Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun Uppsala 2007-11-18
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för del av Ultuna 2:1 och 2:23, dnr 2006/20004-1.

Planprogrammet för Ultuna har nu godkänts av Kommunstyrelsen och detaljplaneläggningen påbörjats. Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av dpl för första etappen. I uppdraget har ingått att öka inslaget av nya verksamheter och bostäder, samt att förbättra områdets tydlighet. För bostadsbebyggelse vill man anvisa mark söder och nordöst om centrala Ultuna. Föreningen Vårda Uppsalas inställning är att den sydliga delen av nämnda område inte borde bebyggas alls.

Inför denna etapp finns en analys av landskapsbilden vid Ultuna där man beskriver de öppna fälten och åsen som en mörk fond sedd från Dag Hammarskjölds väg och den storskaliga landskapskaraktären som en viktig utgångspunkt i arbetet med att infoga ny bebyggelse. Inga hus bör vara så höga att de skymmer den skogklädda åsen.

I föreliggande plan kommer byggnader för utbildning och forskning också att hålla sig till tre våningar med en fjärde servicevåning för fläktar o.dyl, som framgår av illustrationerna från de deltagande arkitekterna. Det är helt i linje med intentionerna.

I planen vill man också värna om kulturmiljöerna och att de olika tidsepokernas arkitektur skall bevaras i helheten liksom att ta reda på de fornlämningar som kan finnas. Detta är lovvärt.

I planen betecknar C1 området kring de gamla stenfotade ladugårdsbyggnaderna, nämligen restaurangen, kårhuset och motstående flygel, söder om undervisningshuset och öster om HVC. Detta landskapsrum med utblickar mot åkrarna och Fyris är något av det allra förnämsta vi äger. Här vill man också gå fram med varsamhet. Siktfält mot söder skall vidmakthållas, skriver man. Byggnaderna (k2) ges särskilda skydd mot förändringar och förvanskningar och i landskapsrummet närmast (k3) får man inte ändra markens form. Men samtidigt skall här infogas det mesta av den service som Ultuna behöver. Denna service bör kunna inrymmas i den nämnda flygeln. Nybyggnader inom detta område kan inte tillåtas.

K1, områdena norr och väster härom skall användas för verksamheter som forskning och utbildning. Här får Zingmarks markvetenskapligt centrum och Axéns institution för växrodling med horisontella fönsterband och branta pulpettak, gul puts och ljusgrått skivmaterial fått bevarande bestämmelse (k2), liksom HVC och Myrenbergs Undervisningshus med faluröd panel och grå, slammade sockelmurar. Detta är en tillåtande attityd till även de senare epokernas arkitektur och kommer att ge en variation i den byggda miljön. En långsam utbyggnadstakt ger denna önskvärda omväxling.

Nu önskar man sig en närmare kommunikation mellan de olika institutionerna. Det är då av vikt att man även planerar för platsbildningar med inslag av grönska, så att campusidén behålls. De illustrerade förslagen smälter väl in. Inslag av höghus på enstaka platser är däremot direkt olämpligt och passar inte i Ultuna.

Man kommer att närma den byggda ytan till Dag Hammarskjölds väg. Närmast i tiden för genomförande tycks det nya klinikcentrum KC ligga. Det planeras till området norr om Ultunaallén väster om den nuvarande bebyggelsen, på åkermark. Det nuvarande KC har drabbats av sådana skador att man väljer denna lösning. Då kan en lika stor del av den förlorade åkermarken återföras till detta område. De beteshagar som behövs kan också läggas till den öppna ytan så att gränsen för själva bebyggelsen dras österut. Med L betecknas i planen den återstående öppna åkermarken närmast Dag Hammarskjölds väg, och den skall brukas allt framgent. Nu kan man alltså beteckna det nuvarande och snart rivna området för klinikcentrum med L och återfå samma åkerareal.

Under rubriken Parker visar man en stor insikt om de värdefulla parkmiljöerna vid Uppsalaåsen och Fyrisån. Man tycker att behovet av strövområden är väl tillgodosett. Det utesluter naturligtvis inte att man låter inslag av grönska få finnas liksom lekplatser vid bostäderna.

Om trafiken kan sägas att bussförbindelsen över Fyrisån säkert kommer att bli nödvändig och kan utformas utan att störa den känsliga miljön söder om gamla Ultuna. Inga bilar. En cirkulationsplats vid Dag Hammarskjölds väg vid Ultunaallén behövs också liksom förbättrade cykelvägar. Härvidlag har Föreningen Vårda Upsala inga invändningar att göra. Någon bilväg i Bäcklösastråket eller genomfart från och till Valsätra kan Föreningen absolut inte acceptera. Den är helt onödig och helt förödande för det vackra brynet vid Bäcklösa. Genomfartstrafiken har ogynnsamma följder både för villaområdet och för Valsätraskolans elever.

Parkeringar i Ultuna med dess ökande befolkning skall utformas med trädplantering. Det är nog gott och väl, men bilparkeringar är ett bekymmer. Med förbättrad kollektivtrafik kan antalet platser nog begränsas. För cyklar kan kompakta parkeringar anordnas.

Miljökonsekvensbeskrivning måste upprättas. En så här stor utbyggnad får konsekvenser för miljön som måste utredas. De i planen antydda konsekvenserna för kulturmiljön, landskapsrummet och vattenföringen räcker inte. Byggnadsnämnden kan inte svära sig fri från att upprätta MBK.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Dahlberg
Ordförande Bitr. sekreterare

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 070116
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående förslag till detaljplan för del av kv Blomman. Diarienr 2005/20023-1

Våren 2006 kom programhandlingar för kv Blomman, Uppsalas äldsta förnäma villaområde från sent 1800-tal, embryot till Kåbo och Kungsgärdet. Syftet angavs till följande: “att undersöka möjligheten att bebygga fastigheten Kåbo 24:4 med ytterligare byggnader … att inventera och beskriva platsens och byggnadernas kulturvärde.” Inventering och beskrivning gjordes föredömligt grundligt. Gällande plan beskrevs: fristående hus i två våningar, endast bostadsändamål, endast två lägenheter per hus, en huvudbyggnad och ett garage eller uthus per fastighet. Maximal byggnadshöjd för bostadshus 7,5 m och för uthus 2,7 m. Maximalt 20 % av tomtytan får bebyggas, och eftersom endast 8 % var tagen i anspråk, fanns en öppning för viss komplettering.

Programhandlingens förslag till förändringar:

“Förslaget innebär, att tre något större bostadshus, med karaktär av stadsvillor, samt ett mindre radhus uppförs. Av stor vikt är att byggnadernas volym, i synnerhet deras höjd, anpassas till den omgivande bebyggelsen. Den arkitektoniska gestaltningen bör spegla vår tids formspråk”. Allt tydde på en viss försiktighet i volym och framför allt i höjd på de nya byggnaderna. Benämningen stadsvillor antydde att traditionen med mycket stora privatbostäder skulle vidmakthållas, kanske just två bostäder per byggnad. Perspektivillustrationernas oregelbundna terrasserade huskroppar gav samma intryck.Vid diskussionerna i FöreningenVårda Uppsalas styrelse underströks, att radhus inte var en lämplig byggnadstyp och att de blockerade det fria parkstråket genom kvarteret. Av samma skäl måste den nya byggnaden mot Thunbergsgatan göras avsevärt mindre i plan, så att den rättade in sig i den byggnadsrad som fastigheterna 24:3, 24:6 och 24:8 bildar. På så vis skulle mycket av parkkaraktären kunna bibehållas. Vi var mycket tveksamma till den föreslagna rivningen av fastigheten Villavägen 5, Lyckan.

Så till det aktuella detaljplaneförslaget.

Om något positivt skall sägas om förslaget, är det att radhusen utgått och naturligtvis, att det nu restaurerade Tomtebo med gårdsflygel ges vederbörligt kulturskydd. Likaså att fällda träd skall ersättas av mycket stora förkultiverade. Vår kritik mot planförslaget redovisas i följande punkter.

1.Varför riva Lyckan? Simon Lindsjö, som föraktfullt avfärdas som förvanskare, har en stor och intressant produktion i Uppsalas 20- och 30-tal. Under 20-talet som arkitekt för de nyklassiska områdena vid sidan av Leche, under 30-talet den som tidigast och mest uttrycksfullt praktiserade den nya Funkisen. Planlösningen visar en exklusiv privatbostad från sent 1800-tal moderniserad vad gäller kök, hygienrum och förvaringsutrymmen. Tillräckligt för att göra byggnaden både användbar och värd att bevara. En fackmässig besiktning av föreningens expert på dessa frågor utvisar att husets grund, fasader och tak är i utmärkt skick.

2.Situationsplanen. De två flyglarna mot Villavägen faller väl in i kvarterets nuvarande mönster. Och vi kan acceptera rivning av Lyckans gårdsflygel. Däremot faller de båda nya huvudbyggnaderna helt ur skalan. De skulle behöva kortas med ca 10 m vardera, för att i storlek likna Tomtebo och för att lämna parkstråket fritt genom kvarteret. I programförslaget hade byggnaden som ersätter Lyckan samma storlek som det befintliga huset – varför nu nära det dubbla? Vi citerar målsättingen på sidan 3, tredje stycket: För att kulturmiljön inte ska påverkas negativt är det viktigt att tillkommande bebyggelse väl anpassas tillden befintliga avseende volym och struktur.

3.Detta leder osökt till byggnadshöjden. Att med den målsättning som citeras ovan föreslå att byggnaderna får bli tre respektive fyra våningar höga och att ange byggnadshöjder som fördubblar dem som anges i gällande plan – det är ju att allvarligt motsäga sitt eget mål med planens önskvärda förhållande till kulturmiljön: I Culjats perspektivillustrationer syns tydligt att flyglarna är i en våning med en indragen andra våning. I fasaden mot Villavägen upplevs det stora huset som tvåvånigt med en indragen tredje våning. Just så, med de stora husen i två och flyglarna en våning, alla med ytterligare en indragen våning, och med de inskränkningar i yta som anges i punkt 2 ovan anser vi att planen borde se ut.

4.Så till vår allvarligaste kritik: själva handläggningen och presentationen av planen. Den inledande genomgången av programhandlingen gjordes för att belysa hur man här medvetet gått ut med att betona varsamheten mot kulturmiljön, men med återhållsamhet när det gäller fakta om storlek och innehåll, det missvisande begreppet “stadsvillor” bl a. Så i detaljplaneförslaget dyker ordet flerfamiljshus upp medan exemplen i det sk gestaltningsprogrammet fortfarande visar omisskännliga stora privatbostäder, byggnader som kanske innehåller ett par lägenheter vardera. På det samrådsmöte som hölls den 11 januari chockades närvarande grannar med flera, då det av en händelse kom fram att de planerade två stadsvillorna med flyglar skulle rymma 35-40 lägenheter!

Planprocessen, sådan den läggs fast i PBL, skall vara en demokratisk process, avsedd att ge medborgarna möjlighet att påverka. Då är det ju viktigt att de handlingar som redovisar förslagen i denna process är uttömmande, entydiga och begripliga även för lekmannen. I detta fall har det uppenbarligen inte varit så. De s k stadsvillorna är i själva verket mindre punkthus – flerfamiljshus med många och mer ordinära lägenheter – och tar mycket ringa hänsyn till den
kulturhistoriska miljön.

Föreningen Vårda Uppsala ger bakläxa på hela planhandlingen och föreslår, att processen görs om med bättre handlingar.

För Föreningen Vårda Uppsala
Uppsala dag som ovan

Anna Nilsén, v ordf PO Sporrong
tf ordförande 2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun Uppsala 2007-10-24
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Vångdalen, dnr 2005/20078-1

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerade plan och ber härmed att få avge ett antal synpunkter, innefattande bl a förslag till inskränkningar av bebyggelsens omfattning och art mm.

Förutsättningar, syfte mm
Anledningen till att utbyggnaden kommit att bli ett ärende för BN är en förfrågan från ägaren till, Ekbackens gård K/B, Vångelsta 6:8, som önskar bebygga det område som tidigare disponerades av Vångdalens kriminalvårdsanstalt med 30 nya småhus. Föreningen fann det rimligt att en mindre utbyggnad i anslutning till den redan befintliga kunde ske, förutsatt att den blev ytterst begränsad. I programförslaget 2006 angavs två utbyggnadsalternativ: A och A+B. Det senare medför inblick mot bebyggelsen då man kommer från riksväg 55, medan A-alternativet döljs av åkerholmar. Alternativ A blev föreningens val. Nu, ett år senare, har anspråken vuxit, och detaljplanens syfte sägs vara att möjliggöra en utbyggnad med ca 55 nya lägenheter i form av småhus och ett fåtal radhus. Ytterligare en sökande har tillkommit, ägaren till Vångelsta 3:1.

