050915
angående förslag till detaljplan för Österleden / Fyrislundsgatan. Dnr 03/20023-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande:

Syfte
Föreslagen detaljplan har till syfte att skapa planmässiga förutsättningar för en upprustning och ombyggnad av Österleden/Fyrislundsgatan. Uppgraderingen är föranledd av ny E4 och Bärbyleden 3, vila kommer att väsentligt öka betydelsen av Österleden.

Förutsättningar i planens närområde.

• Gränby Centrum utgör den dominerande verksamheten. Planer finns för att utveckla
handelsområdet och att förbättra tillgängligheten.

• Sport och evenemangsarena. Förslag finns avseende en anläggning, sannolikt placerad
norr om Gränby C, med kapacitet för ca. 8.000 besökare.

• Infartsparkering kombinerad med omstigning för buss. Lokaliseras söder om Gränby C.

• 4H-gården består tillsammans med Linnéminnet.

• Högspänningsledningarna ges ett nytt läge eller förläggs under jord.

• Brillinge småhusområde ligger i dag inom störavstånd från Österleden.

• Ny rondell i korsningen Marknadsgatan/Vaksalagatan.

• Ny bostadsbebyggelse längs Fyrislundsgatan. Enligt ÖP 2002 är området under den nuvarande kraftledningsgatan avsatt som omvandlingsområde för bostäder. Tidigare förslag i form av illustrationer tyder på att ca. 500 bostäder kan tillkomma mellan Vaksalagatan och Fålhagsleden.

Planförslag till nya gatusträckningar. Söder om Marknadsgatan vinklas Österleden åt väster till en ny rondell vid Vaksalagatan, där Fyrislundsgatans nya sträckning ansluter.

Föreningens synpunkter
De nya sträckningarna av Österleden och Fyrislundsgatan där dessa möts i en rondell innebär flera fördelar mot nuvarande situation och tidigare förslag.

• Avsevärt förenklad körgeometri för färd som korsar Vaksalagatan.

• Rondellen ger ökad kapacitet och är samtidigt hastighetsdämpande, vilket sannolikt minskar köbildning och olycksrisk.

• Österledens nya dragning minskar trafikstörningarna i Brillinge.

Föreningen Vårda Uppsala har dock några synpunkter som främst gäller infrastrukturen och planeringen i planens när- och upptagningsområde:

• Prognosen för trafikflödena 2020 synes vara underskattade för Vaksalagatan och Fyrislundsgatan, även om en ny E4 beräknas avlasta dessa gator. Trafikflödena bör öka om nya bostadsområden tillkommer längs Fyrislundsgatan, i Slavsta och Norra Fyrislund samt handel och verksamheter i Fyrislund/Kumla och Boländerna, speciellt som prognoser visar minst samma trafikflöden som i dag på Tycho Hedéns väg.

• Bussangöringen vid Gränby Centrums södra gavel ger en geometri som orsakar onödigt lång körtid för kollektivtrafiken. En bättre lösning för genomgående stomlinjer och regionalbussar, är sannolikt en komfortabel hållplats i Vaksalagatan där en befintlig gång- och cykeltunnel kan utrustas med klimatskydd samt rulltrappor och hissar åtminstone på den södra sidan. Om centrumet byggs ut åt söder kan hållplatsen på lämpligt sätt integreras med tillbyggnaden.

• Fortsatt högt trafikflöde på Vaksalagatan motiverar att denna förses med egna körfält för kollektiv trafiken från Fyrislundsgatan in mot City.

Sammanfattning
Föreningen Vårda Uppsala finner att föreliggande förslag är bättre än de tidigare, beaktat anpassning till omgivande bebyggelse, trafiksäkerhet och framkomlighet.
Föreningen ställer sig positiv till förslaget, men vill framhålla betydelsen av att kollektivtrafiken ges en prioriterad framkomlighet och god angöring:

– Komfortabel och handikappanpassad hållplats i Vaksalagatan i anslutning till befintlig GC-tunnel.

– Separata kollektivfiler längs Vaksalagatan.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Vice ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av Förslag till översiktsplan för Uppsala kommun, utveckling av orter och landsbygd fram till år 2030.

Föreningen har under ett stort antal år intresserat sig för stadens utbyggnad och finner det mycket tillfredsstillfredsställande, att en plan nu är på väg för hela kommunen. Anledningen till Föreningens intresse är, att vi länge ansett, att ett lämpligt antal kransorter borde utbyggas för att avlasta Uppsala stad, som i princip är fullbyggd. Vi är mycket angelägna att medverka till ett bevarande av slättlandet kring Uppsala. Den pågående förtätningen av stadskroppen och den koncentriska utbyggnaden kan inte fortgå så särskilt mycket längre utan stort men för miljön. Vi finner föreliggande plan i åtskilliga avseenden mycket tillfredsställande. Dock har vi ett antal synpunkter som vi ser det angeläget att framföra.

Vår främsta kritik är, att det inte tidigare från kommunens sida har tagits ett mer aktivt grepp på stadens utbyggnad och att kommunplanen inte utarbetades före den för staden Uppsala. Det skulle genom en mer aktiv styrning ha varit möjligt att undvika den i planen påtalade segregationen inom boendet med koncentration av invandrare till enstaka stadsdelar. Det skulle också ha varit en fördel, om man redan på ett tidigare stadium satsat på kransorterna genom att prioritera utbyggnad av spårbunden trafik till lämpliga orter. En aktiv planering av detta slag skulle ha kunnat spara en del värdefulla miljöer i innerstaden och även begränsat utbyggnaden på åkermark runt staden. Föreningen har under minst ett kvartssekel värnat om slättlandet kring Uppsala, med hängivenhet beskrivet i litteraturen och inte minst i bild av Gusten Widerbeck och andra konstnärer. Vi i Föreningen Vårda Uppsala och många med oss värdesätter denna relation mellan staden och slätten som ett Uppsalas speciella kännemärke: staden på slätten.
Vid läsningen av planen tycker vi oss uppfatta, att stadens tillväxt i omfång och folkmängd skulle vara ett värde i sig. Vi delar inte denna uppfattning. Viktigare är att stadens växt sker i harmoni med dess möjligheter, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. För att nå ett gott resultat behövs långsiktiga investeringar. Sådana kan i början kännas betungande men är nödvändiga för ett lyckat resultat. Detta rör framför allt kommunikationer, men givetvis också annan infrastruktur. Vi är kritiska till den tveksamhet som finns i planen beträffande sådana satsningar. Det är främst genom de goda kommunikationerna som en ort blir attraktiv att bo i. Ordnas inte denna fråga på ett aktivt sätt av stadens styrande vill alla bo i innerstaden eller i särskilt välplanerade stadsdelar som t ex Luthagen, Fålhagen och Norby. Förtätar man för att tillgodose sådana önskemål, försvinner attraktiviteten.
En explotionsartad byggnadsvåg av det slag som Uppsala för närvarande upplever, motiverad av just nu aktuella förutsättningar, t ex ett stort antal studenter och invandrare, kan vara riskabel, eftersom situationen beträffande dylika faktorer snabbt kan förändras, vilket vi redan nu sett på andra håll. Vi manar därför till viss återhållsamhet, i synnerhet som kultur- och naturvärden ibland står på spel. Föreningen ser inte heller positivt på den alltmer ökande byggnadshöjden inom staden, motiverad av lägenhetsbrist eller önskan om att skapa “landmärken“, det senare en tillfällig trend. Särskilt negativ är den allt oftare förekommande bebyggelsen på parkmark. Sådana negativa tendenser hade kunnat undvikas om föreliggande plan kommit långt tidigare.
I avsaknad av en sådan plan har också i vissa kransorter småhus och villor fått breda ut sig på mark som kanske skulle ha kunnat disponeras på ett bättre sätt. En del orter som t ex Bälinge har förblivit enbart sovstäder, något som föreliggande plan dessbättre vill ändra på.

