Ang. samråd för detaljplan för Gysta 1:13, PBN 2016- 001667

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
E-post: sbf.planadministrator@uppsala.se

Med anledning av PBN: s samråd i rubricerade ärende får Föreningen Vårda Uppsala(FVU) anföra följande:
I kommunens samrådshandling föreslås en utbyggnad med ca 50 lägenheter samt natur- och parkmiljöer i nordöstra Bälinge. Den föreslås ske huvudsakligen på jordbruksmark. Exploateringen bedöms överensstämma med gällande översiktsplan.

Jordbruksmark börjar alltmer bli en bristvara. FVU har en längre tid liksom tidigare
utvärderingar av kommunens översiktsplaner ställt sig kritiska till det stora nyttjandet av
värdefull jordbruksmark runt Uppsala. Föreningen Vårda Uppsala ser därför inte utpekandet i sig i kommunens översiktsplan som prioriterad ort kan utgöra grund för fortsatt exploatering av jordbruksmark.

Som underlag behövs en bättre beskrivning av planområdets marktyper (skogsmark för
produktion respektive rekreation, jordbruksmark, impediment/berg i dagen etc.) samt
angivelser av storleken i hektar av olika marktyper. Även andelen anspråkstagen mark för exploatering för respektive marktyp bör anges så att det tydligt framgår vilka markvärden som påverkas.

Ifall ett utpekande i en översiktsplan som prioriterad ort skulle motivera exploatering av
jordbruksmark, åsidosätts lagstiftningen som avser att skydda jordbruksmark. Vid ett
utpekande av prioriterade orter ska istället kommunen ta höjd för att lämplig mark finns att tillgå på orten. I gällande översiktsplan (2016:75) ges stöd för denna ståndpunkt under rubriken Inriktning för Bälinge och Lövstalöt: Endast en mindre utveckling av ny bostadsbebyggelse bedöms vara möjlig under planperioden.Tätorternas läge i det öppna slättlandskapet och karaktären på befintlig bebyggelse sätter gränser för hur de kan utvecklas enligt de principer som gällt hittills. För att kunna bedöma möjligheten till större expansion behövs programstudier som tar ett helhetsgrepp för båda tätorterna och inkluderar utvecklingsmöjligheterna av både bostäder, service och verksamheter.

Ett utpekande som prioriterad ort kan innebära att orten byggs ut, men på därför lämplig
mark. I samrådshandlingen visas ingen utredning av alternativa marker för exploatering.
Istället konstateras utan omsvep att ingen alternativ mark står till förfogande. Dessutom
framhålls att situationen är vanlig i jordbruksbygd. Föreningen Vårda Uppsala bedömer
därför att risken är stor att motsvarande prioriteringar är att vänta även i andra kommande planer inom kommunen.

Föreningen Vårda Uppsala ser inte att planutredningen i tillräcklig omfattning visar att det saknas alternativ mark för exploatering.
Enligt miljöbalken 3 kap. 4 § är jordbruk av nationell betydelse och brukningsvärd
jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Idag exploateras jordbruksmark många gånger utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. Hänsynen till MB 3 kap. 4 §, ska en kommun uppfylla genom att i sin planering formulera vad som är väsentliga samhällsintressen, väga dessa mot fortsatt jordbruksdrift och pröva alternativa lokaliseringar – område för område. Avvägningen ska baseras på en allmän princip om att hushålla med jordbruksmarken.

Kommunen anger i Uppsala ÖP 2016: Jordbruksmarkens värden har fått förnyad aktualitet genom bland annat förändringar i omvärlden. Jordbruksmark är nödvändig för försörjningssäkerheten i ett föränderligt och växande samhälle. Ökad lokal och global efterfrågan på mat, foder och energi, en minskad biologisk mångfald och en klimatförändring ställer stora krav på planering av markanvändningen för framtiden.

Enligt Uppsala ÖP 2016 avsnitt 3:2 anges: ”Brukningsvärd åkermark ska i första hand
bevaras”. För att uppfylla regelverket vid planerad exploatering av jordbruksmark och kommunens egna ambitioner enligt ÖP 2016, förväntar vi oss att kommunen presenterar konkreta alternativa lokaliseringar för utbyggnad i Bälinge som inte exploaterar värdefull jordbruksmark.

Föreningen Vårda Uppsala föreslår därför att en utbyggnad av Bälinge bör utgå från
nuvarande upptagningsområde för ortens servicefunktioner. Den fortsatta utvecklingen kan ske antingen genom förtätning med kompletterande bebyggelse- och upplåtelseformer eller sökas inom servicefunktionernas vidare upptagningsområde utanför tätorten. Detta betyder att kommunens befintliga VA-plan inte kan vara styrande för framtida utbyggnad. I praktiken kan detta betyda att Bälinge utvecklas i ett nytt läge på visst avstånd från befintlig tätort, och som ändå kommer att utgöra det kundunderlag som eftersträvas för den prioriterade ortens servicefunktioner.

Denna modell för utbyggnad i form av en fristående agglomeration på visst avstånd från
befintlig tätort ska inte betraktas som så kallad spridd bebyggelse. Den nya agglomerationen bör byggas tät och måttfull med eget VA-nät om det visar sig vara olönsamt att dra ledningar till det nya läget från befintligt VA. Den nya agglomerationen bör ha goda kollektivförbindelser samt ansluta till den bebyggelse och topografi som finns på den nya platsen på ett sätt som respekterar platsens historiska kontinuitet. Denna modell för utbyggnad anser FVU i ökad utsträckning bör bli mer vanligt förekommande i jordbruksbygd för att undvika exploatering av jordbruksmark.
Utbyggnaden av Bälinge kan således lösas på annat sätt än att jordbruksmark tas i anspråk.

Det är inte av väsentligt samhällsintresse att Bälinge utvidgas med föreslagen låg
bostadsbebyggelse så att det motiverar anspråkstagande av jordbruksmark. Däremot är
bevarande av jordbruksmark av väsentligt samhällsintresse även på nationell nivå av många anledningar som bör vara väl kända. Ett särskilt ansvar ligger på kommuner med betydande jordbruksbygd. Uppsala kommun bör därför föregå med gott exempel vid tillämpning av lagstiftningen.

Med hänvisning till ovanstående avstyrker härmed FVU härmed samrådshandlingens
planförslag och efterlyser istället en utredning av lämplig mark för exploatering inom den prioriterade ortens upptagningsområde enligt ovan. Bebyggelsetypen bör även till
betydande del kunna ersättas med flerfamiljshus istället för villor och radhus så att en tätare bebyggelse erhålls och kundunderlaget för servicefunktionerna ökar på en mindre anspråkstagen yta.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande
Per Hedfors Styrelseledamot
Gunnar Norén Styrelseledamot

Detaljplan för del av kvarteret Fröj, Uppsala kommun

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2023-06-02
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Med anledning av samråd angående detaljplan för kvarteret Fröj får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande: 

Förslaget avser dels en tillbyggnad av befintlig fastighet (kallad Pantbanken; Kvarngärdet 34:9) i kvarteret Fröj, närmare bestämt hörntomten Salagatan/Vaksalagatan, samt rivning av ett mindre gårdshus plus avverkning av en äldre lönn på tomten, intill Salagatan. Det befintliga huset är uppfört i nyrenässans i två våningar, längs Vaksalagatan och över hörnet vidare in på Salagatan, efter ritningar av C.A. Ekholm, tidigt 1880-tal. Tillbyggnaden, även den i två våningar, med inredd vindsvåning, är avsedd för främst kontorsändamål, men med bottenvåningen mot Salagatan reserverad för handel. En takterrass ingår. Tillbyggnaden upptar en betydande del av den resterande tomten, vilket ger ett högt exploateringstal.

Förslaget har fler förtjänster. Först och främst att hålet mot Salagatan mellan Pantbanken och före detta tingshuset fylls ut, till fördel för det offentliga gaturummet (där dock motsatta sidan av Salagatan fortsatt lämnar en del övrigt att önska). Handel i bottenvåningen kan komma att verka i samma riktning. Trafikmiljön på Salagatan kan dessutom förbättras genom att ett antal parkeringsplatser försvinner från den befintliga tomten. I sin skala ansluter nybebyggelsen till den befintliga bebyggelsen i norr och i söder; taknockhöjden hålls på samma nivå som fastighetens befintliga huvudbyggnad. Sammanfogningen mellan de två byggnaderna göra förhållandevis diskret. Hela fastigheten görs samtidigt tillgänglig med hiss till fördel för funktionshindrade. 

Nybebyggelsen ansluter till den befintliga byggnaden i hela dess längd, till nackdel för solljusinsläppet. Samtidigt ger den från utsidan sett illusionen av en mindre horisontell exploatering än som faktiskt är förhanden.  Från gatan sett ansluter den nya huskroppen tämligen väl till den befintliga bebyggelsen. Men takvåningen ger ett onödigt massivt intryck för att byggnaden mot Salagatan smidigt ska ansluta till den äldre bebyggelsen. Vi vill därför här upprepa förslaget från vårt tidigare yttrande om att valma takvåningen mot söder. Vi vill också, i anslutning till Länsstyrelsens yttrande över tidigare förslag, föreslå att den nya byggnadskroppen dras in från gatulinjen till ett läge i jämnhöjd med det tidigare tingshuset. Detta skulle något minska förslagets mycket höga exploatering. Den lilla ”grindstugan” till tomten kunde på så sätt också bevaras. 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Ordförande
Mats Franzén  Styrelseledamot
PO Sporrong  Vice ordförande

Yttrande över förslag till detaljplan för Boländerna 35:1 Uppsala kommun (PBN 2022- 002649)

Uppsala 2023-05-12
Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
 plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av remiss av rubricerade detaljplan anföra följande:

Planen avser komplettering av ett kvarter, med tillägg av byggnadsvolym, som svarar mot tidigare standard inom kvarteret men nu med en funktion som medger kontorsverksamhet. Utbyggnaden sker på bekostnad av befintliga parkeringsytor. Fastighetsytan är också något inskränkt för att ge utrymme åt nyordnad cykelväg längs Bolandsgatan, i stråk tidigare då klassat som ”park”. Det är små ingrepp i befintlig miljö. 

Det yttre Boländerna är nu klassat som ”externhandelsområde” med inriktning främst på ”sällanköpsvaror”. Idag med karaktär av industriområde och med enkla hallbyggnader omgivna av transportytor och uppställningsplatser, visuellt upplevda som ”tomrum”. Samtidigt är Bolandsområdet en stadsdel med handelsverksamhet, och som härmed utgör en viktig del av den södra stadens offentliga rum. I gällande ÖP, utifrån program för stadsdelen (2014) framgår att kommunens intentioner har varit att utveckla området genom att ge tillgång till fler typer av verksamheter anlagda i ett mer ”stadsmässigt” rum, tydligare kopplat också till innerstaden. Föreliggande plan skall ses som ett litet steg i denna riktning.

Pågående förnyelse avses i första hand ske av det främre Boländerna. Men en sådan förnyelse är ofrånkomlig också i den yttre stadsdelen. FVU vill därför redan nu föreslå att en ytterstadsstrategi upprättas. Ett gestaltningsprogram med inriktning på helheten och de detaljer som samverkar till att ge staden och stadsdelen högsta möjliga livskvalitet. En process som kan ske kontinuerligt och redovisas i en medborgardialog samt som en kommunal ”arkitekturpolitik”.

Yttre Boländerna liksom Fyrislund utgör lägesmässigt en entré till staden, ett ”skyltläge” utåt. Det är för många första anhalten för ankommande och genomfarande vägtrafik i södra staden, en lägespostion som ger en första bild av den standard som stadsmiljön i Uppsala håller. Därför bör också den del av Fyrislund som ligger närmast Tycho Hedéns väg från Johannesbäck till Gnistarondellen, ingå i gestaltningsprogrammet ovan, så att utformningen av gaturummet kring Tycho Hedéns väg, en entréväg till Uppsala innefattas. Bolandsområdet måste kunna mäta sig med den stads- och företagskultur som f.d. Pharmacia utvecklade tillsammans med berörda intressenter i ”Uppsala Business Park” och utvecklas mot samma goda stadskultur.

Bolandsområdet får då inte falla utanför ramen för en god stadskultur. 

Nu vänder Bolandsområdet baksidan ut mot flera tillfarter, med en kvartersordning och form som skapar en slutenhet gentemot staden. 

Sammanfattningsvis föreslår FVU därför som ett första steg i denna process att ett strukturprogram upprättas för Bolandsområdet med följande inriktning:

Storkvarteren delas upp i mindre enheter, gatunätet ges smidiga förgreningar, olika funktioner delas upp i differentierade ytor och rum, gränserna både de nya och de gamla inom kvarteren och ut mot gatorna markeras och kultiveras, med t.ex. planteringar, träd och förgårdsmark. 