Föreningen betonade föregående år i samband med programremissen det aktuella utbyggnads-områdets synnerligen höga natur- och kulturvärden och framhöll att det mot bakgrund av dessa inte kunde bli fråga om någon omfattande utbyggnad, framför allt inte någon som kunde bli synlig från väg 596, som går från riksväg 55 genom dalegången ned mot Mälaren och Uppsala-Näs, och inte heller någon utbyggnad av en storlek som kunde medföra omfattande trafik till det nya bostadsområdet och kanske därmed orsaka breddning av befintliga vägar, vilka också tillhör kulturlandskapet och bör värnas om.

Utbyggnadsplatsen ligger inom ett område som är riksintresse, N 77 – Uppsala-Näsdalen, vilket innebär, att det skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. Norra sidan av den aktuella dalen, liksom även Vångdalen, är därtill i ÖP för Uppsala stad betecknad som ”grönområde och grönstråk i övrigt”. Allmänna riktlinjer för vad detta innebär anges i ÖP. Området gränsar till Skärfälten, som ligger närmare rv 55 och har angivits som ”strategiskt område” för framtida utbyggnad i ÖP. I förslaget till dpl sägs i avsnittet om Behovsbedömning enligt MB 6:11, att man efter samråd med Länsstyrelsen kommit fram till att den aktuella utbyggnaden inte ”kan förväntas leda till betydande miljöpåverkan”.

Av fornlämningar finns fyra skärvstenshögar samt tre övertorvade stensättningar, men Upplandsmuseets förundersökning har därutöver föranlett antagandet av ett tjockt kulturlager, beläget inom det tänkta utbyggnadsområdet, som måste undersökas i händelse av utbyggnad.

Föreningens synpunkter

Av ovanstående framgår, att den tilltänkta utbyggnaden blir nästan dubbelt så stor som den som förespeglades i programhandlingen: ca 55 lgh mot 30 lgh i programmet. Detta beror dels på att man valt att satsa på programalternativ A+B och vidgat A-delen något, dels på att exploateringsgraden maximerats. Programmets B-del har inte utnyttjats i full utsträckning, men med en så stor utbyggnad som den planerade riskerar den resterande delen på sikt att tas i anspråk och bebyggelsen bli ännu mer synlig från väg 596 i nordväst.

Bebyggelsen har packats in mellan åkerholmarna och Nåsten, så att den tangerar Nåstens skogsbryn Här borde ett respektavstånd till Nåsten finnas med en successivt glesnande skog, buskvegetation och ett ett stycke öppen mark framför. En del av skogen tas i planen ändå i anspråk för en förlängning av nuvarande tillfartssväg via Vångelsta 3:1, alltså i den sydostliga delen av planormrådet, där skogen börjar glesna och övergå i alltmer öppet landskap. Denna väg är – med den omfattning bebyggelsen nu tänkts få – nödvändig som alternativ till den allé, som eventuellt hade kunnat försörja de 30 lgh som i programhandlingen var aktuella men som nu blir mer privat. Den nu aktuella tillfartsvägen löper i en stor ögla runt området med in- och utfartsmöjlighet mot väg 596 på samma ställe i sydost. Den är i sig väl genomtänkt. Positivt är, att det tredje alternativet, rakt över åkern från väg 596 in mot programmets B-del har slopats. En sådan väg hade skapat ett nytt sår i landskapsbilden. Föreningen vill i detta sammanhang påpeka vikten av att den tänkta tillfartsvägen behåller de dimensioner den för närvarande har. En del av charmen med detta landskap är de små slingrande vägarna.

Bortsett från att här en chans till större tomter och mer högklassigt boende med denna plan försummas, ser föreningen också en stor risk i att tillåta en så pass stor boendeenklav på gränsen till ett ”strategiskt område”. Erfarenheten visar att boendeöar av detta slag tenderar att växa ihop. Skulle så ske här, går Uppsala miste om en god del av det extremt natursköna landskap som det var meningen att man skulle bevara åt eftervärlden och som en lunga för en tätnande stad.

En annan invändning som man kan ha mot denna exploatering är att det kan tyckas mindre meningsfullt att upprätta planer med vackert tal om bevarande av grönbälten eller fridlysa och klassa områden som riksintresse och liknande, om det inte skall betyda något på sikt utan kunna modifieras om tryck från bostadssektorn eller annat håll tränger på.

Föreningen Vårda Uppsala anser sålunda mot bakgrund av ovanstående,

• att ingen del av den tilltänkta bebyggelsen bör synas från något håll på väg 596.
• att den ökade exploateringen i detta område inte gör godtas av kommunen, utan att programmet bör återgå till de från början tänkta 30 lägenheterna, vilket föreningen kan godta med tanke på att markägaren till Vångdalen 6:8 bör få göra bruk av den mark som mer eller mindre fördärvats genom den f d fångvårdsanstaltens placering på densamma.
• att ett respektavstånd till Nåsten enligt ovan måste lämnas fritt från bebyggelse.
• att en så stor utbyggnad som den planerade medför slitage på omgivningarna och ökad trafik som kan nödvändiggöra justeringar i fråga om tillfartsvägarna på ett för landskapsbilden störande sätt.
• att den i programmet inte nämnda radhusbebyggelsen bör utgå ur detaljplanen.
• att tomterna bör bli generösare och att bebyggelsen bör bli villor med varierande men högklassig utformning och inte småhus.
• att den i särklass natursköna dalen mot Uppsala-Näs för all framtid bör skyddas mot vidare exploatering, samt
• att en tillfällig hausse i ekonomi och efterfrågan inte motiverar sådana offer.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén
Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Stadsbyggnadskontoret Uppsala den 15 oktober 2007
753 75 UPPSALA

angående planeringsprocessen för utredningsområdet Bergsbrunna/Sävja:
Bergsbrunna och dess sammanhang med stad och region

Inför det förestående planeringsarbetet vill Föreningen Vårda Uppsala framföra ett antal synpunkter.

a.. Översiktsplanen för Uppsala stad (ÖP). Förutsättningar/problembild.

