Bild: Ahmet Tirej Kaya , beskuren

15:03 | 2020-05-09 Kulturdebatt KULTUR

Utredningen om konstmuseets placering har utlöst en strid ström av kritiska insändare och debattinlägg från engagerade och konstintresserade Uppsalabor, som drömmer om ett modernt och lättillgängligt konstmuseum. Men kommunstyrelsen har konsekvent undvikit att gå i svaromål, skriver Tomas Klang, Konstens Hus Nu och Föreningen Vårda Uppsala.

När UNT i november 2018 kunde berätta att den då nytillträdda kommunstyrelsen beslutat sig för att låta djuputreda tre av förslagen till var framtidens konstmuseum ska ligga kommenterade kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) saken på följande sätt: ”Att vi i kommunstyrelsen gör en fördjupad studie av dessa tre förslag är för att ge det arbetet dignitet”. Fortsätt läsa →

Bild: Felicia Andreasson/Arkiv | Politikerna kan fortfarande välja en placering av konstmuseet som inte nonchalerar tillgängligheten, skriver Staffan Lövgren och Sten Åke Bylund

INSÄNDARE i UNT 2020-05-07

Politikerna kan fortfarande välja en annan lösning för konstmuseet är den som föreslås i den ensidiga och bristfälliga utredningen, skriver Staffan Lövgren och Sten Åke Bylund

I mitten av maj ska kommunstyrelsens politiker ta ställning till och komma med ett inriktningsbeslut om konstmuseets framtida placering i Uppsala.

Den genomförda utredningen som publicerades i januari 2020 har från början främst kritiserats för att vara ensidigt inriktad på en placering i Slottet samt för att vara alltför ofullkomlig när det gäller ekonomisk redovisning. Från politiskt håll har man därför begärt ett klargörande från förvaltningen där samma utredare gjort ett nytt försök i form av dokumentet Kompletterande utredning.

Trots det så finns exakt samma brister fortfarande kvar! Man utreder inte de platser som fastslogs i den fördjupade utredningen på samma villkor som slottet. Man lyckas inte jämföra de olika förslagen ur ett likvärdigt ekonomiskt perspektiv. Istället fortsätter man ensidigt att förorda och sockra för en placering i slottet med läckra bilder och kartor som ska sopa undan slottsbackens omöjliga terräng och nivåskillnad. Man har på sin höjd omformulerat grumliga ekonomiska resonemang utan att kunna ange den faktiska hyres- och lokalkostnaderna. Fortsätt läsa →

UNT debatt 200326:

Vi som vill ha ett konstmuseum nere på stan har blivit bestulna på en utredning,

Bild: Pär Fredin/Arkiv | Utveckla gärna Slottet för turisterna men blanda inte in konstmuseet i sammanhanget, skriver Tomas Klang.

Mia Ulin, verksamhetschef för Vasaborgen Uppsala slott, konstaterar i ett debattinlägg här i UNT den 19/3 att debatten om Uppsala konstmuseum har tagit fart igen. Och på den punkten har hon rätt. Anledningen är att vi som vill ha ett konstmuseum nere på stan har blivit bestulna på en utredning. Det som i första hand skulle ha blivit en djuputredning av alternativen kv. Hugin och Ångkvarnen blev i stället en ensidig partsinlaga för slottet. Att kommunstyrelsen efter alla dessa år låter presentera en utredning med så grava brister är ur demokratisk synpunkt helt enkelt obegripligt!

Om nu utredarna ansåg att alternativen inte var utredningsbara så skulle de naturligtvis ha förklarat att uppdraget inte var genomförbart i stället för att lägga fram ett insäljande och sockrat slottsförslag. Fortsätt läsa →

I kommunens planering har man klart sagt utbyggnad av Fullerö och Storvreta ska ske så att man får en sammanhållen tätortsutveckling och med bra underlag för service och kollektivtrafik. Denna planering har man helt frångått. Bebyggelsen i Fullerö Hage stämmer inte med kommunens fördjupade översiktsplan för Storvreta. Resultatet är att såväl de som bor i Storvreta med omgivande glesbygd samt de som flyttat till Fullerö Hage blir förlorare. 

Bild: Sven-Olof Ahlgren/Arkiv

Föreningen Vårda Uppsala är emot detaljhandel i Fullerö eftersom vi vill värna om handeln i Storvreta. Samtidigt tycker föreningen att de boende i Fullerö Hage har rätt att få nära till butiker. Denna besvärliga situation har uppstått genom en kommunal planeringsblunder och vi anser att kommunen sviker de som köpt bostäder i Fullerö Hage. De som skaffat sina fina hus eller trevliga lägenheter där har drabbats av ett kommunalt svek. De bor nu utan vettig kollektivtrafik, utan skola och saknar livsmedelsbutik. 

Om man tillåter detaljhandel i Fullerö kommer man att skapa två konkurrerande områden. I stället bör Storvreta byggas ut successivt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och knytas samman med Fullerö med den planerade gena vägförbindelsen innan ytterligare bebyggelse tillåts i Fullerö. Detta kan rätta till lite av planeringsmisserna.

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund

ordförande

Mats Börjesson

INSÄNDARE  Efter genomfört plansamråd hotas flera byggnader i kvarteret Hugin i södra stadskärnan av omfattande rivningar. Det handlar om Vasakronans byggnader vid det vackert utsmyckade Kungsängstorg med idag lokaler för Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan, Socialförvaltningen och IFO Barn och Unga – tidigare även Länsstyrelsen och Livsmedelsverket 

Som huvudskäl för aviserade rivningar anförs dels det bristande sambandet mellan centrala stadskärnan och området söder om Strandbodgatan, Industristadenområdet samt dels behovet av nya bostäder. Ännu finns inget klart planförslag men mycket tyder på att större delen av Vasakronans bebyggelse är hotad. Fortsätt läsa →

I en nyligen avslutad remiss av detaljplan för kv. Ångkvarnen nere vid hamnen sägs målet vara att ”binda ihop” sydöstra stadskärnan. Det ska enligt planförslaget ske genom att i kvarteret bygga 900 nya lägenheter, tre förskolor samt genom att ge plats för flera verksamheter och ett kulturstråk. Besked om lokaliseringen av ett eventuellt nytt konstmuseum kan dock enligt planbeskrivningen först ges i februari år 2020. Det tilltalande med planen är att Uppsalas idag relativt lilla stadskärna härmed kan vidgas. I kvarterets närhet finns såväl Resecentrum, Akademiska sjukhuset, Stadsträdgården och Studenternas samt flera universitetsinstitutioner. Planförslaget för kv. Ångkvarnen liknar dock till sitt innehåll och sin utformning alltför mycket en bostadsstadsdel. Tyvärr med en alltför hög exploatering. Helhetssynen brister. Den nya bostadsbebyggelsen underordnar sig inte den gamla kvarnmiljön. Såväl gaturum som gårdar riskerar att bli alltför mörka. Alla offentliga rum måste idag utformas ljusa och trygga med omsorgsfull arkitektonisk utformning. Stadskärnan får dessutom aldrig bli en alltför ensidig bostadsmiljö. För framtiden värdefulla kvarter för kultur och annan besöksnäring får inte förloras. Det är olyckligt såväl för boende som för besökare. Nytillskottet i området bör därför inte begränsas till ett eventuellt framtida konstmuseum med konsthall. Det räcker inte.

För att långsiktigt skapa en attraktiv besöks- och kulturmiljö vid östra å- stranden måste planeringen av kv. Ångkvarnen samordnas med närmast omgivande kvarter, med Hamnplanen och hela sydöstra å-rummet. Tillgång till kultur och kulturinstitutioner är enl. bl.a. UN Habitat en ytterst viktig hållbarhetsfråga. Varför inte ett kluster av självständiga kulturinstitutioner med god tillgång till samlings-, utställningslokaler, hörsalar, kaféer, restauranter, hotell mm? Enbart i södra staden planeras f.n. för 33 000 nya lägenheter- ett Sundsvall i storlek! Det skulle innebära ett lyft för Uppsala och för regionen som helhet.

Upplandsmuseet lider t.ex. idag brist på utrymmen och är spritt på flera platser. Inom kv. Ångkvarnen skulle kunna inrymmas såväl ett stadsmuseum som ett industriminnesmuseum och här kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. I samband med utredningen av ett nytt konstmuseum uppmärksammades Slottets begränsade tillgänglighet för besökare. Därför aktualiserades också frågan om Fredens Hus läge på Slottet och Slottets långtifrån ändamålsenliga lokaler. Från Fredens Hus blev önskemålet att söka en samlokalisering med eventuellt nytt konstmuseum vid å-rummet.

Det är både naturligt och självklart att en region med berörda kommuner värnar om och utvecklar sitt regionala centrum. I Uppsala har under förutvarande och nuvarande mandatperiod satsats drygt två miljarder på nya arenor inom sport- och idrottsområdet. Det är därför hög tid att satsa på ett centralt beläget och lättillgängligt utbud av kulturaktiviteter, -institutioner. Erfarenheterna från flera håll i Europa visar tydligt att satsningar på kultur och konst är viktiga byggstenar inte minst för besöksnäringen men också för att i en växande global konkurrens stärka kreativiteten och integrationen samt attrahera kvalificerad arbetskraft. Det sista inte minst värdefullt för en kommun och region som Uppsala med sina två universitet, ett universitetssjukhus samt med många kvalificerade och utvecklingsorienterade verksamheter och företag. Så varför inte också ett Dansens Hus samt ett Litteraturens Hus i samma kluster?

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande

Handel i Fullerö ökar trafiken

00:05 | 2019-04-14 https://www.unt.se/asikt/debatt/bygg-inte-har-5271581.aspx 

Debatt Nöjesvikingar i Fullerö var fel av kulturhistoriska skäl, men handel är lika mycket fel men utifrån handelns utveckling. Förlaget om stort handelsområde i Fullerö finns visserligen i kommunen översiktsplan men utvecklingen av e-handel och klimatkrav på minskat resande talar starkt emot förslaget.

Uppsala kommun satsar för fullt på att bygga många bostäder och många välfungerande servicecentra för sina medborgare. Det tycker Föreningen Vårda Uppsala är bra. Storvreta hör till ett område som har stora möjligheter att utvecklas positivt med rätt planering.

En aktuell plan för Fulleröområdet söder om Storvreta syftar till att åstadkomma ett verksamhetsområde med företagsparkmed mera. Där planeras cirka 130 000 kvadratmeter för verksamheter, industri, kontor samt mindre delar för idrottsanläggning och handel. Handeln ska i huvudsak fungera som ett komplement till den befintliga handeln i Storvreta samt som närservice till omkringliggande bostäder.

Föreningen Vårda Uppsala vill att Storvreta planeras för en successiv utvidgning i direkt anslutning till befintligt centrum och att inget handelsområde placeras i Fulleröområdet.

Området intill Fullerömotet bedöms i den fördjupande översiktsplanen för Storvreta från 2012 som strategiskt intressant ur handelssynpunkt. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle dock enligt den fördjupade översiktsplanen för Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Så har emellertid inte skett.

Bostäderna som byggts i Fullerö är en enklav med ett isolerat läge vid motorvägen utan direkt kontakt med Storvreta samhälle i form av kollektivtrafik eller service. Den befintliga fördjupade översiktsplanen stödjer ett storskaligt handelscentrum vid Fullerömotet, men som en del av ett utökat Storvreta.

 

Beskrivningen i översiktsplanen är att området behövs för Uppsalas tillväxt av handel med skrymmande varor. Idag är Föreningen Vårda Uppsala emellertid mycket tveksam till behovet av ytterligare externa handelscentra i Uppsala. Förutsättningarna har drastiskt förändrats på senare tid. Handeln utvecklas just nu starkt mot många lösningar med e-handel som påverkar, ja utglesar, befintlig handel i stadsdelar och orter. E-handeln befinner sig i en stark tillväxtfas där omsättningen på nätet väntas fortsätta att öka. Bara under första halvåret 2018 ökade den nordiska e-handeln med 11 procent.

Norden är en av de mest mogna e-handelsmarknaderna i Europa och e-handeln i Norden är på fortsatt frammarsch. Sex av tio nordbor e-handlar på månadsbasis, vilket i genomsnitt motsvarar nästan 12 miljoner personer. Att allt fler konsumenter väljer att handla sina varor över internet har gjort att e-handeln blivit allt viktigare för de nordiska detaljhandelsföretagen. E-handeln har idag en betydande tillväxtkraft.

I nordöstra delen av det föreslagna planområdet tillåts handel och centrumverksamhet. Handeln i Storvreta är emellertid helt beroende av den lokala köpkraften och det är därför en stor utmaning att behålla så mycket köpkraft att det räcker för att behålla ett levande centrum med tillräcklig lönsamhet för befintliga lokala butiker och verksamheter.

I konsekvensutredningen från 2008 konstaterar Handelns ­Utredningsinstitut (HUI) att ­förutsättningarna för etablering av handel i Fullerö enligt gällande planer är relativt ogynnsamma.

Denna slutsats kvarstår och HUI varnar för att konsekvenserna för handeln i Storvreta kan bli relativt kraftiga på grund av den ökade konkurrensen från en stor handelsplats på några kilometers avstånd.

Mot bakgrund av den internationella klimatöverenskommelsen och målsättningen att Uppsala skall utgöra en nationell ledstjärna för hållbart samhällsbyggande är det därför anmärkningsvärt att Uppsala väljer planlägga ytterligare ett område för extern handel med en lokalisering utanför såväl Uppsala som Storvreta.

Det måste vara utom allt tvivel att externa handelsområden ökar trafiken. Dessutom är områdets läge är idag alldeles för isolerat och därför mindre lämpligt för handel i allmänhet och för dagligvaruhandel i synnerhet.

Mot denna bakgrund förordar Föreningen Vårda Uppsala att:

– Storvreta samhälle i stället planeras för en successiv utvidgning direkt i anslutning till befintligt centrum och omgivande bebyggelse och

– ingen ytterligare yta just nu planeras för centrumfunktioner, dagligvaruhandel eller annan handel i Fulleröområdet och

– fortsatt exploatering av Storvreta samhälle söderut föregås av en ny fördjupad översiktsplan alternativt strukturplan, som långsiktigt och hållbart redovisar kommande bostadsområden, arbetsplatser, service, grönområden med mera.

Sten Åke Bylund, ordförande Föreningen Vårda Uppsala

Mats Börjesson, styrelseledamot Föreningen Vårda Uppsala