2025-09-23

Till plan- och byggnadsnämnden och kommunrevisionen i Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anmäler härmed misstänkt olaga byggande utmed Vårdsätravägen. De arbeten som utförs består till stor del av en omfattande sprängning i sluttningen söder om Vårdsätravägen. De omfattande schaktningarna medför betydande ändringar av marknivåerna, vilket kräver marklov (förändring större än 0,5 meter). Något sådant har enligt uppgift inte lämnats för de nu pågående arbetena, inte heller för de tidigare utförda arbeten utmed Hugo Alfvéns väg där marknivåerna ändrats väsentligt.

Enligt skyltar och informationsmaterial utför kommunen förberedande arbeten inför byggande av spårväg. Budskapet är att det handlar om ledningsomläggningar som behöver göras även om det skulle byggas körfält för så kallad BRT. Därmed skulle arbetet inte behöva avvakta en lagakraftvunnen detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka B.

FVU menar att detta är en felaktig slutsats relativt gällande regelverk. Delar av det arbete som nu utförs och som tidigare har utförts utmed Hugo Alfvéns väg har inte handlat om ledningsomläggningar. Det har omfattat nedläggning av nya elkablar för strömförsörjningen av den framtida spårvägen. Dessa ledningar behövs inte för ett BRT-system. Detta visar att arbeten utförs som rätteligen skulle ha avvaktat en lagakraftvunnen detaljplan.

För byggande av spårväg krävs, enligt lag (1995:1649) om byggande av järnväg, antingen en lagakraftvunnen järnvägsplan eller en dito detaljplan. Till en spåranläggning, räknas enligt 1 kap. 1 § samma lag ”fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken” (vår kursivering).

FVU hemställer om att plan-och byggnadsnämnden respektive kommunrevisionen nu granskar det arbete som har utförts och tar de beslut som gällande regelverk kräver.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande
Bo Aronsson vice ordförande

Bilaga: dokumentation av arbetet utmed Vårdsätravägen och Hugo Alfvéns väg

Kabeldragning längs med Hugo Alfvéns vägs östra sida, foto den 2 september 2025.

2025-09-23

Till Mark- och miljödomstolen i Nacka

Överklagat beslut och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) överklagar härmed rubricerat beslut och yrkar att mark- och miljödomstolen upphäver detsamma tillika Uppsala kommuns beslut att lämna bygglov för spårvagnsdepå (PBN 2024–002728).

Talerätt

FVU, som bildades år 1961 och som i september 2025 har 162 medlemmar, får med stöd av 13 kap. 12 § plan- och bygglagen (2010:900) överklaga beslutet eftersom föreningen utgör en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Denna talerätt har återkommande bekräftats, bland annat i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2018 ref. 10.

Skäl för vårt yrkande

Det finns inte stöd i PBL för att ge ett villkorat lov.

FVU menar att länsstyrelsens beslut är felaktigt. Den av länsstyrelsen åberopade skrivningen (prop. 1990/91:146 s. 52) avseende förutsättningarna för att kunna ge ett villkorat lov är tydlig. Lagstiftaren skriver på samma sida:

”Jag vill emellertid understryka betydelsen av att utnyttjande av möjligheten till villkorade lov begränsas till fall i vilka någon konflikt om planbeslutet inte föreligger.”

Det kan knappast sägas tydligare. I det nu aktuella ärendet råder ett antal uppenbara konflikter kopplade till det planbeslut som kommunen tagit avseende den planerade spårvagnsdepån. De huvudsakliga konfliktlinjer som föreligger framgår av FVU:s överklagande i detaljplaneärendet (se bifogade handling, daterad 2024-07-12, mål nr P 6000–24). Fortsätt läsa →

Uppsala 2025-09-14

Till Riksantikvarieämbetet

Föreningen Vårda Uppsala har med bestörtning tagit del av nyheten att Statens Fastighetsverk (SFV) förbereder en försäljning av Salsta slott i Uppland. Därmed riskeras framtiden för ännu ett av våra gemensamma historiska kulturarv.

Med försäljningen frånträder SFV det långsiktiga ägaransvar man tog på sig vid verkets bildande 1993, då man övertog Byggnadsstyrelsens uppdrag att bevara, utveckla och förvalta statens kulturhistoriska fastigheter.

Ingen vet vad en försäljning kommer att innebära för slottets framtid. Klart är att den lösa inredningen i form av möbler med mera kommer att tas om hand av Nationalmuseum för magasinering, medan den fasta inredningen bestående av bland annat väggstora porträttmålningar och franska lädertapeter, kommer att säljas tillsammans med själva slottet. 

Vad som däremot inte är klart är om, och i så fall hur, SFV har agerat för att en försäljning ska kunna undvikas. Enligt verkets nuvarande generaldirektör, Max Elger, kom slottet i statens ägo i samband med en skogsaffär någon gång på 1970-talet. Skogens värde måste alltså ha varit betydande eftersom man från statens sida gick med på att även låta slottet och jordbruksmarken ingå i affären. Fortsätt läsa →

2025-08-08

Till plan- och byggnadsnämnden. Uppsala kommun

Avstyrkan

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) avstyrker rubricerade granskningsförslag såsom de nu har lagts fram.

FVU har tidigare yttrat sig i samband med samråd över planprogrammet för Gottsundaområdet, detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik och detaljplanen för Gottsunda stadsstråk samt granskning av detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 1 (yttranden daterade 2018-06-04, 2021-05-20, 2022-09-19 och 2024-08-28). I dessa yttranden lyfte vi bland annat fram nackdelarna med den föreslagna förtätningen, betydelsen av grönskan och tveksamheten till en utbyggnad av ett spårvägssystem sådant det föreslagits. Vi pekade särskilt på det olämpliga i det för simhallen valda läget med hänsyn till tillgängligheten till Gottsunda centrum.

FVU står fortsatt fast vid dessa synpunkter och menar att de nu framlagda planerna bör pausas (etapp 2) och omarbetas (etapp 1, etapp 3 och Gottsunda östra). Detta för att säkra de kvaliteter som uppskattas av Gottsundaborna och för att anpassa planeringen till såväl den inbromsande befolkningsutvecklingen i kommunen som helhet som till stadsdelen Gottsundas speciella behov. En sådan anpassning kan också säkra förutsättningarna för ett genomförande av planerna utifrån de marknadsförutsättningar som råder idag.

Grunderna för vår avstyrkan

De nu framlagda detaljplanerna, tillsammans med detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 1, innebär sammantaget en ogynnsam utveckling och utformning av stadsdelen Gottsundas mest strategiska del; mötet med Gottsunda centrum från Gottsunda allé och Hugo Alfvéns väg. Gottsunda ska utvecklas som stadsnod och får därmed betydelse för ett större omland än den närmast belägna bebyggelsen. För att fungera som stadsnod måste Gottsunda centrum utformas så att det är attraktivt och omedelbart tillgängligt även för boende i de angränsande stadsdelarna Valsätra, Norby, Eriksberg, Bäcklösa, Sunnersta och Vårdsätra. Förslaget till detaljplan för Gottsunda stadsstråk etapp 1 bör därför omarbetas så att tillfarten från det överordnade vägsystemet utformas med en direkt tillgänglighet till serviceutbudet inom centrumområdet.

Detsamma gäller tillgängligheten för fotgängare som nyttjar kollektivtrafiken (se vidare vårt yttrande i samband med granskning av etapp1, daterat 2024-08-28). Det vore olyckligt att skapa en både visuell och funktionell skärm från Hugo Alfvéns väg och Gottsunda allé mot centrumområdet och samtidigt försämra tillgängligheten för de många som bor i ett större omland än i det direkta närområdet.

Den senaste utvecklingen i Uppsala uppvisar stora likheter med den i övriga delar av landet: begränsad befolkningsökning, minskat bostadsbyggande, svårigheter att hyra ut nyproducerade lägenheter med höga hyror och att sälja bostadsrätter i mindre attraktiva lägen. De senaste befolkningsprognoserna för Uppsala visar på en befolkning som är 40–50 000 personer färre år 2050 än de antagande som hitintills legat till grund för planeringen. Att då gå fram med sammantaget så omfattande nybyggnadsprojekt i en stadsdel som intill nyligen klassades som ett så kallat utsatt område måste ses som mindre välbetänkt.

Gottsunda stärks inte genom att under kort tid ges ett betydande tillskott av bostäder. I stället bör stadsdelen kompletteras successivt över tid med begränsade tillägg, som utformas för att möta vid varje tidpunkt aktuell efterfrågan. Stadsdelen behöver tillskott av bostäder, arbetsplatser och service som steg för steg gör stadsdelen alltmer attraktiv för bredare befolkningsgrupper än vad som är fallet idag.

De presenterade detaljplanerna omfattar två nyckelprojekt; den tillkommande bebyggelsen öster om Hugo Alfvéns väg och den intill Elfrida Andrées väg. Båda dessa planer bör omarbetas och ges mer balanserade utformningar utifrån förutsättningarna på respektive plats och de segment i marknaden som kan tänkas efterfråga bostadsrätter i dessa delar. Först när dessa delområden är på plats bör ytterligare etapper startas.

För Gottsunda östra förutsätts enligt planen återvinningsstationen finnas kvar medan de första deletapperna byggs. Det kommer att försvåra möjligheterna att nå ut på en bred marknad oavsett hur de nybyggda bostäderna utformas. När efterfrågan på nyproducerade bostäder är låg är lägesförutsättningarna en avgörande faktor för att attrahera de grupper som är villiga att betala vad nyproduktionen kostar. En större återvinningsstation uppfattas som regel som en miljöstörning om den är lokaliserad i omedelbar närhet till bostadsbebyggelsen och bör därför flyttas senast vid byggstart. Den tillkommande bebyggelsen bör utformas så att den i skala och utformning möter och tar vara på de kvaliteter som finns inom de angränsande områdena i Valsätra, Bäcklösa och Sunnersta. Närheten till service, kollektivtrafik och, inte minst, Natura 2000-området och Gula stigen är kvaliteter som bör framhållas och förstärkas.

Området intill Bandstolsvägen är särskilt utmanande med de större bostadshusen från miljonprogrammets tid som dominerande inslag i närmiljön. Den tillkommande bebyggelsen bör därför tillföra kvaliteter som kan öka såväl delområdets som stadsdelens attraktionskraft. Det är ytterst tveksamt om en ny storskalig bebyggelse är rätt väg att gå. De i planbeskrivningen redovisade illustrationerna (s. 19) uppvisar en torftig miljö som snarare riskerar att bli en belastning än en tillgång för området i sig eller Gottsunda som helhet. Förslaget bör omarbetas med en mer måttfull skala och med tydliga rumsliga kvaliteter.

Redan i planprogrammet för Gottsundaområdet noterades att det de boende i området uppskattade var grönskan. Det nu framlagda förslaget medför bortsprängning och exploatering av skogspartiet intill Hugo Alfvéns väg och Musikvägen, ett skogsparti som på ett väsentligt sätt bidrar till att ge karaktär åt Gottsunda centrum och därmed Gottsunda som helhet. De planer som arbetas fram måste i första hand tillföra kvaliteter som möter de behov och önskningar som gottsundaborna har. Det nu framlagda förslaget innebär att grundläggande kvaliteter i stället tas ifrån dem. Denna del av planläggningen bör därför utgå helt.

Övriga delar av detaljplanen för etapp 2 bör pausas. Delområdet söder om Gottsunda allé för att kunna studeras i ett sammanhang med det område där en simhall har föreslagits. Detta avsnitt utgör en viktig stadsfront mot norr och ett entréparti till Gottsunda centrum och bör studeras i ett sammanhang. I de nu framlagda planerna ser vi ingen ambition att få till stånd den blandning av innehåll som brukar framhållas som eftersträvansvärd i kommunens planering. Finns här möjlighet att inrymma kontor eller lokaler för något av universiteten?

Även de föreslagna kompletteringarna intill Slädvägen och Linrepevägen bör pausas tills de två nyckeletapperna (se ovan) kan visas ha bidragit gynnsamt till Gottsundas utveckling. Det är en risk för att det uppfattas som att den nu föreslagna nybebyggelsen påverkar de befintliga bostadsmiljöerna negativt och därmed också statusen av Gottsunda som helhet. Enligt Handlingsplan för Gottsundaområdet 2021–2030 är målen att ”stadsdelen tillsammans med Valsätra och Bäcklösa ska locka till inflyttning, besökare och etableringar, att de boende i området vill och kan bo kvar …”. Ska dessa mål nås handlar det om att gå varsamt fram för att de i dessa områden boende inte ska uppleva att deras närmiljö förändras så negativt att det får en undanträngningseffekt.

FVU noterar att detaljplanen för Gottsunda stadsstråk etapp 2 redovisar att ytterligare utredningar måste utföras innan detaljplanen kan antas. I planbeskrivningen (s. 57) sägs: ”Vilken omfattning och typ av förstärkningsåtgärder som behövs i ”Ravinen” ska utredas innan planen antas.” Det är uppenbart att dagvattenfrågorna inte är tillräckligt väl belysta för att säkra den planerade utbyggnaden inom stadsdelsnoden. De antydda förstärkningsåtgärderna i Bäcklösaravinen berör sannolikt såväl det angränsande Natura 2000-området som säkerhetsfrågor kopplade till risken för erosion och skred.

Slutligen vill FVU påminna om att det av kommunstyrelsen antagna planprogrammet för Gottsundaområdet är mycket tydligt på att när Gottsunda förändras ska lokala krafter och idéer från såväl dagens som framtida Gottsundabor tillvaratas. I programmet talas om en inkluderande planprocess; att invånarna i Gottsunda ska ha möjlighet att påverka områdets utveckling genom dialog och aktivt medskapande. Vi kan inte läsa ut av de nu framlagda planförslagen att de föregåtts av ett sådant inkluderande arbetssätt. Inte heller vad ett eventuellt sådant har resulterat i. Det är svårt att se att de framlagda föreslagen till innehåll, omfattning och utformning skulle ha genererats utifrån en dialog och ett aktivt medskapande. Är de framlagda planförslagen verkligen i linje med vad Gottsundaborna själva vill?

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund ordförande

Bo Aronsson vice ordförande

2025-07-17

Till Länsstyrelsen i Uppsala län

Bakgrund och yrkande

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) gjorde den 11 juni 2025 en anmälan till plan- och byggnadsnämnden (PBN) i Uppsala angående misstänkt olaga byggande utmed och tvärs Hugo Alfvéns väg. PBN beslutade den 24 juni 2025 att lämna denna anmälan utan åtgärd samt att avsluta ärendet. FVU överklagar härmed detta beslut och yrkar att Länsstyrelsen i Uppsala län upphäver detsamma och ålägger kommunen att vidta de åtgärder som gällande regelverk föreskriver.

Grunder för yrkandet

De pågående anläggningsarbetena ifråga kräver stöd i en antagen och gällande detaljplan. Det finns därmed förutsättningar för och behov av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt 11 kap. plan- och bygglagen (PBL). Alltså är PBN:s bedömning, att så inte är fallet, felaktig. Dess beslut att lämna anmälan utan åtgärd och att avsluta ärendet är sålunda oriktigt.

Underlaget för PBN:s bedömning har varit tillräckligt för att komma till ett riktigt beslut. Skulle så inte anses ha varit fallet har PBN åsidosatt sin utredningsskyldighet, genom att inte komplettera utredningen med nödvändiga uppgifter. Har sådan komplettering skett har PBN åsidosatt sin dokumentations- och motiveringsskyldighet, genom att inte se till att detta framgått.

I alla händelser har PBN åsidosatt sin motiverings- respektive serviceskyldighet genom att inte i motiveringen av sitt beslut – eller annars – ha angett vad den avser med ”annan myndighet”, när nämnden inte anser sig vara rätt myndighet.

