Debattartikel utveckling i Uppsala

Börjar luften gå ur Uppsala kommuns planer för framtiden? Bostadsbyggandet har gått i stå och befolkningsutvecklingen stannat av. Trots det finns inga signaler från kommunledningen om att man har en beredskap för att ställa om planeringen. Snarare tvärtom. Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling redovisade nyligen i UNT alla de åtgärder som vidtagits i arbetet med det omfattande spårvägsprojektet, ett projekt som baserar sig på en stark befolkningsutveckling och som förutsätter ett omfattande bostadsbyggande. Budskapet från kommunledningens sida har hitintills varit att man inte ser några anledningar till ett omtag i planeringen.

I maj gjorde kommunen en ny prognos (KP25) för befolkningsutvecklingen. Den pekar på att vi i Uppsala kommer att vara 308 000 invånare år 2050. Samtidigt gjorde SCB en befolkningsframskrivning som angav 300 000 invånare samma år. Båda bedömningarna pekar på en drastisk förändring av utvecklingen relativt de befolkningstal som legat till grund för besluten om fyrspårsavtal, översiktsplan (ÖP16) och den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna. Där redovisas befolkningstal på mellan 340 000 och 380 000 invånare.

Det mesta talar för att SCB:s bedömning är den mest realistiska.I januari i år var 248 221 personer folkbokförda i Uppsala kommun. I maj hade vi minskat med 242 personer. Det återstår att se om det årliga mönstret med befolkningsökningar under hösten gör att vi når upp till en ökning med de 2 300 invånare per år som krävs för att den kommunala prognosen ska kunna uppfyllas. Även om Uppsala fortsatt kommer att växa snabbare än Sverige i övrigt är det tveksamt om vi skulle nå upp till 308 000 invånare 2050, vilket i så fall skulle motsvara 2,7 % av Sveriges befolkning, jämfört med 2,3 % idag. Det skulle innebära att Uppsala ensamt skulle svara för 8 % av Sveriges totala befolkningsökning. Ska ÖP16: s och fyrspårsavtalets befolkningssiffror nås krävs att Uppsalas befolkningsökning utgör upp mot 13 % av Sveriges totala tillväxt.

I dagsläget finns det inget som talar för att vi kommer att återgå till den utveckling som vi sett under 2 000-talets inledande decennier. Befolkningsökningen drevs då av ett positivt utrikes flyttnetto och ett stabilt födelseöverskott. Nu är vi i ett läge med en begränsad invandring och en historiskt låg fertilitet, vilket medför en  lägre årlig befolkningsökning framöver än de vi vant oss vid. 

Spelar då detta någon roll för Uppsalas del? Ja, om vi inte är beredda att ompröva tidigare ställningstaganden kan det bli både fel och dyrt. Besluten om spårvägsprojektet baseras på att vi är 340 000 invånare år 2050 och att 55 000 av dessa då bor i de sydöstra stadsdelarna. Det är inte en trovärdig utveckling. Erfarenheterna från perioden efter miljonprogrammet respektive 90-talets fastighetskris visar att marknaden kommer att driva fram en förändring i såväl utbyggnadstakt som i karaktär på det som byggs. De stora projekten tar paus och ersätts av småskaligare. Marknaden kommer att efterfråga småhus. Nya hyresrätter riskerar att stå tomma och nybyggda bostadsrätter i perifera lägen vara svårsålda. Det försvårar möjligheterna att fullfölja antagna planer, inte minst för de sydöstra stadsdelarna.  Endast ett begränsat antal bostäder behöver tillkomma i denna kommundel fram till år 2050, kanske inga alls.

På samma sätt är de prognoser om resandeutveckling som utförts inför besluten om spårvägsprojektet nu helt överspelade. Såväl bedömningar av resandetal som ekonomiska kalkyler är missvisande. Det är i dag svårt att argumentera för att den begränsade samhällsekonomiska nyttan av en spårvägsbro genom Årike Fyris är viktigare än alla de starka miljöintressen som äventyras om bron kommer till stånd.

Det ska noteras att kommunledningen inte har lyckats övertyga regeringen om att de förändringar som vi nu ser är tillräckliga för att motivera en omförhandling av fyrspårsavtalet. Nu är det dock tid för ledningen att övertyga oss uppsalabor om att man har kontroll på läget och att man har en trovärdig plan för vägen framåt. Finns det en sådan?

Bo Aronsson, aktiv i Föreningen Vårda Uppsala och Dialogforum Uppsala – föreningar i samverkan 2025-07-28

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *