Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-11-23
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Tryffelvägen, del av Norby 31:52, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20156-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-11-26. Planförslaget innehåller 13 kedjehus/radhus i 3 våningar samt 70 lägenheter i två flerfamiljshus med 3-4 våningar. Exploateringen sker på mark som enligt gällande detaljplan är park- och naturmark.

FVU:s synpunkter
Mot syfte och huvuddrag i planen finns inga invändningar. Norby utgör på många sätt en resurs som bostadsort med nära koppling till naturmark och friluftsområden. Med stadens tillväxt har det som varit ett landsbygdssamhälle blivit närmare knutet till innerstaden som nu också bekvämt kan nås, inte minst med cykel, vilket också gäller de nya campusområdena under utbyggnad i Kåbo/Rosenlund och Ultuna.

Den tidiga bebyggelsen i Norby har prägel av förhållanden i landskommunen, Bondkyrka, med enklare planinstrument än som gällde ”staden”. Detta bidrog till en rätt vildvuxen samhällsutbyggnad med vägdragning och tomtsättning anpassad efter topografi och gamla ägogränser, Utbyggnaden därefter, i regi av många och självlärda byggherrar, bidrog till en osorterad byggnadsflora. Utbyggnaden från och med 60-talet har skett mer sammanhållet med grupper av villor, radhus och kedjehus, samtidigt som nybyggnader ägt rum på gamla egnahemstomter, ibland också på nyavstyckad mark. De enda flerfamiljshusen har legat samlade kring Svamptorget, sedan 60-talet lokalt centrum. Här har det också skett tillskott på senare decennier med en mer stadsmässig bebyggelse: tvåvåningshus i enstaka kvarter och senast på 90-talet den samlade utbyggnaden i Norby Trädgårdsstad.

Föreliggande planförslag för ny bebyggelse, i läge nära trädgårdsstaden, torg och huvudtrafikled, vill ge en mer stadsmässig karaktär åt området. Till detta bidrar blandningen av bostadstyper, grupphus (kedjehus/radhus) och flerfamiljshus, liksom inslagen av kommersiell och social service.

Planområdet framstår som en restyta, begränsad av vägstråk som korsar och tangerar och med närbelägna bostadskvarter. Dispositionen med lägre grupphus längs lokalgata och flerfamiljshus vid huvudstråk är rimlig. Dock, som också påpekas i planhandlingen, ligger grupphusen söder om infartsvägen trångt, invid en höjdvägg som skuggar. Läget ger också de boende störningar från tidvis tät trafik till och från området.

Vad FVU främst vill invända mot är hanteringen av bebyggelsen närmast Norbyvägen. I planen framhålls problemet med trafikföringen på huvudleden. Högre byggnader avses fungera som bullerskärm in mot området. Olägenheterna för de boende i husen föreslås motverkas genom att minst hälften av bostadsrummen jämte uteplats orienteras mot tyst sida samt genom inglasning av vissa balkonger. Norbyvägens angivna status som stomtrafikled innebär emellertid att trafikintensiteten kommer att öka. En framtid med ökad kollektivtrafik som kan innebära utveckling av spårvägslinjer måste också vägas in. De av riksdagen antagna riktvärdena för trafikbuller grundas på forskning om vilka nivåer som kan accepteras utan men för hälsa och livskvalitet. Visst kan avvägningar i enstaka planeringssituationer innebära att det kan vara motiverat att tillämpa Boverkets avstegsfall. Men det är inte rimligt att i detaljplan efter detaljplan förutsätta att avstegsfall kan tillämpas, med syftet att nå så hög exploaterings som möjligt. FVU anser därför att frizonen mot vägen bör ökas för att garantera en god ljudmiljö.

Den högre exploateringen av randområdet har också rent gestaltningsmässiga motiv. Bebyggelsen skall utgöra ett tydligt entrémotiv in mot trädgårdsstaden: ”… en gestaltning som utgår från kubiska former”, en front med karaktär av stenstad. Illustrationerna visar husblock med raka avslut och balkongsättningar i geometriserande mönstring, med uttryck som präglar förnyelseområdena i Stor-Stockholm.

Stadsmässigheten är lovvärd men måste anpassas till platsen. Norby är ett omvandlingsområde, men ej en nednött stenstad eller uttjänt industrizon. En rimlig förebild borde därför vara just trädgårdsstaden vilket innebär att bebyggelsen vid Norbyvägen bör anpassas bättre till gaturum och vegetation. Planområdet tangeras av vägen där den löper i en lång böj, den gamla landsvägen, som både är en komplikation och en tillgång. Bebyggelsen bör understryka rörelsen genom kurvan där intrycket sedan är olika beroende från vilket håll man kommer. Det sker inte i förslaget med sättningen som är en stereotyp kubism.

FVU föreslår en omarbetning av byggnadskropparna, gärna sammanhängande, men med krympta volymer och med större variation i byggnadslinjer som ger ökad frizon till trafikområdet och även tar hänsyn till vegetationen inom området. En utgångspunkt för planeringen bör vara att bevara bestånd och enstaka exemplar av välvuxna tallar som skulle kunna berika och rama in bebyggelsen lagd som i en skogspark. Avgränsningarna mot kringliggande bebyggelse är också viktiga studera. Ett motiv som självklart måste beaktas är den konstnärliga utsmyckning som är placerad på den norra sidan infartsgatan, satt som entréskylt till trädgårdsstaden och ett förtecken till gestaltningen med konst i bostadsområdet. Skulpturen av Tord Holm, ”Dös”, vill med sin primitiva gestalt påminna om områdets koppling till Hågadalen, den urgamla boplatsen vid vattenleden, men också som symbol för en mötesplats vid den gamla landsvägen.

Beträffande husens volymer bör också här ske en långt mer gången nyansering. Med anpassning till den nära trädgårdsstaden kunde byggnaderna ges en mer varierad och intim prägel genom en successiv sänkning av våningsantalet: i respektive kvarter, från 4 våningar närmast infartsgatan, därefter en nedtrappning halvvåningsvis , 3,5, 3 och 2,5 våningar. Det traditionella byggnadssättet med inredd vind kunde inspirera till en attraktiv takarkitektur och på ett smidigt sätt också avgränsa lägenheter från trafikstörningar och även bidra till en mer differentierad lägenhetssammansättning med tillskott också av mindre lägenheter. Om man nu också vill utveckla stadsmässighet med inslag av komplement till bostäder, kunde man mer konsekvent, i bottenvåningar, inreda ”bokaler” för flexibel användning, all slags egenföretagsamhet, handel, hantverk, kontorsändamål. Trafikflödet skulle här då snarast vara till fördel.

Sammanfattning
FVU anser att kompletterande bebyggelse är lämplig i planområdet. Exploateringen är dock för hög vilket leder till bristande kvalitet i stadsmiljön; grupphusen ligger trångt och skuggigt söder om infartsvägen och bostäderna i flerfamiljshusen får en bullrig miljö med ljudnivåer som överskrider av riksdagen antagna värden. Flerbostadshusens byggnadsvolymer bör anpassas bättre till den svängda Norbyvägen. För att stärka områdets kvalitet bör också bebyggelsens skala och förläggning väljas med större hänsyn till platsen, till befintliga träd och till mötet med trädgårdsstaden.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

2012-11-12

Plan och byggnadsnämnden
Kontoret för Samhällsutveckling
75375 Uppsala

Ang. förslag till detaljplan för Husbyborg 1:82 m.fl., Uppsala kommun.
Dnr: 2012/20136-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-11-20. Aspholmen AB har inkommit med en ansökan till kommunen om förvärv av del av Husbyborg 1:82 dels för hyresgäst med expansionsbehov dels för att kunna erbjuda andra företag ändamålsenliga lokaler för industri och kontor.

FVU:s synpunkter.
I översiktsplan 2010 anges Husbyborg som ett område möjligt för expanderande verksamheter. Samtidigt innebär detta att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Enligt 3 kap 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse ”endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”. FVU förutsätter därför dels att föreslagen ändring av markanvändningen i detta fall noga prövats och bedömts som nödvändig i miljöbalkens mening och dels att kommunen, om så ej är fallet, är beredd att ompröva planförslaget till förmån för en detaljplanering av ett mindre värdefullt markområde.

Planförslaget innebär fortsatt utveckling av ett verksamhetsområde intill en av stadens entrévägar. Det tidigare planlagda området föreslås såväl utvidgas som ge möjlighet till högre exploateringsgrad än gällande plan, med en ökning av byggnadshöjderna från 7-10 meter till 10-13 meter. Planområdet ingår i den zon där stadens bebyggelse möter slätten. Den karaktäristiska egenarten i Uppsala – det direkta mötet mellan koncentrerad och samordnad stadsbebyggelse och öppet jordbrukslandskap suddas nu ut i plan efter plan genom tillkomsten av bebyggelse utan ambitioner när det gäller utformningen. Miljön kring stadens infarter har stor betydelse för totalintrycket av stadsbygden men i planförslaget redovisas inga särskilda utformningskrav för bebyggelsen i syfte att skapa samordning och arkitektonisk kvalitet. Trots föreslagen ny trädplantering innebär planförslaget därför en stor risk för uppkomsten av ännu ett område med en osammanhängande ful bebyggelse i ett känsligt läge i stadsbygdens utkant.

FVU ställer därför samma fråga i detta planärende som i förslag till detaljplan för Börje-Hässelby 1:2; varför inte införa planbestämmelser om placering, skala, takform, material och färg med syftet att utveckla en väl sammanhållen bebyggelse som förhöjer kvaliteten i stadsmiljön utmed en av stadens entrévägar och som innebär en garanti för ett harmoniskt och tydligt möte mellan staden och slätten som är en viktig del av Uppsalas identitet?

FVU föreslår vidare att Uppsala kommun inte säljer mer mark än som behövs för exploatering i närtid för olika ändamål. Härigenom ökar möjligheterna att säkra att försäljning av mark sker till fastighetsägare som vill etablera verksamheter som överensstämmer med Uppsalas långsiktiga mål att slå vakt om stadens egenart.

Sammanfattning
Med hänvisning till ovanstående hemställer FVU i första hand att behovet av exploatering på jordbruksmark i detta läge noga prövas. Om planändringen ändå efter prövning bedöms nödvändig föreslår FVU att planförslaget förses med planbestämmelser när det gäller hushöjder, placering, material, takform, färg m.m. i syfte att uppnå en hög arkitektonisk kvalitet och en sammanhållen stadsbild.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund Sten Åke Bylund
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-11-04
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för bostäder vid Stenhagens centrum samt detaljplan för Berthåga 11:33, del av, Uppsala kommun. Dnr 2012/20035-1 resp. 2012/20017-1. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplaner, utsända för granskning t o m 2012-11-05.

FVU:s synpunkter
Stadsdelen ifråga har tillkommit och vuxit kraftigt under en relativt kort tidsperiod. Detta har inte skett utan sociala problem. Viktigt är, att det nya områdets utformning inte bidrar till en negativ utveckling. FVU anser att det finns goda skäl att markera entréläget till området genom även annan bebyggelse än den som idag möter besökaren i form av den dominerande anhopningen av ”köplador” med tillhörande stora parkeringsytor. FVU är därför positiv till ytterligare bebyggelse av bostäder och verksamhetslokaler för att förstärka områdets stadsdelskaraktär, i vart fall i lägena utmed Herrhagsgatan och Stenhagsvägen. För att förstärka stadsdelens identitet att det då väsentligt att den nya bebyggelsen får en uttrycksfull och god arkitektur som ger Stenhagens centrum en attraktiv särart.

Den nya bebyggelsens utbredning kräver dock ytterligare övervägande och FVU vill förorda en begränsning av ytan för tillkommande bebyggelse. En blandad bebyggelse av såväl större flerfamiljshus som lägre bebyggelse av villor och parhus kan bidra positivt till att hindra segregering och annan negativ social utveckling, men det är då viktigt, att inte villabebyggelsen upplevs som privilegierade isolat. Detta kan lätt bli fallet om villabebyggelsen, som förslaget indikerar, ianspråktar och privatiserar tidigare grönområden, som varit tillgängliga för alla som närströvområde. Inte minst kan skillnaderna mellan boendeslagens tillgång till fria ytor bli ytterligare markerad.

I det aktuella fallet tas den sista resten av den tidigare skogsmarken i anspråk för bebyggelse utan närmare utredning av områdets användning idag. Det sägs, att det är oklart hur området används för lek och rekreation, och det talas i allmänna ordalag om att Stenhagen är välförsett med rekreationsskog. Det sägs vidare, att nya lekplatser ska anläggas och att idrottsplatser mm finns i närheten, varför förslaget anses tillgodose barnperspektivet i tillräcklig mån. Men varken lekplatser och andra anläggningar eller den snabbt krympande skogsmarken inom den alltmer växande stadsdelen kan ge samma frihet till barnens egna lekar och äventyr som en bit ”riktig” skog! Särskilt inte nära de bostadsområden som idag ligger intill det aktuella skogspartiet som försvinner och i huvudsak blir trädgårdar för villabebyggelsen. Barn ska inte berövas kontakten med naturen utan tvärtom lära sig att umgås med och ha glädje av den, som vi haft i alla tider i vårt land.

För att tillgodose behovet av närgrönområde för både den befintliga och den nya bebyggelsen föreslår FVU därför att kvarteren med tvåvåningsbebyggelse minskas till drygt halva utbredningen och i stället ersätts med tätare bebyggelse i två-fyra våningar. Härigenom kan ett närparkområde på ca 2000 m2 bevaras vilket innebär att den unika kvaliteten i naturnära boende består samtidigt som den nya bebyggelsen får en mera stadsmässig karaktär i närområdet till Stenhagens centrum. Skogspartiet mellan husen skulle då kunna bli en fin liten ”stadsskog” genom enkla åtgärder, som att glesa ut barrskogen och härigenom öppna för mer ljus samt genom att anlägga några stigar, lämpliga för barnvagnar och rullatorer! Ett ytterligare skäl att ersätta den planerade småhusbebyggelsen med tätare bebyggelse i form av flerbostadshus i 2-4 våningar är den planerade spårvägen utmed Enköpingsvägen jämte planerad station enligt översiktsplan 2010.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund Ulla Björkman
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-10-29
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Sverker, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20102-1. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan. Syftet med planläggningen är att skapa nya ytor för Sverkerskolans verksamhet.

FVU:s synpunkter
Vid samrådet var vi huvudsakligen positiva. De ändringar som gjorts i den nu utställda planen är till det bättre. Efter att ha tagit del av samrådsredogörelsen vill vi ändå ta upp ytterligare en aspekt på den yttre miljön:

Ett enda av alla de stora och för skolmiljön så betydelsefulla lövträden har försetts med litt. a1, d.v.s. krav på marklov för fällning och större beskärning. Vi anser att kvarterets samtliga större träd på den mark som inte utgör byggnadsyta skall omfattas av kravet på marklov.

För föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund PO Sporrong
Ordförande Vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-10-24
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Svartbäcken 1:5, del av, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20092-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-10-26. Planförslaget innehåller ca 100 bostäder för 55+ boende i 4-5 våningshus.

FVU:s synpunkter
Föreningen anser, att syftet, att bygga bostäder för s.k. 55+ boende, är angeläget och att flera aspekter av förslaget har förtjänster i sammanhanget, som närheten till stadsdelscentrum med service mm. Emellertid förutsätter projektet att bebyggelsen till största delen förläggs på parkmark, vilket innebär, att en grön lunga försvinner i ett område som domineras av tät bebyggelse och mycket trafik.

I denna del av Svartbäcken har tillgängligheten till grönområden redan försvårats avsevärt på senare år genom utbyggnaden av de stora trafikledssystemen. Den för planförslaget aktuella parken innehåller skyddsvärda träd, vilket innebär en kvalitet i sig. Parken är visserligen liten, men för närrekreation t.ex. en stund i solen på en bänk eller en kort promenad med barnvagn, rullator etc. fyller den en viktig funktion, förutom att erbjuda välbehövlig grönska både med hänsyn till klimat och till stadsmiljö.

I planförslaget anförs att en del av naturmarken på den intilliggande åsen kan göras om till anlagd park som ersättning för intrånget. Därigenom gör man inte bara intrång i en anlagd park utan också i mera orörd natur. Dessutom förstår var och en, som klättrat upp på åsen vid Galgbackspumpen, att det inte blir lätt för personer med käpp eller rullator att ta sig upp för den branta backen. De tilltänkta boende i det nya området får nog, i alla fall vid högre ålder, nöja sig med att se ut genom fönstret, om de vill ta del av parken!

Uppsala behöver bostäder, men staden behöver också vara rädd om den natur som på ett unikt sätt finns kvar inne i staden på många håll och bevara dessa gröna inslag, som ger så många kvaliteter åt människorna och som också har ett betydande egenvärde. Uppsala som en kulturstad med mycket grönska, inte bara till Linnés minne utan för nuvarande och kommande generationers välfärd.

Med hänvisning till ovanstående anser FVU att planförslaget bör modifieras, så att parken och naturområdet bevaras.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund Ulla Björkman
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2012-10-24
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Knutby kyrkomiljö, Uppsala kommun.
Dnr 2012/20165-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till områdesbestämmelser, utsänt för samråd t o m 2012-11-07.

