Uppsala kommun 2015-02-23
Stadsbyggnadsförvaltningen
Plan- och byggnadsnämnden
Kommunstyrelsen
Ang Södra staden. Kommentar till den pågående planeringen av Rosendal, Ulleråker, Bäcklösa, Ultuna och norra Sunnersta.
Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av underlag för planering av Södra staden och deltagit i de offentliga samråden. FVU hänvisar till tidigare till kommunen översända skrivelser ang. Ulleråker (2013-06-18) respektive Dag Hammarskjöldstråket (2014-09-30). Yttrandena bilägges. I övrigt ber FVU att sammanfattningsvis få anföra följande.
FVU:s synpunkter
FVU anser att det är positivt med denna tidiga dialog med medborgarna om utformningen av Södra staden. Redan nu kan FVU dock tyvärr konstatera att den tänkta exploateringen synes alldeles för hög för att möjliggöra hänsyn till områdets höga natur- och kulturvärden. Det är dessa resurser som bör vara utgångspunkten för utvecklingen inte ett på förhand bestämt antal bostäder som ska pressas in.
Inledning
Området söder om Kungsängsleden, hittills en statlig domän, en egen enklav, står inför en genomgripande omvandling, tänkt som en ny stadsdel med tydligare koppling till staden. Området har i alla avseenden framstått som ett kulturlandskap med sina grunddrag i topografi och växtlighet bevarade och utvecklade genom det statliga markinnehavet. Verksamheterna i Ulleråker och Ultuna har skapat unika institutionslandskap, anpassade till naturförutsättningarna.
Kvaliteterna inom dessa områden är belysta och värderade i en ingående analys, som Upplandsmuseet genomfört, en viktig utgångspunkt för planeringen (Kulturhistorisk utredning. Dag Hammarskjöldsstråket, Bondkyrko sn, Uppsala kommun. Upplandsmuseet / Karavan landskapsarkitekter, 2014-04-30). Kommunen har höga ambitioner, områdenas kvaliteter skall paras med högt ställda förväntningar på kvantitet. Pågående verksamheter skall fås att samverka med nya bostäder och lokaler för offentlig och kommersiell service.
1. Allmänt
Samordningen av planerna för Södra staden borde ledas av kommunstyrelsen. Det är ett flagrant planeringsfel att enstaka detaljplaner fått föregå den översiktliga processen. Ett sådant förfarande komplicerar och låser planeringen på ett olyckligt sätt.
FVU anser att det så kallade tvåstråksförslaget i det strategiska programmet för Södra staden är att föredra. Den huvuduppläggning man väljer har stor betydelse eftersom den får konsekvenser för planeringen av alla delområden. Genom att landskapet öppnar sig mot åsen och ån mellan Ulleråker, Ultuna och norra Sunnersta möjliggör tvåstråksförslaget att man uppfattar den Södra stadens delområden vilket har stor betydelse både för orientering och för förståelse och tillvaratagande av landskapets värden i den framtida stadsmiljön.
2. Rosendal
De föreslagna ändringarna av gällande detaljplan är så stora att förutsättningarna för enkelt planförfarande inte föreligger. Planen bör ses över och anpassas med hänsyn till ”tvåstråkslösningen”.
3. Östra Malma
Östra Malma är ett mindre skogsområde mellan Malma Backe och det öppna fält som går upp i en gip mot Rosendal och i sin östra kant avgränsas av träden i Hammarby. Gula stigen går här i skogsbrynet i en öppen kulturbygd ända till Gottsunda. I skogsbrynet mot söder ligger Malma gård i naturskönt läge.
I sydväst ligger Valsätraskolan. Det öppna fältet söder om gården har nyligen bebyggts med kedjehus och radhus ända inpå skolans idrottsplan. Malma Backe har en tät bebyggelse med flerfamiljshus och radhus. Malma gård består av flera byggnader, mangårdsbyggnad, stall och en del mindre hus av äldre datum. Gårdens rödfärgade träbyggnader utgör ett välgörande inslag i området. De gamla husen skulle kunna få en ny användning som samlingspunkt för de boende i Malma Backe och Valsätra.
Skogen i Östra Malma är en omistlig tillgång som strövområde för alla som bor här omkring, en genuin naturupplevelse som helt kommer att spolieras om man enligt förslaget bebygger även skogsområdet med 300 bostäder. Detta skogsområde bör därför ej bebyggas.
