Månadsarkiv: oktober 2015

ang dpl för Norra Bäcklösa, dnr PBN 2014-000032. Samråd 2 (ny planpr)

Publicerat av
Svara

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                       2015-10-27                                                                                                                 753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Norra Bäcklösa, Uppsala kommun.

Dnr PBN 2014-000032. Samråd 2 (ny planprocess).

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2015-11-27.

Planförslag avseende samma projekt antogs av kommunfullmäktige 2015-02-23. Efter överklagande på grund av formaliafel tas dock planprocessen om på nytt från samrådsskedet.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) avger följande samrådsyttrande över rubricerade planförslag.

FVU:s synpunkter

Förslaget avstyrks på i huvudsak samma grunder som tidigare, varför i sak hänvisas till föreningens tidigare granskningsyttrande 2014-03-21 (bif.).

I ett avseende kan man visserligen säga, att FVU numera fått visst gehör för i tidigare yttrande och i andra sammanhang framförda krav på en fördjupad översiktsplan för de södra delarna av staden, eftersom ett sådant arbete pågår inom kommunen för närvarande. Självklart grundar sig föreningens inställning i den delen på insikten att helheten av ett område bör kartläggas och analyseras innan delarna exploateras. FVU vill därför nu uttrycka förvåning över hanteringsordningen i förevarande fall.

Visserligen har detaljplaneförslag beträffande Norra Bäcklösa redan behandlats av kommunfullmäktige en gång, men medan tiden har gått har alltså även förslag till en fördjupad översiktsplan för Södra staden, innefattande Bäcklösaområdet, varit utsänt för samråd.

Enligt FVU:s mening hade det funnits anledning att nu avvakta slutförandet av processen för den fördjupade översiktsplanen innan detaljplaner inom det berörda området i sin tur läggs fram för beslut. Om inte annat så för att upprätthålla kommunmedlemmarnas respekt för plansystemet och den kommunala beslutsordningen, vilket är nog så viktigt och bör ligga i kommunens egenintresse.

Men det finns därtill goda sakliga skäl till omtag av såväl de båda planförslagen som gäller Bäcklösaområdet som detaljplanen för Rosendal efter det att översiktsplanearbetet gett ett bättre helhetsperspektiv. Även planstarterna i Ulleråker borde avvakta genomförandet av processen för den fördjupade översiktsplanen. Faktorer som då behöver utredas och granskas på nytt har framförallt med skyddet för natur och miljö att göra samt även viktiga försörjningsresurser som vatten. Bebyggelseutvecklingen och byggnadernas närmare utformning, karaktär och helhetsintryck hör också till de faktorer som får bättre belysning i ett vidare perspektiv.

Sammanfattning

FVU vill avslutningsvis än en gång, vad gäller Norra Bäcklösa, betona risken för allvarliga skador på de höga naturvärdena inom såväl Natura 2000-området som den Genetiska trädgården samt björkallen utmed Dag Hammarskjölds väg. En helhetssyn utifrån en bedömning av ett större område skulle kunna resultera i modifieringar som innebär ett större hänsynstagande.

I sak avstyrks alltså detaljplaneförslaget för Norra Bäcklösa.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Olof Antell                         Ulla Björkman

Ordförande                         Styrelseledamot

Morgondagens arv: Var finns visionerna för våra barns miljö?

Publicerat av
Svara

Morgondagens arv

UNT Debatt: 2015-10-27

Anna Micro Vikstrand och Hedvig Mårdh:  Var finns visionerna för våra barns miljö?

Uppsala expanderar kraftigt. Många av våra nya invånare är barn, och därför är trycket på barnomsorgen högt. Trots detta är omhändertagandet ofta väldigt gott. Det finns många duktiga medarbetare på Uppsalas förskolor. Det som där­emot inte alltid är så bra är den fysiska miljö som barnen vistas i större delen av sin vakna tid.

I dagsläget finns det drygt 190 förskolor i Uppsala. Ytterst få av dessa har ett arkitektoniskt värde.