Totalt kan ÖP medföra ca. 250.000 innevånare i kommunen, varav uppemot 200.000 i staden till 2020/2025. Över 1 miljon m2 är avsatta till verksamheter (arbete och universitetsstudier), vilket omräknat betyder 50.000 – 70.000 nya verksamma.

ÖP, Banverket och trafikoperatörerna aviserar en kraftigt utökad pendeltågstrafik med bl.a. ny Enköpingsbana, Resecentrum och fyra nya pendeltågstationer inom staden (Bergsbrunna/Sävja, Gamla Uppsala, Stenhagen och Börjetull).

Sammantaget innebär dessa förändringar radikalt nya förutsättningar för trafikens generering, och fördelning över staden. Tillsammans med uppfyllelse av miljömålen betyder detta att en ny helhetssyn på problemlösning sannolikt måste etableras för att dessutom kunna infria en vision om god bebyggd miljö.

b.. Planering och tidsplan för pendel- /regiontåg.

Resecentrum (RC) är påbörjat och planeras vara klart 2011. En kraftigt ökad regional/interregional pendeltrafik förutses, vilket bidrar till ett mer än fördubblat antal resande (ca. 40 000 t.o.r.). Därmed kommer Uppsala C att bli en av landets allra högst belastade stationer (sannolik 2:a plats). Tillsammans med regional- och fjärrbussarnas resenärer och den tänkta utvidgningen av stadskärnans cityfunktion (bl.a. intilliggande verksamheter i Östra stationsområdet och Uppsala Konsert & kongress), kommer med stor sannolikhet RC att utgöra en av landets största mål- och passérpunkter överhuvudtaget.

Pendelstationer

Bergsbrunna/Sävja planeras med två lokaliseringsalternativ, norra respektive södra läget, för en permanent station utifrån nytt program för Bergsbrunna och Sävja.

Uppsala N (Börjetull): Efter 2010. Beroende av ny Enköpingsbana och ny bebyggelse inom Nordvästra staden.

Gamla Uppsala (Yrsaparken alt. Runebergsg./Vattholmav.): Efter 2010. Beroende av spårutbyggnad med åtföljande tunnel.

Stenhagen/Herrhagen: Efter 2015. Villkorad av ny Enköpingsbana och ny bebyggelse.

Enköpingsbanan: Prioriterad, men planeras att inte påbörjas förrän efter 2010 – 2015.
c.. Bergsbrunna. Befintliga förhållanden och problembild

Bergsbrunna utgör en del av förorten Sävja, belägen ca. 7 km från city. Invånarantalet är idag ca. 10.000 totalt, men kan inom planperioden uppgå till ca. 22.000. En betydande del av den nya bebyggelsen är villkorad av att en pendeltågstation etableras (och vice versa).

Bergsbrunna består huvudsakligen av småhusbebyggelse, med sin hittills största tillväxt mellan 1965 och 1975 och ligger i ett intressant kulturlandskap vars karaktär och tillgänglighet bör beaktas i samband med nybebyggelsen. Carl von Linné bodde på två gårdar, först Sävja gård och senare Linnés Hammarby någon kilometer sydost om den planerade bebyggelsen. Utbyggnaden bör ske så att siktlinjen från Linnés Hammarby över slätten mot nordväst påverkas så litet som möjligt, vilket innebär att exploateringsgraden bör vara låg i planområdets östra och norra delar, där även miljön med respektavstånd kring Linnés exkursionsstigar och Sävjaån skall beaktas.

Föreningen Vårda Uppsala föreslår att planområdet öster om järnvägen bebyggs med högst tre våningar mellan järnvägen och den nuvarande kraftledningsgatan samt att området i övrigt över slätten avsätts för t.ex. idrottsplaner, för- och lågstadieskolor och rekreation (gäller speciellt trädholmarna). Lunsens kuperade skogsområde kan däremot tåla en betydligt högre exploateringsgrad (jfr. västra Eriksberg) med viss stadskaraktär och anslutning till pendelstation (läge Tegelbruket) med handel och service.

ÖP aviserar en vägförbindelse, vars konsekvenser tecknar två scenarior. I det ena blir den aktuella vägen en lokal huvudgata mellan Rv 77 och Rv 255 och kan då utformas som en esplanad för en belastning på 4–6.000 fordon per dygn. Det andra scenariot innebär en trafikled med anslutning till E4 med en utformning för uppemot 8–10.000 fordon per dygn.

Ca. 370 m öster om järnvägen löper en större kraftledning, vilken kan komma att grävas ner om kostnaden kan bäras av effektivare markanvändning.

Framtida funktion av Bergsbrunna station

Syftet med denna stora investering måste vara att den gör största möjliga nytta, vilket medför att den skall betjäna resenärer i båda riktningarna. Detta innebär dels boende inom primärt och sekundärt upptagningsområde för resor inom staden och över Uppsala/Stockholmsregionerna samt dels boende inom regionerna för resor till verksamheter inom primära och sekundära målområden. De sekundära upptagningsområdena nås genom attraktiv tvärgående kollektivtrafik som matar till stationen från öster (t.ex. Boländerna, Fyrislund, Årsta/Salabacke och Gränby Centrum) och väster (t.ex. Nåntuna, Utuna, Ulleråker, Rosendal och Gottsunda). Härigenom erhålls ett väsentligt större resandeunderlag och avlastning av RC och City samt möjlighet till lokal matning från Nåntuna, Vilan, Sävja och norra delen av Bergsbrunna. Tidsvinsten är avsevärd under förutsättningen att matarlinjerna har hög turtäthet, alternativt spårtaxi, jämfört med att resenärerna skall passera RC och därefter resa “tillbaka” mot exempelvis Fyrislund/Boländerna eller Ultuna/Ulleråker. Givetvis är det en förutsättning att stadens och regionens restaxor är samordnade.

Stationsläget Tegelbruket är tänkt att ligga norr om stambanans korsning med det i ÖP anvisade vägreservatet. Läget är gynnsamt med tanke på sammantaget högt resandeunderlag i närområdet väster om järnvägen, då detta bedöms kunna få centrumbildning, verksamheter och bostäder. Topografin medför att planskild tillgänglighet till perronger kan anordnas till måttlig kostnad. Parkerings möjligheter bör kunna skapas omedelbart öster om järnvägen och kollektivtrafiken kan angöra vid den nya huvudgatan.

Norra stationsläget ligger i väsentligt känsligare miljö med ringa möjligheter att etablera motsvarande centrumfunktion som i alternativet Tegelbruket med åtföljande lågt primärt resandeunderlag. Läget medför att ytterligare stora gatuinvesteringar måste göras och att kollektivtrafiken inte kan angöra utan omvägar, medförande längre restider och omloppstider, dvs negativt för såväl resenärer som trafikutövare. Planskild tillgänglighet till perronger blir sannolikt dyrare att installera. Mycket talar för att trycket på hög exploatering av område 34 (sid. 2 Workshop Sävja-Bergsbrunna) kommer att uppstå, vilket är oacceptabelt med beaktande av Linnéstigar och naturmiljön kring Sävjaån. Här förordas en måttlig småhusbebyggelse på respektavstånd från ån.

Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken omfattar i dag tre linjer (5, 20 och 22) med totalt 11 turer per timme samt förstärkningslinje 35. Den lokala kollektivtrafikens belastning 2025 för hela Sävja (260 resor t.o.r. per invånare och år) kan skattas till ca. 5,7 miljoner resor per år eller ca. 29.000 resor per vintervardag. Till detta skall adderas tågresenärer via tvärförbindelserna till och från arbets- och serviceområdena i öster, Boländerna och Fyrislund samt i väster Ultuna, Ulleråker och Rosendal. Vidare tillkommer ett antal resande via tvärlinjerna från bostadsområdena i väster och öster. Sammantaget medför detta en belastning på uppemot 40.000 lokala kollektivresor (t.o.r.) per vintervardag, vilket kan motivera att två spårvägslinjer ersätter de fyra nuvarande busslinjerna, förutom pendeltågstation.

Biltrafik

Förbindelsen E4 – Bergsbrunna/Sävja/väg 255. En nytta för Sävjabor som vill nå E4 inses, men olägenheterna med förslaget framgår också. Förbindelsen kommer sannolikt även att belastas med E4- trafik destinerad till bl.a. Sunnersta, Gottsunda, Ultuna, Ulleråker och Vårdsätra som följaktligen kommer att trängas på Flottsundsbron samt genom Sunnersta på Dag Hammarskjölds väg och Graneberg på Vårdsätravägen.

I ett förlängt tidsperspektiv inses en risk för att påkalla behovet av att förbinda Västerleden med E4 via Bergsbrunnaavfarten med åtföljande anspråk på ytterligare markanvändning längs Dag Hammarskjölds väg, eller ännu värre, i södra Rosendal/Hammarby för att utnyttja Bäcklösaleden för angöring av Ultuna och ny väg över Fyrisån för att nå väg 255.
Sättet att förekomma detta scenario är givetvis att minska behovet av bilanvändningen. För att utnyttja de föreslagna satsningarna på regional pendeltågstrafik i kombination med en utvecklad lokal kollektivtrafik på den aktuella problembilden gäller, att åstadkomma en förbindelse enbart för kollektivtrafik och gc mellan Bergsbrunna station och Ultuna. Även detta leder till en bro över Fyrisån och därmed en intressekonflikt, vilken är mindre svår, då utformningen kan göras betydligt smäckrare än en bilbro och dessutom övriga markanspråk är eliminerade eller avsevärt mildrade.

Sammanfattning av föreningens synpunkter

a.. Bevarande av slättlandets kulturlandskap och siktlinjer genom mycket låg exploatering av planområdets östra delar, förutom inom nuvarande kraftledningsgata, där tre våningars byggnadshöjd kan tillåtas mot järnvägen.

b.. Endast måttfull småhusbebyggelse i norra Bergsbrunna med hänsyn till Linnéstigar och Sävjaåns strandängar.

c.. Det södra stationsläget mellan tegelbruket och den planerade vägförbindelsen förordas på grund av bättre tillgänglighet och nyttjandekvalitet genom möjlighet till centrumbildning.

d.. Planområdet inom Lunsen kan tillåtas få en delvis hög exploatering med upp till åtta våningars byggnadshöjd.

e.. Vägreservatet i ÖP bör förbinda endast väg 77 med väg 255 och ansluts därmed inte till E4. Gatan kan gärna utformas som esplanad och kunna trafikeras med spårväg.

f.. Prioritering av kollektivtrafik genom att södra stationsläget angörs av tvärgående, matande kollektivtrafik åt öster och väster, vilket medför en ny bro mellan Nåntuna och Ultuna, endast för kollektivtrafik och gång- och cykel.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2007-10-10
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående utställning av detaljplan för Bergsbrunna S:3. (Dnr 2005/20090-1)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och ber med anledning härav att få anföra följande.

Utställningsförslag

Syfte
Att bebygga del av samfälld fastighet med två friliggande villor.

Genomförande
I den norra halvan av fastigheten ändras markanvändningen mellan Bergsbrunna villaväg och Källstigen från parkmark till bostäder, för att möjliggöra avstyckning och uppförande av två fristående enfamiljshus i ett plan med inredningsbar vind. Fastighetens södra halva, bebyggd med en mindre nätverkstation, ges beteckningen natur och behåller sin nuvarande funktion.

Föreningens synpunkter

Planförslaget utgör ett av många exempel på ändrad markanvändning från park eller natur till bebyggelse. Föreningen är principiellt kritisk till denna tendens, men behandlar varje sådant ärende utifrån sina förutsättningar. Det aktuella parkområdet är bevuxet med höga träd, ligger centralt i den omgivande villabebyggelsen och kan nås från två vägar. Även om Bergsbrunnas villasamhälle (än så länge) är kringgärdat av natur, utgör planområdet ett lättillgängligt rekreationsområde, speciellt för barn. Som påpekas i handlingarna är övriga grönområden
belägna bortom barriärer i form av järnväg och den relativt högt trafikerade Skogsvägen.

Föreningen anser sålunda liksom tidigare att planförslaget utifrån ovan anförda motiv skall avslås. Föreningen inser att detta kan medföra ersättning till markägaren om tomten skall göras tillgänglig för allmänheten.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Lars Bagge
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 071004
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang Kv Transformatorn, dpl för del av, dnr 2997/20049-1.