Planens tre alternativ för utbyggnad
0-alternativet vill Föreningen omedelbart avfärda som alltför initiativlöst och låtgåbetonat. Vi har alltså att välja mellan alternativ 1 och 2. Föreningen skulle vilja se en viss kombination av dem båda. Vi väljer alternativ 2 som bas men kompletterar med drag från alternativ 1. Det grundläggande syftet för Föreningen är att medge så stor utbyggnad som möjligt av ett antal orter utanför staden för att på så sätt avlasta dess ansträngda situation.
Båda alternativen förlägger utbyggnaden huvudsakligen efter befintliga kommunikationsvägar, men alternativ ett är mer begränsat vad gäller antalet sådana stråk. Däremot har detta alternativ en fördel genom att det koncentrerar en mer omfattande utbyggnad av service etc till vissa orter. På så sätt skapas lokala centra för de aktuella utbyggnadsstråken, som kan förse dessa med en större och mer varierad service och inte bara med nödvändiga basfunktioner. Vi anser det också viktigt att tillskapa normala arbetstillfällen i kransorterna, inte bara sådana som är rekreationsbetingade (ridskolor, golf etc). Planen tar upp önskemålet om en varierad bebyggelse med olika typer av boende. Det tycker vi är bra.
En förtjänst i planen är att man tagit ett stort grepp och räknat med regionala samband. Utvecklingen i vissa större orter inom regionen kan komma att förskjuta eller förändra behoven, kanske tämligen snabbt. Exempelvis kan det vara värt att hålla ögonen på den pågående expansionen i Enköping och den verkan som förlängningen av Upptåget till Gävle kan få. Så småningom kommer kanske Sala in i bilden, och utvecklingen av Knivsta-Alsike kan också få oväntad betydelse.

Vi skall nedan se närmare på de olika stråken med början i väster. Innan dess vill Föreningen dock med skärpa framhålla, att vi ser på uttrycket stråk på ett från planen avvikande sätt. Vi anser nämligen, att slätten runt Uppsala under inga omständigheter skall bebyggas, så som planen antyder. Ett rejält respektavstånd runt hela Uppsala, bestående av kvarvarande slättland och friluftsområden, bör sparas inte bara mellan stråken utan också mellan stråken och staden.
De konstateranden vi nedan – ibland helt i enighet med planen –uttrycker beträffande de olika utbyggnadsstråken och de utpekade lokala centra görs för att ytterligare förstärka vissa resonemang eller uttrycka specifika önskemål om prioritering eller vissa ändringar i förhållande till planen. Huvudsakligen utgår vi som nämnt från alternativ 2. Vi saknar en karta mmed landskapsanalys. Det skulle ha varit ett värdefullt instrument vid bedömningen av planen.

1. Ramstalund-stråket. Vi anser, att det är den ort i det västliga stråket som bör satsas på beträffande utbyggnad och service. Orten bör bli lokalt centrum, också för Vänge. Föreningen hoppas, att den i planen för Uppsala stad annonserade spårförbindelsen på sikt kan realiseras, även om vägförbindelsen hit har hög kvalitet och god bussförsörjning sålunda är möjlig.

2. Järlåsa-stråket. Stråket har möjlighet till goda kommunikationer, både järnväg och bra landsväg, och orterna längs stråket har förutsättningar att bli attraktiva för inflyttning. Trots detta skulle troligen Ramstalund ändå ha de bästa förutsättningarna att bli det lokala centret även för detta stråk. Man bör också för de längst bort liggande orterna beakta den verkan som närheten till Sala kan ha.

3. Bälinge-stråket. Som Föreningen i tidigare skrivelser hävdat, är Bälinge ett lägesmässigt bra alternativ för att bli ett lokalt centrum. Orten, som idag närmast är en ren sovstad bör få en någorlunda stadsmässig bebyggelse i sina centrala delar och kunna erbjuda de i området boende både vidsträckt basservice samt ett mått av kultur- och nöjesliv. Bälinge bör på sikt förses med spårbunden trafik till Uppsala C, gärna förarlös, en typ av lösning som i detta fall skulle vara fullt möjlig att genomföra, eftersom den kan följa järnvägen ut ur staden. Kanske kan frågan om spårbunden trafik i detta fall prioriteras.

4. Björklinge-stråket. Björklinge är det naturliga lokala centret för detta stråk, bl a genom sin redan påbörjade utbyggnad. Den i samband med Bälingestråket ovan föreslagna spårbundna trafiken bör också försörja orter som Björklinge och Läby.

5. Storvreta-stråket. Detta stråk är redan väl försörjt i kommunikationshänseende, och Storvreta förefaller vara den ort som har de bästa förutsättningarna att bli stråkets lokala centrum. Utbyggnaden av Upptågets sträckning ända till Gävle är välkommen och kommer att förskjuta tyngdpunkten i trafiken i riktning mot Gävle, åtminstone för de nordligare av orterna längs sträckan samtidigt som den blir till välsignelse också för de icke så få som från Uppsala arbetspendlar till denna ort. Gävle kommer att bli en attraktiv centralort för flera av sträckans norra delar.

6. Gåvsta-stråket. I detta fall skulle det kanske vara skäl att avstå från eller dröja med vidare utbyggnad och alltså tillämpa alternativ 1. Östhammarsvägen är enligt planen rätt belastad. Den är också i tämligen dåligt skick.

7. Almunge-stråket. Föreningen ser Almunge som det självklara lokalcentret längs detta stråk och förordar den största utbyggnaden här. Hit och givetvis vidare österut borde med fördel en lokal järnväg på sikt kunna anordnas, så långt möjligt längs den smalspåriga järnvägens sträckning. Lennakatten bör bli kvar som museijärnväg.
Föreningen skulle dock vilja bromsa och kanske rent av stoppa den vidare utbyggnaden av Gunsta, bl a för det mycket vackra, kuperade landskapets skull och de många sommarhusen. En stor del av detta område används för rekreation. Orten ligger därtill så nära Uppsala, att det knappast skulle löna sig för handel och annan service att etablera sig här. Den servicemotiverade trafiken skulle härifrån belasta Uppsala.

8. Uppsala –Sävja–Knivsta. Även om Knivsta och Alsike inte längre tillhör Uppsala kommun, så måste dessa orter vägas in i planeringen genom att de boende än så länge och säkerligen för lång tid framåt har Uppsala som huvudort. Därför är fördröjningen av stationsutbyggnaden i Bergsbrunna och därmed stoppen för Upplandspendeln där (ej annonserad i planen utan enbart i lokalpressen) en besvikelse. Föreningen hoppas därför på aktivitet från kommunens sida i denna fråga.

Ytterligare synpunkter

• Ny “studentstad“. Föreningen har i ett tidigare sammanhang föreslagit att en ny “studentstad“ skulle kunna uppföras i någon ort med goda kommunikationer till Uppsala. Kanske kan Ramstalund bli en sådan ort?

• Ärna flygplats. Föreningen tror att det skulle vara synnerligen positivt för Uppsala och orterna norr därom, om den ännu så länge endast påtalade flygplatsen vid Ärna kunde bli verklighet och skulle vilja att kommunen engagerar sig aktivt i denna fråga.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, PO Sporrong
vice ordf 2:e vice ordf

Angående program för Norra Kvarngärdet dnr 2003/20021-1

Områdets betydelse

I boken “Guide till Sveriges Arkitektur, Byggnadskonst under 1000 år“, utgiven 2001, finns området med som ett av 380 objekt för hela Sverige. Artikeln har nedanstående text:

“De erfarna bostadsarkitekterna Stig Ancker, Bengt Gate och Sten Lindegren genomförde i början av 1960-talet ett uppmärksammat bostadsprojekt med tät – låg bebyggelse som visade vilka kvaliteter av traditionell trädgårdsstadskaraktär som kunde åstadkommas i rationell bostadsbebyggelse. Norra kvarngärdet ligger i närheten av Gunnar Leches 20-talsbebyggelse längs Salagatan, öster om järnvägen i Uppsala. Projekteringen gällde från början 5-7 vånings skivhus men den djupa leran med höga grundläggningskostnader blev ett argument för att pröva tvåvåningshus. Ett par försöksbyggen genomfördes som visade att låghus var ekonomiskt konkurrenskraftiga. En del av området har gator av rutnätstyp med T-korsningar, en annan del har säckgator. Husen är korta block åtskilda av genomgående trapphus med utgång både mot gatan och den bilfria gården. Fasaderna är slammat tegel. Exploateringen är relativt hög (0,5) och studier visade att insynen i de tätt liggande husen inte uppfattades som besvärande.“
Med ovanstående formulering står områdets betydelse klar.

Områdets gatunät och trafikföring

Till artikeln är en ritning bifogad visande en del av området med dess parkeringsstråk utmed Råbyleden. Detta är inte en slump. Parkeringsstråken är en intressant del av arkitekturen. De teorier som vid områdets tillkomsttid var förhärskande vad gäller trafik och trafiksäkerhet är väl uttryckta i områdesutformningen. Områdets sydöstra del har således gatusystem av rutnätstyp, där trafiken är enkelriktad. Den nordvästra delen fick ett säckgatssystem. Båda hade bilfria gårdar. Parkeringen hölls till största delen utanför området i dess parkeringsstråk utmed huvudlederna Råbyvägen och Vaksalagatan.

