Vill ni göra Uppsala till en Stockholmsförort?

Som gammal Uppsalabo tycker jag att stadens fina identitet förändrats till det sämre under de senaste decennierna. Bebyggelsen har blivit ogästvänligare genom kraftigt förtätad och hög bebyggelse, centrum har utarmats på vanlig affärsverksamhet, grön- och strövområdena har förminskats, etc.

”Uppsalapaketet” – är det en början till att göra Uppsala till en Stockholmsförort? Planen innehåller planer på en utbyggnad med ca 33 000 bostäder i Bergsbrunnaområdet. Planer finns söder om Uppsala för ytterligare omkring 20 000 i ”Nysala” samt ungefär 22 000 i Nydal och Alsike. Detta innebär en tillkommande folkmängd på åtminstone 170 000 invånare. Varifrån ska alla dessa människor komma? Ska folk lockas från Stockholmsområdet? Är det då attraktivt att flytta därifrån till de planerade förortsområdena med kraftigt förtätad och hög bebyggelse samt begränsade grönområden? Hur länge kommer man att få vänta på en fullt fungerande närservice – skolor, sjukvård (nytt sjukhus?), fritidsaktiviteter, etc.? Hur kommer andra delar av kommunen att påverkas under utbyggnadstiden? Det gäller samhällsservice – äldreboenden, skolor, etc.

Bild: Elin Sandow/Arkiv

Varför behövs det ett spårvägssystem som är tänkt att dimensioneras för 80 000 dagliga resenärer söderifrån in till Uppsalas centrum? Ett stort antal av de nya invånarna i Uppsalas södra delar kan antas pendla till Stockholmsregionen och då rimligen resa från de två nya stationer som planeras i Bergsbrunna och Alsike. När det gäller kommunintern pendling bör det i många fall bli till arbetsplatser i stadens södra delar. Detta talar för helt andra kollektivtrafiklösningar.

Hur lång beräknas utbyggnadstiden bli? Vilka förseningar och kostnadsfördyringar bör man kalkylera med? Sådana är mycket sannolika pga arkeologiska utgrävningar, åtgärder som följer av miljöintrång, geologiska överraskningar?

I paketet utlovas ekonomisk ersättning från statens sida. Sedan länge är tågtrafiken omfattande på sträckan Uppsala-Stockholm. På den grundvalen borde kommunen kunnat med trafikverket framförhandla en utbyggnad av de utlovade fyra spåren, utan att lova den stora och för kommunen mycket kostnadskrävande och för kommunens invånare påfrestande utbyggnaden söder om Uppsala? Det är ganska sannolikt att statens ekonomiska bidrag i slutänden kommer att visa sig utgöra en bråkdel av den totala kostnaden. Kostnadsökningarna brukar bli mycket stora i samband med omfattande bostadsbyggande, service- och infrastrukturanläggningar. Hur ska kostnadsfördyringar finansieras?

Göran Aldskogius, Uppsala

Kommunalt svek i planeringen, insändare i UNT 20-02-28

I kommunens planering har man klart sagt utbyggnad av Fullerö och Storvreta ska ske så att man får en sammanhållen tätortsutveckling och med bra underlag för service och kollektivtrafik. Denna planering har man helt frångått. Bebyggelsen i Fullerö Hage stämmer inte med kommunens fördjupade översiktsplan för Storvreta. Resultatet är att såväl de som bor i Storvreta med omgivande glesbygd samt de som flyttat till Fullerö Hage blir förlorare. 

Bild: Sven-Olof Ahlgren/Arkiv

Föreningen Vårda Uppsala är emot detaljhandel i Fullerö eftersom vi vill värna om handeln i Storvreta. Samtidigt tycker föreningen att de boende i Fullerö Hage har rätt att få nära till butiker. Denna besvärliga situation har uppstått genom en kommunal planeringsblunder och vi anser att kommunen sviker de som köpt bostäder i Fullerö Hage. De som skaffat sina fina hus eller trevliga lägenheter där har drabbats av ett kommunalt svek. De bor nu utan vettig kollektivtrafik, utan skola och saknar livsmedelsbutik. 

Om man tillåter detaljhandel i Fullerö kommer man att skapa två konkurrerande områden. I stället bör Storvreta byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och knytas samman med Fullerö med den planerade gena vägförbindelsen innan ytterligare bebyggelse tillåts i Fullerö. Detta kan rätta till lite av planeringsmisserna.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

ordförande

Mats Börjesson

Detaljplan för del av Kungsängen 37:4 Uppsala kommun PBN 2018- 000856

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se 20-02-18

Med anledning av remiss av rubricerade detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala, (FVU) anföra följande:
Planförslaget syftar till att möjliggöra en utbyggnad av reningsverket i Kungsängen. FVU är härvid positiv till att nya reningssteg byggs in för att minska eventuella störningar i form av lukt och ljud. Det nya reningssteget på verket kommer troligen även att omges av en industribyggnad. 

Höga krav bör ställas på utformningen av hela planområdets gräns mot Fyrisån

Anläggningen ligger emellertid i direkt anknytning till södra å-stråket varför speciell hänsyn måste tas vid utformning av såväl byggnaden som till den omgivande miljön. Särskilt höga krav på byggnadens arkitektoniska utformning bör ställas eftersom denna kommer att vara reningsverkets visuella vägg mot Fyrisån. Reningsverket omges idag av staket med taggtråd vilket kan vara funktionellt, men är upplevelsemässigt och visuellt olämpligt ut mot det vackra å-stråket. Särskilda krav bör därför ställas även på utformningen av staket eller annan avgränsning samt på de grönområden inom reningsverkets område som kan ses från gångstråket.

För Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala dag som ovan

 

Sten Åke Bylund, ordförande      PO Sporrong, ledamot   
Mats Börjesson, ledamot

Ang. framtida konstverksamhet i Uppsala kommun. Förstudie.

2020-02-12

Kulturnämnden i Uppsala kommun 2018-02-12
kulturnamnden@uppsala.se

Föreningen Vårda Uppsala(FVU) är positiv till att kommunen tagit fram den företagna förstudien för framtida konstverksamhet i Uppsala kommun.
FVU delar i allt väsentligt utredningens uppfattning att konstmuseilokalerna på Slottet upplevs som alltför otillgängliga, anonyma och dessutom svårnavigerade inomhus. Det finns, som också antyds i studien, en motsättning mellan samtidskonst och Slottets historiska roll och uppgifter bl.a. som landshövdingeresidens. Till detta kommer den mycket sparsamma eller obefintliga skyltningen samt de otydliga grafiska symbolerna för såväl Konstmuseet som för Fredens Hus.
Uppsala och Uppland har ett vitalt, nutida konstliv. Uppsala konstmuseum har visat goda ambitioner att spegla detta, men visar även annan svensk och internationell samtidskonst. FVU delar därför utredarens slutsatser att ett växande Uppsala behöver ett konstmuseum av större format för att attrahera kommuninvånare och besökare, aktiva inom konstområdet eller besökare från såväl Sverige och som från utlandet. För detta ändamål är dagens lokaler och lokalisering helt otillräckliga. Utvecklingspotentialen saknas helt med den nuvarande dåliga tillgängligheten och synligheten med dagens lokaler och placering.
Föreningen delar också utredningens syn på en vidgad roll för Uppsala konstmuseum.
Det har i många olika sammanhang sagts att det för landets fjärde största kommun är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft och besökare. Särskilt viktigt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och många kvalificerade verksamheter och företag. Ett problem har som antyds under många år varit svårigheten för Uppsala att locka flerdagsbesökare. En av orsakerna kan vara utspriddheten och de vidsträckta områdena mellan Uppsalas många tillgångar när det gäller konst och kultur som Uppsala Slott med Konstmuseet, UKK, Gamla Uppsala museum, Bror Hjorts Hus, Fredens Hus, Linnéminnena m.fl.
Under den nuvarande mycket expansiva utbyggnadsepoken som Uppsala genomgår är ett nytt konstmuseum en nödvändig framtidsinvestering. Uppsala behöver fler publika offentliga rum och institutioner. De utgångspunkter och kriterier som anges i studien är mycket väl underbyggda. Det är därför mycket vällovligt att denna gång flera lokaliseringsalternativ utretts samtidigt.
Det finns skäl att i valet av alternativ söka optimala lösningar när det gäller den framtida stads- och livsmiljösituationen i Uppsala. Idag är stadskärnan alltför liten för en större befolkning och en stad med en Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Anna Micro Vikstrand, Stabby allé 9A, 752 29 Uppsala • Telefon: 0709-76 96 91 E-post: anna.micro.vikstrand@konstvet.uu.se • Internetadress: www.vardauppsala.se
vidgad regional roll. Pågående förtätning av Uppsala och dess stadskärna är idag starkt inriktad på nya bostäder. De centrala delarna av staden och stadskärnan måste dock få en långsiktigt hållbar och blandad sammansättning. De får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer. Omsorgsfullt utformade stadsmiljöer med attraktiva offentliga rum är särskilt viktiga såväl för dagens som för framtidens integrationsutmaningar.
Mycket är på gång enligt kommunens olika planer, bl.a. i dess innerstadsstrategi. Förutom en omfattande nybebyggelse i Kungsängen kommer en ny bro att byggas i Kungsängsesplanadens förlängning. Det kommer att frigöra Östra Ågatan som tillgängligt offentligt rum/gaturum för olika ändamål. Snart kommer det att vara möjligt att koppla ihop Ulleråker med Kungsängen, nya Studenternas mm samt avlasta den inre stadskärnan och Islandsbron från stora delar av biltrafiken. Med det inledda planarbetet för Ångkvarn
öppnas äntligen möjligheterna för en nödvändig vidgning av stadskärnan med möjligheter att öka dess kulturella innehåll och med fler besöksaktiviteter. Kv. Ångkvarn med sitt läge och med sina byggnader är en unik miljö med offentliga rum som är lika imponerande och uttrycksfulla som området kring Domkyrkan. Kvarteret är ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet. Här i å-rummet finns kv. Ångkvarn på endast en vattenspegels avstånd både som kontrast till och i symbios med borgar- och akademikulturen. Ån som förr var en gräns,
är nu en möjlig länk som med satsningar kan föra stadens olika karaktärer samman.
Den vattennära kulturmiljön i hela stadskärnan längs Fyrisån och Östra Ågatan ger förutom goda möjligheter till kulturresor längs ån, korta gångavstånd till många centrala shoppingstråk, arbetsplatser, till Uppsala Resecentrum, Stadsbiblioteket, till Akademiska sjukhuset, till nya Studenternas, Stadsparken mm. Den östra å-stranden i de utpekade museikvarteren kv. Hugin och kv. Ångkvarn är här en stor tillgång.
Kvarteret Hugin med intilliggande torg och grönytor är till stora delar i sin nuvarande gestaltning och form mycket värdefull. Det handlar här om märkesbyggnader från 1970-talet som borde bevaras och utvecklas. Det är extra viktigt att kvarteret fortsätter att hysa olika typer av verksamhet eftersom denna del av stadskärnan redan idag domineras av bostäder.Ett sätt att fortsätta den inledda och mycket lyckade satsningen på Uppsalas å-rum vore att i området satsa på ett konstmuseum av minst nationell klass. Uppsala är redan en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad, dessutom lättillgänglig från hela Stockholmsområdet och hela landet. Ett konstmuseum och gärna ytterligare tillskott av kulturinstitutioner skulle kunna öka kvaliteten och mängden självklara besöksmål och medelpunkter i centrala Uppsala.
Mot den bakgrunden förordar FVU alternativ B, kv. Ångkvarn. Det alternativet tillgodoser bäst möjligheterna att samlokalisera flera kulturinstitutioner och museer. Det är dessutom den lokalisering som bäst förlänger stadskärnan och blir ett uppskattat tillskott som offentligt rum längs Fyrisån. Med läge i Ångkvarnskvarteret får kulturlokalerna en, minst sagt, uttalad skylteffekt. Med en arkitektur, som (bokstavligen) står för sig själv, med tillägg för att ge ytterligare dynamik och spänning åt kvarteret.
Om Uppsala vill följa med sin tid och bli ”världsstad” av den attraktiva medelstora karaktären är det läge att följa de spår som finns anlagda i några metropoler utomlands, med industrilandskap omvandlade till platser och stråk för kultur: ex. i Hamburg, Essen, Bilbao, London, Newcastle, Liverpool, Oslo, Köpenhamn och Tammerfors eller i övriga Sverige, Norra Älvstranden (Göteborg), Holmen-området Föreningen Vårda Uppsala Postadress: Anna Micro Vikstrand, Stabby allé 9A, 752 29 Uppsala • Telefon: 0709-769691 E-post: anna.micro.vikstrand@konstvet.uu.se • Internetadress: www.vardauppsala.se
(Norrköping), ”Aseastaden” (Västerås),”Järnverksön” (Avesta) m.fl. . En återanvändning som ger livskraft och bidrar till stadens hållbarhet. Precis det som eftersträvas i Uppsalas innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Kommunen bör därför med alla medel se över möjligheter att nyttja Ångkvarns anläggning mot ån.
De befintliga industribyggnaderna, med sin volym och konstruktion, har kapacitet att härbärgera skiftande verksamheter också med möjlighet att expandera. FVU ser gärna att lokalfrågan inte begränsas till ett konstmuseum eller Konstens Hus. I Ångkvarnen finns möjlighet till samlokalisering av flera verksamheter. Upplandsmuseet lider t.ex. brist på utrymme. Här skulle kunna finnas plats för ett särskilt stadsmuseum, då också kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet,
borde samtidigt utredas. Som annex i verksamheten finns redan, på gångavstånd, ”Köttinspektionen” och nästgårds ”Pumphuset”, båda med möjlighet till originella visningar. Sommartid kan å-rummet vara lokal för visningar, med verk ”installerade” längs ån och i Stadsträdgården.
Utöver utredningens lokaliseringsförslag finns ytterligare ett alternativ, sett till funktion och
gestaltning. Ett nybyggt museum i å-rummet, i hamnen söder om Tullhuset, skulle efter en
internationell arkitekttävling kunna ge Uppsala en byggnad med arkitektur av mycket hög klass. En besöksmagnet för staden såväl till form som till innehåll.
Utredningens förslag om en bred samverkan mellan stat, Region Uppsala och Uppsala kommun borde här kunna medverka till att långsiktigt tillskapa ett utvidgat och bevarat östra å-stråk med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranger mm. För trovärdigheten är det också en stor fördel att kommunen fullt ut anammar 1 % regeln vid offentlig byggnation.


För Föreningen Vårda Uppsala


Anna Micro Vikstrand, ordf.
Sten Åke Bylund vice ordf. P.O. Sporrong 2 vice ordf. Carl- Erik Bergold, ledamot

Ang. detaljplan för del av Fullerö 21:66 Diarienummer PBN 2015- 003554

Till

Plan- och Byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020 02 12

Storvreta är utpekad som en av de prioriterade tätorterna i Uppsala kommun. Gemensamt för de prioriterade tätorterna är att de ligger bra geografiskt i det regionala kollektivtrafiksystemet, med god turtäthet. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle enligt FÖP Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Genom utbyggnaden av Fullerö hage har man frångått denna princip och förstört Storvretas möjligheter att skapa en sammanhållen tätortsutveckling.

Den nu föreslagna detaljplanen förstärker denna utveckling. Planen innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner som skulle kunna vara värdefulla för Storvretas utveckling, men som nu inte möjliggör en sammanhållen tätortsutveckling.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är av den mycket bestämda åsikten att utbyggnad av områden utanför Uppsala centralort måste byggas ut på ett sätt som stärker ytterområdena. Utbyggnaden av bebyggelsen i Fullerö stämmer inte med denna inriktning eller med kommunens fördjupade översiktsplan för Storvreta. FVU ser mycket positivt på att livsmedelshandel inte tillåts inom området för att inte slå ut dagens livsmedelsbutiker i Storvreta. Vår bestämda uppfattning är alltså att planens förslag innehåller ytor för detaljhandel och centrumfunktioner i planområdet som omöjliggör en positiv utveckling av Storvreta. En koncentrerad satsning på handel och service i Storvreta centrum med sina mycket goda kollektivförbindelser är mer uthålligt och stärker även omgivande glesbygd. 

Även övriga delområden måste ses som viktiga för Storvretas utveckling. Innan ytterligare bebyggelse tillåts i Fullerö bör därför den planerade vägförbindelsen till Storvreta byggas. Det är särskilt viktigt eftersom verksamhetsområdet i Fullerö måste ses som arbetsplatser och idrottsanläggning för boende i Storvreta

Föreningen Vårda Uppsala anser sammanfattningsvis:

  • att ingen yta för dagligvaruhandel eller centrumfunktioner ska tillåtas i Fullerö eftersom exploateringsområdets läge bör integreras med Storvretas utveckling  
  • att vägförbindelsen mellan Fullerö och Storvreta byggs innan ytterligare etablering tillåts
  • att Storvreta bör byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och
  • att fortsatt exploatering av samhället söderut bör föregås av en genomtänkt plan som redovisar utbyggnad av bostadsområden, arbetsplatser, service, kommunikationer, grönstruktur och parker i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Storvreta.

 

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund    Ulla Björkman        Mats Börjesson
Ordförande         Styrelseledamot  Styrelseledamot

                                          

Angående ansökan om rivning av bostadshus, Flogsta 11:12(3) Uppsala stad

Plan- och byggnadsnämnden, Uppsala kommun
Plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
2020-02-03

Med anledning av Planansökan från Skolfastigheter AB, Uppsala kommun för Flogsta 19:2 m.fl. har rivning föreslagits för att kunna uppföra en ny grundskola, förskola, matsal samt idrottshall mm.

Med anledning härav får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) är positiv till att nya skolors uppförs i Uppsala. Föreningen ser dock som en av sina huvuduppgifter att säkra den långsiktiga kvaliteten i Uppsalas snabba tillväxt vad avser bl.a. goda mötesplatser, tillvaratagande av grönytor, kulturmiljö mm. Stadens värdefulla årsringar måste värnas för framtiden. FVU vill med hänvisning härtill och till Upplandsmuseets yttrande i ärendet (Dnr 37-2020) avstyrka föreslagen rivning av byggnaden på fastigheten Flogsta 19:2, Uppsala kommun.

Byggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde både genom sin ålder och sitt sammanhang med Ekebybruk. Det är ett tydligt urskiljbart och ett av de få äldre hus som ännu finns bevarade. Härmed visas för framtiden hur långt åt nordväst som Upsala-Ekebys område en gång sträckte sig. Vi tycker vidare att det ur ett helhetsperspektiv är intressant rent arkitekturhistoriskt med dess för verksamheten något speciella karaktär. Särskilt som nya bostadskvarter i dess närhet uppenbart inspirerats av den unika äldre bruksarkitekturen. Det senare särskilt värdefullt i sitt lokala sammanhang i enlighet med PBL 8 kap. 13§ och för vilka förvanskningsförbud gäller. Med hänvisning härtill bör enligt FVU rivningslov inte medges, bl.a. med hänvisning till PBL 9 kap 34§ andra stycket.

 

För Förening Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

Ordförande

Program våren 2020

Programmet ordnas i samarbete med Folkuniversitetet

29 januari

Upplandsmuseet – mer än bara utställningar

Upplandsmuseets kulturmiljöverksamhet inskränker sig inte bara till att producera intressanta utställningar. Man arbetar också med kunskapsuppbyggnad rörande äldre bebyggelse och tar ställning i bevarandefrågor. Per Lundgren, bebyggelseantikvarie vid museet, kommer och berättar mer om detta och kommer också att ta upp några aktuella fall från Uppsala.

Träffpunkten, Storgatan 11, kl. 18.30 – 20.00.

Inträde 50 kr. Medlemmar i FVU gratis.

25 februari

Riksintresset Uppsala stad C40A

Stora delar av Uppsala stad ingår i ett s.k. riksintresseområde. Vad innebär det och vad betyder det i förhållande till det kommunala planmonopolet? Varför är områdets gränser dragna som de är? Och vad betyder de för Uppsalas del så viktiga siktlinjerna? Länsantikvarie Roger Edenmo kommer att klargöra dessa och andra begrepp.

Träffpunkten, Storgatan 11, kl. 18.30 – 20.00.

Inträde 50 kr. Medlemmar i FVU gratis.

24 mars

Har Föreningen Vårda Uppsala gjort någon skillnad?

Arkitekt PO Sporrong, mångårig medlem i FVU, att ge en exposé över föreningens verksamhet sedan bildandet 1961 då det s.k. Carl Wilhelm Scheele’s apotek vid Stora torget revs till förmån för Åhlénshuset.

Träffpunkten, Storgatan 11, kl. 18.30 – 20.00.

Föredraget följer efter FVU’s årsmöte kl. 18.00 – 18.30 och är öppet för alla. Kostnadsfritt!

18 maj

Utbyggnadsplanerna för Eriksberg

Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling berättar om tankarna bakom utbyggnaden av Eriksberg och hur planerna för stadsdelen ser ut idag.

Träffpunkten, Storgatan 11, kl. 18.30 – 20.00.

Inträde 50 kr. Medlemmar i FVU gratis.

Medlemmar och övriga intresserade hälsas välkomna!

 

Per Hedfors och Tomas Klang

Programansvariga i FVU

 

 

24 mars: Har Föreningen Vårda Uppsala gjort någon skillnad?

Arkitekt PO Sporrong, mångårig medlem i FVU, att ge en exposé över föreningens verksamhet sedan bildandet 1961 då det s.k. Carl Wilhelm Scheele’s apotek vid Stora torget revs till förmån för Åhlénshuset.

Träffpunkten, Storgatan 11, 24 mars kl. 18.30 – 20.00.

Föredraget följer efter FVU’s årsmöte kl. 18.00 – 18.30 och är öppet för alla. Kostnadsfritt!

25 februari: Riksintresset Uppsala stad C40A

Stora delar av Uppsala stad ingår i ett s.k. riksintresseområde. Vad innebär det och vad betyder det i förhållande till det kommunala planmonopolet? Varför är områdets gränser dragna som de är? Och vad betyder de för Uppsalas del så viktiga siktlinjerna? Länsantikvarie Roger Edenmo kommer att klargöra dessa och andra begrepp.

Träffpunkten, Storgatan 11, kl. 18.30 – 20.00.

Inträde 50 kr. Medlemmar i FVU gratis.

Scroll Up