4. Ulleråker
Den inventering som gjorts visar natur- och vegetationsresurser samt arkitektoniskt och vårdhistoriskt intressanta byggnader, och är ett viktigt underlag för planeringsarbetet.
Den redan, under 1980- och 90-talen, utbyggda södra delen är ett föredömligt exempel på hur bevarad och ny bebyggelse samsas kring en central park där naturresurser tagits till vara. Här finns en utmärkt modell att inspireras av i den fortsatta utbyggnaden av Ulleråker.
Särskilt viktig är miljön mellan det slottslika f d Hospitalet och Fyrisån. Det breda grönstråket som förlänger den bevarade parken närmast byggnaden ända ner till ån bör bevaras. Vid utformningen av den nedre delen kan den tidigare fruktträdgården vara en utgångspunkt.
En grön frizon av tillräcklig bredd måste tillskapas längs Fyrisåns hela sträckning. Området innehåller i övrigt värdefulla partier med gammal tallskog, vackra solitärträd, parkanläggningar mm. Dessa synpunkter innebär med all säkerhet att det höga antalet 6-8000 lägenheter man räknar med måste reduceras avsevärt för att inte områdets höga värden ska gå till spillo. Längs stråket från regementsområdet och vidare söderut mot Ultuna – Sunnersta, måste också plats reserveras för mötesplatser för kultur, samhällelig och kommersiell service.
5. Bäcklösa
Dag Hammarskjölds väg, gamla Stockholmsvägen, sedan 1600-talet en spikrak sydlig entréväg till Uppsala med slottets södra port som mål, lämpar sig inte som framtida ”stadsgata”, utan måste behålla sin historiska karaktär av en landsväg i ett öppet landskap. Den ingår i det system av spikraka infartsvägar som kännetecknar den stadsplan som vanligen omtalas som ”Drottning Kristinas stadsplan”. Vi talar här om ett byggnadsminne av rang.
I det perspektivet blir planen för södra Bäcklösa ett bisarrt stycke innerstadsmiljö utslängd på Ultunagärdet. Detta kan mildras genom omarbetning av planen, så att bebyggelsen i stället ges karaktär av låg, men tät, trädgårdsstad, väl tillbakadragen från landsvägen. Dessutom bör exploateringen minskas avsevärt i norra Bäcklösa, där också Genetiska trädgården ligger.
6. Ultuna
Ultunaområdet erbjuder vissa möjligheter till komplettering med bostäder. I det å-nära området som SLU lämnar, krävs, liksom i Ulleråkersområdet, att den noggranna inventering av vegetation och byggnader som gjorts beaktas. Här är mindre och väl avvägda tillskott av bebyggelse möjliga. Skalan bör anpassas till de befintliga 2-3-våningshusen.
En stor bebyggelsegrupp skulle kunna planeras om det mögelskadade f d Kliniskt centrum rivs och ersätts med bostäder samt en mötesplats med service, väl lokaliserad längs stråket genom Ultuna. Studentbostäderna skulle kunna kompletteras västerut varigenom en tätare stadsmiljö skulle skapas mot stråket och mötesplatsen.
7. Norra Sunnersta
Här fortsätter stråket i den breda Åkervägen, tidigare Granebergsspårvagnens banvall. Det föreslagna bältet av bebyggelse på södra Ultunagärdet, mot Sunnersta, skulle kunna formas som en tät trädgårdsstad i två våningar – en naturlig granne till Sunnerstas en- och tvåvånings bebyggelse av villor och radhus. En portik av byggnader, ”grindstolpar”, skulle kunna byggas där stråket norrifrån går in i bebyggelsen, likaså vid Dag Hammarskjölds väg.
Avslutande kommentar
Vid planeringen av Södra staden måste dess betydelse som mål för kultur- och naturturism, för Uppsalabor och besökare utifrån, beaktas vid sidan av dess betydelse för Uppsalas tillväxt. Årike Fyris, Genetiska trädgården, botaniskt intressanta anläggningar, välskött landskapsarkitektur, försöksytor och bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet, allt detta ryms inom dessa områden och kräver en stor känslighet i planeringsprocessen.
För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan
Kristina Berglund Carl Erik Bergold Kristina Dahlberg PO Sporrong
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot 2:e vice ordförande