Synpunkter på program för Norra Kvarngärdet

Programmet för Norra Kvarngärdet visar byggnader längs lederna med ett djup på 10 respektive 12 meter och med vad man kallar gårdar på 8 respektive 12 meter.

• Området längs Vaksalagatan: Den nya byggnadens “gård” längs Gärdets Bilgata kommer att skuggas av det nya fyravåningshuset och vara alldeles för smal för att kunna användas för lekplatser m.m. Även de befintliga byggnadernas fasader kommer att skuggas under en stor del av året. Detta gör att platsen inte lämpar sig för bostäder vilket var programmets syfte. Vad gäller buller för den befintliga bebyggelsen är det inget stort problem. Mot Gärdets Bilgatan ligger nämligen uteslutande vardagsrum och kök. Sovrummen ligger mot gårdarna

• Området längs Råbyvägen:
Gården framför fyravåningshusen längs Thunmansgatan med en bredd på 12 meter är fortfarande för smal för att kunna ge en säker och bra lekmiljö, men den ligger i alla händelser mot sydost. En ny byggnad i det föreslagna läget kommer inte att skymma solen för de befintliga byggnaderna.

Konklusion

Föreningen Vårda Uppsala anser att stråket längs Vaksalagatan är för smalt för att användas för bostäder och att det föreslagna våningsantalet för högt. För stråket längs Rågbyleden är bredden gynnsammare men ändå inte tillräcklig för bra bostadsmiljö. Höjden är i detta läge inget problem..

För Föreningen Vårda Uppsala,
dag som ovan

Anna Nilsén Anders Bexelius
vice ordf styrelseledamot

angående program för förskola i Nåntuna. Dnr 2005/20006-1

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande:

Programmets syfteoch förutsättningar
Programmet har till syfte att utvärdera två alternativa lägen för uppförande av förskola, benämnda Nåntunavägen respektive Brodyrvägen.

Alternativ Nåntunavägen ligger i direkt anslutning till en huvud- och infartsgata, vilken trafikeras med ca. 3.000 fordon per veckomedeldygn (f/d). Nåntunavägen bildar här en T-korsning med Hemslöjdsvägen (ca. 1.650 f/d). Vidare gränsar alternativet till väg 255 (10.000 f/d) med trafikplats i form av rondell. Avståndet till närmaste busshållplats är ca. 300 m.

Alternativ Brodyrvägen ligger i direkt anslutning till matargatan Hemslöjdsvägen med ca. 1.650 f/d, vilken bildar en T-korsning med Brodyrvägen som har liten trafikmängd. Busshållplats finns i omedelbar närhet öster om föreslagen tomt. Tomten blir tudelad med den mindre delen belägen väster om och den större belägen norr om befintlig förskola, varför en samordnad lösning för disposition av de tre tomterna måste utredas.

Båda alternativen gränsar mot skogsdungar, ligger i anslutning till gång- och cykelbanor samt kan eventuellt i ringa grad störa Danmarksstigen.

Synpunkter
FVU finner att trafiksäkerhet och emissioner är på ett avgörande sätt särskiljande. Alternativet Nåntunavägen har därvidlag sådana brister att det bör utgå från vidare planering. Alternativet Brodyrvägen har minst lika god tillgänglighet. Här domineras problembilden av att kunna få en ändamålsenlig diposition av den tudelade tomtmarken. Då kommunen är markägare även till den mellanliggande förskolan, bör det vara möjligt att erhålla en samordnad lösning. Gång- och cykelvägen bör få den ändrade sträckning som anges i förslaget.

Mot bakgrund av ovanstående förordar Föreningen Vårda Uppsala, att förslagets alternativ Brodyrvägen går vidare till detaljplan och att alternativet Nåntunavägen avförs från vidare planering.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala som dag ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Vice ordförande Styrelseledamot

2005-09-14
angående program för del av kvarteret Idun, dnr 2004/20070-1

Styrelsen för Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av ovan nämnda programförslag och vill härmed anföra några synpunkter.

