Föreningen Vårda Uppsala

Föreningen Vårda Uppsala

En kulturhuvudstad behöver nya museer

Om Uppsala ska kunna konkurrera om titeln so europeisk kulturhuvudstad 2029 behövs ett nytt konstmuseum och ett eget slottsmuseum, skriver Claes Gille.
Foto: STAFFAN CLAESSON/Arkiv

Malmö och Uppsala är svenska kandidater när det gäller europeisk kulturhuvudstad år 2029. Förutom Sverige skall en polsk kulturhuvudstad utses detta år. Vad gör då Malmö för att förbereda sig inför omröstningen? Svaret är, bygger ett nytt konstmuseum, som skall stå klart 2029!Skall Uppsala ha en chans bör man göra detsamma. I Uppsala slott, inklusive Wasa-borgen, bör istället ett Slottsmuseum inrättas. Historiska band finns dessutom mellan Uppsala och Polen, Kung Sigismund kröntes till kung i Sverige i Uppsala domkyrka, han blev även vald till kung i Polen. Sigismund var son till vår kung Johan III, som var slottsbyggare i Uppsala. Det är nu dags för kommunen att agera, om Uppsala skall ha en chans år 2029 !
Claes Gille, Uppsala

Inte heller Kaniken duger som konstmuseum

I maj beslutade Kommunstyrelsen att gå vidare med Slottet och Kanikenhuset som förslag för placering av ett nytt konstmuseum.
Foto: Göran Sterner

UNT 2020-09-06

 

Kommunstyrelsen tog den 27 maj inriktningsbeslutet att gå vidare med slottet och Kaniken för ett framtida konstmuseum. Förhandlingarna ska vara klara i december.Metod Arkitekter presenterar – enligt uppgift på eget initiativ – en idéskiss, som vill visa hur Filmstadens lokaler i Kaniken kan göras om till konstmuseum. Skissen fanns med som beslutsunderlag och är publicerad på kommunens hemsida.Men styrelsen hade inte själv inför beslutet redovisat lokalernas lämplighet som konstmuseum. Kaniken fick ett wild card före slutomgången när inte heller några politikers protester mot slottet ville tystna.

Ritningarna av entréplanet och första våningen är svårbedömda inte minst eftersom sektionsritningar saknas.

Skolan har riktlinjer för utemiljöns yta och kvalitet. Även konstmuseer mår bra av att ha ett område utanför byggnaden, för skulpturer, performance och publikaktiviteter samt för att göra museet mer synligt i stadsbilden. Något sådant utrymme finns knappast framför Kaniken.

Arkitektfirman föreslår att två gångbroar ska leda från Västra Ågatan vid Kanikens fasad till Östra Ågatan. Tillsammans med Nybron vid Drottninggatan skulle de tre närbelägna broarna förstöra upplevelsen av Fyrisån som ger puls åt detta Uppsalas paradstråk. På samma sätt förskräcker Guldbron över Stockholms ström med sitt brutala ingrepp i  Slussenmiljön.
Fortsätt läsa

Kaniken ett nära nog idealiskt alternativ

Tomas Klang och Staffan Lövgren replikerar Erik Pellings (S) och Linda Eskilssons (MP) svar på Cristina Karlstams debattartikel.

Det måste vara betydligt lättare att ställa om Kaniken till ett effektivt konstmuseum än Slottet, skriver Staffan Lövgren och Tomas Klang från Konstens Hus Nu.
Uppsala 28 juni 2020 08:00

 

Frågan är hur mycket klokare Cristina Karlstam blev av de svar hon fick av Erik Pelling och Linda Eskilsson i UNT 15 juni? De verkar inte verkar ha läst vare sig Jane Nilssons förstudie eller sin egen utredning ”Framtidens konstverksamhet” vilket leder till en rad märkliga uttalanden om Jane Nilsson och kostnaderna för om- och nybyggnationer.Frågan om konstmuseet har tyvärr aldrig stått högt i kurs hos våra tongivande kommunalpolitiker. Det som i andra kulturstäder ses som ett lika självklart som nödvändigt inslag, ett centralt placerat konstmuseum, har i Uppsala närmast betraktats som en marginell verksamhet för konstnördar men i övrigt utan bredare allmänintresse.
Fortsätt läsa

Vi möts av en mur av offentlig tystnad

Bild: Ahmet Tirej Kaya , beskuren

15:03 | 2020-05-09 Kulturdebatt KULTUR

Utredningen om konstmuseets placering har utlöst en strid ström av kritiska insändare och debattinlägg från engagerade och konstintresserade Uppsalabor, som drömmer om ett modernt och lättillgängligt konstmuseum. Men kommunstyrelsen har konsekvent undvikit att gå i svaromål, skriver Tomas Klang, Konstens Hus Nu och Föreningen Vårda Uppsala.

När UNT i november 2018 kunde berätta att den då nytillträdda kommunstyrelsen beslutat sig för att låta djuputreda tre av förslagen till var framtidens konstmuseum ska ligga kommenterade kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) saken på följande sätt: ”Att vi i kommunstyrelsen gör en fördjupad studie av dessa tre förslag är för att ge det arbetet dignitet”. Fortsätt läsa

Museibeslutet avgörande kulturellt vägval

Bild: Felicia Andreasson/Arkiv | Politikerna kan fortfarande välja en placering av konstmuseet som inte nonchalerar tillgängligheten, skriver Staffan Lövgren och Sten Åke Bylund

INSÄNDARE i UNT 2020-05-07

Politikerna kan fortfarande välja en annan lösning för konstmuseet är den som föreslås i den ensidiga och bristfälliga utredningen, skriver Staffan Lövgren och Sten Åke Bylund

I mitten av maj ska kommunstyrelsens politiker ta ställning till och komma med ett inriktningsbeslut om konstmuseets framtida placering i Uppsala.

Den genomförda utredningen som publicerades i januari 2020 har från början främst kritiserats för att vara ensidigt inriktad på en placering i Slottet samt för att vara alltför ofullkomlig när det gäller ekonomisk redovisning. Från politiskt håll har man därför begärt ett klargörande från förvaltningen där samma utredare gjort ett nytt försök i form av dokumentet Kompletterande utredning.

Trots det så finns exakt samma brister fortfarande kvar! Man utreder inte de platser som fastslogs i den fördjupade utredningen på samma villkor som slottet. Man lyckas inte jämföra de olika förslagen ur ett likvärdigt ekonomiskt perspektiv. Istället fortsätter man ensidigt att förorda och sockra för en placering i slottet med läckra bilder och kartor som ska sopa undan slottsbackens omöjliga terräng och nivåskillnad. Man har på sin höjd omformulerat grumliga ekonomiska resonemang utan att kunna ange den faktiska hyres- och lokalkostnaderna. Fortsätt läsa

Skynda att slutföra utredningen!

KULTUR UNT 13:05 | 2020-04-11
Saken brådskar! Möjligheten att förlägga ett konstmuseum i kv Hugin eller Ångkvarnen kan snart vara överspelad, skriver Tomas Klang.

Bild: Patrik Lundin | Om inga andra alternativ än Uppsala slott ska kvarstå gäller det att skynda sig, skriver Tomas Klang i ett debattinlägg.

Frågan om var Uppsala konstmuseum ska få sin permanenta placering är en lika märklig som sorglig historia. Två gånger har man från kommunalpolitiskt håll tillsatt utredningar för att försöka hitta ett bättre läge för museet än i slottet och lika många gånger har man fått till svar att det ligger bäst där det ligger. Och ändå har man inte ens utrett något annat alternativ. Det är inte utan att vi i Föreningen Vårda Uppsala och Konstens Hus Nu som i flera år har punktmarkerat den här frågan börjar undra vad det är som pågår?
Fortsätt läsa

Kulturen ska vara lättillgänglig

UNT debatt 200326:

Vi som vill ha ett konstmuseum nere på stan har blivit bestulna på en utredning,

Bild: Pär Fredin/Arkiv | Utveckla gärna Slottet för turisterna men blanda inte in konstmuseet i sammanhanget, skriver Tomas Klang.

Mia Ulin, verksamhetschef för Vasaborgen Uppsala slott, konstaterar i ett debattinlägg här i UNT den 19/3 att debatten om Uppsala konstmuseum har tagit fart igen. Och på den punkten har hon rätt. Anledningen är att vi som vill ha ett konstmuseum nere på stan har blivit bestulna på en utredning. Det som i första hand skulle ha blivit en djuputredning av alternativen kv. Hugin och Ångkvarnen blev i stället en ensidig partsinlaga för slottet. Att kommunstyrelsen efter alla dessa år låter presentera en utredning med så grava brister är ur demokratisk synpunkt helt enkelt obegripligt!

Om nu utredarna ansåg att alternativen inte var utredningsbara så skulle de naturligtvis ha förklarat att uppdraget inte var genomförbart i stället för att lägga fram ett insäljande och sockrat slottsförslag. Fortsätt läsa

Vill ni göra Uppsala till en Stockholmsförort?

Som gammal Uppsalabo tycker jag att stadens fina identitet förändrats till det sämre under de senaste decennierna. Bebyggelsen har blivit ogästvänligare genom kraftigt förtätad och hög bebyggelse, centrum har utarmats på vanlig affärsverksamhet, grön- och strövområdena har förminskats, etc.

”Uppsalapaketet” – är det en början till att göra Uppsala till en Stockholmsförort? Planen innehåller planer på en utbyggnad med ca 33 000 bostäder i Bergsbrunnaområdet. Planer finns söder om Uppsala för ytterligare omkring 20 000 i ”Nysala” samt ungefär 22 000 i Nydal och Alsike. Detta innebär en tillkommande folkmängd på åtminstone 170 000 invånare. Varifrån ska alla dessa människor komma? Ska folk lockas från Stockholmsområdet? Är det då attraktivt att flytta därifrån till de planerade förortsområdena med kraftigt förtätad och hög bebyggelse samt begränsade grönområden? Hur länge kommer man att få vänta på en fullt fungerande närservice – skolor, sjukvård (nytt sjukhus?), fritidsaktiviteter, etc.? Hur kommer andra delar av kommunen att påverkas under utbyggnadstiden? Det gäller samhällsservice – äldreboenden, skolor, etc.

Bild: Elin Sandow/Arkiv

Varför behövs det ett spårvägssystem som är tänkt att dimensioneras för 80 000 dagliga resenärer söderifrån in till Uppsalas centrum? Ett stort antal av de nya invånarna i Uppsalas södra delar kan antas pendla till Stockholmsregionen och då rimligen resa från de två nya stationer som planeras i Bergsbrunna och Alsike. När det gäller kommunintern pendling bör det i många fall bli till arbetsplatser i stadens södra delar. Detta talar för helt andra kollektivtrafiklösningar.

Hur lång beräknas utbyggnadstiden bli? Vilka förseningar och kostnadsfördyringar bör man kalkylera med? Sådana är mycket sannolika pga arkeologiska utgrävningar, åtgärder som följer av miljöintrång, geologiska överraskningar?

I paketet utlovas ekonomisk ersättning från statens sida. Sedan länge är tågtrafiken omfattande på sträckan Uppsala-Stockholm. På den grundvalen borde kommunen kunnat med trafikverket framförhandla en utbyggnad av de utlovade fyra spåren, utan att lova den stora och för kommunen mycket kostnadskrävande och för kommunens invånare påfrestande utbyggnaden söder om Uppsala? Det är ganska sannolikt att statens ekonomiska bidrag i slutänden kommer att visa sig utgöra en bråkdel av den totala kostnaden. Kostnadsökningarna brukar bli mycket stora i samband med omfattande bostadsbyggande, service- och infrastrukturanläggningar. Hur ska kostnadsfördyringar finansieras?

Göran Aldskogius, Uppsala

Kommunalt svek i planeringen, insändare i UNT 20-02-28

I kommunens planering har man klart sagt utbyggnad av Fullerö och Storvreta ska ske så att man får en sammanhållen tätortsutveckling och med bra underlag för service och kollektivtrafik. Denna planering har man helt frångått. Bebyggelsen i Fullerö Hage stämmer inte med kommunens fördjupade översiktsplan för Storvreta. Resultatet är att såväl de som bor i Storvreta med omgivande glesbygd samt de som flyttat till Fullerö Hage blir förlorare. 

Bild: Sven-Olof Ahlgren/Arkiv

Föreningen Vårda Uppsala är emot detaljhandel i Fullerö eftersom vi vill värna om handeln i Storvreta. Samtidigt tycker föreningen att de boende i Fullerö Hage har rätt att få nära till butiker. Denna besvärliga situation har uppstått genom en kommunal planeringsblunder och vi anser att kommunen sviker de som köpt bostäder i Fullerö Hage. De som skaffat sina fina hus eller trevliga lägenheter där har drabbats av ett kommunalt svek. De bor nu utan vettig kollektivtrafik, utan skola och saknar livsmedelsbutik. 

Om man tillåter detaljhandel i Fullerö kommer man att skapa två konkurrerande områden. I stället bör Storvreta byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och knytas samman med Fullerö med den planerade gena vägförbindelsen innan ytterligare bebyggelse tillåts i Fullerö. Detta kan rätta till lite av planeringsmisserna.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

ordförande

Mats Börjesson

Dags för omfattande rivningar, igen? Insändare i UNT

INSÄNDARE  Efter genomfört plansamråd hotas flera byggnader i kvarteret Hugin i södra stadskärnan av omfattande rivningar. Det handlar om Vasakronans byggnader vid det vackert utsmyckade Kungsängstorg med idag lokaler för Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan, Socialförvaltningen och IFO Barn och Unga – tidigare även Länsstyrelsen och Livsmedelsverket 

Som huvudskäl för aviserade rivningar anförs dels det bristande sambandet mellan centrala stadskärnan och området söder om Strandbodgatan, Industristadenområdet samt dels behovet av nya bostäder. Ännu finns inget klart planförslag men mycket tyder på att större delen av Vasakronans bebyggelse är hotad. Fortsätt läsa