2017-05-10
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang. detaljplan för Rickomberga 29:1 m fl, kvarteret Pumpen, Diarienr 2017-000554, samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har följande synpunkter
För att man visuellt ska uppfatta ett område som stadsbygd krävs att det finns en relativt tät bebyggelse på ömse sidor av en gata. Av den anledning anser föreningen Vårda Uppsala att kv. Pumpen är ett lämpligt läge att uppföra flerbostadshus på då det i dagsläget redan finns flerbostadshus på andra sidan gatan. Den förslagna bebyggelsen i fyra våningar fungerar dessutom som en tilltalande övergång mellan det intilliggande villaområdet och de högre husen vid St. Johannesgatan.

Föreningen Vårda Uppsala har dock följande invändningar och funderingar:
FVU ställer sig mycket negativ till att hörnhuset ska få sex våningar och en mycket märklig takutformning. På samma sätt som med förtätningen mellan Luthagsesplanaden och Fyrisskolan förstörs ett harmoniskt utformat bostadskvarter av att hörnhuset ska accentueras med hjälp av högre höjd, asymmetriskt takfall och en orolig färgsättning. En lyckad stadsbygd uppnås inte genom att varje hörn särskiljer sig. Det skapar endast ett oroligt intryck.

FVU ställer sig vidare väldigt tveksam till att kvarteret öppnar sig ut mot Luthagsesplanaden. Om bebyggelsen istället var sluten åt detta håll skulle gården slippa merparten av det buller som den omfattande trafiken genererar. Sett från Luthagsesplanaden blir dessutom övergången mellan bostadsmiljön och parken mycket otydlig i det nuvarande förslaget.

Slutligen undrar FVU hur kommunens plan för drivmedelsförsörjning ser ut, med tanke på att många bensinstationer kommer att ersättas med bostadsbebyggelse. Utöver kv. Pumpen ska även bensinstationerna vid Rosendal, Eriksberg och vid korsningen Råbyvägen-Vattholmavägen tas bort. Andra är dessutom redan avvecklade såsom bensinstationen i Stabby vid korsningen Börjegatan-Hällbygatan. Med alla dessa nedläggningar minskar tillgängligheten till drivmedel kraftigt i Uppsala och FVU undrar därför hur dessa bensinstationer kommer att ersättas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf.

2017-05-10
Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se
Kopia f k till Vasakronan

Ang. strukturprogram för främre Boländerna. Samråd. Dnr. PBN 2015-000620

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av programmet och har följande synpunkter.

FVU anser att följande av de förutsättningar som strukturprogrammet lyfter fram från ÖP och kommunens Innerstadsstrategi är bra och mycket viktiga:

* Större tillskott av näringsverksamhet.
* Att området ges en tydlig struktur, med ny kvartersindelning.
* Bevarande och återanvändning av värdefulla industribyggnader.

FVU anser dock att området bör kompletteras med bostäder och kulturverksamheter för att få en levande stad både under dag- och kvällstid. Läkemedelsindustrins riskområde och buller från bangårdsområdet gör dock att delar av området endast kan användas för näringsverksamhet. Norra delen av område A, mot Lännabanan passar däremot utmärkt för bostadsbebyggelse. Att Bolandsskolan blir kvar och ska utvecklas är även det positivt för områdets karaktär.

FVU är positiv till den nya strukturen med mindre kvarter som föreslås, där de nya tvärgatorna blir bilfria.
Tvärgatornas läge är väl valt med hänsyn till parkytorna längs Säbygatan. I område E, längs Björkgatan, där ingen ny bebyggelse tillåts, kan marken successivt övergå till parkmark. Plantering av träd här skulle kunna ge ett lyft åt den i dag trista Björkgatan. Programmet visar i övrigt en god ambition i sina förslag till gröna gaturum.

Att identitetsskapande byggnader, som också speglar områdets historiska utveckling, bevaras, har mycket stor betydelse för att få till ett lyckat stadsliv i området. Det gäller framför allt bebyggelsen i kv Gudur och Vale, t ex Pianofabriken och f d Holmens bryggeri. Den äldre bebyggelsen har en helt annan skala än dagens stadskärna och är därför extra viktig att bevara. Det är också viktigt att fondbyggnaderna i triangelparkerna längs Säbygatan bevaras, liksom f d Söderbergs fabrik vid områdets gröna entrétorg.

Det stadsliv som planeras i form av butiker och lokaler i byggnadernas bottenvåningar, bör väl realistiskt sett finnas i stråken Bergsbrunnagatan och Säbygatan, främst i hörnlägen. I dessa stråk ska också kollektivtrafiken gå. Ett förslag är att göra en terrassering av dagens slänt mot Strandbodgatan. Detta skulle omskapa Alsikegatan till ett långsmalt torg i anslutning till de låga byggnaderna, vilket skulle kunna ge plats för restauranger och kaféer med utsikt över Juvelen och Resecentrum. I byggnaderna skulle det även kunna finnas plats för småskaligt hantverk, kulturverksamheter och butiker på liknande sätt som i Godsmagasinet.

