Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080609
753 75 Uppsala

ang. dpl för del av Rörby, Bälinge. Uppsala kommun. Dnr 2006/20034-1.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anser att det är positivt att Bälinge utvecklas med fler bo-städer, vilket ger mera underlag för service och förhoppningsvis även annan verksamhet som bidrar till att orten inte får sovstadskaraktär. Härigenom får Bälinge ökad attraktionskraft för bosättning och etablering men även som lokalt centrum för den omgivande landsbygden. Bä-linge bör härigenom kunna bli ett alltmer intressant alternativ till staden för dem som vill bo och kanske även arbeta i en lugn småskalig miljö med närhet både till staden och till lands-bygden.

Bälinge har många kvaliteter förutom närheten till Uppsala. Bebyggelsen är genomgående låg och relativt samlad. Inslag av rad-, kedjehus och flerbostadshus möjliggör en blandning av olika hushållstyper och ger också stadga åt stadsbilden. Lokalgatorna kantas ofta av häckar, ibland även av träd, och det finns anordningar för att minska trafikens hastighet. Gång- och cykelvägnätet är väl utvecklat i stora delar av orten. Bussförbindelsen till Uppsala har god turtäthet och orten har viss service – dagligvarubutik, skolor, bibliotek, fritidsgård, sporthall, fotbollsplaner, friluftsbad, golfbana m.m. Det finns alltså goda förutsättningar att bygga vida-re på.

Stadsmiljön i den centrala delen av Bälinge har dock stora brister. Det första som möter blicken är en källsorteringsanläggning. Dagligvarubutiken är inrymd i en nerklottrad byggnad omgiven av ödsliga stora asfaltytor. Om ambitionen är att öka Bälinges attraktionskraft borde den första åtgärden vara att utveckla detta ortscentrum med viss kompletterande bebyggelse – helst flerbostadshus eller grupphus, planteringar, varierande markbehandling, ordnad parker-ing, belysning, genomtänkt skyltning m.m. Givetvis måste sådana kompletteringar ske med stor respekt för miljön kring kyrkan med dess mur och angränsande äldre byggnader. Härige-nom skulle Bälinges centrala område kunna få viss välbehövlig stadsmässighet och dess funk-tion som lokalt centrum, både för själva orten och för dess omland, skulle kunna förstärkas. Detta är troligen en av de viktigaste åtgärderna för att nå ökad attraktionskraft för Bälinge. FVU inser att utbyggnadsordningen är beroende av de olika markägarnas vilja till exploate-ring men vill ändå framföra att det är fel turordning att nu bygga ett nytt glest bostadsområde på jungfrulig mark/åkermark i stället för att koncentrera sig på det centrala området.

Enligt översiktsplanen för kommunen redovisas nya bebyggelseområden på åkermark öster, norr och väster om samhället för att möjliggöra avsedd utveckling. Det är viktigt att vid pla-neringen söka stöd i befintliga terrängelement vid avgränsningen mot slättlandskapet av dessa områden. Det krävs också en medveten placering av husen och avgränsning av tomtmarken för att få en tydlig gräns som känns naturlig mellan bebyggelse och åkermark. I de nya villa-områdena norr om orten har inte samordningen varit tillräcklig. Husen ger intryck av att på ett ostrukturerat sätt flyta ut i terrängen.

Planområdet är ett av dessa nya bebyggelseområden enligt översiktsplanen. Mot öster får om-rådet en naturlig avgränsning genom det skogsområde som sparas. Skuttungevägens bredd och dess funktion som genomfartsväg gör emellertid att det nya området kan komma att upp-fattas som avskilt från orten i övrigt. Å andra sidan finns funktioner som betjänar hela orten öster om Skuttungevägen nämligen Bälingeby förskola, Hemringebackarna med elljusspår, bollplaner samt skogsområdet öster om planområdet. Detta förhållande kan vara ett motiv för den föreslagna exploateringen. Men det krävs åtgärder för att åstadkomma sammanhang med orten i övrigt.

Därför anser FVU att det nya bostadsområdet och övriga funktioner öster om Skuttungevägen bör knytas ihop med det övriga Bälinge genom att Skuttungevägen i dess avsnitt genom sam-hället får karaktär av lugn bygata. Detta kan ske genom låg hastighet 30 km/tim, farthinder, ordnade övergångsställen, planteringar med buskar och träd och belysning. Denna ombygg-nad bör ske jämsides med exploateringen av planområdet. Varför inte lägga in åtminstone Skuttungevägens avsnitt utmed planområdet i detaljplanen och i samverkan med vägverket och exploatören genomföra en ombyggnad som gör vägen till en del av och ett attraktivt in-slag i ortens miljö?

Ett skäl att bosätta sig i en mindre ort kan vara att man söker en tyst miljö som man sällan finner i staden. Därför bör inte bara uteplatsen utan hela tomten ha ljudnivåer under riktvär-dena. Dessa riktvärden är en av riksdagen antagen ambitionsnivå. Det faktum att riktvärdena inte överskrids betyder ändå att en viss procent av de boende sannolikt känner sig störda av trafikbuller. Dessa faktorer är ytterligare skäl för att bygga om Skuttungevägen för maxhas-tigheten 30 km/tim, vilket innebär mindre störningar jämfört med högre hastighet.

Ljudnivåredovisningen i planbeskrivningen bygger på en uppskattning av trafikmängden för år 2007. Vid fysisk planering ska dock tillses att bostäder blir hälsosamma under överskådlig tid. Detta innebär att hänsyn ska tas även till prognostiserade trafikökningar. Detaljplanen bör därför kompletteras med en uppskattning av framtida trafikmängd jämte bedömning av effek-ter härav för planområdet. Om det visar sig att åtgärder till skydd mot buller med all sanno-likhet kommer att krävas är det bättre att detta förs in i detaljplanen och genomförs på ett en-hetligt sätt i samband med exploateringen i stället för att de boende var för sig svarar för detta i efterhand. Härigenom får man ett effektivt skydd. Dessutom är det angeläget att fasaden mot Skuttungevägen, som en av entréerna till samhället och en del av ortens ansikte utåt, får en prydlig och sammanhållen utformning.

I detaljplanen ingår bestämmelser i syfte att uppnå viss samordning av utformningen av be-byggelsen vilket är positivt. FVU föreslår dock att vissa principer fastläggs även för utform-ningen av gaturummen. Gatusektionen bör kompletteras med redovisning av planteringar av häckar, eventuella träd och belysning. Varför inte plantera björkar i likhet med Kyrkstigen? Även i tomtgräns utåt mot öster, söder och väster bör häckar planteras för att ge visuell stadga åt husgruppen. För att garantera att planområdet genomförs med sådana kvaliteter föreslår FVU att dessa läggs in som villkor i exploateringsavtalet med genomförande i samband med områdets utbyggnad.

FVU anför sammanfattningsvis:
1. Det är positivt att orten Bälinge växer och det finns goda förutsättningar för detta. Den första åtgärden för att öka attraktionskraften bör dock vara att komplettera, ordna upp och försköna lokalcentrum till en attraktiv mötesplats både för orten och omlandet.

2. Det föreslagna bostadsområdet jämte andra funktioner för samhället öster om Skuttunge-vägen bör knytas ihop med samhället genom att Skuttungevägen byggs om till ett lugnt gaturum i byn med låg hastighet 30 km/tim, farthinder, planteringar, ordnade övergångs-ställen, belysning mm. Skuttungevägens ombyggnad bör ingå i detaljplanen och dess ge-nomförande garanteras i exploateringsavtalet.

3. Ljudnivåredovisningen bör kompletteras med en uppskattning av framtida trafikmängd jämte konsekvenser härav för planområdet. Om åtgärder krävs för skydd mot buller inom överskådlig tid bör detta genomföras redan nu vid exploateringen för att få en fullgod lösning och ett enhetligt utseende.

4. Detaljplanen föreslås kompletteras med riktlinjer för utformning av gaturummen för lo-kalgatorna samt för tomtavgränsningen mot omgivande landskap i syfte att nå hög stads-byggnadskvalitet. Dessa villkor bör framgå av detaljplanen, som gestaltningsprogram el-ler planbestämmelser, och genomförandet bör säkras i exploateringsavtal med exploatö-ren.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Berglund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080522
753 75 Uppsala

ang dpl för kv Grisslan i Sunnersta, dnr 2005/20049-1.

Föreningen Vårda Uppsala har med viss överraskning tagit del av rubricerade plan. Den för bebyggelse tänkta tomten utgör del av det sammanhängande parkområdet kring Sunnersta kyrka,. Där är det enligt planförslaget tänkt att två friliggande villor skall byggas. Den nya bebyggelsen skall enligt planen “anpassas till områdets småhuskaraktär och placeras med hänsyn till kyrkan, fornlämningar och befintliga träd”. Högsta tillåtna byggnadshöjd är tänkt att bli 7 m, och husen är tänkta att kunna få en till två våningar samt tomter som tar en betydande del av kvarterets parkmiljö i anspråk.

Bakgrund
Marken ägs av kyrkan. Gällande dpl (Pl 81 E) anger, att tomten skall användas för allmänna ändamål samt, att kvarterets södra del är försedd med en mindre byggrätt. Den miljöbedömning som gjorts har resulterat i att fara för “betydande miljöpåverkan” inte anses föreligga. Den nämnda, mindre byggrätten sammanfaller med den plats där klockstapeln står. Det aktuella
planområdet ligger däremot i det triangulära kvarterets nordostliga snibb, vilket innebär, att föreslagen planändring är nödvändig för att möjliggöra bebyggelse på denna plats. Den aktuella marken skall enligt gällande plan användas för allmänna ändamål och får inte bebyggas.

Föreningens synpunkter
Föreningen delar inte uppfattningen att den tilltänkta bebyggelsen inte orsakar betydande miljöpåverkan. Sunnersta kyrka ritades av Lars Ridderstedt för den typ av naturmiljö som föreligger på den nuvarande tomten och uppfördes i senare hälften av 1960-talet. En del av idén var, att den som närmar sig kyrkan från olika håll skall kunna se den och uppleva den på håll, skymtande i sin faluröda skrud med ett rejält respektavstånd omkring sig, därav rimligen den tidigare bestämmelsen att tomten inte får bebyggas.
Uppförs de aktuella villorna, innebär det, att man, om man kommer Sunnerstavägen från nordost, inte längre kan uppleva kyrkan med sin kringliggande glesa barrträdspark på håll, detta samtidigt som en privatisering sker av en god del av friområdet kring kyrkan. De tillkommande villorna måste ju förses med fungerande avskärmningar från parkområdet för att tomterna inte skall få informellt utsträckta gränser och även kyrktomten bli lekplats, belamras med föremål, användas vid festerl etc. En påtaglig avskärmning blir alltså fallet och effekten inte alls den som beskrivs i planen, dvs placering med hänsyn till kyrkan. Det är sålunda föreningens åsikt att planförslaget innebär en betydande miljöpåverkan, genom den inskränkning i fråga om kyrkans friområde och därmed upplevelsen av kyrkan på håll som ovan beskrivits, men också genom den privatisering av kyrktomten som riskeras.

Föreningen anser mot denna bakgrund,

– att tillkomsten av två villor inte motiverar den negativa förändring som ovan beskrivits.

– att planförslaget i sin helhet skall avslås och förordar i stället planens 0-alternativ.

För Föreningen Vårda Uppsala.
dag som ovan,

Anna Nilsén, ordförande

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080521
753 75 Uppsala

ang dpl för Tensta-Åsby 4:84 m fl, Skyttorp. Utställd plan. Dnr 2000/20032-1.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade plan och har inget att invända mot att det aktuella området bebyggs med bostäder. Föreningen ber i övrigt att få anföra följande:

I Översiktsplan för Uppsala kommun förs en diskussion under rubriken LAND OCH STAD (sid 18 ff). Här konstateras att tätorterna, förutom Uppsala stad, har stagnerat under de senaste 10-15 åren samt att de små tätorternas betydelse för den omgivande landsbygden har minskat. Samtidigt konstateras att det finns omständigheter som kan locka till inflyttning i dessa små orter. Ett skäl kan vara att bosättning i en mindre ort kan vara attraktiv därför att man ingår i ett mindre socialt sammanhang där alla känner alla samt att man får närhet till natur. Ett annat skäl kan vara att man vill ägna sig åt verksamheter som annars kan vara störande för grannar, t ex att äga en hästgård. I ortsfördjupningen för Skyttorp anges att samhällets attraktionskraft kan ökas om bostadsbyggandet kan inriktas på speciella nischer varvid styckebyggartomter och bebyggelsegrupper med särpräglad profil kan vara en möjlighet.

Behovet av fördjupad översiktsplan
Dessa resonemang är intressanta och bör utvecklas i planeringen av Skyttorps tätort. Skyttorp består av olika delområden skilda från varandra. Centralt i orten finns stora industrikvarter med dåligt underhållen och i vissa fall till synes övergiven bebyggelse. Som underlag för fortsatt detaljplanering och utbyggnad bör det finnas riktlinjer som anger hur tätorten som helhet bör utvecklas för att uppnå ökad stadsbyggnadskvalitet och attraktionskraft. Frågor bör ställas som: Hur kan man förstärka ortens identitet och karaktär med tillvaratagande av dess förutsättningar? Hur kan man uppnå sammanhang mellan ortens olika delar? Vilken typ av bostadsbebyggelse bör eftersträvas för att locka olika typer av hushåll? På vilket sätt kan dåligt utnyttjad industrimark i ortens centrala delar utnyttjas bättre? Hur kan man öka kvaliteten i gaturum, mötesplatser och andra offentliga rum? Kan entréerna till samhället och genomfarten utformas som attraktiva inslag i ortens miljö? Vilka värdefulla naturpartier bör sparas som gröna inslag i orten? Kort sagt skulle det behövas en fördjupad översiktsplan eller åtminstone ett planprogram för tätorten som visar hur miljön stegvis kan förbättras i samband med fortsatt utbyggnad.

I den aktuella detaljplanen finns en enkel illustrationsplan men i övrigt saknas helt uppgifter om ambitionerna med planområdet. Hur ska bebyggelse, gaturum, lek- och parkeringsplatser utformas och vilka kvaliteter ska härvid eftersträvas? Det finns inga uppgifter om trafikmängder på Vikstavägen. Även om trafikmängderna inte är större än att riktvärdena för buller ej överskrids torde det vara önskvärt att bostadshus och uthus, eventuellt med inslag av plank, ordnas på ett sätt så att bullerstörningar på uteplatser minimeras.

Föreningens förslag i anledning av den aktuella planen
FVU föreslår att ett gestaltningsprogram upprättas för området, gärna inskrivet på den formella plankartan. Vilka material och färger bör användas för att uppnå ett sammanhållet helhetsintryck både inom planområdet och i förhållande till samhället i övrigt? Många hus i Skyttorp är uppförda i rött tegel och rödfärgat trä. Varför inte bygga vidare på detta och föreskriva rött tegel och/eller rödmålat trä som fasadmaterial i detaljplanen? På vilket sätt kan gaturum, lek och parkeringsytor förstärkas som rum genom plantering av grönska? Gatusektioner bör visas med redovisning av planteringar av träd eller buskar och belysning. Illustrationsplanen bör utvecklas bl a när det gäller frågan om skydd mot störningar. För att garantera att planområdet genomförs med god kvalitet föreslår FVU att det läggs in som villkor i exploateringsavtalet att ett sådant gestaltningsprogram ska följas.

Sammanfattande kommentar: Det är väsentligt att all detaljplanering sker med stor omsorg om kvaliteten i den fysiska utformningen samt att denna planering sker utifrån en helhetssyn på ortens utveckling. Detta gäller inte minst små orter där en attraktiv miljö kan påverka viljan till inflyttning i hög grad.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Berglund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala
c/o Anna Nilsén
Kungsängsgatan 36 E
753 22 Uppsala
Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun
753 75 Uppsala

Uppsala 2008-06-16

Detaljplan för kv Blåsenhus, delområde 2, Kåbo 5:2 och del av Kåbo 5:1.

(Dnr 2005/20088-1)

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav
framföra följande.

Föreningen är införstådd med att nu gällande program för kv Blåsenhus medger en omfattande
bebyggelse och att detta blir avgörande för universitetets möjligheter till expansion i någorlunda
centralt läge, något som har stor och positiv betydelse för stadens identitet.

Föreningen är fortsatt positiv till användningen av planområdet under förutsättning att den nya
bebyggelsen utformas och placeras med största möjliga hänsyn till befintlig bebyggelse samt kultur-
och naturvärden i planområdet och dess omgivningar.

Planens syfte
Att skapa byggrätter för ett nationellt protonterapicentrum, Skandionkliniken, samt expansions-
möjligheter och ändrade användningsområden för fd Patologiska institutionen.

Föreningens synpunkter
Samrådskartan saknar angivelse av byggnadernas exakta lägen, vilket försvårar bedömningen med
avseende på gestaltning, siktlinjer mm, men intentionerna framgår av illustrationsplanen (sid. 7) och
perspektivskisserna (sid. 8 – 10). Dessa tillsammans anger att byggnadshöjden får vara högst 5
våningar för Skandionkliniken och högst 4 våningar för tillbyggnaden av fd Patologen. Men, i en
remisshandling gällande detaljplan bör huskropparnas begränsningar anges – inte endast ett
bebyggelseområde, särskilt som planen ligger i en av stadens känsligaste miljöer (Riksintresseområde
C 40A). FVU har förhoppning att utställningshandlingen kompletteras med en disposition med
avseende på byggnader och siktlinjer.

Bebyggelse
Inom planområdet sker även en ombyggnad av fd Wallenberglaboratoriet till gymnasieskola
(Kunskapsgymnasiet). FVU förordar en bebyggelse utformad efter mottot ”institutioner i parkmiljö”,
vilket enligt illustrationerna uppnås med väl åtskilda byggnadskroppar med varierande volym, form
och material.

Kunskapsgymnasiet. Illustrationsplanen visar även en lamellformad tillbyggnad i högst fem våningar
från den västra gaveln för att sammanlagt kunna rymma ca 400 elever. Tillbyggnaden ligger i liv med
den befintliga byggnadens fasader, där gavlarna sammanbinds med passager.
FVU har inget att invända mot om- och tillbyggnaden, under förutsättningen att den senare får
gestaltning och ytmaterial som harmonierar med den ursprungliga byggnaden.

Skandionkliniken är tänkt att uppföras huvudsakligen i 1-2 våningar med en smal byggnadskropp i 3
våningar för kontor och patienthotell. Höjd (totalt högst 5 våningar) och riktning relaterar till
Kunskapsgymnasiet. Mot Artillerigatan tillåts högsta byggnadshöjden vara en våning. Illustrationerna
visar en modernistisk gestaltning, där den högre huskroppen vilar på pelare mot hörnet Dag
Hammarskjölds väg och Artillerigatan.
FVU finner att denna del av detaljplanen är omsorgsfullt planerad för att tillfredställa höga krav på
såväl form som funktion och att illustrationerna visar en intressant entré till hela kvarteret från söder.
Vidare medför den indragna högre huskroppen att hänsyn har tagits till skuggbildning mot de
befintliga bostadshusen längs Artillerigatan. En anmärkning framhålls angående gaturummets bredd,
där anläggande av separata cykelbanor längs Artillerigatans norra sida skall säkerställas.

Fd Patologen planeras för omvandling till hotellverksamhet med ca 200 rum inklusive, tillbyggnader i
högst 4 våningar. De nya huskropparna ligger i en formation som kommer att skymma den befintliga
byggnaden, vars tidigare baksida skulle kunna bilda fond mot genomfartsgatan och kvarterets inre
offentliga rum. Detta rimmar illa med intentionen att ge byggnaden skyddsföreskrifter (q), där det sista
villkoret innebär att ”huvudbyggnadens baksida kan kompletteras eller sammanlänkas med annan
byggnad om hänsyn tas till befintliga kvaliteter”.

Den L-formade
tillbyggnaden mot
genomfartsgatan
ersätts av två annex [Figur]
(snedstreckade),
vilket ger möjlighet till
en parkbildning med
huvudbyggnaden i
fonden.

FVU anser att tillbyggnaderna kan utföras som annex (snedstreckade i figuren ovan), vilket skulle ge
en öppen gårdsmiljö med parkkaraktär i stället för den slutna och mörka gården i planförslaget.
Härigenom bildar byggnaderna en ensemble där huvudbyggnadens arkitektoniska kvaliteter exponeras
och tillför kvarterets insida en parkmiljö som även skulle komma hotellet till godo. Som kompensation
för förlorad lokalyta kan prövas, under förutsättningen att huvudbyggnadens takfot inte överskrids, att
tillåta 5 våningar för annexen, t.ex. genom utnyttjande av topografin i ett suterrängkoncept.

Belastningar. Planförslaget innebär avsevärda tillskott i bruttoarea (BA):
Skandionkliniken och Kunskapsgymnasiet: ca 16 200 kvm
Fd Patologen: ca 8 000 kvm
Resultat blir en bruttoarea på uppåt 25 000 kvm, således nästan av samma storleksordning som
Pedagogikum. Sammantaget innebär detta att den planerade bebyggelsen kommer att närma sig 90 000
kvm BA. Verksamheterna har många sysselsatta (arbete och studier), men karaktären genererar även
stora flöden av besökare till seminarier och konferenser, motion och hotell samt patienter med
anhöriga.