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av detaljplanen och ber härmed att få anföra följande:

I hörnet av Börjegatan och Norrlandsgatan ligger en byggnad murad i gult tegel som ursprung-ligen var en transformatorstation. Ett fint Uppsalaexempel på hur en industribyggnad anpassats för ett läge mitt i ett bostadsområde.

Kvarteret Transformatorn i Kungsängen innehåller ett utomhusställverk och några mindre transformatorbyggnader som skvallrar om områdets tidigare lite råa karaktär av industri och verksamhet i stadens utkant. Området kommer emellertid att ändra karaktär och successivt bli utnyttjat för bostadsändamål. Redan finns i ställverkets närmaste omgivning nybyggda stora bostadshus – dessutom finns sedan mitten av 1900-talet en liten bostadsenklav av betydande arkitektoniskt värde på en angränsande tomt. Strax sydost om ställverkstomten har nyligen en liten park ställts i ordning – den vittnar om de höga ambitionerna som finns för området.

Detaljplanen för kv Transformatorn har en tydlig ambition att ge förutsättningar för att ställverksmiljön anpassas till bostadsmiljön. Den föreskriver en “transparent skärm” mot vad som idag är Uppsalabuss område. Utomhusställverket kommer att ersättas av ett nytt inomhusställverk. Den vikigaste förändringen presenteras som en illustration som visar hur alla transformatorbyggnader, nya som gamla, samlas bakom en stor spaljé (så tolkar vi det), ett skal, på vilket klätterväxter skall bilda en grön volym. På illustrationerna är skalet exemplifierat som en “husvolym” som ställverksbyggnaderna är inställda i.

Föreningen Vårda Uppsala vill understryka vikten av att ställverket anpassas till bostadsmiljöns högre krav på utformning. Detta kanske kan lyckas – men det förutsätter att utförandet håller mycket hög klass. Illustrationerna ser trevliga ut. Vi vill framhålla att inte bara den samlande volymen – det gröna skalet – spelar roll utan även markbehandlingen på de ytor som inte nyttjas för byggnader. Det är möjligt att man på detta sätt kan skapa något som på motsvarande sätt som den inledningsvis nämnda transformatorstationen på Börjegatan försvarar sin plats i en bostadsmiljö.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Anna Nilsén Sven Georg Zeitler
Ordförande Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 070927
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang. Program för Fredriksbergsparken, Uppsala kommun. Dnr 2006/20032-1.

Programmet innefattar planändring för Fredriksbergsparken, Flogsta 1:14 för att möjliggöra uppförandet av ett vårdboende med 60 platser.

Man tänker sig vårdboendet som en L-formad huskropp inskjuten i ett tidigare bebyggt område. Fredriksbergsparken är uppdelad i flera områden, där den norra delen ligger inom en fyrkant av lindar, eller vad som finns kvar av denna fyrkant, som omramar några låga putsade flerfamiljs-hus, som hörde till bruket. Dessa, en del från 50-talet, är q-märkta. En tvåvåningsdel av det nya komplexet avses ligga här medan en flervåningsdel tänks uppföras söder om lindraden och ett stycke in i parkens största öppna gräsyta. Denna del av parken är frekvent använd av
barn och ungdomar. Där finns plats för olika slags bollspel.

I programmet illustreras två förslag, det första lite längre söderut och in i parken, det andra mer tillbakahållet mot norr. Husvolymen vill man se uppdelad i flera kroppar med en höjd av upp till 4 våningar.

Föreningen Vårda Uppsala anser att området utgör en mycket lämplig miljö för ett vårdboende med sin grönska och lågskaliga bebyggelse. Ambitionen att bryta upp volymen i flera byggnadskroppar ser föreningen också positivt på.

Av de båda förslagen vill föreningen förorda nr 2, för att spara så mycket som möjligt av den stora grönytan. Om P-platsen kan reduceras, kan man ta en större del av den norra ytan i anspråk och därvid få ner våningshöjden. Lindarna bör skyddas under byggnadstiden.

För Föreningen Vårda Uppsala,
dag som ovan

Anna Nilsén Kristina Dahlberg
Ordförande Bitr sekreterare

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 070909
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang. Nåsten 1:1, programsamråd, dnr 2006-20048-1

Programmet behandlar ett förslag till utbyggnad av småhusområde om c:a 6 ha alldeles intill nordvästligaste delen av naturreservatet F1:17, Hågadalen – Nåsten. Utbyggnaden avser ett tiotal tomter, i huvudsak på brukad åkermark. Åkern omges av välbildade skogsbryn med bland annat ek, hägg, rönn, ask och slån. I väster respektive öster ligger boställena Nåsten och Forsbacka. C:a 300 meter norrut ligger ett småhusområde om ett tjugotal tomter, som på grund av ett mellanliggande skogsparti är helt osynligt från åkern ifråga.

Föreningen Vårda Uppsala ställer sig av flera skäl avvisande till förslaget.:

Området ligger omedelbart intill naturreservatet, vilket här närmast utgörs av en ganska smal däld med brukad åker, som österut ersätts av barrskog med lövinslag. Bebyggelsen kommer att bli väl synlig från denna del av reservatet och inskränka på upplevelsen av ett oexploaterat landskap. I gällande översiktsplan för utbyggnad i Uppsala läses att ny bebyggelse och anläggningar inte får förvanska upplevelsen av naturkaraktär, landsbygd och kulturhistoriskt landskap. Förslaget strider mot denna princip; de många hag- och ängsmarkspartierna anges i reservatsföreskrifterna som viktiga element. Ett respektavstånd till naturreservat bör alltid tillgodoses.

Vidare innebär planen en fortsatt uppsplittring av det odlingslandskap, som ännu i betydande utsträckning omgärdar Uppsala. Varje exploatering, större eller mindre, i detta landskap leder enligt gammal erfarenhet till en fortsättning, ofta med större lätthet för varje gång. I översiktsplanen för staden kan på denna punkt läsas, att sammanhängande grönområden skall förbli sådana och att bebyggelse kan tillkomma endast i mycket begränsad omfattning. Föreningen Vårda Uppsala anser att detta äger full tillämpning i det aktuella fallet. Grupper av småhus, som den föreslagna, bör i största möjliga utsträckning anslutas till redan befintlig bebyggelse och inte exploatera ännu en landsbygdsmiljö. Särskild kvalitet har de nämnda varierade skogsbrynen, med sin betydelse för i första hand insekts- och fågelliv. Att “komplettera befintliga åkerbryn och åkerholmar”, som föreslås i mötet med reservatet är dunkelt formulerat men i alla händelser mycket betänkligt.

