Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-10-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för del av kv. Hovstallängen. Dnr 2008/20014-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2011-11-30. Planområdet ligger i Kungsängen och föreslås nyttjas för bostäder, ca 400 lägenheter i 6-8-våningshus, samt skola/förskola och inslag av centrumverksamheter i bottenvåningarna. Tillåtna våningshöjder enligt förslaget är åtta mot Kungsgatan, sex mot Kungsängsgatan och sju mot tvärgatorna mellan Kungsgatan och Kungsängsgatan.

FVU:s synpunkter

Som FVU tidigare framfört i yttranden över programmet för Kungsängen samt över detaljplaneförslag för andra kvarter inom området är det positivt att utveckla en fortsättning söderut av kvartersstaden i stadskärnan. Det är också positivt att en blandstad eftersträvas genom att planera för verksamheter i delar av bottenvåningarna. Tyvärr innebär dock den höga exploateringsgraden att det kommer att bli stora kvalitetsbrister i stadsmiljön i den nya stadsdelen, brister som strider mot de uttalade målsättningarna om god stadsmiljö i den av kommunfullmäktige antagna Översiktsplan 2010.

Sol
Solstudier visar att gårdarna får lite solbelysning. Under vår och höst är gårdarna helt skuggade på morgonen, ca 3/4 av gårdsytorna är skuggade kl 12, ca häften av gårdsytorna är skuggade kl 15 och gårdarna är helt skuggade kl 17.

Dessutom anges i planbeskrivningen att när förskolor placeras i bottenvåningen måste en del av bostadsgården stängslas in för förskolans behov. Enligt preliminära beräkningar anges behovet vara ca 50 förskoleplatser jämte inhägnad gårdsyta motsvarande 20 m² / barn. Detta skulle innebära inhägnade gårdsytor på totalt ca 1000 m² vilket motsvarar knappt en fjärdedel av de totala gårdsytorna. Dessa inhägnade gårdsytor för förskolebarn bör naturligtvis förläggas till ytor med så mycket solinfall som möjligt. Räkneexemplet visar att det knappt kommer att återstå några soliga ytor alls under dagtid för bostadshusens övriga invånare.

Buller
Bullerstudier visar att de riktvärden för ekvivalent ljudnivå som antagits av riksdagen överskrids för samtliga fasader som vetter mot gator; 61-65/70 dB(A) (15000 resp. 20000 fordon/dygn) mot Kungsgatan, 61-65 dB(A) mot Siktargatan och delar av Tullgarnsgatan samt 56-60 dB(A) mot Kungsängsgatan och “Mittengatan” (mellan de båda kvarteren). För båda gårdarna blir nivåerna 46-50 dB(A).

Enligt Boverkets “Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen”, anges att avsteg från riksdagens antagna riktlinjer kan motiveras vid komplettering med ny tätare bebyggelse i ordnad kvartersstruktur längs kollektivtrafikstråk i större städer. Förutsättningen är att bostaden får en djuddämpad sida med en ekvivalent ljudnivå på högst 45-50 dB(A) och i normalfallet att nivån vid den bullerstörda fasaden uppgår till högst 55-60 dB(A). Det anges vidare att nya bostäder endast i vissa fall bör medges där den dygnsekvivalenta nivån vid fasad överstiger 60 dB(A) samt att det ska vara fråga om synnerliga skäl att tillåta bostäder då ljudnivån överstiger 65 dB(A), i det senare fallet bör bostadsrummen vara konsekvent orienterade mot den ljuddämpade sidan.

I detta planförslag är det endast fasaderna mot Kungsängsgatan och “Mittengatan” som uppfyller kraven enligt den lägsta avstegsnivån. Fasaderna mot Siktargatan och delar av Tullgarnsgatan motsvarar nästa nivå som bör medges endast i vissa fall – relevant i detta fall? Mot Kungsgatan kan det bli fråga om den högsta avstegsnivån om fordonsmängden överskrider 15000 fordon/dygn. Vilka synnerliga skäl föreligger för ett sådant avsteg? Ingenting anges heller i planbeskrivningen om att lägenheterna i husen utmed Kungsgatan ska orienteras ensidigt mot den ljuddämpade sidan, dvs mot gårdarna, som bör vara ett villkor enligt Boverkets råd.

I Boverkets råd påtalas också att villkor för avsteg är att uteplats bör vara vänd mot ljuddämpad sida. Bullernivån vid fasad mot gårdarna är godtagbar men för ca hälften av bostäderna innebär planförslaget balkonger mot nordost eller nordväst eller att man hänvisas till en mestadels skuggig gård.

