INSÄNDARE  Efter genomfört plansamråd hotas flera byggnader i kvarteret Hugin i södra stadskärnan av omfattande rivningar. Det handlar om Vasakronans byggnader vid det vackert utsmyckade Kungsängstorg med idag lokaler för Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan, Socialförvaltningen och IFO Barn och Unga – tidigare även Länsstyrelsen och Livsmedelsverket 

Som huvudskäl för aviserade rivningar anförs dels det bristande sambandet mellan centrala stadskärnan och området söder om Strandbodgatan, Industristadenområdet samt dels behovet av nya bostäder. Ännu finns inget klart planförslag men mycket tyder på att större delen av Vasakronans bebyggelse är hotad. Fortsätt läsa →

I en nyligen avslutad remiss av detaljplan för kv. Ångkvarnen nere vid hamnen sägs målet vara att ”binda ihop” sydöstra stadskärnan. Det ska enligt planförslaget ske genom att i kvarteret bygga 900 nya lägenheter, tre förskolor samt genom att ge plats för flera verksamheter och ett kulturstråk. Besked om lokaliseringen av ett eventuellt nytt konstmuseum kan dock enligt planbeskrivningen först ges i februari år 2020. Det tilltalande med planen är att Uppsalas idag relativt lilla stadskärna härmed kan vidgas. I kvarterets närhet finns såväl Resecentrum, Akademiska sjukhuset, Stadsträdgården och Studenternas samt flera universitetsinstitutioner. Planförslaget för kv. Ångkvarnen liknar dock till sitt innehåll och sin utformning alltför mycket en bostadsstadsdel. Tyvärr med en alltför hög exploatering. Helhetssynen brister. Den nya bostadsbebyggelsen underordnar sig inte den gamla kvarnmiljön. Såväl gaturum som gårdar riskerar att bli alltför mörka. Alla offentliga rum måste idag utformas ljusa och trygga med omsorgsfull arkitektonisk utformning. Stadskärnan får dessutom aldrig bli en alltför ensidig bostadsmiljö. För framtiden värdefulla kvarter för kultur och annan besöksnäring får inte förloras. Det är olyckligt såväl för boende som för besökare. Nytillskottet i området bör därför inte begränsas till ett eventuellt framtida konstmuseum med konsthall. Det räcker inte.

För att långsiktigt skapa en attraktiv besöks- och kulturmiljö vid östra å- stranden måste planeringen av kv. Ångkvarnen samordnas med närmast omgivande kvarter, med Hamnplanen och hela sydöstra å-rummet. Tillgång till kultur och kulturinstitutioner är enl. bl.a. UN Habitat en ytterst viktig hållbarhetsfråga. Varför inte ett kluster av självständiga kulturinstitutioner med god tillgång till samlings-, utställningslokaler, hörsalar, kaféer, restauranter, hotell mm? Enbart i södra staden planeras f.n. för 33 000 nya lägenheter- ett Sundsvall i storlek! Det skulle innebära ett lyft för Uppsala och för regionen som helhet.

Upplandsmuseet lider t.ex. idag brist på utrymmen och är spritt på flera platser. Inom kv. Ångkvarnen skulle kunna inrymmas såväl ett stadsmuseum som ett industriminnesmuseum och här kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. I samband med utredningen av ett nytt konstmuseum uppmärksammades Slottets begränsade tillgänglighet för besökare. Därför aktualiserades också frågan om Fredens Hus läge på Slottet och Slottets långtifrån ändamålsenliga lokaler. Från Fredens Hus blev önskemålet att söka en samlokalisering med eventuellt nytt konstmuseum vid å-rummet.

Det är både naturligt och självklart att en region med berörda kommuner värnar om och utvecklar sitt regionala centrum. I Uppsala har under förutvarande och nuvarande mandatperiod satsats drygt två miljarder på nya arenor inom sport- och idrottsområdet. Det är därför hög tid att satsa på ett centralt beläget och lättillgängligt utbud av kulturaktiviteter, -institutioner. Erfarenheterna från flera håll i Europa visar tydligt att satsningar på kultur och konst är viktiga byggstenar inte minst för besöksnäringen men också för att i en växande global konkurrens stärka kreativiteten och integrationen samt attrahera kvalificerad arbetskraft. Det sista inte minst värdefullt för en kommun och region som Uppsala med sina två universitet, ett universitetssjukhus samt med många kvalificerade och utvecklingsorienterade verksamheter och företag. Så varför inte också ett Dansens Hus samt ett Litteraturens Hus i samma kluster?

