Kv Blåsenshus, program för detaljplan


Förslag till program för detaljplan för kv Blåsenhus (Dnr 2002/20076-1)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande.

Föreningen är införstådd med att nu gällande stadsplan för området medger en omfattande bebyggelse och att eventuella begränsningar i den nya planen blir avgörande för universitetets möjligheter till expansion i någorlunda centralt läge, något som har stor och positiv betydelse för stadens identitet. Föreningen är också på det klara med att universitetet i rollen som byggherre företräds av Akademiska Hus men också med att det i sista hand är universitetets behov och värderingar som styr planeringen.

I programförslaget utgår man från att utbyggnaden kommer att pågå under en längre period, dvs under flera decennier. Föreningen välkomnar därför att universitetet, i stället för att utnyttja byggrätten i gällande stadsplan, tagit initiativ till en ny detaljplan där universitetets behov av nya lokaler kan inordnas i ett längre perspektiv.

Föreningen är positiv till den planerade användningen av området under förutsättning att bebyggelsen utformas med största möjliga hänsyn till omgivningarna: slottet, Botaniska trädgården och Kåbo villastad. Detta framhålls visserligen i förslaget men måste betonas starkare i planen. Gränsvärden för viktiga gestaltningsparametrar som exploateringstal, byggnadshöjder, taklutningar mm måste anges.

Föreningen förordar en bebyggelse utformad enligt mottot ”institutioner i parkmiljö”, vilket stämmer väl överens med den förebild – kv Kemikum – som anges i programförslaget.
Visionen kan uppnås med ett begränsat antal, väl åtskilda byggnadskroppar med stor variation i byggnadernas volym, form och material.

Universitetet kommer med största säkerhet att behöva till fullo utnyttja den byggnadsrätt som detaljplanen ger. I förutsättningarna för den parallellprojektering som ett antal arkitektföretag utfört, anger man sålunda 100 000 m2 LOA, vilket är väsentligt mer än hela BMC-komplexet. På flera ställen i programförslaget anges vidare att normal byggnadshöjd kan uppgå till 4-5 våningar. Enligt föreningens uppfattning innebär båda dessa anvisningar en exploateringsgrad som blir svår att förverkliga om kraven på anpassning till omgivande bebyggelse skall upprätthållas. Givetvis är dock denna uppfattning beroende av bebyggelsens utformning och disposition, varför föreningen med intresse emotser det fortsatta planarbetet. De sex förslag som tagits fram som exempel på gestaltning, kännetecknas i flera fall av alltför kompakt bebyggelse, inte minst vad gäller utformningen mot Norbyvägen.
Vidare är det väsentligt att en siktlinje lämnas fri från områdets mitt (planerat läge för aula/konferenslokal) upp mot slottet, vilket beaktats i något av förslagen genom en spetsigare nordlig vinkel på det nordöstra hörnets bebyggelseyta.

En genomsnittlig exploateringsgrad på samma nivå som i kv Kemikum skulle, överslags-mässigt, ge en lokalyta på maximalt ca 125 000 m2 för hela kv Blåsenhus, varav ca 50 000 m2 redan är tagna i anspråk av befintlig bebyggelse. Återstår således för universitetets utbyggnad ca 75 000 m2. Att uppfylla intentionen om 100 000 m2 ny lokalyta i kombination med visionen om institutioner i park innebär ett grannlaga arbete. Föreningen kan tänka sig en variation av byggnadshöjden mellan två och fyra, undantagsvis sex våningar och avvisar därmed de förslag som innebär solitärer med upp till elva våningar.

Samrådshandlingarna och programförslaget underskattar, enligt föreningens uppfattning, trafikproblemen föranledda av Blåsenhuskvarteret i sig och fastmer satta i sitt sammanhang genom Översiktsplan för Uppsala stad 2002 och övrig utveckling av campussystemen (Rosendal, Ångström, Ulleråker mm.).
Tekniska kontoret anger framtida belastningar på Norbyvägen och Dag Hammarskjölds väg (Dag H:s väg) till 5 000 respektive 13 000 fordon per dygn (fpd), exklusive trafikgenerering till följd av Blåsenhus. Utbyggnad med 100 000 m2 institutionsyta innebär 7 000 till 10 000 ytterligare verksamma i kvarteret med åtföljande generering av 3 000 till 5 000 fpd vid oförändrad bilanvändning. Förutom nämnda gator berörs även Artillerigatan och Villavägen av utbyggnaden.