Trots det har nyligen Svartbäckens förskola ritad 1947 av Gunnar Leche rivits. Det var en gedigen tegelbyggnad i två våningar där proportionerna, materialen och omsorgen för detaljer skapade en tilltalande helhet. Nu riskerar dessutom Uppsalas enda byggnad ritad av Bruno Mathsson, Rackarungens förskola på Rackarberget, att rivas i och med Uppsalahems planer att förtäta området.

Byggnaden uppfördes 1954 som daghem och har en mycket ändamålsenlig arkitektur som barn och personal trivs i. Om huset bara underhålls kan det utan problem fungera i många år till.

Bruno Mathsson är i dag främst känd som möbelformgivare, men ritade också cirka hundra byggnader. Mathsson var innovativ och vågade utveckla nya byggsystem, bland annat tog han patent på ett isolerglas – Brunopane. Med hjälp av isolerglasen kunde han uppföra energisnåla hus med stora glasade väggar. Tanken var att släppa in ljus och skapa en närhet till den omgivande miljön. Han var även tidig med att bygga med betongplatta direkt på marken och att använda sig av golvvärme.

Detta är byggnads­detaljer som i dag är vanliga, men Bruno Mathsson var en pionjär, varför Rackarungen är särskilt arkitekturhistoriskt intressant.

De äldre förskolor som har arkitektoniska kvaliteter verkar således inte kommunen värdesätta. Hur är det då med de nya förskolor som byggs? Under senare år har det uppförts sexton nya förskolor som alla bygger på samma gråa barackmodul.

De flesta barackerna har en våning och platt tak. Några är i två våningar och ett fåtal har sadeltak. Gemensamt för dem alla är att de är oerhört trista och att de inte har något som helst arkitektoniskt värde. Som en parentes kan nämnas att en av dessa baracker ironiskt nog heter förskolan Arkitekten!

Men var är arkitekterna – vem har i dag visionerna för att skapa bättre miljöer för våra barn?

Även om tanken är att barackerna fyller ett tillfälligt behov behöver de väl inte vara så fula?

Temporära lösningar riskerar dessutom ofta att bli permanenta. Baracker verkar kanske vara ett billigt sätt att snabbt lösa behovet av fler förskoleplatser, men kortsiktiga lösningar tenderar ofta att bli dyra i längden. Med tanke på Uppsalas starka expansion lär knappast behovet av förskoleplatser minska i framtiden varför denna kortsiktiga lösning endast innebär merkostnader.

År 2011 uppfördes förskolan Paletten i Midsommarkransen i Stockholm. Den gula och lekfullt rundade byggnaden som är ritad av Tham och Widegård är ett gott exempel på att man faktiskt kan bygga förskolor som inte behöver vara kommunalgråa klossar.

Varför satsar inte kommunen på en god arkitektur där våra barn kan få en stimulerande och kreativ tillvaro?

Miljön vi vistas i är viktig och påverkar både barn och vuxna. De flesta vuxna skulle inte acceptera att deras arbetsplats år ut och år in var inhyst i en barack. Varför ska barnen dra det kortaste strået – var finns visionerna för våra barns miljö?

Vår önskan är att kommunen ska ta vara på de byggnader som har en god och ändamålsenlig arkitektur. Med ett kontinuerligt underhåll kan de stå i flera hundra år. Bra arkitektur tål att användas och utvecklas utifrån dagens krav på luft, ljud och energi. Och bygg nya spännande och välfungerande förskolor. Det som byggs i dag är morgondagens kulturarv!

Anna Micro Vikstrand, arkitekturhistoriker

Hedvig Mårdh, doktorand, Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

ang dpl för Luthagsstranden 50:1 m.fl, dnr: PBN 2013/001600. Samråd

Publicerat av
Svara

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                 2015-10-26

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Luthagsstranden 50:1 m.fl.i Uppsala kommun.

Dnr: PBN 2013/001600. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande samrådssynpunkter över rubricerade förslag.

Expansionstrycket är för närvarande stort i Uppsala. FVU har därför inget i sak att invända mot förslaget att förlänga bebyggelsen längs med Luthagsesplanaden. Däremot ställer sig föreningen mycket tveksam till den successivt ökande våningshöjden och de snedställda taken. Detta skapar inte den variation som enligt planförslaget eftersträvas utan ger endast ett mycket oroligt intryck. De föreslagna husen närmast Götgatan ansluter väl till nuvarande bebyggelse utan att för den skull sakna egen karaktär. FVU skulle gärna se att även resterande bebyggelse fick ett liknande utseende. En god stadsväv skapas inte av ett ogenomtänkt blandande av fasadmaterial, våningshöjder och olika takfall utan av en sammanhållen och harmonisk bebyggelse.

Det framgår inte av planförslaget hur många barn det tänkta daghemmet ska hysa. FVU ställer sig dock frågande till om den tillhörande gården verkligen lever upp till rekommendationerna om att det ska finnas 30 m² grönyta per barn.

Vidare ställer sig FVU direkt avvisande till förslaget att bostadshusen inte ska ha hiss som går ända ner till entréplanet. Att en lösning med lyftbord från entréplanet till första våningen föreslås ter sig mycket märkligt med tanke på den starka tillgänglighetslagstiftning som idag finns.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Olof Antell                               Anna Micro Vikstrand

Ordförande                              Styrelseledamot

Samling kring Lyktan (Odinslund, kv Ubbo)

Publicerat av
Svara

S A M L I N G   K R I N G   L Y K T A N (UNT 11 oktober 2015 artikel om kv Ubbo)


Debatten om kvarteret Ubbo är i full gång och handlar som vanligt om den del av kvarteret som ägs av Uppsala studentkår genom Stiftelsen Ubbo. Ett nytt förslag till bl a en stor L-formad byggnad kommer snart på remiss. Det blir mest forskarbostäder i kvarteret. Kontentan är som tidigare att kvarteret ”sluts”.

Sikten från Villa Anna åt Carolina till krymper och blir inåt kvarteret obefintlig.

I det ritningsmaterial vi fått ta del av saknas perspektiv från detta håll. Från motsatt håll ges en liten blick in i kvarteret. Inte heller där kan man se 1700-talshuset.

Miljön ser idag rätt beklämmande ut. Varken tomt eller hus har på många år skötts eller underhållits. Vi och de många andra som genom åren yttrat sig i ärendet vill att de sista resterna av kvarterets bebyggelse skall bevaras åt eftervärlden, respektfullt rustas och få en passande användning. På så sätt kan med en mindre komplettering än den planerade en både attraktiv och välbesökt miljö skapas, något som byggherren säkert också eftersträvar.

Med annat uppdrag skulle den av allt att döma skickliga arkitekt som Stiftelsen anlitat kunna åstadkomma detta.

Nedan följer i stenstil några av de övriga nackdelar som vi ser med planen – vi avser att bli utförligare vid remisstillfället:

– Tomten ligger i en av officiell användning präglad miljö och har under århundraden visuellt uppfattats som del av parkmiljön. Utåtriktad verksamhet planeras förvisso i L-husets bottenvåning, men bostadsfunktionen överväger och innebär en för miljön främmande privatisering, och när kvarteret sluts reduceras den gamla processionsvägen upp till Slottet till en vanlig stadsgata.

– Detta stora och långsträckta byggnadskomplex, trevånigt åt allén och fyrvånigt åt Villa Anna bryter sammanhanget mellan den småskaliga och varierade bebyggelsen från Ö Slottsgatan ned åt Värmlands och Drottninggatan till – ett stycke sammanhängande äldre byggnadshistoria.

– En inte oviktig aspekt är att L-huset kommer att skugga hela närmiljön, nedåt och mot Villa Anna. Att det har glasfasad betyder inte att det är genomskinligt och fyrvåningsdelen står för nära hotellet.

Måste man bygga på bekostnad av befintliga värden? Ett område av stort kulturhistoriskt värde som detta bör utvecklas i samspel med omgivningen.

Det innebär här en officiell funktion samt anpassning i skala och utförande. Att uppföra forskarbostäder just här tycks oss inte tvingande. Vi är väl medvetna om ägarförhållandena men anser att dessa med tanke på läget rimligen också innebär ett stort ansvar.

Vi har ett alternativ: Projekt Lyktan. Under ett tiotal år samarbetade en av oss (AN) med Per Hultén, arkitekt SAR/MSA, som tragiskt omkom i början av detta år. Strax före jul hörde han av sig och undrade om det inte var dags att aktualisera Lyktan. Det gör vi med denna artikel. Projektet i fråga var först kopplat till idén om ett museum i den f d Lindska skolan. Det föll, men tanken på ett livande element i Odinslund kvarstod.

Den åttkantiga Lyktan – Per laborerade också med en fyrkantig – var tänkt att ligga på platsen för den nuvarande garageinfarten och ha flera funktioner. Som namnet antyder skulle den lysa upp området.

Fasaderna var av glas. Per hade idéer om hur den billigt skulle kunna uppvärmas och ”hållas tänd” kvällstid. Den var tvåvånig och skulle i bottenvåningen hysa en informationspool för de ständiga busslasterna av turister. Toaletter i källarvåningen skulle ersätta de i ubbodebatten figurerande nuvarande. Övre våningen hade balkong runt om. Den skulle samspela med en amfiteater omgärdad av en vacker trädgård som Pers gode vän landskapsarkitekt LAR/MSA Sture Koinberg ritade. Här skulle studenterna få ett ställe att samlas, kanske ge föreställningar, kanske publika sångaftnar från balkongen. De gamla husen skulle hysa servering. Kort sagt en användning av tomten till glädje för ägarna, för hela staden och för dess besökare. I tanken ingick att Stiftelsen Ubbo antingen skulle kunna hyra ut delar av anläggningen eller sälja tomten till kommunen.

En idé att ta upp igen?

Anna Nilsén

Mats Wahlberg

för Föreningen Vårda Uppsala

ang dpl förÅngströmlaboratoriet, dnr PLA 2013-000340. Granskning.

Publicerat av
Svara

Plan- och byggnadsnämnden  i Uppsala kommun                                                                                     2015-10-11

753 75 Uppsala

stadsbyggnadsforvaltningen@uppsala.se

Ang detaljplan förÅngströmlaboratoriet, Uppsala kommun.

Dnr PLA 2013-000340. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t.o.m 2015-10-14.

FVU:s synpunkter

Vid samrådet anförde FVU sammanfattningsvis ”att den nya bebyggelsen bör utformas med vår tids formspråk, samtidigt som den anpassas till platsens förutsättningar för att bilda en arkitektonisk helhet med den äldre stadsmiljön. Den föreslagna utformningen av hus 10 bryter okänsligt mot den värdefulla miljön med dess intressanta historia, genom den sneda placeringen, den stora volymen och ett utmanande formspråk. Förslaget bör därför bearbetas för att uppnå ett bättre samspel med omgivningen, dock gärna med ett tydligt eget arkitektoniskt uttryck.” Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen.

I samrådsredogörelsen anges emellertid att kontoret bedömer att Hus 10 inte kommer att störa vyn över regementsbyggnaderna, inte påtagligt kommer att konkurrera med Uppsalas siluettkaraktärer och visserligen skulle komma att påverka åskammen, men inte påtagligt. I granskningsförslaget har byggrätten för Hus 10 ändrats genom att tillåten totalhöjd sänks från +59 meter över nollplanet till +58 d.v.s. med en meter. Den särskilda höjdbegränsningen för glastaket sänks från en totalhöjd om + 62 meter till + 59 meter, d.v.s. med tre meter.

I planbeskrivningen anges att ”Hus 10 är utformat för att lyfta fram Ångströmlaboratoriet i stadsbilden och för att vara en symbol för sin samtid. Den har ett eget arkitektoniskt uttryck i förhållande till huvudbyggnaden och byggnaderna i närområdet, vilket kontoret bedömer vara ett möjligt arkitektoniskt grepp för att volymen såsom ett senare tillägg ska vara tydligt avläsbart i sin kulturhistoriska och gestaltningsmässiga kontext.” Uttalandet är slentrianmässigt i linje med det idag rådande modet att arkitektur ska ”sticka ut”, ta plats och vara sig själv nog.

En diskussion om hur samspel ska uppnås med den äldre bebyggelsen berörs i ringa grad i planhandlingen. Inför val av utformning av varje nytt byggnadsobjekt krävs en analys av platsens förutsättningar och karaktär för att uppnå en god helhetsverkan; på denna plats krävs särskilt stor hänsyn till den kulturhistoriskt mycket värdefulla miljön och den harmoniska helheten med det till den äldre kasernbebyggelsen väl anpassade Ångströmlaboratoriet. Det goda arkitektoniska samspel som finns idag mellan de gamla regementsbyggnaderna och Ångströmlaboratoriet bidrar till den identitet som Uppsala Science Park efter hand har fått i Uppsala. Här föreslås en byggnad som är 26 meter hög och 11 meter högre än de befintliga laboratoriebyggnaderna. Som FVU skrev vid samrådet befarar föreningen att den nya byggnaden slår knockout på omgivningen i stället för att utgöra ett intressant tillägg som förstärker upplevelsen av stadsrummet. Sänkningen av hushöjden med en meter och sänkningen av höjden på glastaket ändrar inte detta förhållande. Att med den förslagna nybyggnaden på detta avgörande sätt förändra helhetsmiljön bör därför bli föremål för en seriös omprövning.

Bäst vore att knyta an till tidigare vinnande koncept (Ångströmlaboratoriet är ett av få Uppsalaprojekt som presenterats i tidskriften Arkitektur), med sina långsmala röda byggnader som så väl harmonierar med de äldre regementsbyggnaderna. Vi ser inte något behov av att denna tillbyggnad ska bryta av mot huvudbyggnaden då de ju i princip är från samma tidsskede. För tidigare stadsplanerare har det varit en självklar och uttalad regel att ny bebyggelse i regementsområdet/Ulleråker ska vara under eller i nivå med åsens talltoppar. FVU anser att denna regel måste respekteras. Vid samrådet anförde FVU också att för att uppnå en bättre anpassning till den känsliga miljön skulle en möjlig förbättring dessutom kunna vara att förlägga byggnaden i vinkelrät relation till de befintliga byggnaderna.

Sammanfattning

De små förändringarna av planförslaget jämfört med samrådsversionen är närmast försumbara vad gäller syftet att uppnå ett bättre samspel med den kulturhistoriskt värdefulla miljön. FVU uppmanar därför kommunen att bearbeta förslaget i den riktning som föreningen föreslår.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Olof Antell                          Kristina Berglund               PO Sporrong

Ordförande                         Styrelseledamot                  2:e vice ordförande

Föreläsningar hösten 2015

Publicerat av
Svara

Föreläsningar hösten 2015

Som vanligt arrangerar Föreningen Vårda Uppsala ett program på hösten om två föreläsningstillfällen och tre på våren. Den här hösten har vi inbjudit ett par välkända uppsalabor som på olika sätt  kommer att bekanta oss med staden, i ena fallet utifrån sina egna erfarenheter, i det andra med utgångspunkt från en av de åtskilliga berömda författare som tillbringat ungdoms- och studieår i Uppsala.

Onsdag 14 oktober

Jacke Sjödin: Uppsalabo – tillfälligt sedan 25 år tillbaka

Jacke Sjödin torde inte behöva någon närmare presentation i Uppsala, välkänd som han är för uppsalaborna både som underhållare på scenen och som varmhjärtad skildrare av vardagens glädjeämnen och frustrationer i UNT.