En allvarlig invändning är dock de nya kvarterens föreslagna exploateringstal. 3,5 framstår som alldeles för högt om ett visst bevarande skall vara möjligt. 2-2,5 är rimligare, d v s ungefär den exploatering som Kungsängen har och som visas i bilden på sidan 13. De nya mindre kvarteren talar också för det. Där bostäder byggs, kanske främst mellan Bergsbrunnagatan och järnvägen, är det viktigt för barnens gårdsmiljö att husen har högst 4 våningar mot sydväst.

Enligt strukturprogrammet kommer området att få en helt ny skala. FVU anser att högst 6 våningar bör vara rimligt, bl a med tanke på relationen till de äldre husen som kommer att bevaras. Inga högre hus bör byggas i denna del av Boländerna, med hänsyn till de äldre husen och till de siktlinjer och sektorer som skyddar silhuetten. Högre byggnader kan vi kanske tänka oss i yttre Boländerna, nordost om Stålgatan.

Till sist något om trafiken. FVU delar idén om att parkeringsfrågan delvis löses med ett parkeringshus. Förslagsvis vid Östunagatan. Även förslaget till ny planskild korsning med järnvägen, genom vilken Sofielundsgatan ansluts till Kungsängsesplanaden, är bra. Dagens korsning måste vara den i särklass mest bomfällda i staden.

Sammanfattningsvis anser FVU
Att även bostäder och kulturverksamheter skall ges plats i främre Boländerna.
Att bevarande av kulturbyggnader är av största vikt.
Att det föreslagna exploateringstalet är för högt.
Att inga s k höga hus byggs i området.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf., P.O. Sporrong, 2 vice ordf., Carl Erik Bergold, styrelseledamot

Till Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2017-05-10
plan-byggnadsnamnden@uppsala.se

Ang detaljplan för Studenternas IP, Dnr: PLA 2012-020161. Granskning

FVU ställde sig i samrådsyttrande positiv både till program och gestaltning med ambitionen att på alla sätt, göra nya Studenternas till en märkesbyggnad och symbol för Uppsalas stadsliv. Det finns dock vissa saker som fortfarande kan förbättras.

Anläggningen är måttfull och tar maximalt 10 000 åskådarplatser. Problemet har trots det varit att utforma volymen så att den inte inkräktar på landskapsrum och fondperspektivet mot slott och domkyrka. Byggnaden för centrumverksamheter mot Kronåsen och paviljongerna vid entrétorget mot Stadsträdgården är välstuderade och ger anläggningen en bra förankring på platsen. Det samma kan dock inte sägas om byggnadsramen. Läktarkonturen som den framträder i förslaget är onödigt stereotyp, en tjock karm lagd runt arenan vilket får den att framstå som en ”kloss”, i negativ kontrast till de publika byggnadsdelarna. Varför inte skapa en mer varierad kontur, t.ex. en mjuk båglinje som balanserar resningen av centrumbyggnaden? En båglinje liknande den på Nya Ullevi kan konstrueras så att byggnaden inte skymmer fondperspektiv eller skuggar entrétorget. En dylik utformning skulle ge en anknytning till 50-talets eleganta minimalism vilket redan idag präglar torgpaviljongerna i förslaget.

Omsorgen om lågläktarna måste även gälla sockeldelen Det är viktigt att den ger både rytm och sammanhållning mot årum och torg och att den bidrar till en angenäm ram kring evenemangen. Här gäller noga val av material och textur. Samma omsorg bör läggas på serviceplatsen mot Ulleråkervägen i sydväst. Det är ett exponerat läge, som inte får framstå som ”köksväg” eller bakgård. Som varnande exempel kan varuintaget vid UKK anföras; där ett tomrum i bästa solläge förtar upplevelsen och bruket av omgivande stadsrum.

Frågan om trafikföring är viktig och här vansklig. Angöring med broförbindelsen via Kungsängs-esplanaden avgör om planen kan sättas i verket. Hur trafikleden läggs påverkar också hur den fortsätta hanteringen av idrottsplatsområdet skall ske, med risk för inskränkningar av kvaliteter som gäller vinteridrotterna. Här måste staden värna om en lösning som bidrar till en uppföljning med anläggningar av samma dignitet som Nya Studenternas.

Uppsala dag som ovan

Anna Micro Vikstrand, ordf. Carl Erik Bergold , styrelseledamot