Trafik.
Samrådshandlingarna och programförslaget underskattar, enligt föreningens uppfattning, trafikproblemen
föranledda av Blåsenhuskvarteret i sig och fastmer satta i sitt sammanhang genom Översiktsplan för Uppsala
stad 2002 och övrig utveckling av campussystemen (Science Park, Rosendal, Ångström, Ulleråker mm.).
Kommunen har nyligen framhållit behovet av att minska bilanvändningen, främst för att uppfylla de skärpta
miljömålen, genom en ökad satsning på kollektivtrafikens attraktivitet. Speciellt framhålls att den fortsatta
stadsplaneringen skall innefatta ytavsättningar för spårburen kollektivtrafik.

Tekniska kontoret anger framtida belastningar på Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg (Dag H:s väg)
till 5 000 respektive 13 000 fordon per dygn (fpd), exklusive trafikgenerering till följd av kv. Blåsenhus.
Enbart Pedagogikum med 30 000 kvm institutionsyta innebär ca 3 000 ytterligare verksamma i kvarteret.
Planförslaget för kv Blåsenhus, delområde 3, medför ytterligare uppemot 4 500 verksamma och sannolikt
tusentalet dagliga besökare. Föreliggande planförslag kan innebära ca 1 000 verksamma och ca 1 000 dagliga
besökare. När kvarteret är utbyggt enligt pågående planering, utgör det en lika stor trafikgenerator som
Akademiska sjukhuset eller Ångström/MIC.

FVU upprepar förslag från tidigare yttranden angående möjligheterna att klara tillgänglighet och passage
förbi kv. Blåsenhus:

Norbyvägen: På vardera sidan om anläggs separata gång- och cykelbanor. På södra sidan, gärna innanför en
trädrad, anläggs dubbla körfält för kollektivtrafik med hållplatsutrymme. Denna trafikföring bör även prövas
i kv Lagerträdet.

Dag Hammarskjölds väg tillåter ingen visuell breddning, främst. av kulturhistoriska skäl. Framtida
belastning med uppemot 18 000 fpd (inkl. Blåsenhustrafiken), fördelade på två körfält, kommer med
säkerhet att orsaka oacceptabla trafikhinder, inte minst för kollektivtrafiken. För att öka dess framkomlighet
bör gång- och cykelbanorna i gatuplanet görs om till kollektivfiler. På västra sidan löper en gångbana i plan
med Botaniska trädgården och på östra sidan en gångbana på första terrassen mot Slottet. Båda dessa
gångbanor omvandlas till separata gång- och cykelbanor. Denna trafikföring kan genomföras på hela
sträckan mellan Sjukhusvägen och Carolinabacken med en förlängning av den norra raksträckan så att
utrymme bereds för gång- och cykelbanan vid Fängelset. Söder om detta svänger gatan ner mot sin
nuvarande sträckning. Förslaget underlättar även placering av hållplatser.

Tillsammans med planförslagets cykelvägar inom kvarteret kan god tillgänglighet för cykel och
kollektivtrafik skapas på ett trafiksäkert sätt.

Sammanfattning av Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter

Positiv till planområdets användning.
Avsaknad av planområdets detaljerade disposition försvårar en mer fullständig bedömning.
Kunskapsgymnasiet: Inga invändningar mot om- och tillbyggnaden, under förutsättningen att den senare
får gestaltning och ytmaterial som harmonierar med den ursprungliga byggnaden.
Skandionkliniken: Gillande av gestaltning som tillför en intressant sydlig entré till kvarteret.
Före detta Patologen: Inga invändningar gällande omvandling till hotell. Dispositionen av
tillbyggnaderna på huvudbyggnadens ”baksida” rekommenderas avslag och omarbetning, förslagsvis så
att dessa bildar pendanger i form av annex enligt figur. Härigenom skulle hotellkomplexet bättre leva
upp till begreppet ”institutioner i park” och huvudbyggnadens arkitektur bidra till en hög kvalitet på
kvarterets inre offentliga rum.
Med hänvisning till framtida trafiksituation, bör markavsättningar göras för spårburen kollektivtrafik
med körfält och hållplatser längs Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080420
753 75 Uppsala

ang dpl för kv Cementgjuteriet m fl, dnr 2006/20052-1

Planerna för de olika kvarteren i Librobäck kommer nu slag i slag. Bostäder packas in – byggnadshöjden trissas upp. Smärtgränsen är nådd i 6-våningshuset i kv Banvakten, som skymmer en del av Uppsalasilhuetten, när man färdas in mot staden på Börjevägen.

De nya planerna för kv Cementgjuteriet skall naturligtvis göras märkvärdiga i vår tids anda och rymmer ett åtta-, ett tio- och ett tolvvåningshus i en för övrigt levande och varierad kvartersbebyggelse, grupperad kring en central kvarterspark. Varför? God arkitektur är ju ingalunda bara att bygga på höjden – i synnerhet inte i Uppsala, där påverkan av silhuetten i varje enskilt fall måste prövas. I den alltför närsynta bedömningen av planens miljöpåverkan nämns inte denna så viktiga och överordnade aspekt.

Att som man gör i handlingen, motivera byggnadshöjderna genom jämförelser med Slottet, Carolina och Musikens hus känns helt fel. Medan dessa byggnader är sina sekels exklusiva kulturbyggnader, handlar det här i Cementgjuteriet om vardagsarkitektur för boende. Den traditionella höjden i området är 3–5 våningar. Vad händer med staden om varje bostadsprojekt skall överträffa stadens monumentalbyggnader i höjd – är det den stadsbild vi önskar?

Vi hävdar bestämt, att de tre höga byggnaderna tas bort och man i stället arbetar vidare i 3–5-våningsskalan! En skicklig arkitekt och en rutinerad bostadsproducent måste kunna göra god vardagsarkitektur utan dessa yviga och banala gester.

För att ytterligare belysa den generella problematiken med vår tids byggande, bilägger vi också en kopia på ett aktuellt ledarstick i DN, där ordet Stockholm många gånger lika gärna kunde bytas mot Uppsala.

För övrigt ställer vi åter den ständiga frågan för Librobäck:
När och var kommer stadsdelsparken att ligga – kan man bygga en stadsdel på 2000-talet utan grönytor för barn över sandlådeåldern?

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2008-31-3
753 75 Uppsala

ang planprogram för Kraftledningsstråket. Dnr 3/20007.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra ett antal synpunkter.

Programförslaget

Syfte

Programmet ska utgöra underlag för fortsatt detaljplanering i området utmed båda sidor av Fyrislundsgatan inklusive kraftledningsstråket från Vaksalagatan till Fålhagsleden. Inriktningen på förändringen är att skapa ett mer stadsmässigt gaturum kring Fyrislundsgatan och att det tidigare ledningsområdet ska ge plats för bostadshus med inslag av handel, kontor och annan inte störande verksamhet.

Bakgrund

Programområdet ligger i Uppsalas östra del mellan en stadsdel – Sala backe – med rötter i 1950-talet och en stadsdel – Årsta – med rötter i 1960-talet. Här finns en blandning av stadsbyggnadsideal och bostäder med olika upplåtelseformer. Norr om området ligger Gränby Centrum – ett handelscentrum med en regional upptagning som planeras att bli större och eventuellt även innehålla en arena för bl.a. ishockey. Söder om området ligger Fyrislunds verksamhetsområde och handelområdet i Boländerna. Detta gör att programområdet har en betydande attraktionskraft.