Torsdag 5 november

Johan Svedjedal: Karin Boyes Uppsala

Johan Svedjedal är professor i litteraturvetenskap med sociologisk inriktning. Bland författare utöver Karin Boye som intresserat honom intar Carl Jonas Love Almqvist första platsen, men också P G Wodehouse och Bob Dylan ryms i hans intressesfär.

Båda föreläsningarna:

Plats: Stadsbibliotekets Kerstin Ekman-sal

Tid: 18.15 – 19.45

Inträde: Medlemmar 40 kr ––– Övriga 60 kr

Respektlöst agerat (UNT Debatt 2015-10-02)

Publicerat av
Svara

R E S P E K T L Ö S T  A G E R A T   (UNT Debatt 2015-10-02)

Kommunen påstår att syftet med planförslaget för Södra staden är att ta ett helhetsgrepp på stadsutvecklingen och driva en process som kännetecknas av öppenhet, delaktighet och samverkan – samtidigt föregrips resultatet av planeringen av grundläggande beslut mitt under den pågående demokratiska processen.

Just när det första steget i planprocessen för Södra staden avslutats, det offentliga samrådet, får vi läsa i UNT (2015-09-21) att nu sker ”startskott för utbyggnad i storformat”, detaljplaneringen påbörjas omgående i Ulleråker med ett flervånings parkeringshus för upp till 700 bilar och drygt 600 bostäder. Enligt Erik Pelling, plan- och byggnadsnämndens ordförande, är det helt i sin ordning att på detta sätt föregå den översiktliga planeringen vilket han menar kan ge både snabbare bostadsbyggande och bättre kvalitet.

Detta är ett makalöst uttalande mot bakgrund av kommunens påstådda ambition att ta ett helhetsgrepp och värna om en dialog med medborgarna. Pelling har uppenbarligen inte heller förstått att syftet enligt PBL med en fördjupad översiktsplan är att utifrån en analys av områdets förutsättningar forma en framtidsbild som innebär en god avvägning mellan bebyggelse, kulturmiljö och naturvärden och som härigenom ger riktlinjer för efterföljande detaljplanering. I stället för att avvakta denna framtidsbild utifrån en helhetssyn, som den demokratiska processen skulle syfta till, fortsätter kommunen alltså att frimärksplanera vilket till och med framhålls av Pelling som en fördel (!)

Ett annat exempel på beslut i förtid är att kommunen har bestämt att 34 äldre vårdbyggnader i Ulleråker ska rivas, varav många av hög arkitektonisk och medicinhistorisk kvalitet. Dessa planerade rivningar, varav rivningslov redan meddelats för fyra byggnader, är ytterst anmärkningsvärda då de strider mot den uttalade ambitionen för Ulleråker – att tillvarata områdets kulturmiljövärden och dess flerskiktade historia.

Rosendal och Bäcklösa är andra exempel på detaljplaner som tagits fram innan inriktningen beslutats för fortsatt stadsutveckling i Södra staden. Dessa planer, med hög exploatering för ”tät stad” och med åsidosättande av kultur- och naturvärden, innebär liksom planstarten i Ulleråker tidiga låsningar som föregriper en allsidig prövning av olika alternativ och försvårar en planering där områdets unika värden tillvaratas. Hanteringen strider mot lagens plansystem som bygger på en stegvis precisering från översiktsplan – vid behov via fördjupad översiktsplan – till detaljplan.

Kommunens agerande genom besluten i Ulleråker, visar en häpnadsväckande brist på respekt för en ansvarsfull planering och för den demokratiska processen. Demokrati förutsätter kunskap hos beslutsfattarna, god information till väljarna om alternativen samt att väljarna känner att de blir hörda. Föreningen Vårda Uppsala uppmanar Uppsalas politiker att ta medborgardialogen på allvar och att i fortsättningen bedriva planeringen för Södra staden på ett sätt som överensstämmer med de vackra orden i plandokumenten!

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund               Ulla Björkman

Styrelseledamot                  Styrelseledamot