatu- och gårdsrum med solljus och harmoniska mått och proportioner och inte återgå till den hårt exploaterade stenstaden med skuggiga och osunda stadsrum. Även den bristande tillgången på park- och grönytor i stadsdelen talar för en mera måttlig exploatering. Kungsängen kommer att bli boplats för många generationer framöver, inte minst barnfamiljer som har rätt att kräva en närmiljö som motsvarar intentionerna i FN:s barnkonvention. FVU anser således att fasadhöjderna ska sänkas och åtminstone följa riktlinjerna i programmet för Kungsängen.

Sammanfattning
FVU anser att hushöjderna bör sänkas till 5-6 våningar + indragen vindsvåning enligt riktlinjerna i programmet för stadsdelen för att få en mera behaglig skala och mera sol i gatu- och gårdsrum.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Lars Bagge, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2009-09-08
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för del av Dalby 10:1, 11:1 m fl. Dnr 2005/20058-1. Utställning

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, avgav yttrande daterat 2008-07-30 över samrådsförslaget för del av Dalby 10:1, 11:1 m fl. Planförslaget har nu bearbetats och är utställt t o m 2009-09-21.

I samrådsförslaget redovisades 14 nya byggrätter för småhus, varav sex bostäder i form av parhus. FVU anförde i samrådsyttrandet bl a att till skillnad mot vad som anges i planbeskrivningen strider förslaget mot översiktsplanens inriktning när det gäller lokalisering av bebyggelse på landsbygden med hänsyn till äldre kulturlandskap, värdefull natur och jordbruksnäring. FVU anförde också att bebyggelselokaliseringen strider mot översiktsplanens intentioner när det gäller principerna för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle, främst med hänsyn till den låga servicenivån som medför högt bilberoende.

Planförslaget har nu bearbetats inför utställningen. De två tomterna norr om Dalbyhemmet samt parhusen söder om Dalbyhemmet har utgått ur förslaget. Villakvarteret väster om Dalbyhemmet har utökats från sex till åtta möjliga villatomter.

FVU:s synpunkter
Till skillnad mot vad som anges i utställningshandlingen strider även det bearbetade planförslaget mot översiktsplanens intentioner. Den lokala kvalitén i form av ett ovanligt helgjutet äldre kulturlandskap påverkas, jordbruksmark tas i anspråk och de nya husen placeras på idag brukad åkermark i stället för i lägen som liknar traditionella tomtplatser, d v s på höjdlägen i landskapet.

Även om omfattningen av den nya bebyggelsen minskat strider denna, liksom i samrådsförslaget, mot översiktsplanens riktlinjer när det gäller tillgång till service. Gles busstrafik, en mils avstånd till fullsorterad livsmedelsbutik och avsaknad av skolor förutom ev. förskola leder till högt bilberoende.

Varför inriktar sig inte kommunen mer på att förtäta befintliga tätorter där det finns förutsättningar för att förbättra servicenivån och utveckla levande samhällen med bostäder och arbetsplatser i stället för att sprida ut villor och villagrupper i jordbrukslandskapet? FVU avstyrker med kraft den föreslagna exploateringen.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Lars Bagge, ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

TillOrdföranden i byggnadsnämnden
Liv Hahne

angående kv Seminariet och pågående planarbete.

Med anledning av UNT-artikel nyligen, om att en samrådshandling för kvarteret är på väg
inom kort, vill vi bidra med våra synpunkter för uppnående av bästa resultat i planarbetet,
med respekt för de arkitektoniska och kulturhistoriska kvalitéer som seminarietomten
besitter.

Seminariebyggnaden förblir nu undervisningslokaler, helt i linje med vad vi föreslagit och
önskat – och kan förhoppningsvis ses som räddad.
Två problem återstår dock att lösa: den nya bostadsbebyggelsen och Seminarieparken.

Den nya bebyggelsen måste utformas med respekt för seminariebyggnaden , rektors- och
vaktmästarbostäderna. NCCs partsinlagor i pressen har en alldeles orimligt hög exploatering,
först 300 och nu 250 lägenheter. Vi ser gärna en låg bebyggelse – mindre flerfamiljshus och
radhus – i skala och karaktär lika de intilliggande Enhagen och Eriksdal.

Den kulturhistoriskt värdefulla skolträdgården måste bevaras, i viss mån rekonstrueras och kompletteras, och på så vis ges den betydelsefulla roll i området, som anvisas i strukturplanen
för Librobäck. Ingen bebyggelse alltså mellan Ringgatan och allén som går mellan
rektorsbostaden och vaktmästarbostaden.

I denna vår uppfattning har vi upplevt ett mycket starkt och utbrett stöd både från medlemmar
och andra Uppsalabor.

Bilagor:
Vår artikel i UNT
Originalritning med växtförteckning över seminarietomten och skolträdgården
Utlåtande av Bengt Jonsell (se nedan)

På uppdrag av Föreningen Vårda Uppsalas styrelse
med vänliga hälsningar

PO Sporrong, vice ordförande

Sändlista
Ordförande i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kulturnämnd och byggnadsnämnd.