FVU:s synpunkter
I planbeskrivningen redovisas kulturmiljöns innehåll och värden på ett föredömligt sätt. Förslaget till områdesbestämmelser är väl avvägt. FVU tillstyrker därför förslaget.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Gatu- och samhällsmiljönämnden i Uppsala kommun 2012-10-05
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Flera medlemmar i Föreningen Vårda Uppsala har i skrivelser till oss anfört klagomål på dagens cykelparkeringslösning, som blockerar kontakten med Fyrisåns vatten. Här vid Kvarnfallet är vyn
ner över fallet särskilt attraktiv, inte minst vid vårflod och vid forsränningen på sista april.
Vårt förslag är en gåfartsgata i samma anda som Dragarbrunnsgatan.
Se bifogad skiss.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande PO Sporrong, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2012-09-13

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för del av kv Svalan (Dragarbrunn 20:4 m fl), Uppsala kommun.
Dnr 2011/20002-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan. Syftet med planläggningen är att skapa nya ytor för olika centrumverksamheter. Dessutom att genom komplettering med nya byggnadskroppar åstadkomma en mer homogen stadsmiljö i en idag splittrad bebyggelse.

FVU:s synpunkter

Den utställda planen är en bra plan som uppfyller målsättningarna. Hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen. Föreningen har inga ytterligare synpunkter.
För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund, ordförande / PO Sporrong, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

2012-09-26
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Börje-Hässelby 1:2 m.fl., Uppsala kommun. Dnr 2012/20130-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t.o.m. 2012-10-01. Planområdet ligger längs Fyrisån omedelbart norr om Librobäcks industriområde och gränsar i sydväst till Gysingevägen. Planförslaget omfattar 16 ha och innehåller 11 ha för verksamheter (kontor, industri och bilservice) samt avser att skapa ett gång- och cykelvägnät inom området. Strandskyddszonen utmed Fyrisån bevaras som park. Förslaget innebär att tidigare jordbruksmark tas i anspråk för exploateringen.

FVU:s synpunkter

Detta planförslag aktualiserar flera viktiga frågor som inte bara gäller detta område utan också är av principiell natur för bebyggelseexpansionen i kommunen.

Även om planområdet i Översiktsplan 2010 ingår i utvecklingsområde för den s.k. stadsväven vill FVU ifrågasätta att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk, något som för övrigt sker i område efter område, trots att det är en inriktning i ÖP att värna om jordbruksmarken. Ingmar Messing, professor i markvetenskap, har också bl.a. i samband med framtagandet av ÖP och i flera artiklar i UNT varnat för att ytterligare ta i anspråk den livsviktiga naturresurs för vår försörjning som vår nedärvda åkermark utgör. Lösningen borde vara större omsorg i lokaliseringen av ny bebyggelse; att i första hand ta skogsmark i anspråk för expansion samt att inte bara se staden Uppsala som ett utvecklingsområde utan även alla kransorterna i kommunen, vilket skulle minska exploateringstrycket på staden.

Denna detaljplan är ytterligare en i raden av aktuella planer som innebär att staden växer ut på slätten med odeciderad bebyggelse, i detta fall utan andra ambitioner för utformningen än högsta byggnadshöjd om 9 m och högsta totalhöjd om 11 m. Planen innehåller inga bestämmelser alls som syftar till en samordnad utformning. Endast en 20 m bred plantering föreslås ”som ger ett visuellt skydd mot den nya bebyggelsen från det omgivande jordbrukslandskapet”. I stället för att eftersträva god arkitektur är avsikten således att dölja en sannolikt ful osammanhållen bebyggelse med en trädridå som kanske är uppvuxen först om ett par decennier!

Området ligger intill en av stadens entrévägar. Miljön när man närmar sig en stad ger en försmak av stadens karaktär och har således stor betydelse för totalintrycket av stadsbygden. Detta innebär att särskilt höga krav bör ställas på utformningen av bebyggelsen och närmiljön utmed entrévägen. Denna faktor berörs ej i planhandlingen och inte heller redovisas några som helst utformningskrav för bebyggelse och närmiljö utmed vägen, varken i plantexten eller i bestämmelser på plankartan.

Många av stadens nya bostadsområden planeras med hög täthet, så tätt att följden blir låg kvalitet i stadsmiljön. Verksamhetsområdena såsom detta område planeras å andra sidan slentrianmässigt för en utspridd bebyggelse utan ambitioner att åstadkomma god stadsmiljö, utan avsikt att skapa en blandning mellan bostäder och arbetsplatser och utan tanke på att forma en struktur som samspelar med stadens rutnät. Även om planbestämmelserna medger tätare kontorsbebyggelse inbjuder planernas utformning främst till en gles exploatering bestående av lådliknande byggnader på stora manöver- och parkeringsytor; en typ av områden som alltmer kommit att omgärda staden på alla håll. Gäller kravet på hög täthet bara bostäder? Eftersträvar inte kommunen flera personalintensiva företag? Hur överensstämmer denna planering med kommunens näringslivsprogram?

Den karaktäristiska egenarten i Uppsala – det direkta mötet mellan koncentrerad och samordnad stadsbebyggelse och öppet jordbrukslandskap suddas nu ut i plan efter plan genom tillkomsten av odeciderad bebyggelse utan ambitioner. Varför inte införa planbestämmelser om placering, skala, takform, material och färg? Det faktum att området bildar gräns mot en av stadens entréer borde innebära särskild omsorg om utformningen av denna gränszon vad gäller bebyggelsens utformning, trädplantering m.m.

Sammanfattning
FVU framhåller i första hand att denna värdefulla jordbruksmark inte alls bör tas i anspråk för bebyggelse. Om området ändå planeras för verksamheter bör planförslaget kompletteras med väl genomtänkta bestämmelser för att garantera en arkitektonisk gestaltning av hög kvalitet – med hänsyn till mötet med slätten, med hänsyn till att området utgör gräns mot en av stadens entréer samt för att nå ett gott samspel med staden i övrigt. Inte minst i tider av snabb stadsutveckling är det av stor vikt att vara aktsam om stadsmiljöns egenart för att stadens ”varumärke” ska bestå och utvecklas för framtiden. Inriktningen för denna detaljplan och för all planering i Uppsala bör därför vara att bevara, utveckla och förstärka stadens egenart.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande

Föreningen Vårda Uppsala
2012-09-26

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
Kontoret för samhällsutveckling
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Lytta 5:1, Uppsala kommun. Dnr 2007/20073-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utställd till 2012-10-01 (PBL 1987). Planområdet ligger öster om länsväg 600 (gamla E4) och söder om Lövstalöt. Planförslaget innehåller 7 friliggande småhus.

FVU:s synpunkter
FVU har vid programsamråd och samråd framfört att det positivt med tillskott av bebyggelse i kommunens kransorter. Därmed kan kransorterna utvecklas till mera levande samhällen med både bostäder och verksamheter och exploateringstrycket på Uppsala samt på jordbruksmark kan minska.

FVU har dock vid de tidigare remisserna ifrågasatt detta förslag av flera skäl; området är trafikbullerstört, närheten till väg 600 (gamla E4) innebär säkerhetsrisker, planområdet inkräktar på närrekreationsmark och är dessutom väl exponerat ut mot kulturlandskapet vilket kräver synnerligen god anpassning till platsen. I Översiktsplan 2010 redovisas ytterligare exploatering i Lövstalöt västerut mot Bälinge, ej öster om väg 600, varför förslaget strider mot översiktsplanen. Även om den fysiska kontakten med Lövstalöt sker planskilt är läget olämpligt eftersom bostadsgruppen kommer att bli åtskild från det övriga Lövstalöt av en barriär i form av en hårt trafikerad väg. Det valda läget innebär också onödigt långa gångavstånd till den service som finns framförallt i Bälinge, vilket med all säkerhet kommer att innebära att många tar bilen i stället för att gå och cykla; hur rimmar detta med miljömålen i översiktsplanen?

Av samrådsredogörelsen framgår att miljö- och hälsoskyddsnämnden, i likhet med FVU, påpekar att stora delar av illustrerade tomter närmast vägen riskerar att bli bullerutsatta och svårutnyttjade även om överenskommelse kan uppnås med Trafikverket om sänkt hastighet på väg 600 i avsnittet utmed planområdet.

Det utställda förslaget är i huvudsak oförändrat jämfört med samrådsförslaget varför de synpunkter FVU tidigare framfört i planprocessen kvarstår. Planförslaget innebär att en ny bostadsgrupp etableras åtskild från Lövstalöt av en kraftigt trafikerad väg samt ett intrång i kulturlandskapet och ett värdefullt närrekreationsområde. Dessutom kommer hälften av tomterna att bli bullerstörda. FVU ställer därför liksom tidigare frågan varför inte kommunen, i stället för att skapa ett nytt bostadsområde av låg kvalité, väljer att fortsätta att utveckla ett sammanhängande samhälle väster om vägen?

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund
Ordförande