Bebyggelse

Inom programområdet finns förutsättningar att genom gaturum och stadskvarter i stenstadens traditionella skala och täthet skapa en blandning av bostäder med olika upplåtelseformer kombinerad med verksamheter i bottenvåningarna. Detta är också utgångspunkten för det framlagda förslaget till förändring.

Den västra sidan om Fyrislundsgatan

Programmet innebär att väster om Fyrislundsgatan kan minst 500 nya lägenheter och cirka 8000 kvm nya lokaler för kommersiell verksamhet byggas med början tidigast 2010. Det innebär att cirka 1 000-1 200 nya invånare kan komma att flytta in i Sala backe där det idag finns 9492 personer vid senaste årsskiftet.

Längst i norr föreslås bebyggelsen innehålla lokaler för verksamheter och försäljning nära knutna till Gränby Centrum.

Därefter föreslås bostadsbebyggelsen få dominera. Även i den södra delen dominerar bostadsbyggandet och avslutas med en mindre grupp stadsradhus eller stadsvillor i två våningar. För att få en levande stads- och gatumiljö måste bostadskvarteren innehålla lokaler för verksamhet i bottenvåningarna. Särskilt gäller detta i korsningspunkterna mellan Fyrislundsgatan och tvärgatorna in mot Sala backe.

Den östra sidan om Fyrislundsgatan

Hur stor en framtida utbyggnad kan bli på den östra sidan Fyrislundsgatan är oviss och helt beroende av fastighetsägarnas vilja. Den komplettering på östra sidan som kan komma snabbare gäller områdena kring Årsta Centrum och vid kvarteret Cikorian där kommunen respektive Uppsalahem AB är markägare. I och omkring Årsta Centrum kan kommersiella lokaler får ett större inslag. Här kan kontors- eller kommersiellt inriktad bebyggelse medges. Ett högre hus som markerar centrumbildningen kan prövas.

Den östra sidans befintliga bostadsbebyggelse är mycket funktionsuppdelad dvs. det finns förutom i Årsta Centrum mycket få lokaler ute i bostadsmiljön. För att motverka ensidigheten bör den eventuellt tillkommande bebyggelsen innehålla lokaler i bottenvåningen eller i sin helhet vara för handel – eller kontorsändamål.

De nya områdena föreslås bebyggas med stenstadens bebyggelsestruktur dvs 4-6 våningshus med lokaler i bottenvåningarna. Bostadsgårdar föreslås slutna mot Fyrislundsgatan för att kunna skapa bullerskydd. Området kring Årsta Centrum föreslås bli områdets tyngdpunkt med ett eller flera högre hus. Där kan med fördel verksamhetslokaler tillkomma.

Trafik

Trafiken ökar. Öppnandet av ny E4 förändrar i vissa delar trafikflödet i området. Trafikprognosen i översiktsplanen fram till 2020 visar en mindre ökning på Fyrislundsgatan från 18 000 till 20 000 antal fordon/dygn (f/d).

Utökningen av Gränby Centrum och handeln i Boländerna tillsammans med den tydligare kopplingen mellan Österleden och Fyrislundsgatan kan bidra till större trafikmängder än prognostiserat.

a.. Fyrislundsgatan förblir en huvudgata i trafiksystemet men förändrad till en stadsmässigt utformad gata med boulevardkaraktär.
b.. Johannesbäcksgatan byggs om och Näckrosgatan kompletteras.
c.. Verkmästargatan, Murargatan och Gröna gatan ansluts till Fyrislundsgatan.

Grönstruktur

De gröna inslagen kommer även i fortsättningen att ha en framträdande roll. Källparken och Årsta parken föreslås att rustats upp som värdefulla delar även för nytillkommande bebyggelse.

Grönkorridorerna ut mot naturområdena österut görs lätt tillgängliga. Ett nytt grönområde med bollplaner och kolonilotter föreslås omedelbart norr om Alrunegatan som kompensation för den parkmark som tas i anspråk i kraftledningsstråket. Mindre gröna ytor – parker – föreslås dels öster om den befintliga förskolan och dels i anslutning till de två tvärgående gc-stråken bl.a. väster om Årsta centrum. Alléplanteringarna längs Fyrislundsgatan föreslås bli kompletterade och förstärkta med nya träd i mittremsan.

Preliminär miljöbedömning

Planprogrammet utgör ett underlag för att kunna göra en bedömning av miljöpåverkan och om det är fråga om betydande miljöpåverkan.

Stadsbyggnadskontoret gör inledningsvis bedömningen att betydande miljöpåverkan kan föreligga avseende buller och luft. I övrigt bedöms programmet vara förenligt med översiktsplanen.

Programmet berör riksintresse för kulturmiljövården Miljöbalken 3 kap. 6§ samt områden som översiktsplanen i definierats som särskilt värdefulla kulturmiljöområden eller bebyggelsemiljöer.

Programförslaget bedöms dock inte medföra någon betydande påverkan på dessa intressen. Den nya bebyggelsen är i volym och skala anpassad till den befintliga. Ambitionen är att stor hänsyn ska tas till kulturvärdena. Vad det gäller rekreation och friluftsliv är programmets syfte att såväl utveckla befintliga parker som att ersätta kraftledningsstråkets gröna volym med en ny liten park vid Alrunegatan. I det fortsatta arbetet ska solstudier och dagvattenutredning göras.

Avgränsning av preliminär miljökonsekvensbeskrivning

Följande miljöfrågor har bedömt som mest relevanta att belysa i en miljökonsekvensbeskrivning:

a.. Buller
b.. Luftutsläpp
Bedömningen är preliminär och såväl buller- som luftstudierna måste uppdateras avseende följande innan slutligt ställningstagande kring betydande miljöpåverkan kan tas:

a.. Trafikmängderna för Fyrislundsgatan bedömt i ett framtida scenario med 25-30 000 fordon/dygn med bakgrund i den utveckling som pågår i såväl Gränby som Boländerna.
b.. Olika sektionsmått för Fyrislundsgatan och hur detta påverkar buller och luftnivåerna.
Programmet för Kraftledningsstråket är övergripande och behandlar till största delen mark som redan är bebyggd eller planlagd. Den typ av förändringar som föreslås i programmet bedöms inte ha någon betydande påverkan på miljön i PBL:s mening. Programmet för Kraftledningsstråket bedöms utifrån de mål för stadsutvecklingen som ställts upp i översiktsplan för staden.

RIKTLINJER FÖR PLANLÄGGNING I OLIKA DELOMRÅDEN

Nedan redovisas de olika delområdena, vilka avses få individuella riktlinjer vid detaljplaneringen. Delområdena har sammanförts i geografiska och funktionella stadsdelsområden, delområden A-D, trafikområden och parkområden.

a.. Stadsdelsområde A (delområden B1-B3 ). Gränby Centrum/Vaksalagatan och miljön kring Vaksala kyrka
b.. Stadsdelsområde B (delområden B4-B6; BK1-BK2 ). Området mellan Alrunegatan och Årsta Centrum
c.. Stadsdelseområde C (delområde BK3). Årsta Centrum
d.. Stadsdelsområde D (delområden B7-B9; BK4-BK 5 ). Område söder om Årsta Centrum
e.. Trafikområden (delområden T1-T3). Fyrislundsgatan, Johannesbäcksgatan och Näckrosgatan
f.. Parkområden (delområden P1-P4)
– Källparken,

– Parkområdet vid Källparksgatan

– Årsta parken

– Område norr om Alrunegatan

Föreningens synpunkter

FVU ser synnerligen positivt på intentionerna och sättet att åstadkomma en stadsläkning och sammanlänkning av stadsdelarna Salabacke och Årsta. Här har författarna dessutom satt planområdet i sitt sammanhang med omgivande bebyggelseområden (bostäder, handel och verksamheter) på ett förtjänstfullt sätt. Programförslaget speglar en ambition att skapa bostäder med balanserande upplåtelseformer, handel, service och utemiljöer. Samtidigt har man framfört en problembild avseende trafikbelastningarna med åtföljande påverkan av utsläpp och övriga emissioner. Synpunkterna kommer därför huvudsakligen att utgöras av förstärkningar av förslagets intentioner. Detta utifrån aspekten att Fyrislundsgatan kommer att bli en för staden unik gata (möjligen även nationellt), genom sin roll som perifer tvärförbindelse mellan två regionala handelsområden och omgiven av tunga områden för bostäder och verksamheter.

Bebyggelse

Föreslagen exploatering är acceptabel om kommande detaljplaner verkligen begränsar byggnadshöjden till fyra våningar med något enstaka inslag av maximalt sex våningar. Då det trots allt inte handlar om innerstadskvarter, bör byggnadskropparna kunna placeras något glesare (än antytt i illustrationerna), så att små kvartersparker kan anläggas (gäller speciellt delområde B7). Tillämpningen av mixed-use är utmärkt.

Trafik och kollektivtrafik

I programförslaget påpekas att trafikvolymerna på Fyrislundsgatan kan komma att uppgå till
25 000 – 30 000 fordon per dygn, vilket kommer att påverka boendemiljön kring gatan. Kommunen har uttalat ambitionen att utsläppen skall minska med 30% till 2020 (jämfört med 1990) och att kollektivresandet skall öka med 50% till 2014. Kommunen har nyligen framhållit att den fortsatta stadsplaneringen skall innefatta ytavsättningar för spårburen kollektivtrafik. Här föreligger ett utsökt tillfälle att bidra till förverkligandet av dessa utfästelser genom att skapa förutsättningar för framtida kollektivtrafik med stomlinjer (först buss, senare spårväg) på egna körfält. En första etapp kan vara att vidga gaturummets bredd med ytterligare 5 meter jämfört med den föreslagna så att dessa körfält får plats. Med spårväg kan dessa läggas i mittremsans breddade gräsmatta, som då bidrar till att skapa en grön boulevard. Stomlinje längs hela Fyrislundsgatan till City dels via Gränby Centrum/Vaksalagatan och dels via IKEA/Boländerna skulle med stor sannolikhet vara mycket attraktiv och där spårväg skulle förhöja stadsmässigheten ytterligare. Ytterligare radiella stomlinjer och/eller kompletteringslinjer som korsar Fyrislundsgatan skapar noder för byten för ett flertal resrelationer.

Viktigt är även att stadsdelarnas tillgänglighet med cykel säkras utan hindrande barriärer. Utöver vad som sägs i programmet bör det betonas att cykelstråk skall anläggas på båda sidor längs hela Fyrislundsgatan.

Grönstruktur och miljömål

Föreningen finner att programmets tilldelningen av grönytor är acceptabel, under förutsättning att vad som ovan påpekats under bebyggelse angående kvartersparker beaktas. Med hänvisning till synpunkterna ovan avseende kollektivtrafik och cykel samt indragning av husliven väster om Fyrislundsgatan, bör miljömålen på ett realistiskt sätt kunna uppfyllas.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080319
753 75 Uppsala

ang program för Gränby Centrum och arena, diarienr 2007/20028

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av ovannämnda samrådshandling och vill anföra följande:

Programmet

Beskrivningen är 53 sidor lång och kompletteras av en miljökonsekvensbeskrivning på 48 sidor. Skrivningen är alltför omfångsrik, med många omtagningar, vilket gör det svårt för läsaren att hålla fokus på de övergripande frågorna.

Förutom Gränby Centrum och Gränby Arena avhandlas också en omfattande ny bebyggelse för bl.a. handel och idrottsändamål söder om Bärbyleden samt mellan Österleden och nya E4.

Dessutom avhandlas en kraftig utvidgning av Gränby sportfält och en återvinningsstation norr om det nybyggda vattenverket.

Föreningen koncentrerar sig på Gränby arena och dess koppling till Gränby centrum.

Förläggningen av arenan till Gränby centrum känns rätt bl.a. med tanke på samnyttjande av de mycket stora parkeringsytorna som krävs. Mönstret med den kommersiella kopplingen känns igen bl.a. från Globenområdet i Stockholm.

Kristiska synpunkter

Tre alternativ sägs vara prövade, varav två avfärdas som oacceptabla på ungefär en sida av de 53. Det är ju märkligt, att man i detta tidiga skede inte presenterar fler möjliga alternativ.
Föreningen kan inte acceptera det så kallade programförslaget, det enda som anses möjligt i beskrivningen, då det kraftigt inkräktar på en av de skyddade tallbackarna, som ur flera synvinklar bedömts ha ett stort värde.

Som artrik naturmark är den tänkta platsen för arenan en del av skyddsområde VAK28, och dessutom en del av skyddsområdet för den större vattensalamandern. Brynet och silhuetten har ett stort värde för landskapsbilden. Men framför allt – salamandern i all ära – är marken viktig som rekreationsmiljö och närnatur i en stadsdel som i övrigt saknar sådana kvalitéer.

Här finns också belagda fornminnen som förstörs. Oklarhet råder dessutom om de hydrologiska konsekvenserna av den omfattande bergschakt som förslaget kräver.

Konklusion

Föreningen Vårda Uppsala anser. att en seriös utredning av alternativ där dessa negativa konsekvenser undviks måste göras. Kanske i första hand ett läge mellan programförslaget och det s.k. Österleden syd, som ligger omedelbart öster om Gränby centrum. Detta läge kan göras möjligt genom att Marknadsgatans anslutning till Österleden dras i en S-båge norrut längs den värdefulla tallbackens bryn.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén, ordf PO Sporrong, v ordf

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080312
753 75 Uppsala

ang. dpl för del av kv. Örtedalen, (Dnr 2006/20068-1)

Föreningen Vårda Uppsala ser med tillfredsställelse att tomten 4:10 i kv. Örtedalen i hörnet Kungsgatan – Skolgatan nu kommer att bebyggas. Ett sår i stadsbilden kommer att läkas när kvarteret med Linnéträdgården sluts. Planområdet gränsar till byggnader med stort kulturhistoriskt värde. Linnéträdgården är, tillsammans med andra Linnéminnen, föreslagen som världsarv, så det är viktigt med en grannlaga behandling av ärendet. Så känns också intentionerna i planen.

Först om grundläggningen. Är en miljöbedömning verkligen onödig? Man behöver ju schakta för garage och kommer då under grundvattennivån. Visserligen står redan grannhuset där med sin källare, men utom det finns i kvarteret Linnéträdgårdens orangeribyggnad samt ett 1700-talshus. Man har aldrig rotat i marken tidigare. Under grundvattennivån har man funnit svavelhaltig lera, högre halt än riktvärdet. I prover ur en borrpunkt har man funnit cancerogena ämnen över riktvärdet. Garaget skall utföras som en vattentät bassäng, och husets dränering läggs ovanför 1,5 meters djup. Konsekvenserna av denna djupschaktning kan inte bara lämnas åt fromma förhoppningar.