BILAGA

Utlåtande beträffande Seminarieparken av botanisten, f d Professor Bergianus Bengt Jonsell, :

Den del av undervisningsträdgården som ännu har vissa växter kvar och är värd att bevara som park ligger i områdets sydöstra del, öster om cykelstigen – parkeringsplatserna. Mest påtaglig är den ännu sammanhängande apelallén mellan f.d. rektors och vaktmästarebostäderna, där det också löper en nu gräsbevuxen vägbana. Flera vackra aplar finns nära f d redskapslokalen, och även på andra håll. (Först i september kan man möjligen avgöra vilka sorter det rör sig om). Vackra solitärer av päron, fågelbär (bigarrå) och plommon står på den vidsträckta gräsytan, som utgör ett utmärkt område för vila, picnic och lekar i denna på parker så fattiga stadsdel. En stor stenrundel med en avenbokshäck omgärdar
nu en övergiven yta, som skulle kunna ges någon lämplig funktion för t ex lek eller spel. En försummad pionrabatt finns kvar, eljest knappast något av ört- eller buskkvarter. Små barrträdsdungar vid cykelstigen innehåller bl.a. douglasgran, men behöver röjas ur, för att träden skall komma till sin rätt.

Detta är på intet vis en fullständig genomgång, bara några noteringar. Med ledning av den förteckning på 106 arter som finns på den bifogade kartan över den ursprungliga skolträdgården skulle det vara intressant att se igenom i detalj vad som finns kvar.

Bengt Jonsell
2009 06 15

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2009-05-08
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående program för kv. Klacken, Uppsala kommun, dnr 2008/20058-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av den programhandling som stadsbyggnadskontoret sänt ut för samråd och noterar med tillfredsställelse att man tillämpar normalt planförfarande i denna känsliga miljö.

Bakgrund
Planen går i stort ut på att ändra användningen av ett markområde i kv. Klacken från kontor, garage och industri till bostäder, garage och kontor. Planändringen anses förenlig med ÖP 2002 och programområdet ligger inom stadsbygden där bebyggelsekompletteringar kan tillkomma. Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, C 40A i Uppsala stad. Området är även klassat som kommunalt kulturmiljöområde U20. Gällande detaljplaner är från 1986 och 1989, där markanvändningen är kontor, garage och småindustri.

Dessförinnan var här några mindre bostadshus i naturmark. En bensinstation har legat här med två nedgrävda bensincisterner, varför marken kan behöva saneras. Fornminnen finns ej kända, men må rapporteras till antikvariska myndigheter om man påträffar dessa. Någon nämnvärd miljöpåverkan räknar man inte med, eftersom området redan är taget i anspråk med, om än blygsam, bebyggelse.

Kv. Klacken ligger mellan den hårt trafikerade Vaksalagatan och den lokala Salabacksgatan med Sala Backe, ritat av Leche på 40-talet, på andra sidan. Detta bostadsområde är alltså förklarat som kulturhistoriskt värdefull miljö av Kommunstyrelsen 1988-11-07. Husen i slammat tegel vänder en sluten fasad mot gatan, och ger redan i sig ett bullerskydd mot parken på andra sidan. Norr om området finns ett hus i 4½ våning med upphöjd gård tvärställt mot gatan. I dag finns i kvarteret garagelängor med gaveln mot gatan omgivna av en byggnad i två våningar med småindustri och affärer i vardera norra och södra delen. Man vill nu riva denna bebyggelse och uppföra bostäder med inslag av kontor.

Denna nya bebyggelse presenteras i tre förslag, som alla har en långt högre exploateringsgrad än den befintliga.

Synpunkter
Föreningen Vårda Uppsala ser möjligheter att bygga nytt i området utan skada för den känsliga miljön, om man inte låter den nya bebyggelsen dominera.

Alternativ 1 visar en bebyggelse med ett enda tjockhus i fem våningar längs med Vaksalagatan och fyra lägre huskroppar vinkelrätt in mot Salabacksgatan. Man vill ha genomgående lägenheter, så att några rum i varje lägenhet kan vetta mot den bullerfria sidan – det skulle i och för sig lättare kunna ordnas i ett smalhus. Den långa och höga längan bildar en kompakt mur mot Vaksalagatan som skuggar gårdarna på eftermiddagen.

Alternativ 2 ger en mer uppdelad bebyggelse med skivhus på tvären mot Salabacksgatan med låga sammanbindande hus emellan. Skivhusen bildar en fortsättning på huset i norr och trappar ner sig i gatans lutning mot SV. Detta förslag ger mer luft och ljus åt fasader och gårdar.

Alternativ 1 och 2 presenteras även i en reducerad version, där småindustrierna får vara kvar. Dessa förslag känns genast mer tilltalande. Verksamheter bidrar med liv och rörelse i stadsbilden och står mer i samklang med ambitionerna att integrera arbetsplatser med bostäder.
Sammanfattning
Föreningen Vårda Uppsalas slutsats blir att man visst kan bygga i kv. Klacken, om man därvid tar hänsyn till det kulturhistoriskt värdefulla bostadsområdet SO om Salabacksgatan med dess trevåningshus i småskaligt material som tegel, men det räcker inte att använda samma material om man bygger mycket större volymer. Man kan tänka sig andra alternativ med lägre huskroppar som ger mer rymd omkring 40-talshusen.

Av de presenterade förslagen vill föreningen förorda ett modifierat alternativ 2 med behållen småindustri, 3 skivhus i högst 4½ våningar och låga längor mellan skivhusen längs med Vaksalagatan. Husen kommer naturligt att följa terrängen och gårdarna får mer ljus. Det blir också en mer måttlig belastning av P-platser. Man får ett värdefullt tillskott av bostäder i en mer måttlig omfattning och utan att ramponera en känslig miljö.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Lars Bagge Kristina Dahlberg
Ordförande bitr. sekreterare

Natura 2000
Utanför föreslagna bebyggelseområden men i grannskapet finns två Natura 2000 områden, dels Funbosjöns stränder och Funboåns dalgång med särskild tanke på vattnen, dels kanten vid Ramsen med hällmarksvegetation.

