Föreningen Vårda Uppsala
Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2015-01-30
753 75 Uppsala
Ang. detaljplan för Ekhagen/Adolfsberg, Uppsala kommun. Dnr 2012/20167. Samråd
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande samrådssynpunkter över rubricerade förslag.
FVU:s synpunkter
FVU är positivt inställd till en utbyggnad av Storvreta. Däremot är det beklagligt att kommunen fortsätter att bygga ut kransorterna med villaområden med låg exploateringsgrad. I samrådshandlingen står det att området ska byggas i enlighet med trädgårdsstadens ideal. Planen visar ett slingrande gatunät anpassat efter terrängen vilket stämmer väl överens med äldre trädgårdstäder. I övrigt finns det dock inte mycket i planförslaget som påminner om en trädgårdsstad.
Ett vanligt fel som ofta görs idag är att blanda ihop det tidiga 1900-talets trädgårdsstäder och villastäder. De senare är lågt exploaterade villaområden medan trädgårdsstäderna har en betydligt högre exploateringsgrad. Några viktiga kriterier för trädgårdsstaden är
- en blandning av olika bostadstyper (kedje-, rad- och parhus samt låga flerbostadshus)
- olika upplåtelseformer
- tydliga gaturum genom att husen placeras i gatuliv eller innanför en smal remsa av förgårdsmark med avgränsande häck
- en väl samlad liten tomtyta vilket möjliggörs genom husens placering nära gatulivet
- en samordnad arkitektur som gör området till en sammanhållen arkitektonisk helhet.
Goda moderna exempel är t.ex. Norby trädgårdsstad i Uppsala, Tullinge trädgårdsstad och Lomma hamn. I det senare området har en exploateringsgrad på 0,6 uppnåtts, d.v.s. ca tre gånger högre än ett område med villor på tomter på minst 800 m². En trädgårdsstad är således något som skiljer sig avsevärt från planförslaget men som skulle vara lämplig i området. De moderna trädgårdsstäderna har snabbt blivit mycket efterfrågade som boendemiljöer på grund av den höga kvalitet i stadsmiljön som kan uppnås utifrån de angivna kriterierna.
I planförslaget framhålls de goda kommunikationerna med en busslinje som kommer att trafikera huvudgatan och gång- och cykelvägar som leder till Storvreta centrum och tågstation. Dessa förutsättningar gör det möjligt att bo i området utan att vara beroende av bil. Ändå planeras endast för villor och parhus på stora tomter. Varför inte uppföra låga flerbostadshus längs med huvudgatan? På så sätt skulle både ungdomar och äldre Storvretabor kunna få tillgång till bostäder som är anpassade efter deras behov. Området skulle då få en blandad ålderstruktur istället för att som nu endast locka till sig barnfamiljer. FVU har kontaktats av boende i Storvreta som är bekymrade över att inte som äldre kunna bo kvar i orten eftersom det finns så få lägenheter i flerbostadshus.
Om husen ligger närmare den främre tomtgränsen skulle tomterna kunna minskas till ca 500 m² istället för planförslagets minst 800 m² utan att den användbara tomtytan skulle minska. En större andel kopplade småhus i form av rad- och parhus, mindre tomter och en småskalig flerbostadsbebyggelse längs huvudgatan skulle innebära att man kan öka antalet bostäder från 300 till 500–600 bostäder, vilket skulle ge ett bättre underlag för kollektivtrafik och den service som idag finns i Storvreta centrum.
Angående husens utformning anges endast våningstal och maxareal. FVU anser att det är av stor vikt att området får en harmonisk bebyggelse med sammanhållet arkitektoniskt uttryck och inte, som ofta är fallet, blir en provkarta över de kataloghus som råkar vara populära vid tiden för uppförandet. Därför bör det finnas planbestämmelser eller bifogas ett gestaltningsprogram för viktiga arkitektoniska huvuddrag i bebyggelsen.
Avslutningsvis vill föreningen framhålla att planförslaget innehåller flera positiva delar såsom vägnätet som är anpassat efter terrängen, det generösa parkområdet med plats för lekpark och bollplan och att det planeras för en centralt placerad skola och förskola.
Sammanfattning
Uppsala expanderar kraftigt och det är angeläget att expansionen inte enbart sker i de centrala delarna eller i form av glesa villaområden i kransorterna och utspridda villor på landsbygden. Kransorterna måste växa för att få underlag för service och kulturaktiviteter och bli levande samhällen. Därför är det positivt att Storvreta växer. Föreningen anser dock att planförslaget bör arbetas om så att marken används mer yteffektivt och att främst flerbostadshus och tät småhusbebyggelse bör ingå i området, enligt trädgårdsstadens ideal. Det är dessutom av yttersta vikt att området får en enhetlig gestaltning och inte blir en provkarta över olika kataloghus.
För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,
Kristina Berglund Anna Micro Vikstrand
Ordförande Styrelseledamot