Det borde på kort sikt och redan nu vara möjligt att åtgärda, t.ex. trädsätta, alla parkeringsfält som är omvandlade till ”bilparker” samt att i samma anda också ersätta asfalt med rasterunderlag, hålade plattor på gräs- eller grusunderlag. Både hållbart och klimatförbättrande.

 För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, Ordförande         PO Sporrong, Vice ordförande
Carl Erik Bergold, Styrelseledamot

                     

Yttrande över detaljplanen för Södra Gunsta, etapp 2:1 Dnr: PBN 2023-000870

2023-04-19

Till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av rubricerade granskningsförslag anföra  följande: 

FVU har 2017 och 2022 yttrat sig i samband med samråd över och granskning av detaljplanen  för Södra Gunsta, etapp 2 (dnr PBN 2016-003135). De vid de tidigare samråden framförda  synpunkterna kvarstår i relevanta delar även inför det nu presenterade granskningsförslaget  avseende den utbrutna etappen 2:1. 

Vi vill i detta skede framhålla att det är värdefullt att den planerade skolan kan komma till  utförande och vara på plats innan den mer omfattande utbyggnaden av bostäder sker i enlighet  med den fördjupade översiktsplanen. Vi vill också särskilt påminna om vår tidigare analys och  kritik avseende utformningen av bebyggelsen i den nu aktuella etappen:  

”Pröva alternativ med hantering av volymer som ger ett mjukare anslag. Gäller särskilt  punkthusen som i förslaget ligger som klossar längs gatan. Skolbyggnader och idrottshall bör  ägnas den största omsorg, som kulturbärare inom den nya bygden.” 

Kommunen har både möjlighet och ett särskilt ansvar att utforma de offentliga byggnaderna på  ett förebildligt sätt. 

För Föreningen Vårda Uppsala 

Sten Åke Bylund, Bo Aronsson

Yttrande över detaljplan för del av kvarteret Tegelpannan PBN 2022- 001215

2023-04-19

Kommunstyrelsen
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) får med anledning av pågående remiss av rubricerade. detaljplan anföra följande:

Liksom i tidigare yttrande(2022-10-28) över detaljplan för kvarteren Kakelplattan och Tegelpannan ser FVU positivt på att Uppsala får fler mötesplatser för idrott och evenemang, med en omgivning som är välfungerande, trygg och välkomnande under alla tider. Uppsala behöver idrottsplatser för tävlingar och mästerskap och som ges en omgivande stadsmiljö som är omsorgsfullt utformad såväl miljömässigt som trivselmässigt.

Detaljplanen möjliggör byggandet av en badanläggning bestående av en simhall för framför allt simsport samt en utomhusbassäng. Den senare med mått för att kunna användas för större tävlingar samt vara öppen för allmänheten. Innehållet är förankrat i tidigare Utvecklingsplan från 2020 samt aktuell översiktsplan för området. Tanken är att göra anläggningen till en mötesplats för simsportarrangemang, simträning och rekreation i Uppsala men också att anläggningen skall vara en del i förbättringen av områdets sociala trygghet och situation samordnas med befintliga sporthallar genom utnyttjande av bl.a. befintliga parkeringsanläggningar.

En anläggning av det här slaget måste ha de allra bästa förbindelserna med kollektivtrafik men också för gc-trafik samt god tillgänglighet och plats för biltrafik. Eftersom badet förutom för tävlingsverksamhet skall ha en stor betydelse för de östra stadsdelarna som en plats för rekreations och friluftsverksamhet, badliv, plage mm måste den samtidigt vara inbjudande med klara och tydliga trivselegenskaper. Gränbyfältets yttersta delar innehåller många öppna, ödsliga, blåsiga och trista markområden. Men också bullriga ut mot Österleden och E4-an. Det är därför ytterst tveksamt om ljudmiljön vid det föreslagna trafikintensiva läget vid Österleden mot E4-an kan ge den ro som de östra stadsdelarna och den växande staden så väl behöver för en ny rekreations- och mötesplats. Dit hör också vikten av att anläggningen som offentlig lokal får en omsorgsfull arkitektonisk gestaltning och kan omges av naturliknande planteringar t.ex. inspirerat av den närliggande von Bahrska häcken.

Platsen- den föreslagna tomten- är för kommunstyrelsen därför en långsiktigt mycket viktig fråga i det pågående arbetet med en ny översiktsplan. Innan byggnadsnämnden fattar slutgiltigt beslut i den aktuella planfrågan borde plats- och lägesfrågan utredas och tas ytterligare ställning till så att den står i överensstämmelse med tidigare beslutade ambitioner för projektet. Föreningen Vårda Uppsala föreslår därför att kommunstyrelsen innan planen fastställes samt i pågående översyn av gällande översiktsplan omedelbart utreder ett nytt läge för badet -gärna i de inre delarna av Gränbyfältet alternativt på/vid någon annan lämplig allmän plats i de östra stadsdelarna.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund                Mats Börjesson             Carl Erik Bergold          Per Hedfors

Kallelse och dagordning för årsmötet 2023

Tid och plats: tisdagen den 14 mars kl 18. Folkuniversitetet, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala.

Bästa föreningsmedlemmar,
Hjärtligt välkomna till föreningens årsmöte år 2023!

Bakom oss har vi ett verksamhetsår med en ökad internationell oro, energikris, växande inflation och ett politiskt instabilt läge som bidragit till en ökad osäkerhet inte minst inom stadsbyggnadsområdet. Fokus har varit särskilt inriktat mot den omfattande och storskaliga utbyggnaden av södra och sydöstra staden samt mot beslutad spårvägsutbyggnad. Men inte minst på en bristande medborgarmedverkan i processen bakom besluten. En brist som förutom vår förening engagerat den lokala pressen samt många i olika delar av staden. Med ett lokalt valresultat 2022 som är långtifrån stabilt har osäkerheten fortlöpande ökats inom stadsbyggnadsområdet. Det är något som i hög grad negativt påverkar  bostadsmarknaden liksom berörda delar av näringslivet samt viktiga samhällsinvesteringar. Vår förening har under året därför spelat en mycket aktiv roll inte minst för att tillsammans med andra lokala föreningar aktivt trycka på för en tidigare och mer fördjupad medborgardialog i planprocessen.

Verksamhetens omfattning när det gäller skrivelser, insändare och tidningsartiklar och möten har under verksamhetsåret därför varit fortsatt hög. Men också den viktiga programverksamheten som alltmer ökat i omfattning i ett nära och mycket uppskattat samarbete med Folkuniversitetet.

Föreningens styrelse vill samtidigt påminna dem som ännu inte betalat sin medlemsavgift för 2023 att göra det till plusgiro 3 67 00-3.

Sten Åke Bylund, Ordförande

Dagordning

Årsmötet öppnas

1.   Val av mötesordförande och protokollförare

2.   Val av justeringspersoner.

3.   Fastställande av dagordningen

4.   Fråga om årsmötet blivit vederbörligen och i laga ordning sammankallat.

5.   Styrelsens verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning

6.   Revisorernas berättelse.

7.   Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

8.   Val av ordförande i föreningen tillika styrelsens ordförande.

9.   Val av ledamöter i styrelsen.

10.  Val av två revisorer och två revisorssuppleanter.

11. Verksamhetsplan och budget för 2022

12.  Utseende av valberedning.

13.  Fastställande av årsavgiften.

14.  Behandling av inkomna motioner.

15.  Behandling av styrelsens förslag.

16.  Övriga ärenden.

Årsmötet avslutas

Vår osäkra tid kräver lyhörda och långsiktiga lösningar

Kriget i Ukraina med åtföljande energikris, lågkonjunktur, hög inflation och höjda räntor, är några av de faktorer som nu skapar stora osäkerheter inför framtiden. Det gäller inte minst för de många som står i begrepp att köpa en bostad och de som ska planera och bygga dem. För Uppsalas del tillkommer dessutom ett valresultat, som gör tillvaron ovanligt instabil, inte minst från stadsbyggnadssynpunkt.

Sedan 2017 finns det så kallade Uppsalapaketet, ett avtal mellan kommunen, staten och regionen innefattande bland annat två nya järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm. Avtalet är kopplat till volymmässigt stora åtaganden innefattande bostäder, arbetsplatser, samhällsservice och infrastruktur, åtaganden som ännu inte fullt ut har utretts och förankrats i en öppen, demokratisk process. Samtidigt som regionens företrädare nu trycker på för att skynda på de kommunala besluten, så finns det en politisk opposition och en folklig opinion som ifrågasätter hela eller delar av paketet.