Bebyggelseplanerna
Dessa framgår om än på detta stadium skissartat av fyra alternativa lokaliseringar, Alt. A – D (sid.I – II) samt ett samlat alternativ (sid. VII) där de fyra lagts ovanpå varandra, vilket skulle ge möjlighet att se vilka partier som i alla händelser skulle ”gå fria”. Bedömningen försvåras av att gränserna för föreslagna bebyggelseområden inte är inritade på dessa kartor. Märkligt är att bebyggelse både i väster och öster tycks vara markerad utanför skogsområdet och utanför de nämnda gränserna, i motsats till vad som sägs på sid. 23.

Alternativen C och D visar bebyggelse ända intill gränsen för Natura 2000 området i Funboåns dalgång. Den östligaste delen av bebyggelsen når i samtliga alternativ ut på åkermarken och uppenbarligen öster om det dike som rinner ut i Trehörningen. I alternativ D är dessutom bebyggelse markerad söder om och
utanför den röda avgränsningen nära herrgården Marielund.

Dessa delar av planen är enligt vår mening fullständigt oacceptabla. Men inte någon del av skogsmarken söder om väg 282 bör tas i anspråk och främst av följande skäl.

• skogen är i sitt nuvarande stadium ett biologiskt värdefullt område. Ett varsamt skogsbruk bör som nu bedrivas. Gamla ekar, aspar m.m. bör ges mera ljus och rymd.

• området ingår i Roslagsnaturens västra gräns som av allmänna naturgeografiska och biologiska skäl bör behållas så intakt som möjligt.

• skogen är ett viktigt rekreationsområde för de kringboende Särskilt i söder, väster och norr bor intill området inte så få personer, för vilka detta är det för vandring, bär- och svampplockning m.m. tillgängliga område, som finns i närmiljön.

•Marielunds avskildhet från trafikleder och tätbebyggelse är i sig en kvalitet av stor betydelse för områdets för Uppsalatrakten unika, historiska karaktär och för boendes och besökares upplevelse av platsen.

• den brutna terrängen gör området svårexploaterat för bebyggelse. Även med stora tomter förloras genom vägdragningar m.m. skogskaraktären och därtill tillgängligheten. Alternativ D, som tycks lämna större delen av skogen obebyggd och utan järnväg, inkräktar istället desto mer på öppna marker (se ovan).

• exploatering av skogen innebär urbanisering av ett helt nytt område utmed stråket Gunsta – Funbo – Länna – Almunge. Det begränsade antal villor, som uppstått kring jordbruksfastigheter eller vid Trehörningen har inte förändrat traktens lantliga karaktär. Det år bättre att bevara omfattande partier av den rena landsbygden och istället satsa på utbyggnad i Gunsta/Bärby och Länna. Dessa orter behöver större underlag för många slag av kommunal service.

För närvarande. sker en viss utvidgning och förtätning av bebyggelse bl.a. vid Källtorp och i ett litet
område mitt emellan Bred och Marielund. Sådan utökning bör i fortsättningen ske restriktivt och med
utgångspunkt från en plan över hur området skall disponeras.

Området norr om väg 282 behandlas i planen mer i förbigående. Här finns redan, främst söder om gamla
Funbo – Lännavägen, en hel del villor med stora tomter (troligen mest f.d. sommarstugor). Utbyggnaden
är tänkt norr om denna gamla väg och möter principiellt inga invändningar så länge den inte inkräktar på dalstråket från Hallkved mot Björkkulla, vilket har stor betydelse för landskapsbilden. Men observera att det delvis ligger inom ”Riksintresse för kulturmiljövård”.

Gunsta/Bärby
De ganska stora skogsområden som här är tänkta att bebyggas ligger väster om ”Roslagsgränsen” och är av mindre intresse ur biologisk synvinkel, även om man i ett fortsatt arbete måste vara observant på biologiska kvaliteter. Det blir här fråga om utvidgning, om än en kraftig sådan, av den sentida, delvis helt färska, bebyggelsen i Gunsta/Bärby. I princip har föreningen inga invändningar mot utbyggnaden i detta område, men vill bevaka och kunna ge synpunkter på den fortsatta utvecklingen.

Nästa remissomgång avses innehålla fördjupningar i bebyggelseområdena med mera tydliga planidéer för skilda bebyggelseområden inklusive inre struktur med bostadskvarter, gator, parker, platser för service
mm. I plantexten anges också att med sammanhållna stadsbildningar, snarare än gles och spridd
bebyggelse, får man bättre förutsättningar för effektiv kollektivtrafik, energiförsörjning och
samhällsservice. Föreningen anser att den föreslagna processen med stegvis fördjupning och inriktning
mot koncentration av bebyggelsen är utmärkt. Mot denna bakgrund ifrågasätts dock den angivna riktlinjen
i planen med fyra alternativa kombinationer stads- och bebyggelsetyper med så hög andel renodlad
villastad som 70-100 % i de olika alternativen.

För Gunsta/Bärby bör det finnas goda möjligheter att få till stånd mera mångfald och blandning, både genom ett bredare urval av olika typer av bostäder för alla hushållstyper och genom visst utbud av arbetsplatser. Föreningen anser därför att alternativ med högre andel ”trädgårdsstad” och ”småstad” än de redovisade bör prövas för att uppnå högre täthet, men ändå med närhet till natur. Detta bör svara väl mot de mål som anges i plantexten genom att kollektivtrafiken kan förbättras snabbare samt att servicenivån överhuvudtaget kan bli högre i dessa orter, både på kort och lång sikt.

Moderna exempel planerade utifrån trädgårdsstadens principer visar att exploateringsgraden kan ökas 2-3 gånger jämfört med vanliga villaområden av den typ som finns i många av kransorterna och att sådana miljöer också blir mycket attraktiva och efterfrågade.

Föreningen Vårda Uppsala föreslår

• att bebyggelsetillskottet i Marielund begränsas till minimialternativets ca 200 bostäder, varav ca 100 förlagda till området norr om väg 282 och 100 – 150 i ett tänkbart utredningsområde vid Myskdalens skogsparti beläget i planområdets nordöstra hörn.

• att spårvägsalternativet integreras med kommande stadsspårväg, bl.a. genom linjens dragning till Resecentrum via Kungsgatan och bättre täckning av stadsdelarna längs sträckningen.

• att alternativ med högre andel ”trädgårdsstad” och ”småstad” jämfört med redovisad inriktning
redovisas för Gunsta/Bärby i fortsatt planarbete inför nästa remissomgång.

• att bebyggelse längs hela Almungestråket sker i sådan takt att spårväg kan dras fram till 2020.

Sammantaget
Föreningen är positivt inställd till huvuddragen i planförslaget, med undantag av den stora exploateringen
i Marielund. Här bör den tillkommande bebyggelsen söder om väg 282 utgå i sin helhet.

Föreningen noterar med tillfredställelse att spårväg föreslås i en FÖP, men den bör givetvis utredas
ytterligare med tonvikt på integrering med en stadsspårväg. Ett solitärt trafikslag som kör sitt eget race är
såväl dyrare som mindre attraktivt än ett integrerat system.

Föreningen betonar vikten av att värdefulla natur- och kulturvärden bevaras samt att museijärnvägens
miljö och trafikering inte hotas.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge Bengt Jonsell
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2009-03-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang fördjupad översiktsplan för Funbo, dnr KSM 2006-03-15, dnr i BN 2009/20008-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande.

Bakgrund

ÖP 2006 för Uppsala kommun anger stråket längs väg 282 från Vedyxaskogen till Almunge som ett
område där fördjupade översiktsplaner bör upprättas, för att pröva möjligheterna till mer omfattande
bebyggelsetillskott. Den fördjupade översiktsplanens syfte är att bädda för en utveckling med mer
bebyggelse och aktiviteter inom Funboområdet och att utgöra underlag vid detaljplaneläggning och
bygglovsprövning. Planförslaget behandlar stråkets västra del, Funboområdet, vilket bedömts som
attraktivt genom sin goda tillgänglighet till Uppsalas och Stockholms arbetsmarknader och övriga utbud, samt genom sin vackra natur med sjöar och gammalt kulturlandskap. Avsikten är att senare gå vidare med motsvarande arbete för Länna och Almunge. VA.problematiken är en knäckfråga, då grundvattentillgångarna i området är starkt begränsade och de recipienter som finns för avloppsvatten i området är känsliga. Den sammantaget bästa lösningen föratt klara VA-försörjningen av ny bebyggelse är att göra överledningar från stadens vatten- och avloppsreningsverk. För att finansiera en sådan lösning krävs en utbyggnad av hela stråket mellan Uppsala och Almunge med minst 1800 bostäder, eller minst 800 bostäder i Bärby/Gunsta och minst 200 bostäder i Marielund om ledningar endast dras dit.

Andra knäckfrågor rörande befolkningsunderlaget gäller skolor, handel, service och kommunikationer.
Elevunderlaget för förskolor och grundskolor (f – 9) beräknas uppgå till ca 500 – 1 800, beroende av
utbyggnadsalternativ och tidsperiod. Under antagandet att det krävs ett kundunderlag på ca 2000 – 3000 boende för en lokal livsmedelshandel finns detta underlag i ett fullt utbyggt minimalt såväl som maximalt alternativ. Ett litet centrum med därutöver t ex blomsterhandel, spel/tobak, kiosk, videouthyrning, pizzeria, frisör mm kan i viss utsträckning förläggas i bottenvåningarna på småstadskvarter. Sedan Översiktsplan 2006 antogs har klimatfrågan kommit i allt starkare fokus. Enligt uppskattningar av regeringens vetenskapliga råd och klimatberedningen krävs en 60 % minskad energianvändning och 75 – 90 % minskade koldioxidutsläpp fram till år 2050. Vad gäller uppvärmning är målet att biobränslen ska vara den väsentligaste källan. På transportsidan gäller att utveckla bebyggelsestrukturer och transportsystem som uppmuntrar gång-, cykel- och kollektivtrafik och håller nere bilberoendet i vardagsresandet. Det kan finnas en möjlighet att på sikt kunna utnyttja Lennabanans sträckning väster om Bärby för modern spårtrafik in till resecentrum.

Planförslaget med bilagor

Planområdet ligger ca 1,5 mil öster om Uppsala centrum. Gränserna är satta för att omfatta ett nära
omland på ca 1 km till de större bebyggelsekoncentrationer som föreslås eller redan finns i planområdets centrala delar. I söder gränsar planområdet mot ett område av riksintresse för kulturmiljö. Norrut omfattar planområdet de södra delarna av ett större område med kommunala kulturmiljövärden och de södra delarna av riksintresse för kulturmiljön vid Funbosjön och Funbo kyrkomiljö. I planområdet ingår delar av Vedyxaskogen i väster och delar av sjön Trehörningen, inklusive friluftsområdet kring Fjällnora friluftsanläggning. Vid Bläckhornet i väster reserveras mark för utbyggnad med verksamheter för logistik mm. I sydväst finns utrymme för Lantbruksuniversitetets expansionsplaner med utbyggd djurhållning mm vid Lövsta.

Funboområdet har idag en befolkning på uppemot 2000 invånare fördelade på ca 500 bostäder.
Bebyggelsetillskotten till 2030 anges bli ca 830 – 1300 bostäder i Gunsta/Bärby och 470 – 730 i
Marielund, vilka skulle innebära ca 3 000 – 4 400 boende i Gunsta/Bärby och 1 600 – 2 400 i Marielund
eller sammantaget 4 600 – 6 800 boende inom planområdet.

Planen har utformats för bussbaserad kollektivtrafik, vilken förutsätts gå på de nya huvudgatorna inom
respektive område, antingen på nya lokalvägar mellan områdena eller via väg 282. Med en fortsatt attraktivitet och utbyggnad i stråket längs väg 282 tillsammans med ökande klimatkrav kan det på lång sikt bli aktuellt med spårburen kollektivtrafik. Den skulle kunna använda sig av Museibanans korridor från Bärby och in till Uppsala. Från Bärby och österut bör den dock ledas invid väg 282. Planen reserverar därför ett utrymme som medger spårtrafik på ena eller andra sidan väg 282 inklusive hållplatsområden vid Bärby och Hallkved/Marielund och eventuella planskilda korsningar. I ett
sådant framtida scenario är det rimligt att också utveckla områden norr om väg 282 i anslutning till dessa hållplatslägen.

Synpunkter

Föreningen instämmer i kommunens huvudinriktning att bebyggelsetillskotten utanför staden
koncentreras till orter och stråk med goda förutsättningar för stabilt serviceutbud och hållbara
transportsystem. Planförslaget bör därmed sättas in i sitt sammanhang, vilket påpekas gällande Länna och Almunge men bör även gälla Skölsta.

Kollektivtrafiken
Resandeunderlagets betydelse framgår av att en spårväg föreslås som ett framtida alternativ längs stråket (Bilaga Trafiksystem). Förslaget är att betrakta som en skiss och bygger på ett fiktivt befolkningsunderlag på ca 50 000 invånare längs stråket utanför staden (Årsta). Ett mer realistiskt scenario utgår från kommunens intentioner att underlaget kan bli 4 600 – 6 800 invånare inom planområdet och ca 1 000 i Skölsta samt ca 4 000 i vardera Länna och Almunge. Sammantaget ger dessa förutsättningar ca 15 000 invånare längs stråket mellan Årsta och Almunge. Spårvägslinjen bör inte ses som ett isolerat trafikslag, utan ingå som en regionalt förlängd stadslinje (regiotram),
integrerad med den övriga förgrenade stadsspårvägen. Därför bör även befolkning och verksamheter inom staden (delar av City-Fålhagen/Boländerna-Årsta/Slavsta/Fyrislund) ingå i resandeunderlaget. Följaktligen bör linjen dras fram till Resecentrum via Strandbodgatan och Kungsgatan, för att öka tillgängligheten och därmed attraktiviteten jämfört med en ändstation på Stationsgatan. Linjen kan med fördel förlängas till en genomgående, förslagsvis till Lövstalöt/Bälinge via Svartbäcken-Tunabackar- eventuell civil flygplats (Ärna). Modern regiotram har en marschfart på 90 km/h i den regionala delen, vilket ger en restid på 25 minuter (medelhastighet 40 km/h inkl. 10 hållplatsstopp á 15 sek) från Bred till Resecentrum.

[Figur]

”LIGHT RAIL”
Uppsala C – Skölsta – Bärby – Gunsta – Bred
Ny spårväg i ”Lännakattens” sträckning fram till Bärby.
Ny spårväg utmed väg 282 från Bärby till Bred.
Museijärnvägen bibehålles från Bärby via Marielund till Faringe
Restider:
Bärby – Uppsala C ca 16 minuter
Bred – Uppsala C ca 25 minuter

Museijärnvägens framtid är beroende av trafikering från det planerade läget öster om Centralstationen. I bilagan Trafiksystem kan texten tolkas som att Lännabanan endast trafikeras mellan Bärby och Faringe. Motivet kan vara att spårvägen skulle gå på järnvägens uppgraderade banvall och att tillgänglig markyta vid Stationsgatan inte kan rymma ändstationer för både museibana och spårväg. Föreningen hoppas att detta är en misstolkning. Om inte, så är detta ytterligare ett argument för att dra spårvägen till Resecentrum via Kungsgatan. I övrigt interagerar inte spårvägsförslaget på museibanans känsliga miljöer längs kultur- och naturlandskap och sjöar. Det kan t.o.m. vara en positiv kontrast att lämna den urbana miljön för att komma till rika natur- och
kulturupplevelser.

Marielund

Naturvärden
Området vid Marielund utgör en yttersta utpost mot väster av vad man kan kalla ”Roslagsnaturen”,
kännetecknad av bruten ofta blockrik terräng med rörligt grundvatten och sipprande småbäckar. Detta ger mångenstädes en mullrik jordmån med talrika lundar med bl.a. ek, lönn, ask och hassel och även i
barrskogen insprängda små lundpartier. Växter som myskmadra, storrams, trolldruva och tibast är inte
ovanliga. En linje från norra änden av Funbosjön söderut till Marielunds gård och Gårsjön och vidare
genom skogen till Edasjön i Lagga bildar den tämligen skarpa gränsen. Väster därom vidtar lerslätterna
mot Uppsala med skogsområden av annan karaktär. Större delen av det för bebyggelse föreslagna området söder om väg 282 består av skog med dominans av gran, som är ganska likåldrig och består av uppskattningsvis 60 – 70 åriga träd. Terrängen är till stor del starkt småbruten men där finns också igenvuxna inägopartier. I öster och söder övergår den kuperade skogsterrängen abrupt i åkermark som dräneras av ett öppet dike mot sjön Trehörningen. Den nuvarande skogen var säkerligen fram till första hälften av 1900-talet till större delen betade hagar, som huvudsakligen spontant omvandlats till gran- eller blandskog. Detta framgår av att enstaka stora ekar och aspar ännu står kvar i skogskanten (och kanske längre in där det på grund av snö vid besök inte var framkomligt). Den biologiska betydelsen av dessa framgår av att under ett kort besök noterades större hackspett, spillkråka och sparvuggla. Ett ganska rikt fågel- och insektsliv i området kan därmed förutsättas. Inventeringen för Upplandsfloran har i detta område förutom ovan nämnda arter noterat bl. a. orkideerna knärot och nattviol.
Omedelbart öster om skogsområdet och ca 50 m söder om väg 282 ligger en stenig dunge dominerad av ek och hassel (vinterståndare av tallört noterades) och med ett flertal gravrösen. Efter vad som kunde ses i terrängen måste den ligga innanför den röda gränsen, även om det inte stämmer med kartan ”översikt förutsättningar”.

Kulturvärden
Viktigaste kulturvärdet har det småskaliga odlingslandskapet, som förskonats från till granåkrar
omvandlade öppna fält. Landskapsbilden har kvar sina siktlinjer, t.ex. mot sjön Trehörningen och
Funboåns dalgång. Fornlämningar är talrika och har karterats i översiktsplanen, men gränsdragningarna verkar ibland felaktiga (se ovan). Mycket stort kulturvärde har också den bebyggelse av stora ”sommarvillor” från 1900-talets tidigare hälft, som ligger utmed större delen av områdets södra gräns. Värdet förhöjs av att nuvarande bebyggelse med närmast omgivande landskap ännu i stort sett utgör en homogen miljö av tidig 1900-talsprägel. Detsamma gäller Funbo kyrkby med omgivningar, vilka dock ligger på betryggande avstånd från föreslagen bebyggelse.
Norr om väg 282 Ett mindre område är markerat för ev. bebyggelse norr om väg 282 och norr om gamla landsvägen. Det består av en skog av ungefär samma karaktär som den söder om vägen, men något mer sluten. En stor del av detta område klassificeras enligt bifogad karta som av riksintresse för kulturmiljövård.

Natura 2000
Utanför föreslagna bebyggelseområden men i grannskapet finns två Natura 2000 områden, dels
Funbosjöns stränder och Funboåns dalgång med särskild tanke på vattnen, dels kanten vid Ramsen med hällmarksvegetation.

Bebyggelseplanerna
Dessa framgår om än på detta stadium skissartat av fyra alternativa lokaliseringar, Alt. A – D
(sid.I – II) samt ett samlat alternativ (sid. VII) där de fyra lagts ovanpå varandra, vilket skulle ge möjlighet att se vilka partier som i alla händelser skulle ”gå fria”. Bedömningen försvåras av att gränserna för föreslagna bebyggelseområden inte är inritade på dessa kartor. Märkligt är att bebyggelse både iväster och öster tycks vara markerad utanför skogsområdet och utanför de nämnda gränserna, i motsats till vad som sägs på sid. 23.

Alternativen C och D visar bebyggelse ända intill gränsen för Natura 2000 området i Funboåns dalgång. Den östligaste delen av bebyggelsen når i samtliga alternativ ut på åkermarken och uppenbarligen öster om det dike som rinner ut i Trehörningen. I alternativ D är dessutom bebyggelse markerad söder om och utanför den röda avgränsningen nära herrgården Marielund.

Dessa delar av planen är enligt vår mening fullständigt oacceptabla. Men inte någon del av skogsmarken söder om väg 282 bör tas i anspråk och främst av följande skäl:

• skogen är i sitt nuvarande stadium ett biologiskt värdefullt område. Ett varsamt skogsbruk bör som nu bedrivas. Gamla ekar, aspar m.m. bör ges mera ljus och rymd.

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080318
753 75 Uppsala

ang Dragarbrunnsgatan 63. Kv Brynhild. Tomt 9:1, hus B mot Bävernsgränd

Föreningen Vårda Uppsala har under ett flertal år med oro observerat hur fasaden till det äldsta huset i kv Brynhild tillåtits långsamt förfalla. Huset, ett timrat och reveterat trähus, utgör i dagens läge en anskrämlig anblick och en skamfläck i stadsbilden. Det aktuella huset har adress Bäverns gränd 11 och Dragarbrunnsgatan 63 och ägs av den bostadsrättsförening som ansvarar för huset på den sistnämnda adressen. Det är fortfarande bebott av hyresgäster som gärna vill bo kvar. Putsen, som spruckit av sättningar i marken har nattetid successivt klottrats ned och så småningom knackats bort på stora ytor utan att några som helst åtgärder vidtagits för att hindra denna åverkan. Om detta förfall får fortsätta blir det omöjligt att återställa huset, där nu de pluggar som bildat fäste för putsen nu börjat ryckas ut genom fortsatt åverkan. Om huset rivs, friläggs det intilliggande stenhusets brandmur, som då på ett eller annat sätt måste snyggas till. Att bygga ett nytt hus på denna lilla tomtyta torde bli föga lönsamt, och att riva huset utan att ersätta det skulle skapa en ful glugg i gatubilden samtidigt som ett kulturvärde skulle försvinna.