Om huset. I förhållande till gällande plan av 35-11-15, som medger en byggnadshöjd på fyra våningar, vill man öka våningsantalet med en, om än indragen, femte våning. Därvid kommer byggnadshöjden att linjera med grannhuset åt Kungsgatan. Vid Skolgatan trappas hushöjden ner något “för att möta Klosettpalatset på ett fint sätt”. Då avslutas den femte våningen ett gott stycke ifrån, och en 3m terrass bildas. Det är önskvärt att man håller en lägre skala vid Skolgatan hela vägen nere mot Svartbäcksgatan, och kanske kan man sluta de översta våningarna ännu ett stycke ifrån.

För att möjliggöra gångtrafik ska själva hörnet på hörnhuset fasas av till en höjd av minst 4,5 m. I bottenvåningen planeras för butiker med en bjälklagshöjd av 3,5 m. Det kommer att liva upp och göra Kungsgatan mera stadsmässig. Det skulle vara bra om hörnet avfasades ända upp. Här är infarten till Uppsala city från norr, och det är fint att annonsera hörnet och därtill få en generös platsbildning med Linnéskolan och Mikaelsparken.

Fasaden mo t Linnéträdgården. Fasaderna ska vara av puts. Åt trädgårdssidan föreskrivs en mörkare färgton som bildar bakgrund till och framhäver orangeriets vithet, ett viktigt föreläggande. Balkonger är tillåtna att sticka ut 2m. Omsorg bör läggas på utförandet av denna fasad med sina balkonger och att denna, liksom hörnet, får en hög arkitektonisk kvalitet.

Vegetation. Det är bra att i planen föreskrivs att nya träd plantera vid gränsen mot Linnéträdgården så att en trädridå omramar orangeribyggnaden så att den nya fasaden inte tillåts dominera utan skymtar glimtvis.

Mikaelsparken blir den närliggande kvarterspark som behövs för alla dessa nya bostäder. Den ligger nära. I och med denna nybyggnad blir det ännu angelägnare att bevara Mikaelsparken.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Dahlberg
Ordförande Bitr sekreterare

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080309
Stadsbyggnadskontoret
753 73 Uppsala

angående detaljplan för kv. Torget Dnr 2004/20057-1. Utställningshandling.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har med förvåning tagit del av rubricerad utställnings-handling och ber att, eftersom förslaget går stick i stäv med det som föreningen trodde vara resultatet av samrådet, få avge en del kritiska synpunkter. Dessa sammanfaller till stor del med dem föreningen avgav i samband med detaljplaneförfarandet,

Syfte

Programmet har till syfte att möjliggöra en påbyggnad av befintlig kontors- och affärsbebyggelse med ytterligare kontorslokaler samt bostäder.

Förutsättningar

• För planområdet gäller ÖP för Uppsala stad 2002, där området anges som stadsbygd.

• Gällande detaljplan PL 34D ger möjlighet till handel i en till fyra våningar.

• Angränsande parkmark, Klosterparken, består av rester efter ett franciskankloster. Byggnadernas läge och form är markerade med murar och stenläggning tillsammans med pergolor och växtlighet.

• Befintlig bebyggelse inom planområdet ritades 1965 av Haubro Nielsen arkitektbyrå AB, Stockolm. Byggnaden ingår i den ännu inte färdigställda inventering av kulturarv som pågår i ett samarbete mellan Länstyrelsen, Upplandsmuseet och Uppsala kommun. Preliminärt kommer byggnadens särdrag i form av släta, ljusa fasader med mörka fönsterband att beskrivas som värda att beakta vid eventuell ombyggnad.

Förslag till ny detaljplan

Förslaget sägs i den aktuella planen innebära, att en byggnad i upp till fem våningar placeras på en befintlig tvåvånig butiksdel mot parken och Klostergatan samt att en från gatan indragen påbyggnad i två våningar placeras längs Svartbäcksgatan. Den tillhörande plankartan anger däremot en tillåten byggnadshöjd på upp till åtta våningar (max 35,5 m) respektive sex våningar (max 31,5 m). De nya byggnadernas gestaltning skall anpassas till den befintliga byggnadens moderna formspråk. Påbyggnaden längs Svartbäcksgatan kommer att inrymma kontor, medan den höga byggnaden mot Klostergatan och Klosterparken föreslås innehålla hyresbostäder.

Föreningens synpunkter

Föreningen finner att detaljplaneförslaget inte förändrats i någon betydande omfattning efter samrådsyttrandena till utställningsförslaget och måste därför med ökat eftertryck framföra de tidigare invändningarna.

Förslaget utgör ett omfattande ingrepp i en känslig stadsbild, speciellt mot Klostergatan och Klosterparken. Samtidigt ligger planområdet i den kommersiella delen av stadskärnan med åtföljande expansionstryck och intentioner angående anpassning till de behov som stadens utveckling medfört sedan byggnaden uppfördes för 40 år sedan. Föreningen inser, att en viss förtätning av City kan vara nödvändig för att öka attraktiviteten och utbudet av kommersiella lokaler. Det är dock av synnerlig vikt att denna förtätning planeras och genomförs med respekt för befintliga miljöer och att siktlinjer mot stadens karaktärsbyggnader, i detta fall Domkyrkan med omgivande bebyggelse, beaktas.

Föreningen framhåller, att den inte generellt motsätter sig högre bebyggelse, vilket kan verifieras genom en hel del remissyttranden. Men dessa gäller uteslutande miljöer där sådan bebyggelse kan passa in och tillföra ett gestaltningsuttryck i sin omgivning.

Den föreslagna tvåvåniga påbyggnaden längs Svartbäcksgatan är okontroversiell. Den höga påbyggnaden mot Klostergatan och Klosterparken medför däremot ett oacceptabelt intrång i såväl gaturummet som parkmiljön. Dessutom bryts siktlinjen från Svartbäcksgatan längs Klostergatan mot Domkyrkan och en påtaglig obalans uppstår i det idag vackra och harmoniska gaturummet. Det bör tilläggas, attkvarterets inre för närvarande bildar en synnerligen välkomponerad ensemble av byggnader, där också den i sen tid tillagda institutionsbyggnaden bidrar till det estetiskt värdefulla intrycket. Påbyggnaden kommer att upplevas som ett punkthus och därmed en visuellt främmande kropp i förhållande till sin närmiljö. Höjden på den utskjutande byggnaden mot Klostergatan har ursprungligen med all säkerhet begränsats till två våningar just för att behålla utsikten mot domkyrkotornen (se övre bilden sidan 3 i planen).

I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) anges, att den höga byggnaden kommer att bli en del av stadens silhuett, men att den inte kommer att konkurrera med Domkyrkan, Carolina och Slottet. Det senare kan ifrågasättas. Vidare anges att byggnaden inte blir synlig från så många håll. Men, att negligera påverkan på den närmast omgivande stadsbilden, i form av skalbrott och förlust av siktvinklar mot Domkyrkan, ter sig förvånande för att inte säga oacceptabelt.

Rent allmänt sett borde medborgarna, om en högre exploatering än hittills tillåts, kunna förvänta sig, att för de centrala fastigheterna också en gatu- och grändmiljö skapas med mycket större trivsel och högre arkitektonisk nivå än vad som förverkligades under andra hälften av 1900-talet, då ett ekonomiskt betingat förändringstryck liknande det idag, förelåg.