För Föreningen Vårda Uppsala

Sten Åke Bylund, ordförande

Handel i Fullerö ökar trafiken

00:05 | 2019-04-14 https://www.unt.se/asikt/debatt/bygg-inte-har-5271581.aspx 

Debatt Nöjesvikingar i Fullerö var fel av kulturhistoriska skäl, men handel är lika mycket fel men utifrån handelns utveckling. Förlaget om stort handelsområde i Fullerö finns visserligen i kommunen översiktsplan men utvecklingen av e-handel och klimatkrav på minskat resande talar starkt emot förslaget.

Uppsala kommun satsar för fullt på att bygga många bostäder och många välfungerande servicecentra för sina medborgare. Det tycker Föreningen Vårda Uppsala är bra. Storvreta hör till ett område som har stora möjligheter att utvecklas positivt med rätt planering.

En aktuell plan för Fulleröområdet söder om Storvreta syftar till att åstadkomma ett verksamhetsområde med företagsparkmed mera. Där planeras cirka 130 000 kvadratmeter för verksamheter, industri, kontor samt mindre delar för idrottsanläggning och handel. Handeln ska i huvudsak fungera som ett komplement till den befintliga handeln i Storvreta samt som närservice till omkringliggande bostäder.

Föreningen Vårda Uppsala vill att Storvreta planeras för en successiv utvidgning i direkt anslutning till befintligt centrum och att inget handelsområde placeras i Fulleröområdet.

Området intill Fullerömotet bedöms i den fördjupande översiktsplanen för Storvreta från 2012 som strategiskt intressant ur handelssynpunkt. Marken mellan Storvreta och Fullerö skulle dock enligt den fördjupade översiktsplanen för Storvreta planläggas och byggas ut först för att skapa en sammanhållen tätortsutveckling och underlag för kollektivtrafik och service. Så har emellertid inte skett.

Bostäderna som byggts i Fullerö är en enklav med ett isolerat läge vid motorvägen utan direkt kontakt med Storvreta samhälle i form av kollektivtrafik eller service. Den befintliga fördjupade översiktsplanen stödjer ett storskaligt handelscentrum vid Fullerömotet, men som en del av ett utökat Storvreta.

 

Beskrivningen i översiktsplanen är att området behövs för Uppsalas tillväxt av handel med skrymmande varor. Idag är Föreningen Vårda Uppsala emellertid mycket tveksam till behovet av ytterligare externa handelscentra i Uppsala. Förutsättningarna har drastiskt förändrats på senare tid. Handeln utvecklas just nu starkt mot många lösningar med e-handel som påverkar, ja utglesar, befintlig handel i stadsdelar och orter. E-handeln befinner sig i en stark tillväxtfas där omsättningen på nätet väntas fortsätta att öka. Bara under första halvåret 2018 ökade den nordiska e-handeln med 11 procent.

Norden är en av de mest mogna e-handelsmarknaderna i Europa och e-handeln i Norden är på fortsatt frammarsch. Sex av tio nordbor e-handlar på månadsbasis, vilket i genomsnitt motsvarar nästan 12 miljoner personer. Att allt fler konsumenter väljer att handla sina varor över internet har gjort att e-handeln blivit allt viktigare för de nordiska detaljhandelsföretagen. E-handeln har idag en betydande tillväxtkraft.

I nordöstra delen av det föreslagna planområdet tillåts handel och centrumverksamhet. Handeln i Storvreta är emellertid helt beroende av den lokala köpkraften och det är därför en stor utmaning att behålla så mycket köpkraft att det räcker för att behålla ett levande centrum med tillräcklig lönsamhet för befintliga lokala butiker och verksamheter.

I konsekvensutredningen från 2008 konstaterar Handelns ­Utredningsinstitut (HUI) att ­förutsättningarna för etablering av handel i Fullerö enligt gällande planer är relativt ogynnsamma.

Denna slutsats kvarstår och HUI varnar för att konsekvenserna för handeln i Storvreta kan bli relativt kraftiga på grund av den ökade konkurrensen från en stor handelsplats på några kilometers avstånd.

Mot bakgrund av den internationella klimatöverenskommelsen och målsättningen att Uppsala skall utgöra en nationell ledstjärna för hållbart samhällsbyggande är det därför anmärkningsvärt att Uppsala väljer planlägga ytterligare ett område för extern handel med en lokalisering utanför såväl Uppsala som Storvreta.

Det måste vara utom allt tvivel att externa handelsområden ökar trafiken. Dessutom är områdets läge är idag alldeles för isolerat och därför mindre lämpligt för handel i allmänhet och för dagligvaruhandel i synnerhet.

Mot denna bakgrund förordar Föreningen Vårda Uppsala att:

– Storvreta samhälle i stället planeras för en successiv utvidgning direkt i anslutning till befintligt centrum och omgivande bebyggelse och

– ingen ytterligare yta just nu planeras för centrumfunktioner, dagligvaruhandel eller annan handel i Fulleröområdet och

– fortsatt exploatering av Storvreta samhälle söderut föregås av en ny fördjupad översiktsplan alternativt strukturplan, som långsiktigt och hållbart redovisar kommande bostadsområden, arbetsplatser, service, grönområden med mera.

Sten Åke Bylund, ordförande Föreningen Vårda Uppsala

Mats Börjesson, styrelseledamot Föreningen Vårda Uppsala

Helhetssyn saknas när Uppsala växer

UNT Debatt 2018-11-21

Uppsalas snabba befolkningstillväxt fortsätter och nu med en delvis ny inriktning när det gäller sammansättning, ökande inflyttning från Stockholmsområdet med mera. Föreningen Vårda Uppsala har därför stor förståelse för att det måste byggas många nya bostäder.

Det måste dock alltid ske utifrån en långsiktig helhetssyn och föregås av en noggrann analys och miljöbedömning.

Debatten har länge varit livlig i UNT om kommunens förtätningsplaner, nu senast för aktuella planer på ny bebyggelse i stadsdelen Eriksberg i vad som kallas kvarteret Södra Kalkstenen, del av Norby 31:74. Området ligger mellan två naturreservat, Hågadalen Nåsten på ena sidan och Stadsskogen på den andra. Kommunens förslag går här ut på att släppa fram ny bebyggelse, bland annat ett antal höga punkthus, på befintlig skogsmark. Skogen innehåller i dag ett stort antal äldre, ståtliga tallar av stor betydelse som så kallat habitat för att antal rödlistade, hotade, arter av djur och växter. I närområdet till den tilltänkta bebyggelsen finns även kulturhistoriskt viktiga skyddsvärden, som runristningar och ett gammalt soldattorp.

Frågan om ny bebyggelse i området har varit uppe ett flertal gånger på senare år och varje gång har kritiken varit skarp från många håll. Eriksberg är i dag en mycket uppskattad stadsdel och bebyggelsehistoriskt en värdefull ”årsring” i Uppsalas stadsmiljö. Invändningarna fokuserar i första hand på natur- och kulturvärdena och lyfter fram det märkliga i att kommunen lägger fram det ena bebyggelseförslaget efter det andra utan att ta kritiken på allvar och antingen lägga ner planerna eller åtminstone presentera ett fullgott underlag för beslut.

Fortfarande fattas till exempel en fördjupad översiktsplan och en fullständig miljöbedömning för stadsdelen!

Föreningen Vårda Uppsala vill med detta inlägg lyfta fram värdet av att ta vara på och skydda det berörda markområdet som en del av naturreservatet Hågadalen Nåsten. Det kan på så sätt ge alla kommuninvånare fortsatt tillgång till ett värdefullt område för naturstudier och friluftsliv med mera i stället för att förstöra skyddsvärdena och privatisera området till förmån för ett begränsat antal närboende i det tilltänkta bostadsområdet.

Uppsala växer men det gör de gröna värdena också – låt Uppsala förbli en stad som även i framtiden karaktäriseras av allmänt tillgängliga och trivsamma offentliga rum och gårdar fyllda av luft, ljus och grönska!

Sten Åke Bylund, ordförande, Ulla Björkman, sekreterare, Föreningen Vårda Uppsala

Ge oss rum för möten
UNT debatt 2018-03-11

Det är hög tid för ett nytt konstmuseum och fler nya offentliga rum och kulturinstitutioner vid östra å- stranden. Härmed kan möjligheten ligga öppen för en framtida utnämning av Uppsala till Europeisk kulturhuvudstad år 2029.

I februari 2011 rapporterade UNT att 86 procent av Uppsalaborna anser att det är viktigt eller mycket viktigt att deras stad uppfattas som en kulturstad. Allt enligt en undersökning beställd av kommunen. En mycket hög siffra! Flera studier av framgångsrika städer pekar på att kulturlivet har en viktig roll för en stads framtoning, utvecklingsmöjligheter och inte minst för livskvaliteten för invånarna. Allt fler har börjat inse att framtiden finns i kreativa näringar, turism och ett levande kulturliv.

På senare tid har begreppet kulturstad kommit att förknippas med EU:s utnämning av olika städer till europeiska kulturhuvudstäder under ett år. Alla minns säkert att Uppsala ansökte om att få bli en sådan europeisk kulturhuvudstad år 2014, men att Umeå slutligen tog titeln. Det har i många initierade sammanhang också sagts att det är särskilt viktigt att kultur och konst anammas som viktiga byggstenar för att attrahera kvalificerad arbetskraft. Det är särskilt värdefullt för en kommun med två universitet, ett universitetssjukhus och med många kvalificerade och utvecklingsorienterade verksamheter och företag.

I en snabbt växande kommun och stad som Uppsala är behovet stort av publika rum och institutioner för olika verksamheter och möten över hela kommunen. Inte minst för den nödvändiga integrationen! Ser vi endast på stadskärnan är det lätt att konstatera att den i sig är alltför liten för en stad med allt större befolkning och en vidgad regional roll. Idag är pågående förtätning av staden starkt inriktad på nya bostäder. De mer centrala delarna av staden måste dock långsiktigt och på alla sätt säkras för en mer blandad sammansättning och roll. Centrala kvarter i stadskärnan får aldrig bli ensidiga bostadsmiljöer.

Uppsala har här redan fördelen av att vara en nationellt och internationellt välkänd kultur- och bildningsstad. En stad som dessutom är lättillgänglig från hela Stockholmsområdet, från hela landet samt från Arlanda. Det är därför mycket positivt att kommun nu tagit fram en förstudie för framtida konstverksamhet i Uppsala. Dagens konsmuseilokaler på Slottet upplevs av de flesta som alltför otillgängliga och anonyma.

Uppsala har under lång tid valt att satsa på flera och inte sällan kostsamma idrottsarenor. Det är nu därför dags att satsa på nya kulturinstitutioner som ett nytt konstmuseum av minst nationell klass. Ska vi ha ett museum av minst nationell klass och ska Uppsala på nytt ska satsa på att bli Europeisk kulturhuvudstad måste det denna gång ske i stort politiskt samförstånd samt i en bred samverkan mellan Uppsala kommun, Region Uppsala och staten. Kulturinstitutioner bör helst vara lättillgängliga för alla i en kommun och region. Sedan 1980-talet har kommunen genomfört en mycket uppskattad upprustning av å-rummet. Vid Kungsängsesplanaden kommer en ny bro som avlastar Östra Ågatan från biltrafik och som förbinder södra stadskärnan med Ulleråker och övriga södra staden. Med det inledda planarbetet för de centrala å-kvarteren vid hamnplan, kv. Hugin och Ångkvarn, öppnas nya möjligheter för ett breddat innehåll och en ökning av liv och rörelse i å-rummet. Det kan med rätt innehåll för kulturlivet och besöksnäringen innebära en önskvärd utvidgning av dagens stadskärna.

Det större av de närmast berörda kvarteren, kv. Ångkvarn, är med sitt läge och med sina byggnader i sig en unik miljö. Här och vid Hamnplan finns även möjligheter till nya karaktärsfulla byggnader och offentliga rum som kan mäta sig med dem i kvarteren runt Domkyrkan, på västra sidan om Fyrisån. Kvarteret är i sig dessutom ett värdefullt monument över industri- och arbetarkulturen som bidrog till att hävda Uppsala som en stad med kvalitet.

Men, ett nytillskott av kulturinstitutioner vid å-rummet bör helst inte begränsas till ett framtida konstmuseum eller ett Konstens Hus. Här finns goda möjligheter till samlokalisering av flera verksamheter. Varför inte ett kluster av olika kulturinstitutioner med möjligheter till gemensamma samlings- och möteslokaler samt kaféer och restauranter mm?

Upplandsmuseet lider t.ex. idag brist på utrymme. Här skulle i kv. Ångkvarn kanske också kunna rymmas ett särskilt läns- och stadsmuseum, då helst kopplat till det som nu saknas, en verksamhet med inriktning på industri- och arbetarstaden Uppsala. Möjligheterna till samlokalisering med Fredens hus, idag också inrymt i Slottet, borde härmed samtidigt utredas som en gott tillskott.

Jag tror liksom den senaste förstudien för konstverksamheten i Uppsala att ett nytillskott av museer förutsätter en regional samverkan som är mer målinriktad och strategisk än den hittills varit. Det är både naturligt och självklart att en region värnar och utvecklar sitt centrum. Ett centrum med en allt större befolkning. Om inte Uppsalas museer har relevans på den regionala nivån inklusive delar av Mälardalen blir tilltron på den nationella nivån självklart lidande. Det gäller inte minst ekonomiskt. Här måste den regionala kulturplanen och satsningen bli tydligare och mer substansrikt inriktad på konkreta åtgärder.

Det är dags politisk samling och handling som leder till fler trivsamma och lättillgängliga offentliga rum och kulturinstitutioner/museer i Uppsala inklusive ett nytt konstmuseum.

Sten Åke Bylund
1:e vice ordförande i Föreningen Vårda Uppsala
Tidigare förvaltningschef i Uppsala kommun