Föreningen ställer sig överlag positiv till en omdaning av kvarteret, men vill samtidigt föra fram några punkter dit särskilt uppmärksamhet bör riktas. Kvarterets relativt centrala läge samt dess miljö- och kulturhistoriska värde gör att planering och utformning av nya byggnader i kvarteret bör utarbetas med omsorg. Vi finner det glädjande att de två befintliga husen i kvarterets norra del ritade av Gunnar Leche och tidigare bland annat fungerat som kantin märks med planbeteckningens lilla q.
Angående Södergården och Västergården finner föreningen i enlighet med planförslaget, att de två byggnaderna, givet deras befintligt eftersatta skick, på tekniska och ekonomiskt försvarbara grunder kan ersättas av två nya byggnader. På grund av kvarterets läge i förhållande till stadskärnan anser vi även, att en ändring av den gällande detaljplanens våningshöjd om två till tre våningar är acceptabel. För att på ett passande sätt smälta in bland byggnaderna i den närmaste omgivningen bör dock höjden inte överstiga tre våningar.

Utformningen av byggnaden närmast Fyrisån bör särskilt beaktas:

• Dels bör den nya huskroppen inte komma för nära passagen. Det skulle kunna medföra att den upplevs som inkräktande och privatiserande på den befintliga gång- och cykelbanan. Den måste även fortsättningsvis framstå som tillgänglig för både gång- och cykeltrafikanter.

• Dels bör stor vikt läggas vid byggnadens yttre. Fyrisån är idag en del av stadens “finrum”. Fasaden längs med Fyrisån bör med andra ord utformas på ett sådant sätt att den uppfattas som visuellt representativ både för de gång- och cykeltrafikanter som färdas utmed Fyrisån samt för boende och besökare i det planerade kvarteret Fyrisvallen på motsatt sida av ån.

FVU ställer sig dock tveksam inför den tilltänkta höjden på huskroppen belägen vid Svartbäcksgatan. Trots att den sjätte våningen är indragen bör byggnadens höjd snarare begränsas till fem våningsplan för att mer anpassas till det bostadshus som ligger strax norr om den tilltänkta byggnaden.
Föreningen ser i sig inget hinder för en förtätning av det aktuella området som idag inrymmer en parkeringsplats, men efterlyser samtidigt framförhållning och långsiktighet både vad gäller planering och utformning av byggnader längs med Svartbäcksgatan. Dessa bör framarbetas utifrån en vision om hur framtidens Svartbäcksgata skall gestaltas, inte minst Svartbäcksgatans östra sida som idag rymmer en rad bensinstationer och diverse industrirelaterade verksamheter.

För Föreningen Vårda Uppsala,
dag som ovan

Anna Nilsén Anders Waxell
vice ordf styrelseledamot

2005-09-15
ang. detaljplan för kv Fyrisvallen, samråd, dnr 2001/20096-1.

I en tidigare skrivelse 2004 har Föreningen Vårda Uppsala motsatt sig att kv Fyrisvallen bebyggs. När ärendet nu åter blivit aktuellt, har vi, efter diskussion och viss tvekan, ändrat ståndpunkt, detta beroende på det stora behovet av nya bostäder men också den tilltalande grupperingen i planen, och framför allt den ganska generöst tilltagna parkytan. Dock bör man hålla i minnet, att all mark i det aktuella området i dag är parkmark och sålunda inte låta sig förledas av talet i planbeskrivningen om den nya parken.
Vi har dock en mycket allvarlig invändning mot den aktuella planen, och den handlar om stadsbilden och platsens förutsättningar. Hur ser det omgivande stadslandskapet ut? En- och tvåvåningsbyggelse i Eriksdal på andra sidan järnvägen. Fd Seminariets trädgårdstomt på andra sidan Ringgatan med tillbakadragna villor för vaktmästare och rektor. På andra sidan ån en- och tvåvåningsbebyggelse för äldreboende samt några längor radhus, också här tillbakadragna från årummets grönska. Fyrisskolans idrottsplan och parkering och därbortom den långa tvåvåningslängan. Till sist yttre Luthagens två-, tre- och fyravåningshus.
I den beskrivna omgivningen ställs abrupt in en u-formad byggnadsmur, som från utsidan är sex våningar hög, till stor del dessutom med en indragen sjunde våning. Gårdshusen är något lägre med sina fyra våningar och en indragen femte. I stadsbilden kommer den nya bebyggelsen att te sig oproportionerligt hög och klumpig. Stadsplanering kan väl inte bara vara att packa in så många lägenheter som möjligt – bristen på lägenheter är, får man förmoda, tillfällig, men stadsbilden kommer att bestå under bebyggelsens hela livslängd. Det är därför viktigt att se till helheten.
Ett alternativ med fyra våningar och en indragen femte samt gårdshus i tre våningar med indragen fjärde är vad omgivningen tål. Detta skulle utan tvivel innebära ett plus för
stadsbilden i området i förhållande till planen. Ytterligare ett plus vore om det ansträngt långa, tvåvåniga parkeringshuset skulle kunna kortas till samma längd som bostadshuset innanför och därmed släppa förbi årummets grönska på ett mer generöst sätt.
Den bro av de föreslagna som känns meningsfull är den som leder vidare i Ringgatan och Seminariegatan och ligger närmast järnvägsbron. I övrigt bör åns vattenspegel lämnas fri.

