Vill inte Uppsala bli europeisk kulturhuvudstad?

Kaarina Kaikkonens utställning ”From the Bottom of my Heart” på Uppsala Konstmuseum 2018. Debattören Sten Åke Bylund vill se ett nytt konstmuseum i södra staden.
FOTO: PÄR FREDIN

Kulturlivet och de offentliga rummen har fått en allt viktigare roll i många europeiska städer. För invånarnas livskvalitet och integration samt för näringslivet. Och inte minst för städernas identitet.
Årummet i Uppsala har utvecklats till ett av stadens mest värdefulla offentliga rum. Det har nyligen försetts med soldäck, planteringar, konstverk och belysning. Uppsala tar nu nästa steg mot målet att väva ihop stadskärnan med södra stadens kommande stora stadsdelar och Årike Fyris.
Mellan Islandsbron och Vindbron skapas Södra Åstråket, för vardagsrekreation under alla årstider. Ett naturligt nästa steg vore att göra årummet än rikare genom att i södra stadskärnan uppföra ett nationellt Konstmuseum för samtida konst, gärna kombinerat med andra kulturinstitutioner, restauranger och kaféer.
Utvecklingen av årummet startade i politisk enighet 1980 med syfte att säkra en lättillgänglig och levande stads- och kulturmiljö i centrala Uppsala. Vi var i inledningen till det så kallade K-samhället, som byggdes upp på en grundval av kunskaper, kreativa resurser, kommunikationssystem, konst och annat kapital. Uppsala ansågs ha goda förutsättningar att bli en av Sveriges mest framgångsrika och snabbväxande städer. Under decennierna härefter fick Uppsala ett nytt stadsbibliotek och ett konserthus.
En anmärkningsvärd avvikelse från denna utveckling skedde 1995 när Konstmuseet utan föregående remiss flyttades från Fyristorg till Slottet. Det kom att påverka besöksantalet mycket negativt. Troligen är det flera hundra tusen Uppsalabor och andra potentiella besökare som under 25 år aldrig eller endast vid något enstaka tillfälle besökt konstmuseet. Det är inte acceptabelt! I UNT har vi kunnat läsa kritiska debattartiklar om Slottets många brister inte minst när det gäller tillgänglighet, utan större respons. 2010 och 2018 gjordes förstudier/ utredningar för att finna alternativ till Slottet. Utredningen år 2018 rekommenderade att museet skulle lämna Slottet och flytta ner till kvarteren Hugin och Ångkvarnen. Trots utredningens stöd i beslutad översiktsplan, i Innerstadsstrategi samt i arbetet med nya kulturstrategier utreddes dessa alternativ inte vidare. Istället beslutade kommunen utan jämförelsekalkyler i maj 2020 att konstmuseet år 2028 antingen ska vara kvar på Slottet eller inhysas i det icke utredda alternativet Kaniken. Båda alternativen kan ha stora brister när det gäller utrymme för klimatskyddad och säker in- och utlastning. Under tiden pågår ett aktivt planarbete i kvarteret Hugin och Ångkvarnen i sydöstra stadskärnan för i huvudsak nya bostäder. Snart är alternativen till annat kvartersinnehåll troligen borta!
Ett nytt Konstmuseum för samtida konst med internationella ambitioner i södra årummet skulle stärka Uppsalas attraktivitet. Att externt hyra lokaler för långsiktig egen verksamhet är erfarenhetsmässigt det minst hållbara alternativet. Uppsala kommun bör därför omedelbart besluta att i sydöstra årummet starta plan- och markförvärvsprocessen för att i egen regi bygga ett nytt, fristående konstmuseum till år 2028. Alla möjligheter till samlokalisering i denna del i form av fristående kulturkluster som Fredens Hus, Industrihistoriskt museum med flera bör tas till vara. Under nästa sekel kan Uppsala härmed komma att mäta sig med de främsta av Europas stadskärnor samt år 2029 utses till europeisk kulturhuvudstad.
Föreningen Vårda Uppsala, Sten Åke Bylund, ordförande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *