Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2008-31-3
753 75 Uppsala

ang planprogram för Kraftledningsstråket. Dnr 3/20007.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra ett antal synpunkter.

Programförslaget

Syfte

Programmet ska utgöra underlag för fortsatt detaljplanering i området utmed båda sidor av Fyrislundsgatan inklusive kraftledningsstråket från Vaksalagatan till Fålhagsleden. Inriktningen på förändringen är att skapa ett mer stadsmässigt gaturum kring Fyrislundsgatan och att det tidigare ledningsområdet ska ge plats för bostadshus med inslag av handel, kontor och annan inte störande verksamhet.

Bakgrund

Programområdet ligger i Uppsalas östra del mellan en stadsdel – Sala backe – med rötter i 1950-talet och en stadsdel – Årsta – med rötter i 1960-talet. Här finns en blandning av stadsbyggnadsideal och bostäder med olika upplåtelseformer. Norr om området ligger Gränby Centrum – ett handelscentrum med en regional upptagning som planeras att bli större och eventuellt även innehålla en arena för bl.a. ishockey. Söder om området ligger Fyrislunds verksamhetsområde och handelområdet i Boländerna. Detta gör att programområdet har en betydande attraktionskraft.

Bebyggelse

Inom programområdet finns förutsättningar att genom gaturum och stadskvarter i stenstadens traditionella skala och täthet skapa en blandning av bostäder med olika upplåtelseformer kombinerad med verksamheter i bottenvåningarna. Detta är också utgångspunkten för det framlagda förslaget till förändring.

Den västra sidan om Fyrislundsgatan

Programmet innebär att väster om Fyrislundsgatan kan minst 500 nya lägenheter och cirka 8000 kvm nya lokaler för kommersiell verksamhet byggas med början tidigast 2010. Det innebär att cirka 1 000-1 200 nya invånare kan komma att flytta in i Sala backe där det idag finns 9492 personer vid senaste årsskiftet.

Längst i norr föreslås bebyggelsen innehålla lokaler för verksamheter och försäljning nära knutna till Gränby Centrum.

Därefter föreslås bostadsbebyggelsen få dominera. Även i den södra delen dominerar bostadsbyggandet och avslutas med en mindre grupp stadsradhus eller stadsvillor i två våningar. För att få en levande stads- och gatumiljö måste bostadskvarteren innehålla lokaler för verksamhet i bottenvåningarna. Särskilt gäller detta i korsningspunkterna mellan Fyrislundsgatan och tvärgatorna in mot Sala backe.

Den östra sidan om Fyrislundsgatan

Hur stor en framtida utbyggnad kan bli på den östra sidan Fyrislundsgatan är oviss och helt beroende av fastighetsägarnas vilja. Den komplettering på östra sidan som kan komma snabbare gäller områdena kring Årsta Centrum och vid kvarteret Cikorian där kommunen respektive Uppsalahem AB är markägare. I och omkring Årsta Centrum kan kommersiella lokaler får ett större inslag. Här kan kontors- eller kommersiellt inriktad bebyggelse medges. Ett högre hus som markerar centrumbildningen kan prövas.

Den östra sidans befintliga bostadsbebyggelse är mycket funktionsuppdelad dvs. det finns förutom i Årsta Centrum mycket få lokaler ute i bostadsmiljön. För att motverka ensidigheten bör den eventuellt tillkommande bebyggelsen innehålla lokaler i bottenvåningen eller i sin helhet vara för handel – eller kontorsändamål.

De nya områdena föreslås bebyggas med stenstadens bebyggelsestruktur dvs 4-6 våningshus med lokaler i bottenvåningarna. Bostadsgårdar föreslås slutna mot Fyrislundsgatan för att kunna skapa bullerskydd. Området kring Årsta Centrum föreslås bli områdets tyngdpunkt med ett eller flera högre hus. Där kan med fördel verksamhetslokaler tillkomma.

Trafik

Trafiken ökar. Öppnandet av ny E4 förändrar i vissa delar trafikflödet i området. Trafikprognosen i översiktsplanen fram till 2020 visar en mindre ökning på Fyrislundsgatan från 18 000 till 20 000 antal fordon/dygn (f/d).

Utökningen av Gränby Centrum och handeln i Boländerna tillsammans med den tydligare kopplingen mellan Österleden och Fyrislundsgatan kan bidra till större trafikmängder än prognostiserat.

a.. Fyrislundsgatan förblir en huvudgata i trafiksystemet men förändrad till en stadsmässigt utformad gata med boulevardkaraktär.
b.. Johannesbäcksgatan byggs om och Näckrosgatan kompletteras.
c.. Verkmästargatan, Murargatan och Gröna gatan ansluts till Fyrislundsgatan.

Grönstruktur

De gröna inslagen kommer även i fortsättningen att ha en framträdande roll. Källparken och Årsta parken föreslås att rustats upp som värdefulla delar även för nytillkommande bebyggelse.

Grönkorridorerna ut mot naturområdena österut görs lätt tillgängliga. Ett nytt grönområde med bollplaner och kolonilotter föreslås omedelbart norr om Alrunegatan som kompensation för den parkmark som tas i anspråk i kraftledningsstråket. Mindre gröna ytor – parker – föreslås dels öster om den befintliga förskolan och dels i anslutning till de två tvärgående gc-stråken bl.a. väster om Årsta centrum. Alléplanteringarna längs Fyrislundsgatan föreslås bli kompletterade och förstärkta med nya träd i mittremsan.

Preliminär miljöbedömning

Planprogrammet utgör ett underlag för att kunna göra en bedömning av miljöpåverkan och om det är fråga om betydande miljöpåverkan.

Stadsbyggnadskontoret gör inledningsvis bedömningen att betydande miljöpåverkan kan föreligga avseende buller och luft. I övrigt bedöms programmet vara förenligt med översiktsplanen.

Programmet berör riksintresse för kulturmiljövården Miljöbalken 3 kap. 6§ samt områden som översiktsplanen i definierats som särskilt värdefulla kulturmiljöområden eller bebyggelsemiljöer.

Programförslaget bedöms dock inte medföra någon betydande påverkan på dessa intressen. Den nya bebyggelsen är i volym och skala anpassad till den befintliga. Ambitionen är att stor hänsyn ska tas till kulturvärdena. Vad det gäller rekreation och friluftsliv är programmets syfte att såväl utveckla befintliga parker som att ersätta kraftledningsstråkets gröna volym med en ny liten park vid Alrunegatan. I det fortsatta arbetet ska solstudier och dagvattenutredning göras.

Avgränsning av preliminär miljökonsekvensbeskrivning

Följande miljöfrågor har bedömt som mest relevanta att belysa i en miljökonsekvensbeskrivning:

a.. Buller
b.. Luftutsläpp
Bedömningen är preliminär och såväl buller- som luftstudierna måste uppdateras avseende följande innan slutligt ställningstagande kring betydande miljöpåverkan kan tas:

a.. Trafikmängderna för Fyrislundsgatan bedömt i ett framtida scenario med 25-30 000 fordon/dygn med bakgrund i den utveckling som pågår i såväl Gränby som Boländerna.
b.. Olika sektionsmått för Fyrislundsgatan och hur detta påverkar buller och luftnivåerna.
Programmet för Kraftledningsstråket är övergripande och behandlar till största delen mark som redan är bebyggd eller planlagd. Den typ av förändringar som föreslås i programmet bedöms inte ha någon betydande påverkan på miljön i PBL:s mening. Programmet för Kraftledningsstråket bedöms utifrån de mål för stadsutvecklingen som ställts upp i översiktsplan för staden.

RIKTLINJER FÖR PLANLÄGGNING I OLIKA DELOMRÅDEN

Nedan redovisas de olika delområdena, vilka avses få individuella riktlinjer vid detaljplaneringen. Delområdena har sammanförts i geografiska och funktionella stadsdelsområden, delområden A-D, trafikområden och parkområden.

a.. Stadsdelsområde A (delområden B1-B3 ). Gränby Centrum/Vaksalagatan och miljön kring Vaksala kyrka
b.. Stadsdelsområde B (delområden B4-B6; BK1-BK2 ). Området mellan Alrunegatan och Årsta Centrum
c.. Stadsdelseområde C (delområde BK3). Årsta Centrum
d.. Stadsdelsområde D (delområden B7-B9; BK4-BK 5 ). Område söder om Årsta Centrum
e.. Trafikområden (delområden T1-T3). Fyrislundsgatan, Johannesbäcksgatan och Näckrosgatan
f.. Parkområden (delområden P1-P4)
– Källparken,

– Parkområdet vid Källparksgatan

– Årsta parken

– Område norr om Alrunegatan

Föreningens synpunkter

FVU ser synnerligen positivt på intentionerna och sättet att åstadkomma en stadsläkning och sammanlänkning av stadsdelarna Salabacke och Årsta. Här har författarna dessutom satt planområdet i sitt sammanhang med omgivande bebyggelseområden (bostäder, handel och verksamheter) på ett förtjänstfullt sätt. Programförslaget speglar en ambition att skapa bostäder med balanserande upplåtelseformer, handel, service och utemiljöer. Samtidigt har man framfört en problembild avseende trafikbelastningarna med åtföljande påverkan av utsläpp och övriga emissioner. Synpunkterna kommer därför huvudsakligen att utgöras av förstärkningar av förslagets intentioner. Detta utifrån aspekten att Fyrislundsgatan kommer att bli en för staden unik gata (möjligen även nationellt), genom sin roll som perifer tvärförbindelse mellan två regionala handelsområden och omgiven av tunga områden för bostäder och verksamheter.

Bebyggelse

Föreslagen exploatering är acceptabel om kommande detaljplaner verkligen begränsar byggnadshöjden till fyra våningar med något enstaka inslag av maximalt sex våningar. Då det trots allt inte handlar om innerstadskvarter, bör byggnadskropparna kunna placeras något glesare (än antytt i illustrationerna), så att små kvartersparker kan anläggas (gäller speciellt delområde B7). Tillämpningen av mixed-use är utmärkt.

Trafik och kollektivtrafik

I programförslaget påpekas att trafikvolymerna på Fyrislundsgatan kan komma att uppgå till
25 000 – 30 000 fordon per dygn, vilket kommer att påverka boendemiljön kring gatan. Kommunen har uttalat ambitionen att utsläppen skall minska med 30% till 2020 (jämfört med 1990) och att kollektivresandet skall öka med 50% till 2014. Kommunen har nyligen framhållit att den fortsatta stadsplaneringen skall innefatta ytavsättningar för spårburen kollektivtrafik. Här föreligger ett utsökt tillfälle att bidra till förverkligandet av dessa utfästelser genom att skapa förutsättningar för framtida kollektivtrafik med stomlinjer (först buss, senare spårväg) på egna körfält. En första etapp kan vara att vidga gaturummets bredd med ytterligare 5 meter jämfört med den föreslagna så att dessa körfält får plats. Med spårväg kan dessa läggas i mittremsans breddade gräsmatta, som då bidrar till att skapa en grön boulevard. Stomlinje längs hela Fyrislundsgatan till City dels via Gränby Centrum/Vaksalagatan och dels via IKEA/Boländerna skulle med stor sannolikhet vara mycket attraktiv och där spårväg skulle förhöja stadsmässigheten ytterligare. Ytterligare radiella stomlinjer och/eller kompletteringslinjer som korsar Fyrislundsgatan skapar noder för byten för ett flertal resrelationer.

Viktigt är även att stadsdelarnas tillgänglighet med cykel säkras utan hindrande barriärer. Utöver vad som sägs i programmet bör det betonas att cykelstråk skall anläggas på båda sidor längs hela Fyrislundsgatan.

Grönstruktur och miljömål

Föreningen finner att programmets tilldelningen av grönytor är acceptabel, under förutsättning att vad som ovan påpekats under bebyggelse angående kvartersparker beaktas. Med hänvisning till synpunkterna ovan avseende kollektivtrafik och cykel samt indragning av husliven väster om Fyrislundsgatan, bör miljömålen på ett realistiskt sätt kunna uppfyllas.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080319
753 75 Uppsala

ang program för Gränby Centrum och arena, diarienr 2007/20028

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av ovannämnda samrådshandling och vill anföra följande:

Programmet

Beskrivningen är 53 sidor lång och kompletteras av en miljökonsekvensbeskrivning på 48 sidor. Skrivningen är alltför omfångsrik, med många omtagningar, vilket gör det svårt för läsaren att hålla fokus på de övergripande frågorna.

Förutom Gränby Centrum och Gränby Arena avhandlas också en omfattande ny bebyggelse för bl.a. handel och idrottsändamål söder om Bärbyleden samt mellan Österleden och nya E4.

Dessutom avhandlas en kraftig utvidgning av Gränby sportfält och en återvinningsstation norr om det nybyggda vattenverket.

Föreningen koncentrerar sig på Gränby arena och dess koppling till Gränby centrum.

Förläggningen av arenan till Gränby centrum känns rätt bl.a. med tanke på samnyttjande av de mycket stora parkeringsytorna som krävs. Mönstret med den kommersiella kopplingen känns igen bl.a. från Globenområdet i Stockholm.

Kristiska synpunkter

Tre alternativ sägs vara prövade, varav två avfärdas som oacceptabla på ungefär en sida av de 53. Det är ju märkligt, att man i detta tidiga skede inte presenterar fler möjliga alternativ.
Föreningen kan inte acceptera det så kallade programförslaget, det enda som anses möjligt i beskrivningen, då det kraftigt inkräktar på en av de skyddade tallbackarna, som ur flera synvinklar bedömts ha ett stort värde.

Som artrik naturmark är den tänkta platsen för arenan en del av skyddsområde VAK28, och dessutom en del av skyddsområdet för den större vattensalamandern. Brynet och silhuetten har ett stort värde för landskapsbilden. Men framför allt – salamandern i all ära – är marken viktig som rekreationsmiljö och närnatur i en stadsdel som i övrigt saknar sådana kvalitéer.

Här finns också belagda fornminnen som förstörs. Oklarhet råder dessutom om de hydrologiska konsekvenserna av den omfattande bergschakt som förslaget kräver.

Konklusion

Föreningen Vårda Uppsala anser. att en seriös utredning av alternativ där dessa negativa konsekvenser undviks måste göras. Kanske i första hand ett läge mellan programförslaget och det s.k. Österleden syd, som ligger omedelbart öster om Gränby centrum. Detta läge kan göras möjligt genom att Marknadsgatans anslutning till Österleden dras i en S-båge norrut längs den värdefulla tallbackens bryn.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, ordf PO Sporrong, v ordf

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080312
753 75 Uppsala

ang. dpl för del av kv. Örtedalen, (Dnr 2006/20068-1)

Föreningen Vårda Uppsala ser med tillfredsställelse att tomten 4:10 i kv. Örtedalen i hörnet Kungsgatan – Skolgatan nu kommer att bebyggas. Ett sår i stadsbilden kommer att läkas när kvarteret med Linnéträdgården sluts. Planområdet gränsar till byggnader med stort kulturhistoriskt värde. Linnéträdgården är, tillsammans med andra Linnéminnen, föreslagen som världsarv, så det är viktigt med en grannlaga behandling av ärendet. Så känns också intentionerna i planen.

Först om grundläggningen. Är en miljöbedömning verkligen onödig? Man behöver ju schakta för garage och kommer då under grundvattennivån. Visserligen står redan grannhuset där med sin källare, men utom det finns i kvarteret Linnéträdgårdens orangeribyggnad samt ett 1700-talshus. Man har aldrig rotat i marken tidigare. Under grundvattennivån har man funnit svavelhaltig lera, högre halt än riktvärdet. I prover ur en borrpunkt har man funnit cancerogena ämnen över riktvärdet. Garaget skall utföras som en vattentät bassäng, och husets dränering läggs ovanför 1,5 meters djup. Konsekvenserna av denna djupschaktning kan inte bara lämnas åt fromma förhoppningar.

Om huset. I förhållande till gällande plan av 35-11-15, som medger en byggnadshöjd på fyra våningar, vill man öka våningsantalet med en, om än indragen, femte våning. Därvid kommer byggnadshöjden att linjera med grannhuset åt Kungsgatan. Vid Skolgatan trappas hushöjden ner något “för att möta Klosettpalatset på ett fint sätt”. Då avslutas den femte våningen ett gott stycke ifrån, och en 3m terrass bildas. Det är önskvärt att man håller en lägre skala vid Skolgatan hela vägen nere mot Svartbäcksgatan, och kanske kan man sluta de översta våningarna ännu ett stycke ifrån.

För att möjliggöra gångtrafik ska själva hörnet på hörnhuset fasas av till en höjd av minst 4,5 m. I bottenvåningen planeras för butiker med en bjälklagshöjd av 3,5 m. Det kommer att liva upp och göra Kungsgatan mera stadsmässig. Det skulle vara bra om hörnet avfasades ända upp. Här är infarten till Uppsala city från norr, och det är fint att annonsera hörnet och därtill få en generös platsbildning med Linnéskolan och Mikaelsparken.

Fasaden mo t Linnéträdgården. Fasaderna ska vara av puts. Åt trädgårdssidan föreskrivs en mörkare färgton som bildar bakgrund till och framhäver orangeriets vithet, ett viktigt föreläggande. Balkonger är tillåtna att sticka ut 2m. Omsorg bör läggas på utförandet av denna fasad med sina balkonger och att denna, liksom hörnet, får en hög arkitektonisk kvalitet.

Vegetation. Det är bra att i planen föreskrivs att nya träd plantera vid gränsen mot Linnéträdgården så att en trädridå omramar orangeribyggnaden så att den nya fasaden inte tillåts dominera utan skymtar glimtvis.

Mikaelsparken blir den närliggande kvarterspark som behövs för alla dessa nya bostäder. Den ligger nära. I och med denna nybyggnad blir det ännu angelägnare att bevara Mikaelsparken.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Dahlberg
Ordförande Bitr sekreterare

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080309
Stadsbyggnadskontoret
753 73 Uppsala

angående detaljplan för kv. Torget Dnr 2004/20057-1. Utställningshandling.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har med förvåning tagit del av rubricerad utställnings-handling och ber att, eftersom förslaget går stick i stäv med det som föreningen trodde vara resultatet av samrådet, få avge en del kritiska synpunkter. Dessa sammanfaller till stor del med dem föreningen avgav i samband med detaljplaneförfarandet,

Syfte

Programmet har till syfte att möjliggöra en påbyggnad av befintlig kontors- och affärsbebyggelse med ytterligare kontorslokaler samt bostäder.

Förutsättningar

• För planområdet gäller ÖP för Uppsala stad 2002, där området anges som stadsbygd.

• Gällande detaljplan PL 34D ger möjlighet till handel i en till fyra våningar.

• Angränsande parkmark, Klosterparken, består av rester efter ett franciskankloster. Byggnadernas läge och form är markerade med murar och stenläggning tillsammans med pergolor och växtlighet.

• Befintlig bebyggelse inom planområdet ritades 1965 av Haubro Nielsen arkitektbyrå AB, Stockolm. Byggnaden ingår i den ännu inte färdigställda inventering av kulturarv som pågår i ett samarbete mellan Länstyrelsen, Upplandsmuseet och Uppsala kommun. Preliminärt kommer byggnadens särdrag i form av släta, ljusa fasader med mörka fönsterband att beskrivas som värda att beakta vid eventuell ombyggnad.

Förslag till ny detaljplan

Förslaget sägs i den aktuella planen innebära, att en byggnad i upp till fem våningar placeras på en befintlig tvåvånig butiksdel mot parken och Klostergatan samt att en från gatan indragen påbyggnad i två våningar placeras längs Svartbäcksgatan. Den tillhörande plankartan anger däremot en tillåten byggnadshöjd på upp till åtta våningar (max 35,5 m) respektive sex våningar (max 31,5 m). De nya byggnadernas gestaltning skall anpassas till den befintliga byggnadens moderna formspråk. Påbyggnaden längs Svartbäcksgatan kommer att inrymma kontor, medan den höga byggnaden mot Klostergatan och Klosterparken föreslås innehålla hyresbostäder.

Föreningens synpunkter

Föreningen finner att detaljplaneförslaget inte förändrats i någon betydande omfattning efter samrådsyttrandena till utställningsförslaget och måste därför med ökat eftertryck framföra de tidigare invändningarna.

Förslaget utgör ett omfattande ingrepp i en känslig stadsbild, speciellt mot Klostergatan och Klosterparken. Samtidigt ligger planområdet i den kommersiella delen av stadskärnan med åtföljande expansionstryck och intentioner angående anpassning till de behov som stadens utveckling medfört sedan byggnaden uppfördes för 40 år sedan. Föreningen inser, att en viss förtätning av City kan vara nödvändig för att öka attraktiviteten och utbudet av kommersiella lokaler. Det är dock av synnerlig vikt att denna förtätning planeras och genomförs med respekt för befintliga miljöer och att siktlinjer mot stadens karaktärsbyggnader, i detta fall Domkyrkan med omgivande bebyggelse, beaktas.

Föreningen framhåller, att den inte generellt motsätter sig högre bebyggelse, vilket kan verifieras genom en hel del remissyttranden. Men dessa gäller uteslutande miljöer där sådan bebyggelse kan passa in och tillföra ett gestaltningsuttryck i sin omgivning.

Den föreslagna tvåvåniga påbyggnaden längs Svartbäcksgatan är okontroversiell. Den höga påbyggnaden mot Klostergatan och Klosterparken medför däremot ett oacceptabelt intrång i såväl gaturummet som parkmiljön. Dessutom bryts siktlinjen från Svartbäcksgatan längs Klostergatan mot Domkyrkan och en påtaglig obalans uppstår i det idag vackra och harmoniska gaturummet. Det bör tilläggas, attkvarterets inre för närvarande bildar en synnerligen välkomponerad ensemble av byggnader, där också den i sen tid tillagda institutionsbyggnaden bidrar till det estetiskt värdefulla intrycket. Påbyggnaden kommer att upplevas som ett punkthus och därmed en visuellt främmande kropp i förhållande till sin närmiljö. Höjden på den utskjutande byggnaden mot Klostergatan har ursprungligen med all säkerhet begränsats till två våningar just för att behålla utsikten mot domkyrkotornen (se övre bilden sidan 3 i planen).

I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) anges, att den höga byggnaden kommer att bli en del av stadens silhuett, men att den inte kommer att konkurrera med Domkyrkan, Carolina och Slottet. Det senare kan ifrågasättas. Vidare anges att byggnaden inte blir synlig från så många håll. Men, att negligera påverkan på den närmast omgivande stadsbilden, i form av skalbrott och förlust av siktvinklar mot Domkyrkan, ter sig förvånande för att inte säga oacceptabelt.

Rent allmänt sett borde medborgarna, om en högre exploatering än hittills tillåts, kunna förvänta sig, att för de centrala fastigheterna också en gatu- och grändmiljö skapas med mycket större trivsel och högre arkitektonisk nivå än vad som förverkligades under andra hälften av 1900-talet, då ett ekonomiskt betingat förändringstryck liknande det idag, förelåg.

Oftast är det positivt att stadskärnan tillförs bostäder, men i detta fall och i anslutning till ett kommersiellt A-läge torde det rimligen vara fördelaktigare att utnyttja läget för verksamheter, speciellt som den kontroversiella utformningen av bostadsbyggnaden endast är en följd av viljan att göra lägenheterna så attraktiva som möjligt och därmed också öka den pekuniära fördelen med projektet.

Omdaningen avseende skala och gestaltning av planområdet riskerar att bli vägledande för kommande detaljplaneförslag gällande City i allmänhet och de närmaste kvarteren i synnerhet, varför det är ytterst angeläget att planärendet bereds utifrån intentioner om hela stadskärnans framtida funktion, disposition och utformning. Föreningen motsätter sig en utveckling av det slag som det aktuella projektet förebådar, innebärande uppstickande och främmande element i en annars harmonisk stadsbild.

För att möta kommunens och marknadens intentioner om framtida ökning av handel och service i ett expanderande City och samtidigt beakta stadsbilden, anser föreningen att planområdet kan tåla ett måttligt ökat exploateringstal. Den indragna påbyggnaden längs Svartbäcksgatan kan få uppgå till högst tre våningar plus en ytterligare indragen teknikvåning, under följande premisser:

a.. Skuggbildningen på Svartbäcksgatan beaktas.

b.. Avslutet mot Klostergatan blir indraget så att vyn från Svartbäcksgatan / Klostergatan mot Domkyrkans båda torn inte skyms.

c.. Material och gestaltning håller högsta kvalitet, inte minst mot Klosterparken som härigenom får en östlig fond i form av en fasad med sex våningars höjd.

d.. Mot parken skall teknikvåningen vara indragen så långt som möjligt.

e.. Ingrepp i Klosterparkens utbredning, funktion och gestaltning får inte göras i något avseende.

Sammanfattning

• Föreningen Vårda Uppsala (FVU) finner, att föreliggande detaljplaneförslag inte beaktar anpassning till omgivande bebyggelse och möjligheter till utsikt mot en klassisk Uppsalavy. Utsikten utgör ett värdefullt avbrott i den omgivande kommersiella miljön.

• FVU ställer sig inte avvisande till en måttlig förtätning av stadskärnan för att främja attraktiviteten och utbudet samt är öppen för ett omarbetat förslag med uppemot samma tillskott av lokalyta men där höghusdelen med bostäder strukits.

• Föreningen anser, att resultatet av den pågående inventeringen av det moderna samhällets kulturarv bör inväntas, och att ett helhetsgrepp bör tas på hanteringen av stadskärnan. Bebyggelsen i Uppsalas stadskärna är med sin måttliga skala idag närmast unik för en stad av Uppsalas storlek och en raritet att värna om. Med sin bebyggelse, väl proportionerad till
gatubredden utgör stadskärnan i sitt nuvarande skick en ljus och trivsam stadsmiljö. Med den måttliga förtätning som FVU i detta yttrande förordar, kan dessa kvaliteter behållas. Det planerade höga punkthuset skulle påtagligt påverka skuggbildningen, i synnerhet mot Klostergatan.

• FVU ställer sig skarpt avvisande till rubricerat utställningsförslag men ser gärna ett omarbetat förslag som bättre kombinerar ett lokaltillskott med en anpassning till omgivning och hänsyn till utsikt mot en klassisk stadssilhuett.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080228
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Nyby Centrum (dnr 2004/20088-1)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med
anledning härav framföra följande synpunkter.

Planens syfte:
Detaljplanen syftar till att planlägga fastigheten för bostadsbebyggelse i för senior- och vårdboende.

Placering och dagens bruk:
Planområdet är beläget mitt i stadsdelen Nyby i Gamla Uppsala och är planerat som dess stadsdelscentrum med affärer och lokaler för närvård. På fastigheten finns idag centrumbebyggelse i en våning från 1970-talets början. Verksamhet som fortfarande finns inom detaljplansområdet är Nyby fritidsgård.

Några viktiga punkter i planen enligt Föreningen vårda Uppsala:
• Planen avser att skapa vård- och äldreboende i Nyby. Därmed följer den kommunens äldrepolitiska program att dessa former av boende ska lokaliseras till befintliga bostadsområden
• Den planerade bebyggelsen som föreslås i planen ska tillåtas i en höjd av fyra våningar
• Planen avser att bibehålla tillgänglighet på gator gång- och cykelvägar i kvarteret
• Bostadsbebyggelsen föreslås bli kompletterad med centrumfunktioner i bottenvåningen för närservice
• I planen ges endast utrymme för mindre lokalbussar

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter och kommentarer till planen:
Föreningen vårda Uppsala anser att det är beklagligt att centrumanläggningarna i bostadsområden uppförda under 1960- och 1970-talen försvinner eller byggs om för annan verksamhet. Dessa centrum uppfördes som en viktig komponent för stadsdelens vardagsliv och gav också möjlighet till en närservice i området. Att idag ingen verksamhet bär sig i anläggningen är beklagligt men det är därför av stor vikt att det i planen möjliggörs för kommersiell närserviceverksamhet i bottenvåningarna i den nya bostadsbebyggelsen. Exploateringen av planområdets yta är också relativt stor varför vi också ser det som väsentligt att innergårdar och närområde förblir offentliga i möjligaste mån. Bebyggelsen avses tillåtas upp till fyra våningar. Därmed kommer skalan och förtätningen av området bli stor. Att dra ner våningsantalet till två eller tre våningar skulle ge ett luftigare och trivsammare område. Föreningen vårda Uppsala anser att detaljplanens och Uppsala kommuns äldrepolitiska program som strävar efter att vård och äldreboende placeras i stadsdelarna är berömvärt. Det är av stor vikt för alla bostadsområden att det finns en blandad åldersstruktur. Det kan ses som ett mervärde för stadsdelslivet och alla boende i området. Därmed stöder vi också intentionen att få in denna form av boende i området.

• FVU anser att områdets offentliga rum beaktas och förstärks i planområdet. FVU anser det av vikt att den skyddade innergården i den nya bostadsbebyggelsen förblir offentlig mark. Annars kommer det offentliga rummet i området begränsas i allt för hög grad.
• FVU anser att en sänkning av den föreslagna bebyggelsehöjden med en eller två våningar skulle gynna områdets karaktär, behålla en del av originalplanens intentioner och ge ett luftigare och trivsammare närområde.
• Det är också av yttersta vikt att det skrivs in i planen att bottenvåningarna i bebyggelsen ska kunna upplåtas till kommersiell närservice. I området är närservicen i form av mindre affärer dålig. Att skapa möjligheter för nya affärer att lokaliseras i byggnaderna är av vikt för såväl den nya bebyggelsen som kringliggande bostadsbebyggelse.
• FVU önskar att man ser över i planen möjligheterna för kollektivtrafiken att i en framtid ta sig fram till stadsdelens mitt.

Föreningen vårda Uppsala har som redovisats vissa synpunkter på planen men finner intentionen i att föra in äldre- och vårdboende i området som mycket berömvärd.
För Föreningen vårda Uppsala