För Föreningen Vårda Uppsala,
dag som ovan

Anna Nilsén, vice ordf. PO Sporrong, 2:e vice ordf

2005-09-03
angående dpl för del av Bälinge-Nyvla 4:2, dnr 2003/20015-1.

Föreningen Vårda Uppsala betraktar Bälinge som en ort som på sikt bör utvecklas till en vad gäller service någorlunda självförsörjande kransort med ett befolkningsunderlag som medger detta och kan bära täta och goda allmänna kommunikationer med Uppsala. Av den aktuella planen framgår, att planförfattarna är inne på samma spår men inte tycker sig kunna förhindra att ännu ett stort stycke centralt belägen åkermark förvandlas till villatomter. Endast ett litet stycke mot Allmänningsvägen är reserverat för annan bebyggelse.
Föreningen har tidigare i ett par samrådsskrivelser framhållit vikten av att skapa ett stadsmässigt centrum i Bälinge, gärna nära kyrkan men på respektavstånd från denna, och vi uttryckte i samband med dpl för del av Bälinge-Ekeby 1:177 m fl., dnr 2003/20052-1 vår tillfredsställelse över den flerfamiljsbebyggelse som planerades för detta område. Vi vill här upprepa vår önskan om en mer stadsmässig bebyggelse för centrala delar av Bälinge, gärna med mark sparad för den centralt belägna servicebebyggelse som kan komma att behövas inom en inte alltför avlägsen framtid. Ett identifierbart centrum är redan nu önskvärt. Orten har än så länge en föga inspirerande karaktär av sovstad.
Föreningen ser det sålunda som synnerligen önskvärt, att Bälinge tillsammans med ett antal andra kransorter redan nu planeras på ett sätt att de kan bli lockande boendealternativ och därmed minska trycket på Uppsala stad. Det behövs en mer varierad bebyggelse med olika typer av boendemöjligheter. Vi skulle därför gärna se en omarbetning av föreliggande plan så att marken utnyttjas bättre, gärna flerfamiljshus kring en grönyta. Det rör sig om A-klassad jordbruksmark som får tas i anspråk endast om den tillgodoser väsentliga samhällsintressen. En förtätning in mot ortens centrum skulle berättiga ianspråktagandet av denna mark.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén
Vice ordförande

2005-09-03
angående dpl för del av Bälinge-Nyvla 4:2, dnr 2003/20015-1.

Föreningen Vårda Uppsala betraktar Bälinge som en ort som på sikt bör utvecklas till en vad gäller service någorlunda självförsörjande kransort med ett befolkningsunderlag som medger detta och kan bära täta och goda allmänna kommunikationer med Uppsala. Av den aktuella planen framgår, att planförfattarna är inne på samma spår men inte tycker sig kunna förhindra att ännu ett stort stycke centralt belägen åkermark förvandlas till villatomter. Endast ett litet stycke mot Allmänningsvägen är reserverat för annan bebyggelse.
Föreningen har tidigare i ett par samrådsskrivelser framhållit vikten av att skapa ett stadsmässigt centrum i Bälinge, gärna nära kyrkan men på respektavstånd från denna, och vi uttryckte i samband med dpl för del av Bälinge-Ekeby 1:177 m fl., dnr 2003/20052-1 vår tillfredsställelse över den flerfamiljsbebyggelse som planerades för detta område. Vi vill här upprepa vår önskan om en mer stadsmässig bebyggelse för centrala delar av Bälinge, gärna med mark sparad för den centralt belägna servicebebyggelse som kan komma att behövas inom en inte alltför avlägsen framtid. Ett identifierbart centrum är redan nu önskvärt. Orten har än så länge en föga inspirerande karaktär av sovstad.
Föreningen ser det sålunda som synnerligen önskvärt, att Bälinge tillsammans med ett antal andra kransorter redan nu planeras på ett sätt att de kan bli lockande boendealternativ och därmed minska trycket på Uppsala stad. Det behövs en mer varierad bebyggelse med olika typer av boendemöjligheter. Vi skulle därför gärna se en omarbetning av föreliggande plan så att marken utnyttjas bättre, gärna flerfamiljshus kring en grönyta. Det rör sig om A-klassad jordbruksmark som får tas i anspråk endast om den tillgodoser väsentliga samhällsintressen. En förtätning in mot ortens centrum skulle berättiga ianspråktagandet av denna mark.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén
Vice ordförande