Oftast är det positivt att stadskärnan tillförs bostäder, men i detta fall och i anslutning till ett kommersiellt A-läge torde det rimligen vara fördelaktigare att utnyttja läget för verksamheter, speciellt som den kontroversiella utformningen av bostadsbyggnaden endast är en följd av viljan att göra lägenheterna så attraktiva som möjligt och därmed också öka den pekuniära fördelen med projektet.

Omdaningen avseende skala och gestaltning av planområdet riskerar att bli vägledande för kommande detaljplaneförslag gällande City i allmänhet och de närmaste kvarteren i synnerhet, varför det är ytterst angeläget att planärendet bereds utifrån intentioner om hela stadskärnans framtida funktion, disposition och utformning. Föreningen motsätter sig en utveckling av det slag som det aktuella projektet förebådar, innebärande uppstickande och främmande element i en annars harmonisk stadsbild.

För att möta kommunens och marknadens intentioner om framtida ökning av handel och service i ett expanderande City och samtidigt beakta stadsbilden, anser föreningen att planområdet kan tåla ett måttligt ökat exploateringstal. Den indragna påbyggnaden längs Svartbäcksgatan kan få uppgå till högst tre våningar plus en ytterligare indragen teknikvåning, under följande premisser:

a.. Skuggbildningen på Svartbäcksgatan beaktas.

b.. Avslutet mot Klostergatan blir indraget så att vyn från Svartbäcksgatan / Klostergatan mot Domkyrkans båda torn inte skyms.

c.. Material och gestaltning håller högsta kvalitet, inte minst mot Klosterparken som härigenom får en östlig fond i form av en fasad med sex våningars höjd.

d.. Mot parken skall teknikvåningen vara indragen så långt som möjligt.

e.. Ingrepp i Klosterparkens utbredning, funktion och gestaltning får inte göras i något avseende.

Sammanfattning

• Föreningen Vårda Uppsala (FVU) finner, att föreliggande detaljplaneförslag inte beaktar anpassning till omgivande bebyggelse och möjligheter till utsikt mot en klassisk Uppsalavy. Utsikten utgör ett värdefullt avbrott i den omgivande kommersiella miljön.

• FVU ställer sig inte avvisande till en måttlig förtätning av stadskärnan för att främja attraktiviteten och utbudet samt är öppen för ett omarbetat förslag med uppemot samma tillskott av lokalyta men där höghusdelen med bostäder strukits.

• Föreningen anser, att resultatet av den pågående inventeringen av det moderna samhällets kulturarv bör inväntas, och att ett helhetsgrepp bör tas på hanteringen av stadskärnan. Bebyggelsen i Uppsalas stadskärna är med sin måttliga skala idag närmast unik för en stad av Uppsalas storlek och en raritet att värna om. Med sin bebyggelse, väl proportionerad till
gatubredden utgör stadskärnan i sitt nuvarande skick en ljus och trivsam stadsmiljö. Med den måttliga förtätning som FVU i detta yttrande förordar, kan dessa kvaliteter behållas. Det planerade höga punkthuset skulle påtagligt påverka skuggbildningen, i synnerhet mot Klostergatan.

• FVU ställer sig skarpt avvisande till rubricerat utställningsförslag men ser gärna ett omarbetat förslag som bättre kombinerar ett lokaltillskott med en anpassning till omgivning och hänsyn till utsikt mot en klassisk stadssilhuett.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 080228
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Nyby Centrum (dnr 2004/20088-1)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med
anledning härav framföra följande synpunkter.

Planens syfte:
Detaljplanen syftar till att planlägga fastigheten för bostadsbebyggelse i för senior- och vårdboende.

Placering och dagens bruk:
Planområdet är beläget mitt i stadsdelen Nyby i Gamla Uppsala och är planerat som dess stadsdelscentrum med affärer och lokaler för närvård. På fastigheten finns idag centrumbebyggelse i en våning från 1970-talets början. Verksamhet som fortfarande finns inom detaljplansområdet är Nyby fritidsgård.

Några viktiga punkter i planen enligt Föreningen vårda Uppsala:
• Planen avser att skapa vård- och äldreboende i Nyby. Därmed följer den kommunens äldrepolitiska program att dessa former av boende ska lokaliseras till befintliga bostadsområden
• Den planerade bebyggelsen som föreslås i planen ska tillåtas i en höjd av fyra våningar
• Planen avser att bibehålla tillgänglighet på gator gång- och cykelvägar i kvarteret
• Bostadsbebyggelsen föreslås bli kompletterad med centrumfunktioner i bottenvåningen för närservice
• I planen ges endast utrymme för mindre lokalbussar

Föreningen Vårda Uppsalas synpunkter och kommentarer till planen:
Föreningen vårda Uppsala anser att det är beklagligt att centrumanläggningarna i bostadsområden uppförda under 1960- och 1970-talen försvinner eller byggs om för annan verksamhet. Dessa centrum uppfördes som en viktig komponent för stadsdelens vardagsliv och gav också möjlighet till en närservice i området. Att idag ingen verksamhet bär sig i anläggningen är beklagligt men det är därför av stor vikt att det i planen möjliggörs för kommersiell närserviceverksamhet i bottenvåningarna i den nya bostadsbebyggelsen. Exploateringen av planområdets yta är också relativt stor varför vi också ser det som väsentligt att innergårdar och närområde förblir offentliga i möjligaste mån. Bebyggelsen avses tillåtas upp till fyra våningar. Därmed kommer skalan och förtätningen av området bli stor. Att dra ner våningsantalet till två eller tre våningar skulle ge ett luftigare och trivsammare område. Föreningen vårda Uppsala anser att detaljplanens och Uppsala kommuns äldrepolitiska program som strävar efter att vård och äldreboende placeras i stadsdelarna är berömvärt. Det är av stor vikt för alla bostadsområden att det finns en blandad åldersstruktur. Det kan ses som ett mervärde för stadsdelslivet och alla boende i området. Därmed stöder vi också intentionen att få in denna form av boende i området.

• FVU anser att områdets offentliga rum beaktas och förstärks i planområdet. FVU anser det av vikt att den skyddade innergården i den nya bostadsbebyggelsen förblir offentlig mark. Annars kommer det offentliga rummet i området begränsas i allt för hög grad.
• FVU anser att en sänkning av den föreslagna bebyggelsehöjden med en eller två våningar skulle gynna områdets karaktär, behålla en del av originalplanens intentioner och ge ett luftigare och trivsammare närområde.
• Det är också av yttersta vikt att det skrivs in i planen att bottenvåningarna i bebyggelsen ska kunna upplåtas till kommersiell närservice. I området är närservicen i form av mindre affärer dålig. Att skapa möjligheter för nya affärer att lokaliseras i byggnaderna är av vikt för såväl den nya bebyggelsen som kringliggande bostadsbebyggelse.
• FVU önskar att man ser över i planen möjligheterna för kollektivtrafiken att i en framtid ta sig fram till stadsdelens mitt.

Föreningen vårda Uppsala har som redovisats vissa synpunkter på planen men finner intentionen i att föra in äldre- och vårdboende i området som mycket berömvärd.
För Föreningen vårda Uppsala