Sammanfattningsvis kan konstateras att höga bullernivåer, högre än riksdagens antagna värden, i olika grad påverkar samtliga bostäder inom planområdet. För stora delar av kvarteren överskrids värdena avsevärt med mycket negativa konsekvenser för bostäderna. För de genomgående bostäderna utmed Kungsgatan finns överhuvudtaget inget tillämpligt avstegsfall enligt Boverket.

Övriga synpunkter
Det anges i beskrivningen att det ska finnas träd och buskar men med tanke på dels att gårdarna kommer att underbyggas med garage och dels krav på de gångytor som behövs till alla entréer, förrådsbyggnader mm finns det föga utrymme för större gröna ytor. Den befintliga Mjölnarparken och den planerade Tullgarnsparken är förhållandevis små till ytan. Den närhet till grönytor som erbjuder “stillhet, vildhet, artrikedom och känsla av rymd”, som enligt forskningen är så viktig för kvaliteten i boendemiljön, kommer inte att kunna uppfyllas i stadsdelen Kungsängen med dess höga täthet. Detta innebär en stor brist som inte minst drabbar de barn som kommer att bo i området.

I planbeskrivningen framhålls vikten av variation i bebyggelsens utformning vilket är utmärkt. Men lika viktigt som det är med variation är det också att det finns element som samspelar så att resultatet blir en sammanhållen helhet. Även denna aspekt bör utvecklas i planbeskrivning och bestämmelser.

Området ligger lågt varför garage under byggnader med stor säkerhet kommer att nå under grundvattenytan, något som kan skapa uppenbara problem.

Sammanfattning
Det är utmärkt att Kungsängen byggs ut som en fortsättning på innerstadens kvarterstad. Men varför bygga med så hög exploatering att det blir skuggiga gårdar och balkonger och snålt med närbelägna grönytor? Och varför bygga hela kvarter med förutsättningen att avstegsfallen för buller kan tänjas till det yttersta? Med andra ord ställer vi frågan – varför bygga med så låg kvalitet? Hur stämmer detta med “Vision Uppsala 2030” i den antagna Översiktsplan 2010 där mål anges vara att skapa en livsmiljö i Uppsala av hög kvalitet, där barnperspektivet ska genomsyra förändringsarbetet och där grönstrukturen i staden ska skapa en långsiktig grund för biologisk mångfald, gott mikroklimat, vattenrening och goda betingelser för odling?

Äldre bostadsområden i Uppsala har en hög kvalitet genom väl avvägd täthet som ger solbelysta gårdar och rik grönska. I stället för att bygga så tätt att det blir låg kvalitet i stadsmiljön borde det vara självklart att bygga vidare på kännemärket “Det gröna Uppsala” och därmed behålla stadens attraktivitet för framtiden. Det är dags att översiktsplanens visioner får styra planeringen av stadsbyggnaden!

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2011-10-26
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för Danmarks-Kumla. Dnr 2010/20045-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2011-11-28. Planområdet ligger öster om Gnistarondellen mellan väg 282 och E4.65 och föreslås nyttjas för ett handelsområde om 30500 m² BYA (byggrättsarea). Området kommer att innehålla befintlig restaurang (500 m²), en butik för dagligvaror (11000 m²), butiker för volymhandel (19000 m²) samt ca 1000 parkeringsplatser. Tillfart till handelsområdet planeras från de båda angränsande vägarna. En kommunal gata genom planområdet avses ingå i en nordsydlig länk mellan Östra Fyrislund i norr och E4.65.

FVU:s synpunkter
Genom beslutet att anta Översiktsplan 2010 har kommunfullmäktige angivit inriktningen för den fortsatta stadsbyggnaden i Uppsala och i kommunen i övrigt; Stadsbygden ska utformas för det goda pulserande stadslivet genom täthet, blandstad, mötesplatser och grönska. Kommunen anges vara på väg mot klimatneutralitet genom att utveckla attraktiva alternativa färdsätt till bilen. Detta planförslag strider i alla avseenden mot dessa målsättningar.