Här, såväl som på andra håll i staden gäller att prioritera kollektivtrafiken samt gång och cykel för att minska biltrafiken till acceptabla nivåer med tanke på miljömål och trängsel.
En signifikant minskning av biltrafiken kan ske först när ett attraktivt alternativ erbjuds i form av en utvecklad kollektivtrafik, vilket innebär en omfattande uppgradering av denna med avseende på framkomlighet, turtäthet och kapacitet.

Följande åtgärder behöver genomföras för att klara tillgänglighet och passage av Blåsenhus:
§ Norbyvägen behåller sina båda körfält för biltrafik med svängningsfil mot T-korsningen med Dag H:s väg och den i samrådshandlingen angivna gatuhöjningen för att erhålla ett vilplan före korsningen. På vardera sidan om gatan anläggs, inom 3,5 – 4 meter, separata gång- och cykelbanor. På södra sidan, gärna innanför en trädrad, anläggs dubbla körfält för kollektivtrafik (ca 7 meter) med hållplatsutrymme samt en förgård (minst 5 meter) mot den nya bebyggelsen. Sammantaget innebär detta att gaturummet ( mellan Botaniska trädgårdens mur och de nya byggnaderna) breddas till ca 30 meter och skapar dessutom ett behövligt respektavstånd mellan trädgården och de nya institutionsbyggnaderna. Denna trafikföring bör även prövas att införa i kv Lagerträdet.
§ Dag Hammarskjölds väg tillåter ingen visuell breddning, bl.a. av kulturhistoriska skäl. Framtida belastning med uppemot 16 000 fpd (inkl. Blåsenhustrafiken) fördelade på två körfält kommer med säkerhet att orsaka oacceptabla hinder för kollektivtrafiken. Det synes finnas en möjlighet att mildra störningen utan att gaturummet förändras i påtaglig omfattning, genom att gång- och cykelbanorna i gatuplanet görs om till kollektivfiler. På västra sidan löper en gångbana i plan med Botaniska trädgården och på östra sidan en gångbana på första terrassen mot slottet. Båda dessa gångbanor omvandlas till separata gång- och cykelbanor. Denna trafikföring kan genomföras på hela sträckan mellan Sjukhusvägen och Carolinabacken med en förlängning av den norra raksträckan så att utrymme bereds för gång- och cykelbanan vid fängelset. Söder om detta svänger gatan ner mot sin nuvarande sträckning. Att tillföra ytterligare utfarter mot Dag H:s väg förefaller betänkligt, då dessa skulle förorsaka upprepade störningar för alla trafikslag. Om detta genomförs måste åtminstone förbud mot vänstersväng för norrgående trafik införas.
§ Artillerigatan kommer oundvikligen att få en ökad belastning. Som påtalats i samrådshandlingen föreligger behov av ökat skydd mot bostadshusen på södra sidan. Gatan måste flyttas åt norr så att en minst 5 meter bred förgård skapas längs dessa kvarter samt att 3,5 meter breda gång- och cykelbanor kan anläggas på vardera sidan. Sannolikt behövs även en svängningsfil mellan ”kvartersgatan” och Dag H.s väg. Tillsammans med en förgård på norra sidan blir därmed gaturummet minst 22 meter brett.
§ Villavägen. Instämmer med samrådshandlingens intention att motverka ökad biltrafik. Däremot bör den tydliggöras som lämpligt cykelstråk.

Blåsenhus utgör ett exempel på att förtätad bebyggelse medför ökade trafikbelastningar som inte kan negligeras, utan kräver genomförande av förändrad infrastruktur anpassad efter de behov som uppstår till följd av Översiktsplan 2002.

För Föreningen Vårda Uppsala

Olle Carling Lars Bagge
Styrelseledamot Styrelseledamot

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *