Föreningen Vårda Uppsala

till

Akademiska Hus                                                                                                                 2011-01-25

Uppsala kommun, Stadsbyggnadskontoret, UNT, för kännedom

ang Studentbostäder i kv Blåsenhus


Stadsbyggnadskontoret i Uppsala har fått i uppdrag av byggnadsnämnden, 2010 10 04, att påbörja detaljplanearbetet för delområde 6 i kv Blåsenhus, efter ansökan från markägaren Akademiska Hus. Som underlag för planarbetet ligger ett förslag från Akademiska Hus, som också visades för grannarna i november 2010. Enligt uppgift från stadsbyggnadskontoret har man ännu inte tagit ställning till förslaget.

Vid Föreningen Vårda Uppsalas styrelsemöte i december riktades stark kritik mot förslaget, och det kom på min lott att sammanställa vår kritik, men också att anvisa alternativa möjligheter.

Platsen

Kv Blåsenhus domineras idag helt av byggnader av institutions- och kontorskaraktär i 2–4 våningar. Skisser på den planerade Skandionkliniken visar en 4-våningsbyggnad. Omräknat till bostadshus svarar det mot 3-5 våningar.

Studentbostäder

Behovet är stort, läget utmärkt. Vad behöver studenter?

Under alla mina år som universitetslärare stod det klart att Studentstaden stod högst i kurs, trots att rummen knappast hörde till de modernaste. Då jag för några år sedan för kontorets räkning projekterade upprustningen av Studentstadens utemiljö, fick jag bekräftat varför. Gårdarna, den lugna, småskaliga avskildheten utgör en perfekt ram för studenter. Deras små studentrum kompletteras här med gårdarnas möjligheter till gemensamma aktiviteter, intima möten eller större fester – och här pågår verkligen aktiviteter. Hela Studentstaden andas hemkänsla.

Studentstaden och även Rackarberget hör utan tvekan till de yppersta studentbostäderna i landet, vilket också uppmärksammats av Arkitekturmuseet. Arkitekttävlingen 1946 vanns av Artur Schmalensee under mottot Lugna Gatan. Inflyttning skedde 1953-56, i 435 enkelrum och 60 familjelägenheter. För gårdarna svarade trädgårdsarkitekterna Hermelin och Wedborn. Och denna förebild har vi i Uppsala!

Slutsatsen är given: bygg vidare på denna tradition. Intima, varierade gårdsrum med hög kvalité i gårdarnas utformning, inneslutna i en 3-4-vånig bebyggelse – tätt, lågt. Ett perfekt samspel med 3-våningshusen på andra sidan Artillerigatan. En stadsmässig gata skulle skapas här centralt i staden, på platsens villkor. Arkivcentrum skulle aktivt spela med och bebyggelsen kunde sedan öppna sig mer mot Botan.

Kritiken

Helt främmande på platsen känns förortskomplexet med raden av punkthus, blåsigt, orumsligt – det syns verkligen när man ser på förslagets miljöbilder. Särskilt då 13/14-våningshuset, så nära slottet och Botan. Är det kanske ett kort att spela ut för att få igenom resten, eller bereder man marken för universitetets ”märkesbyggnad” uppe vid Dag Hammarskjölds väg?

Varför bygger man så lite vidare på alla de goda exempel som Uppsalas 1900-tal erbjuder? Var är stoltheten över vår stads särart? Eller är det så att man inte känner sin stad?

För Föreningen Vårda Uppsala,

PO Sporrong, arkitekt

Ordförande