Med hänsyn till vad här sagts ber Föreningen Vårda Uppsala att få avstyrka programmet för fastigheten Nåsten 1:1 i sin helhet.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Anna Nilsén, ordförande Bengt Jonsell, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala Kommun Uppsala 2007-08-16
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang. program för Boländerna (Dnr 2004-20078)

Föreningen Vårda Uppsala har tagit del av rubricerat förslag och vill med anledning härav framföra följande.

Programförslaget

Förslaget syftar till att anpassa stadsdelen till sitt uppgraderade strategiska läge med närheten till Resecentrum och Citys expansion mot sydost. Vidare har en intern successiv omvandling skett genom etablering av stora handelsytor, främst i planområdets östra del, där en fortsatt tillväxt av handel planeras.

Områdets centrala delar domineras av värmeverk och läkemedelsindustri, men rymmer även mindre industrier samt blandade verksamhetslokaler med varierande bebyggelsekvalitet. Denna del av Boländerna föreslås behålla sin karaktär, men få ersättande och kompletterande kontorsbyggnader av högre gestaltningskvalitet.

Den västra delen längs Säbygatan anses attraktiv för kontor genom sitt läge gränsande mot Resecentrum.

I den nordvästra delen kan ett inslag av bostäder mellan Bergsbrunnagatan/Bolandsgatan och Fålhagsleden prövas, dock med beaktande av verksamheter med skyddsavstånd.

Den södra delen, gränsande mot Kungsängsleden, utgör en del av stadens gränslinje, varför tillkommande bebyggelse skall ha gestaltning med hög kvalitet.

Trafiksituationen kräver omfattande åtgärder, utöver de redan påbörjade, för såväl gång-och cykeltrafik som bil- kollektivtrafik. Förslaget innebär nya vägkopplingar mellan Björkgatan och Kungsgatan, genom kvarteret Cykeln mot Tycho Hedéns väg samt genom kvarteren Vevstaken, Cylindern och Dragstången mellan Bolandsgatan och Stångjärnsgatan.

Förslaget nämner spårtaxi i öglor som ett tänkbart alternativ till bussbaserad kollektivtrafik. En skiss visar en upplyft bana mellan Resecentrum (Stationsgatan) och kvarteret Stormhatten, huvudsakligen längs Bergsbrunnagatan/Bolandsgatan – Rapsgatan – Stångjärnsgatan – Björkgatan – Säbygatan.

En inventering föreslås för lämpliga lokaliseringar av kompletterande gång- och cykelstråk.

Programmet har följande syften:

a.. identifiera trafikstråk
b.. söka möjligheter att effektivisera markanvändningen, bl.a. för handel
c.. identifiera skyddsområden
d.. utveckla och samordna orienterbarhet, trafiksäkerhet och framkomlighet för alla
trafikantslag
e.. främja utveckling av en mer mångfunktionell och miljömässigt hållbar stadsdel

Föreningens synpunkter

Föreningen är införstådd med att nu gällande planprogram från 1992 behöver revideras för att passa intentionerna i Översiktplan för Uppsala stad (ÖP 2002).

Förslaget behandlar en mängd relevanta aspekter, som det anstår ett program som omfattar en hel stadsdel inför en långsiktig omvandlingsprocess. Boländernas har en speciell karaktär, i form av en stor stadsdel renodlad för verksamheter, med varierande bebyggelsekvalitet och stora trafikproblem. Mycket av problembilden har accentuerats sedan handeln har expanderat i den östra sektorn, där dels, med några få undantag, bebyggelsekvaliteten blivit undermålig med stereotyp arkitektur omgiven av stora parkeringsytor och dels strukturen för bil- och kollektivtrafiken är klart underdimensionerad.

Föreningen är i grunden positiv till att kommunens programförslag som tar upp den strukturella problematiken som kännetecknar stadsdelen. Men, föreningen hyser även betänkligheter mot några av delförslagen och framför där alternativa förslag.

I det fortsatta planarbetet skall Boländerna tydligare sättas in i sitt sammanhang, framför allt gällande handel och trafikbelastningar i samband med utvecklingen av Fyrislund.

Markanvändning och Bebyggelsestruktur

Programmet ger förslag till fördelning mellan industri, handel, kontor och bostäder inom planområdet.

Etablering av bostäder mellan Bergsbrunnagatan/Bolandsgatan och Fålhagsleden kräver ett eget program för att kunna bedömas. Föreningen är ofta positiv till blandning av bostäder och verksamheter. Här föreligger dock en problematik i att infoga ett trots allt litet antal lägenheter i
ett så av verksamheter utpräglat område. Visserligen förläggs bostäderna längs skiljelinjen mot Fålhagen, men har svårt att få samhörighet med omgivande bostadsområden genom att Fålhagsleden och museijärnvägen utgör barriärer. Emissionerna från museijärnvägen medför också att utrymmet för bostäder längs Bergsbrunnagatan är trångt. Ytterligare påverkas detta av
omgestaltningen av Bergsbrunnagatan till en esplanad, vilket sannolikt innebär en breddning av gaturummet. Begränsat utrymme och önskemål om stort antal bostäder leder till hög bebyggelse. I detta läge bör dock byggnadshöjden begränsas till fem våningar och fastigheterna förses med en förgård mot Bergbrunnagatan. Bostäderna i Bolandsparken mot Fålhagsleden
utgör ett intrång i grönområde, dock i liten omfattning och med den viktigaste delen mot Bolandsgatan bevarad. Föreningen emotser hur kommande program och detaljplaner visar hur bostadsområdena kan utformas.

Längs Säbygatan mot järnvägsområdet och på båda sidor i östra änden mot Björkgatan föreslås kontorsbyggnader. Den västra delen kan tåla en byggnadshöjd upp till sex våningar, medan den östra delen mot Märstagatan inte bör bebyggas med fler än fyra våningar. De f.d. lokstallarna har ett kulturhistoriskt värde och skall bevaras efter upprustning för andra verksamheter.

Även mot Kungängsleden föreslås övervägande kontorsbebyggelse, vilken kommer att utgöra en del av stadsranden och därmed entré till staden. Gestaltningen har därför, som påpekas i handlingarna, stor betydelse.

Boländernas östra del planeras för ytterligare expansion av Handel. Föreningen föreslår i samband därmed att ett gestaltningsprogram för hela delområdet tas fram med intentionen att avsevärt höja bebyggelsekvaliteten. Avskräckande exempel på ny bebyggelse är de senast uppförda affärsbyggnaderna i kvarteret Stormhatten. Kommunen måste påverka fastighets-ägarna till att förstå värdet av en god stadsmiljö även i perifera handelslägen.

Trafik och gaturum

Ett flertal nya gatulänkar föreslås i programmet, med syftet att fördela trafikflödena, förbättra orienterbarheten och öka tillgängligheten för att skapa nya byggrätter. Den mest påtagliga förändringen består av kopplingen mellan Björkgatan och Kungsgatan mot Kungsängs-esplanaden. Korsningen med Stambanan bör utföras som planskild, viket innebär att lutningen mot Kungsgatan blir tämligen brant.

Utmed Stålgatan, Rapsgatan, Tycho Hedéns väg och Kungsängsleden anger förslaget att mer trivsamma och stadslika gaturum skall skapas, vilket vinner föreningens gillande. Det blir ett grannlaga arbete att kombinera ökad framkomlighet med möjligheter att placera husfasaderna närmare gatukant.

Föreningen anser att studier avseende val av kollektivtrafikslag skall göras innan bindande beslut fattas angående gatumiljöns utformning och att även införande av riktig spårväg skall utredas inför eventuell framtida omställning av kollektivtrafiken.

För Fyrislund/Boländerna kan spårtaxi vara ett alternativ, med ca 14.000 arbetsplatser år 2004 och som förväntas få ytterligare 4.000 till 2012, och kan vara den enda sektor av staden där banan kan dras in till City (Resecentrum). Detta p.g.a. att stadsdelarna i sig själva är mindre
känsliga för sådan upphöjd installation samt att östra stationsområdet står inför genomgripande ny bebyggelse som banan kan anpassas till.

I övriga delar av staden är sannolikt spårväg att föredra, inte minst av kapacitetsskäl. Däremot kan spårtaxi möjligen utgöra ett komplement till spårväg, t.ex. för perifera tvärförbindelser mellan bostäder och verksamheter samt matning till planerade pendeltågstationer.

Sammanfattning av föreningens synpunkter

a.. Positiv till planområdets långsiktiga omvandling och förslagets intentioner avseende
gestaltning.
b.. En avsevärt större ambitionsnivå gällande bebyggelsekvaliteten i det östra handelsområdet.
c.. Kommande exploatering av Östra Fyrislund skall beaktas, främst för kollektivtrafikens
resandeunderlag.
d.. En utredning avseende långsiktig omställning av kollektivtrafiken skall inkludera även ett
riktigt spårvägsalternativ.
e.. Emotser kommande delprogram och detaljplaner inför slutgiltigt ställningstagande.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 070802
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

angående detaljplan för kvarteret Alfhem, dnr 2004/20026-1.

Föreningen Vårda Uppsala ber härmed att få avge några synpunkter på ovanstående detaljplan
som avser en planändring för att göra det möjligt att bygga bostäder med inslag av verksamheter i angivet kvarter. Verksamheterna skall enligt förslaget placeras i gatuplan med bostäder i de övre våningarna. Föreningen finner ingenting att anmärka mot detta. Tvärtom kan en sådan plan bidraga till att vidga stadens centrala affärscentrum, som får sägas vara ovanligt litet jämfört med många andra städer av Uppsalas storlek. Vi skall nedan återkomma till frågan om kvarterets planerade innehåll.

Utformning. Föreningen finner det utmärkt att planen avser att visa respekt för stadens huvuddrag och ursprungskaraktär samt att ”taklandskapet” därvid särskilt kommer att beaktas. Föreningen anser att denna aspekt av stadsbilden är synnerligen viktig och att den inte alltid beaktats. Det är alltså särskilt välkommet att så skall ske i detta kvarter. Man kan därför i detta sammanhang fråga sig, om de i förhållande till den övriga bebyggelsen förhöjda hörnpartierna som planeras i detta kvarter och som för närvarande är på modet och präglar en hel del av den nybebyggelse som tillkommit de senaste åren, är särskilt lämpliga just här. Föreningen skulle gärna se en omarbetning av denna detalj och ber nämnden beakta denna synpunkt och begränsa kvarterets bebyggelsehöjd till fyra våningar även i hörnen. Planen är i övrigt väl utformad och tar tillvara kvarterets trivselbefordrande möjligheter, inte minst gällder detta frikostigt planerad grönska.

Innehåll. När det gäller kvarterets redan ovan berörda innehåll, skulle Föreningen särskilt gärna se ett ökat inslag av affärer. Uppsalas centrum domineras i alltför stor utsträckning av affärskedjor med föga varierat utbud. Vi ser här en möjlighet att påbörja en modell med enskilda etableringar i mindre format, vilket skulle befordra ett mer omväxlande utbud. Vi ser också gärna, att affärscentret väster om järnvägen binds samman med en fortsättning öster om densamma inte bara via Vaksalagatan utan också via Sankt Persgatan och kanske så småningom ytterligare, längre norrut. Än så länge har järnvägen en olycklig barriärverkan. Föreningen har också med oro sett de omfattande etableringarna av affärskedjor i stadens ytterområden, vilka allvarligt hotar handeln i stadens inre. Föreningen anser sålunda, att för balansens skull en stor satsning behövs för att göra stadens inre affärscentrum större, rikare och därmed mer attraktivt. Vi ser sålunda också positivt på Dragarbrunnsgatans upprustning i detta hänseende.

Avslutningsvis föreslår Föreningen, att den del av nybebyggelsen som planeras som bostäder får inslag av bostäder för äldre, detta eftersom så ofta sådana boenden kommit att placeras olämpligt, utan möjligheter till strövtåg i stadens inre. Här förenas ett ovanligt trivsamt planerat kvarter, rikt på grönska, med möjligheten att besöka affärer och röra sig i folkvimlet.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,