050902

Arostornet AB
Box 1200
751 42 Uppsala

ang. planerna på Hamburgerbar i den nuvarande Rådhussalongen vid Stora Torget.

Via tidningar, Radio och TV har Föreningen Vårda Uppsala fått reda på att den nuvarande restaurangen i Ullrich & Hallquisths mer än sekelgamla byggnad vid Stora Torgets nordöstliga hörn avser att lägga om sin verksamhet och bli hamburgerbar inom hamburgerkedjan Max med den nuvarande ägaren som manager. Vi vänder oss nu med några synpunkter till Arostornet AB, som enligt uppgift äger fastigheten samt sänder skrivelsen för kännedom till byggnadsnämnden i Uppsala kommun,

Läget
Vad gäller läget vid Stora Torget är den planerade etableringen nog en fullträff för hamburger-kedjan, men för torget dessvärre motsatsen, så också för den vackra, gamla byggnaden. Torget är ju inte vilket torg som helst utan något av stadens representationsrum. Åtminstone var det tänkt så, när den nuvarande stadsplanen lades ut på 1600-talet och torget kom till. Torget har under 1990-talet upprustats och återfått sin renässanskaraktär genom att busskurerna flyttats, så att det visuella korset som uppstår i mötet mellan de fyra gatorna åter blivit synligt för ögat, och den ståtliga kandelabern, som stod där när seklet var ungt, har återfått sin plats som prydnad och markör på mitten av torget. Vid sekelskiftet 1900 byggdes ett antal ståtliga stenhus vid torget och gjorde rådhuset sällskap. Torgets nya ansikte gav glans åt staden och stadskärnan och talade om en ny självmedvetenhet. Det finns anledning att försöka bibehålla något av detta och helst öka representativiteten.

Verksamheten
Det nu aktuella huset tillkom 1902 och är med sin fasad en mycket vacker byggnad, ursprung-ligen ett bankhus men som även med sin nuvarande användning kommer fullt till sin rätt. Gamla städer brukar ju ofta ha en ”rådhuskällare”, vilket brukar innebära en restaurang med någorlunda hög standard. Vi har tyckt att den hittillsvarande verksamheten är ett bra och livande inslag i stadsmiljön. En förändring av denna verksamhet till hamburgerrestaurang innebär oundvikligen en degradering av miljön liksom också en förändring av publikens sammansättning. Med två snabbmatsrestauranger vid torget, tre om man räknar Rådhuscaféet, och ytterligare flera stycken på gågatorna nära torget, kan det knappast undvikas, att miljön kommer att domineras av en ungdomlig publik. Vår uppfattning är att man bör blanda ungdomsställena med sådana för vuxna, så att båda kategorierna har anledning att röra sig på torget och i dess närhet på kvällarna. Vi är ganska säkra på att det skulle påverka ordningen positivt. Vi skulle alltså helst se en fortsättning på nuvarande restaurangverksamhet eller kanske till och med en uppgradering av den, om en förändring av någon för oss okänd anledning måste till.

Skyltning
Någon skyltning av den typ som brukar åtfölja snabbmatsställen kan det inte bli tal om på detta ställe. Vi påminner gärna om den diskussion som föregick utformningen Saffets skylt snett över torget. Det var inte bara att hänga upp en skylt utan den måste anpassas till både huset och torgmiljön. Så blir det nu också med tanke på den känsliga fasaden.

Föreningen Vårda Uppsala hoppas få gehör för ovanstående synpunkter till fromma för stads-miljön.
För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, vice ordförande