Kv Brynhild. Bakgrund
Huset uppfördes 1862 och är ett tvåvånigt bostadshus i den för denna tid typiska klassiserande stilen. Det är som ovan nämnt det äldsta i kv Brynhild och dessutom ett av de få kvarvarande husen från 1800-talets mitt i Kungsängen, vilket är en anledning till att det bör rustas och bevaras.
En annan anledning är själva läget i kv Brynhild, som är ett av få kvarter i staden som kan uppvisa en så varierad bebyggelse. Byggnaderna vid Dragarbrunnsgatan är ett par decennier yngre än det här aktuella och uppfördes på 1880-talet. Det dominerande huset vid denna sida av kvarteret är en synnerligen karaktärsfull byggnad i nyrenässans. Hörnhuset mot Kålsängsgränd är senare påbyggt i funktionalistisk anda efter ritningar av Gunnar Leche. Inne på gården ligger i detta hörn av kvarteret ett envånigt stenhus med inredd vind som torde härröra från 1800-talet. Längs Kålsängsgränd ligger närmast Dragarbrunnsgatan två numera hopbyggda hus, som tillkommit kring sekelskiftet 1900. Dessa har senare påbyggts. Närmare Kungsängsgatan följer sedan ett kontors-och industrihus, ritat av Wolter Gahn 1956 i funktionalistisk stil. 1989 byggdes detta hus och de tidigare nämnda om efter ritningar av Hans Matell, då 1950-talsbyggnaden genom tillägg av en glasad kupolvåning fick en postmodernistisk touch. Fram till ca 1970 hade kvarterets sida mot Kungsängsgatan och Bäverns gränd gårdar med låg 1800-talsbebyggelse i en och två våningar av det slag som det i denna skrivelse aktuella huset är en sista rest av. På 1970-talet uppfördes på deras plats och fram till det här aktuella1860-talshuset en enhetlig flerbostadsbebyggelse i fyra och fem våningar, klädd med tidstypiskt gult fasadtegel.
Ytterligare en anledning att inte riva fler byggnader i kv Brynhild och därmed minska dess unicitet är att det förutom en varierad bebyggelse från olika tider också sedan inemot ett sekel är ett kvarter som blandar bostäder och verksamheter på ett för stadsbilden positivt sätt. Här har under tidernas lopp bl a funnits en konfektionsfabrik, tryckerier, restaurangverksamhet, arkitektkontor och mycket annat. Idag finns bl a en tobaksaffär, en restaurang, diverse kontor, en bilskola och en frisersalong.

Kv Brynhild utgör ett stadsmässigt och tilltalande konglomerat av bebyggelse från olika tider med en intressant och estetiskt tilltalande gårdsmiljö i sitt inre. Kvarteret respresenterar i arkitekturhänseende den variation som är så livande för ögat och som är ett resultat av den organiska framväxt och successiva förändringsprocess som fram till mitten av 1900-talet präglade stadsbyggandet men som idag av planeringsmässiga och ekonomiska skäl sällan förekommer. Kvarteret förtjänar att bevaras med nuvarande tidsmässigt varierade bebyggelse, som representerar olika skikt i stadens historia och skulle med sina inslag av icke störande verksamheter kunna betecknas som ett idealt stadskvarter.

Önskvärda åtgärder
Föreningen Vårda Uppsala ser det som nödvändigt, att något tämligen omgående görs åt den rådande situationen vad gäller det aktuella huset, Bävernsgränd 11. Byggnaden Dragarbrunns-gatan 63 har ju på ett förnämligt sätt återställts till sin forna glans. Så bör också ske med dess granne.
Vi ser det som en möjlighet, att Kommunen tillskriver den aktuella bostadsrättsföreningen och förelägger densamma att omedelbart vidtaga åtgärder för att rusta upp det skamfilade huset. Ytterligare en turistsommar med en sådan skamfläck i en i övrigt allt mer förskönad gatumiljö är inte önskvärd.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Mats Wahlberg
Ordförande Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 2008-12-30
753 75 Uppsala

ang dpl för bostäder vid Uppsala resecentrum. Dnr 2007/20048-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och ber härmed att få framföra sina synpunkter på detsamma.

Bakgrund
Planområdet ligger öster om resecentrum och gränsar mot båghusen, Frodeparken, Strandbod-gatan och Stationsgatan. Bebyggelsen planeras för 150 – 200 bostäder med handelsytor i bottenvåningen och en förskola. Planen har föregåtts av parallella arkitektuppdrag med fokus på utvidgat city, höga krav på utformning, anpassning till Frodeparken och Almtunas bebyggelse samt energifrågan (solceller).

Föreningens synpunkter
Planen innebär en fortsatt utvidgning av City åt öster, där den planerade bebyggelsen utgör en visuell entré för ankommande tågresenärer. Utformningen kan knappast sägas vara anpassad till Almtunas befintliga bebyggelse, men avvikelsen är acceptabel då Almtuna är planlagt som ett utpräglat bostadsområde i utkanten av 1930 – talets Uppsala. Den måttliga byggnadshöjden (sex våningar) är snarare anpassad till bebyggelsen i kvarteren Sivia och Vidar, medan gestaltningen av de sju kilformade huskropparna ansluter till Konsert & Kongresshuset (Svendborgs Architects). I planområdets södra del läggs en kvartscirkelformad huskropp (White arkitekter) med konvexiteten riktad mot korsningen mellan Stationsgatan och Strandbodgatan.

Föreningen finner att huskropparnas utformning och skala ger en representativ karaktär åt denna nya del av City. Kopplingen mellan den bevarade Frodeparken och grönytorna mellan huskropparna ger en stor sammanhållen parkmiljö, under förutsättningen att de nya grönytorna inte “privatiseras”.

Föreningen anser att en viss återhållsamhet bör gälla framförallt färgskala och kontrast vid utformning av de skjutbara glasfasaderna. De flesta exemplen i bilagan “Designmanual” sid.19 har en svärta som kan bli påträngande i den skala som är aktuell.

Sammantaget är Föreningen Vårda Uppsala positiv till planförslaget, som tillför en intressant citymiljö och bildar en ostlig fond över resecentrums bangård. Den enda invändningen gäller kompositionen av mönstren på de skjutbara glasfasaderna.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Lars Bagge, styrelseledamot

Till Gatu- och trafikkontoret, Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden och Kommunstyrelsen i Uppsala Kommun

ang tidsbegränsat bygglov för serveringsbrygga vid Nybron. Dnr 2009/10177-1

Via UNT och BN:s föredragningslista har förslaget om serveringsbrygga kommit till
vår kännedom – och med mycket kort varsel.

Vi häpnar! Är detta ett seriöst förslag? Kan resturang Carl Philips ägare verkligen tro att man på detta sätt kan privatisera en central del av vårt så uppskattade Årum. Efter alla förädlande och prisbelönta insatser som gjorts de senaste åren!
Om så bara för ett sommarhalvår skulle ett sådant lov få konsekvenser kommande år.Övriga resturanger och kaféer längs Ågatorna skulle omedelbart kunna komma med liknande ansökningar – med förödande resultat.Carl Philip har ju redan en förnämlig uteservering.

Här måste stämmas i bäcken! Avslå ansökan!

För Föreningen Vårda Uppsala

Anna Nilsén PO Sporrong
Ordförande Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2009-02-23
753 75 Uppsala

samt

Länsantikvarie Lars Wilson, Länsstyrelsen
Kulturmiljöenheten
751 86 Uppsala

ang bostadshus, Kungsängen 9:1, kv. Brynhild, Dragarbrunnsgatan 63, Uppsala stad och kommun.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, översände brev till byggnadsnämnden angående rubricerade bostadshus i mars 2008. I brevet hemställs att kommunen förelägger fastighetsägaren att omedelbart rusta upp huset för att detta ska kunna bevaras för framtiden. Detta är synnerligen angeläget eftersom huset är ett av de få kvarvarande husen från 1800-talets mitt i Kungsängen och det äldsta i kv. Brynhild. Se brevet i bilaga 1. Såvitt vi erfarit har ännu inget därefter skett i ärendet.

Enligt plan- och bygglagen 3 kap 13§ ska byggnaders yttre hållas i vårdat skick. Underhållet ska anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Byggnader som är särskilt värdefulla ska underhållas så att deras särart bevaras.

En av riktlinjerna i översiktsplanen för Uppsala stad lyder: ”Bebyggelsemiljöer, med tillhörande parker eller enstaka byggnader, av särskilt kulturhistoriskt värde ska bevaras och får inte förvanskas. Här avses bl a de särskilt värdefulla bebyggelsemiljöerna enligt KF-beslut 1988 inklusive stadskärnan.”

Upplandsmuseet fann enligt skrivelse (2007-11-08) till stadsbyggnadskontoret inte skäl att tillstyrka en ansökan om rivning med hänvisning till det arkitektur- och kulturhistoriska värdet för fastigheten i sin helhet, till att länsstyrelsen bekostat ett åtgärdsprogram för byggnaden, till att bostadsrättsföreningen uppmanats att ansöka om byggnadsvårdsmedel till upprustningen av exteriören samt till att bostadsrättsföreningen bekostat en konditionsbesiktning av byggnaden.

Det råder således ett starkt stöd för bevarande av byggnaden enligt lagen, enligt kulturvårdande organ och enligt kommunens översiktsplan.

Konditionsbesiktningen utfördes av Bjerking AB 2005 och avsåg timmerstommen. Den visar i korthet att syllvarvet bör bytas ut, att insektangripna stockar huggs rena och iplankas, att stommen höjdjusteras och tätas och att bjälklagen läggs i våg. Tak och bjälklag synes enligt besiktningen vara i någotsånär skick. Åtgärder av denna typ är varken särskilt komplicerade eller omfattande. Det är åtgärder som traditionellt har gjorts om och om igen under timmerbyggnaders hela livslängd. Givetvis omfattar en renovering så mycket mer men av besiktningsprotokollet att döma är inte stomskadorna av den arten att huset inte skulle gå att rädda.

Uppsala stad har under åren förlorat en stor del av den äldre kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Här finns en möjlighet att rädda en snart 150-årig byggnad som är värdefull både som enskild byggnad och som ytterligare en årsring i ett kvarter som är särskilt intressant med hänsyn till att byggnaderna har många olika årtal. Men tiden är knapp. Låt inte tiden lösa ärendet genom att förfallet går bortom räddning!

Förslag:
Vi föreslår att länsstyrelsen och byggnadsnämnden omgående tar ett gemensamt initiativ i syfte att få alla berörda parter att samverka för att se över vad som oundgängligen måste göras och snarast få till stånd en renovering. Fastighetsägaren bör med stöd av plan- och bygglagen åläggas att sköta underhållet och en morot i förhandlingen bör vara det nämnda bidraget med byggnadsvårdsmedel. Vi vädjar till er att inte missa denna chans!

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Mats Wahlberg Kristina Berglund
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Bilaga:
Kopia av skrivelse från Föreningen Vårda Uppsala till byggnadsnämnden 2008-03-21

Kopia till:
Antikvarie Agnetha Pettersson
Upplandsmuseet
S:t Eriks gränd 6
753 10 Uppsala