För Uppsala kommun gäller åtagandet en omfattande, storskalig utbyggnad av den södra och sydöstra staden. Där ingår också, tillsammans med Region Uppsala, ett kostnadskrävande spårvägssystem som i sin tur kräver ett stort befolkningsunderlag. Såväl Riksrevisionen som Statskontoret har riktat allvarlig kritik mot den typ av avtal som Uppsalapaketet utgör. Statskontoret går så långt att de i sin utvärdering drar slutsatsen att staten i framtiden inte ska teckna denna typ av avtal. Uppsalapaketet vilar alltså på en ifrågasatt grund, vilket bidrar till att göra Uppsalas tillväxt osäker för alla parter. Sammantaget talar allt detta för att det nu är dags för ett rejält omtag i planeringen.

Samhällsplaneringens huvuduppgift är att åstadkomma goda förutsättningar för hållbara och attraktiva boende- och arbetsmiljöer, lättillgänglig kultur och natur, samt kollektivtrafik och trafiksystem som motsvarar de långsiktiga behoven. Lyckligtvis står Uppsala inför arbetet med att upprätta en ny kommunomfattande översiktsplan. Här skulle öppen och demokratisk process vara önskvärd, en bred förankrings- och planeringsprocess baserad på en gemensam omvärldsanalys och målbild. Bjud in företrädare för näringslivet, akademin, organisationer och föreningar att framföra sina idéer i öppna forum. Låt nationell och internationell expertis bidra med inspel om hur den goda staden kan utvecklas. En ambitiös och väl genomförd process med en uppföljande debatt skulle kunna bidra till att skapa samsyn och samtidigt stärka den lokala tilliten och demokratin, ja även näringslivsklimatet och den lokala trevnaden.

Den nya översiktsplanen behöver uppvisa en struktur som säkrar riksintressen, miljö- och hälsa, klimatanpassning, natur- och kulturmiljö, va- och grundvattenförsörjning med mera. De senaste årens byggande bör kritiskt granskas och erfarenheterna läggas till grund för de nya förslag som utarbetas. Översynen av utbyggnadsstrukturen bör inbegripa en omprövning av tidigare planering av den södra och sydöstra staden. I det arbetet bör även prövas vilka möjligheter som öppnas om hela eller delar av Uppsalapaketet frångås eller omförhandlas.

Den lokala demokratin med dess tillit och förutsebarhet har alltid varit en av de största tillgångarna för våra kommuner. I det osäkra läge som vi befinner oss i just nu är förutsebarheten dock ytterst begränsad. Det gäller såväl lokalt som regionalt och nationellt. Då blir det desto viktigare att i största möjliga samförstånd söka en gemensam väg framåt. Visionerna och strategierna måste vara hållbara under mer än någon enstaka mandatperiod. Behovet av över tiden anpassningsbara planer som är brett politiskt och folkligt förankrade är uppenbart.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund Bo Aronsson

Yttrande över detaljplan för Årstaskolan (PBN 2021- 001308)

2023-02-21

Uppsala kommun
Plan- och byggnadsnämnden
753 75 Uppsala  

Med anledning av genomfört samråd av rubricerade planförslag får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Detaljplanen möjliggör byggandet av en större grundskola inkl. särskola, en ny förskola och en fullstor idrottsfastighet på den befintliga fastigheten. Årstaskolan ligger idag intill Årstaparken som idag är en förhållandevis stor stadsdelspark och som dessutom upprustats under senare år. Planområdet omges av en blandad bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer samt verksamhetslokaler, en livsmedelsbutik och en vårdcentral mm. I Östra Sala backe, väster därom, finns redan ett stort antal bostäder och nya är under fortsatt nyuppförande. Det som idag saknas inom planområdet och dess närhet är centrumverksamhet i form av offentliga lokaler för kulturverksamhet. Det är samtidigt något som de nya förskole- och skollokalerna kan och bör ge möjlighet till.

Planen ger möjligheter till en för framtiden samlad lugn och säker miljö med trafiksäkra skolvägar för alla barn. Rivs barackerna och en ny skola byggs på tre våningar skapas dessutom förutsättningar för en ytterligare större skolgård för att tillgodose barns skilda behov. Barnkonsekvensanalysen visar att det här är möjligt att uppfylla kommunens riktlinjerför god utemiljö.  

Sammanfattningsvis finner FVU att detaljplaneförslaget ger stora möjligheter till en väl utformad och sammansatt ny offentlig centrummiljö med förskole och skollokaler samt idrottslokaler -omgivna av trafiksäkra och generösa gröna rum. Det ger barn i olika åldrar stora möjligheter till såväl värdefull kunskapsinhämtning, lek och rörelse som till kulturupplevelser och social samvaro/integration. 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

Nu är det upp till bevis!

Insändare i UNT 23-01-20

Varför överklagas så många planer i Uppsala och varför uttrycker så många ett ogillande  med kommunens sätt att planera? Är vi uppsalabor mer kritiska än de som bor i andra  kommuner eller är det kommunens sätt att bedriva planeringen som brister? Misslyckas  våra förtroendevalda med att förklara vad som krävs för att möta befolkningstillväxten och  näringslivets behov eller är det förvaltningarna som inte är lyhörda för synpunkter från dem som berörs?

Inför valet i höstas samlade undertecknade föreningar ledande företrädare för samtliga  partier i kommunfullmäktige till en debatt om hur de vill stärka medborgarperspektivet i  stadsbyggandet. Samtliga närvarande politiker lovade att arbeta för att öka uppsalabornas  delaktighet och inflytande. Valet är avklarat, kommunstyrelse och nämnder är utsedda. Nu  är de upp till bevis. Vi vill veta hur de gjorda utfästelserna ska omsättas i konkret handling.

Vi har identifierat två huvudaktörer i det arbetet. Den första är kommunstyrelsen, som har  ett övergripande ansvar för dialogen med kommuninvånarna oavsett vilka frågor det  handlar om. En särskilt viktig roll har kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott,  som styr mycket av stadsbyggandet. Den andra är plan- och byggnadsnämnden, som i sin myndighetsutövning prövar lämpligheten i det som ska byggas enligt ett strikt regelverk,  plan- och bygglagen (PBL).

Mark- och exploateringsutskottet riskerar genom tidiga utfästelser och markanvisningar skapa låsningar för den efterföljande planeringen. Det kan lägga en förväntan på plan- och  byggnadsnämnden att leverera det som utlovats. Detta oavsett vilken kunskap som kommer fram under det fortsatta arbetet eller i kontakterna med berörda parter.

Enligt PBL ska kommunen samråda med sammanslutningar och enskilda som har ett  väsentligt intresse av det som planeras. Syftet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som  möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Det senare är en förutsättning för att  planeringen ska uppfattas som demokratiskt legitim, att man genom kunskap och argument  har möjlighet att påverka ett planförslags omfattning och utformning.

I den bästa av världar är det så det går till. En genomgång av ett antal planärenden visar  dock att vi uppsalabor har svårt att få gehör för det vi framför, oavsett om det handlar om  natur- och kulturvärden, livsmiljö eller klimataspekter. Sydöstra staden, Seminarieparken,  Hammarparken i Eriksberg, kvarteret Bredablick i centrala staden, kvarteret Hindsgavel i  Ekeby; listan på detaljplaner där framförda erinringar inte har beaktats är lång. Fram växer  en bild av att vad enskilda och organisationer framför i planeringsskedet inte ges någon  betydelse. Plan- och byggnadsnämnden tycks betrakta PBL som pliktskyldig formalia, en  checklista där föreskrivna åtgärder ska prickas av, i stället för att se till lagens avsikt att ge  berörda parter en reell möjlighet till påverkan i syfte att skapa en långsiktigt hållbar  livsmiljö.

Stadens utveckling berör oss alla och den goda staden skapas genom delaktighet. Vi ska alla  kunna ta del av vad som händer, engagera oss i och påverka de förslag som läggs fram. Det  är därför angeläget att kommunstyrelsen tar på sig uppgiften att skapa fungerande  dialogformer för övergripande frågor såsom utvecklingen av den södra och sydöstra staden. Plan- och byggnadsnämnden måste å sin sida hävda sitt oberoende och inte låta sig styras genom tidiga beslut i kommunstyrelsen. Nämnden måste också utveckla sina och  förvaltningens arbetsformer så att PBL:s intentioner om insyn och påverkan blir en realitet.  Vi vill se en större lyhördhet och möjlighet att påverka planeringen under 2023 än vad som  varit fallet under 2022.

Sten Åke Bylund, Föreningen Vårda Uppsala 

Maria Svenaeus Lundgren, Föreningen Rädda Eriksbergs skogar 

Marguerite Sjöström, Föreningen Sydöstra Uppsala 

Margareta Krabbe, Föreningen Malma by och ängar 

Ulrika Forshell, nätverket Värna Ulleråker, 

Thomas Back, Föreningen Seminarieparkens vänner 

Adam Wallin, Naturskyddsföreningen i Uppsala