Utveckling av grunderna för yrkandet

PBN framhåller i sin beslutshandling (med vår kursivering och korrigering):

För aktuellt område pågår det arbete med en ny detaljplan (Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-B) för att möjliggöra byggande av spårväg. Denna detaljplan [har] inte vunnit laga kraft. Det innebär att om man ska bygga spårväg gäller Lag (1995:1649) om byggande av järnvägen. Denna lag har inte plan- och byggnadsnämnden tillsynsansvar över, det prövas av annan myndighet.

Vidare sammanfattar PBN sina slutsatser (med vår kursivering):

Det finns idag inga järnvägsspår med tillhörande byggnader kopplade till spårtrafik inom det aktuella området. Att man lägger ner en elkabel är de facto inte det samma som att man bygger spårväg och bryter mot någon bestämmelse i gällande detaljplaner. Förvaltningen bedömer att pågående anläggningsarbeten, nedläggning av elkabel, inte är lovpliktiga åtgärder. Arbetet med ledningarna strider heller inte mot någon bestämmelse i plan- och bygglagen.

FVU menar att det av det aktuella beslutsdokumentet framgår att PBN inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet och inte dragit riktiga slutsatser till grund för sitt beslut. PBN ger därmed inte heller en rättvisande beskrivning av de arbeten som har utförts på det aktuella avsnittet av Hugo Alfvéns väg.

PBN redovisar helt riktigt att det krävs en ny detaljplan för att medge att spårväg byggs även om inte bygglovsplikt föreligger för spårväg. Vidare att så länge inte en ny detaljplan föreligger gäller lag (1995:1649) om byggande av järnväg. PBN friskriver sig också från att ha tillsynsansvar över åtgärder som strider mot denna lag. I stället hänvisar PBN till ”annan myndighet” utan att redovisa vilken denna myndighet i så fall är.

FVU menar att PBN har att bevaka att arbeten med en spåranläggning, eller delar därav, inte påbörjas så länge inte gällande detaljplan medger detta. Det är PBN som har tillsynsansvar enligt PBL, där frågor relaterade till detaljplan regleras. Om någon utför åtgärder som saknar erforderligt stöd i detaljplan åligger det PBN att agera för att få till stånd en rättelse.

FVU menar vidare att om PBN drar (den felaktiga) slutsatsen att tillsynsansvaret ligger på annan myndighet så borde PBN åtminstone ha informerat FVU om vilken myndighet som enligt PBN har det ansvaret.

PBN skriver att man håller på att flytta ledningar för vatten, avlopp, fiber, el, fjärrvärme och dagvatten. Vidare att ledningar ska flytta från nuvarande läge under Hugo Alvéns väg till sidan av vägbanan. Detta är inte en riktig beskrivning av de åtgärder som har utförts i den norra delen av Hugo Alfvéns väg (norr om gång- och cykeltunneln). Här har, enligt uppgift från arbetare på plats och FVU:s dokumentation, endast lagts nya elkablar utmed och tvärs Hugo Alfvéns väg, bland annat fram till läget för en planerad likriktarstation som är nödvändig för driften av en spårväg. Inga ledningar har flyttats från befintligt vägläge i denna del av Hugo Alfvéns väg.

PBN har inte tagit till sig denna information och inte heller dokumenterat att man från de ansvariga för spårvägsprojektet har begärt eller fått beskrivet vad arbetena omfattar i det aktuella vägavsnittet. Som FVU framhöll redan i anmälan, så räknas till en spåranläggning, enligt 1 kap. 1 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ”fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken” (vår kursivering). Eftersom PBN inte undersökt, eller i vart fall inte redovisat, vilka faktiska arbeten som har utförts, kan inte uteslutas att det, utöver elkablar, även lagts ned annan typ av kablar som behövs för framtida spårs brukande.

Det är FVU:s uppfattning att de åtgärder som nu har vidtagits i det aktuella avsnittet av Hugo Alfvéns väg ska anses utgöra delar av en spåranläggning, varför arbetena står i strid med såväl gällande detaljplan (PBL) som lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. PBN har därmed att vidta de åtgärder som gällande regelverk föreskriver.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande

Bo Aronsson, vice ordförande