Planförslaget innebär att ytterligare ett stort handelsområde med bl a dagligvaruhandel etableras utanför stad och kransorter i ett läge med god tillgänglighet för bil. Samtidigt har stora handelsetableringar utanför stadskärnan, stadsdelar och kransorter sedan länge dränerat underlaget i lokala centra vilket lett till nedläggning av butiker i bostadsområdenas närhet. Alltfler tvingas ta bilen för göra sina matinköp. Hushåll utan bil, inte minst äldre, kan inte längre göra sina dagliga inköp. Utvecklingen går tvärs emot miljömålen.

Handeln är en viktig motor för stadsliv. Därför är lokalisering av handel en grannlaga uppgift för kommunen. Vilka överväganden ligger till grund för detta förslag till lokalisering? Det blir alltmer uppenbart att kommunen i planeringen av handelsstrukturen måste stödja en utveckling av levande lokala centra i goda kollektivtrafiklägen som erbjuder god närservice och trivsamma mötesplatser för kommuninvånarna. Målet kan väl ändå inte vara att lokala mötesplatser tappar livskraft och att alla till sist måste ta sina bilar till närmaste trafikplats för att handla mjölk och bröd?

Planförslaget innebär att det redan utbredda verksamhetsområdet bestående av Boländerna och Fyrislund utökas ytterligare med detta planområde; en fortsatt planering enligt 1960-talets princip att lägga ut stora funktionsseparerade enklaver. Denna tendens att lägga verksamhetsområden utanför den egentliga staden innebär också ett hot mot ett av Uppsalas viktigaste kännemärken, stadens tydliga möte med det omgivande jordbruks- och kulturlandskapet. Även om det finns ambitioner i planförslaget att få till stånd en viss arkitektonisk samordning av de nya hallarna kan det ändå aldrig bli fråga om den stadsmässiga bebyggelse som är önskvärd utmed två av de viktigaste infarterna mot staden.

Sammanfattning
Planförslaget strider i alla avseenden mot den beslutade inriktningen för fortsatt stadsutveckling; Bilanvändningen ökar, lokala centra dräneras på underlag och tappar livskraft och denna funktionsseparerade enklav innebär ytterligare ett steg från blandstaden.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Kristina Berglund, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 11-09-21
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang detaljplan för del av Årsta 11: 13 inom kv Brysselkålen, dnr 2010/20031-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av planförslaget. FVU anser att läget är bra för äldreboende men vill ifrågasätta utformningen av vårdbyggnaden.

I planen föreslås en tjock byggnadskropp i fyra våningar. En byggnad som säkert kan uppfylla funktionella krav men som fått en lite slentrianmässig lösning. Man borde undersöka en alternativ utformning där en lägre byggnad får omsluta en vindskyddad gård. I första hand bör undersökas om samma exploatering kan uppnås med två våningar – om inte kan man föreslå en högre husvolym i den norra delen. Sambandet med parken kan åstadkommas genom en öppning i sydväst.

Lägenheterna skulle bli ljusare, och flera skulle undgå att störas av bullret från gatan. De gamla skulle kunna få en trivsam mötesplats och tillfälle att njuta av grönska och sol på en skyddad gård nära sin bostad.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan

PO Sporrong, ordförande Kristina Dahlberg, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Uppsala kommun 2011-09-20
Kommunledningskontoret
75375 Uppsala
E-postadress: vindbruksplan@uppsala.se

ang förslag till vindbruksplan för Uppsala kommun. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag utsänt för samråd till 2011-09-30. Förslaget avses att fogas till översiktsplan 2010 som ett tematiskt tillägg.

FVU:s synpunkter
Förslaget till vindbruksplan är på det hela taget acceptabelt beträffande lokalisering. De föreslagna områdena ligger alla i tämligen perifera delar av kommunen och hänsyn har tagits till naturreservat och Natura 2000–områden. De överväganden som gjorts beträffande påverkan av landskapsbilden verkar rimliga. Verken blir givetvis synliga och kan uppfattas som störande ur vissa synvinklar, vilket är ofrånkomligt om vindkraft alls skall kunna etableras. Skyddsavstånd till bebyggelse, vägar, järnvägar, kraftledningar m m synes ha beaktats.

Själva anläggandet är en aspekt som knappt berörs. Stabila vägar måste dras för transporterna. Det är i detta fall en fördel, att ett nät av skogsbilvägar finns i de flesta områdena. Dessa bör utnyttjas så långt möjligt och nya vägar måste dras med omsorg, speciellt vid myrmarker och vattendrag, som annars kan dämmas, tryckas samman och påverkas på andra sätt. I det flacka Uppland kan hydrologin lätt påverkas negativt också av begränsade ingrepp.

Risken för fåglar, särskilt för sträckfågel och för rovfågelrevir brukar påtalas ifråga om vindkraft, men berörs inte alls i planen. FVU kan inte bedöma om risker föreligger men aspekten borde ha omnämnts.

Några synpunkter för vart och att av områdena:

1. Bredsjön – Siggeforasjön. Myrarna söder om Siggeforasjön måste förbli opåverkade. Precis på kommungränsen ligger Högbo flygsanddyner, en för Uppland mycket ovanlig geologisk formation, som måste lämnas intakt (se jordartskartan Ae 131 Enköping NV)
2. N väg 72, V om Järlåsa. En enl. kartan dikespåverkad myr.
3. N om Östfora (från Backbo till NO om Kallön). Strax österut ligger Stigsbo Rödmosse, en av Uppsala kommuns mest skyddsvärda våtmarker (är naturreservat). Den måste ges ett tillräckligt skyddsavstånd.
4. SO Tämnaren/ Sörsjön. Här måste det planerade Risbo-reservatet särskilt beaktas. I området ligger det imposanta flyttblocket Myggstenen, som måste ges ett respektavstånd vid utbyggnad. Ett par mindre sjöar (Tvigölingen och Nävergården) bör man också ta särskild hänsyn till.
5. SO Tämnaren mellan Velången och Vissjön. Inga speciella naturobjekt.
6. SO Tämnaren N om Nolmyra. Utbyggnad väster om vägen från Nolmyra mot norr bör av hänsyn till Tämnarlandskapet undvikas.
7. NV om Skyttorp. Inga speciella naturobjekt. Avståndet till den känsliga Vendelbygden är sannolikt betryggande.
8a. Sydost (inte sydväst!) om Knutby, N om Gavel Långsjön. Naturreservatet
Aspdalsmossen tangerar området och kräver särskild hänsyn.
8b. Sydväst (inte sydost!) om Knutby, NV (inte NO!) om Gavel Långsjön). Inga speciella
naturobjekt.

Förutsatt att hänsyn tages till anförda synpunkter kan FVU för sin del tillstyrka vindbruksplanen.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Bengt Jonsell, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till

Gatu- och trafikkontoret i Uppsala kommun 2011-09-20
753 75 Uppsala

ang ianspråktagandet av kajen i Uppsala hamn för serveringsändamål.

Föreningen Vårda Uppsala noterade inför den gångna sommarsäsongen ett starkt utökat ianspråktagande av kajen längs Fyrisån, närmast Islandsbron, för serveringsändamål och vill starkt invända mot den utbredning som den aktuella serveringen tillåtits få.

Kajen är i sig en turistattraktion genom den förhållandevis livliga trafiken med båtar på ån och har tidigare varit fri att röra sig på och dessutom haft en och annan bänk att sitta på för den promenerande. Även från Östra Ågatan har den som promenerat där kunnat njuta av utsikten mot ån och båtarna samt den vackra fond som Stadsträdgården bildar, och utan hinder uppleva livet och rörelsen på kajen. Det är ju också här, nära Islandsbron, som de större turistbåtarna har sin ankarplats.

Gångna sommar har minimal friyta mellan Islandsbron och f d Tullhuset varit tillgänglig. En mycket stor del av denna yta har tillåtits belamras med serveringsdäck, skrankomgivna och övertäckta med parasoller och tältduk. En smal remsa om kanske sex – sju meters bredd längst ut mot kajkanten har varit fri för passage och för alla dem som väntat på turbåten till Skokloster att samlas på. Resten av kajens yta har varit inhägnad och otillgänglig.

De beskrivna arrangemangen har dessutom varit i särklass fula: klumpigt tillyxade möblemang och över dessa en kompakt massa av beige tältduk och dito parasoller. Den totala höjden, tätheten och bristen på genomsikt hos detta arrangemang har haft samma skymmande verkan som om det rört sig om en byggnad i samma höjd.

Arrangemanget har sålunda haft en blockerande verkan både för dem som skulle önskat röra sig och promenera på kajen och för dem som skulle ha velat se ån och båtarna från Östra Ågatan. Det har också inneburit en allmän förfulning av en tidigare attraktiv miljö. Det kan vidare ifrågasättas, om det lilla utrymmet mellan serveringsdäck och åkant är tillräckligt från säkerhetssynpunkt.

Föreningen Vårda Uppsala har ingenting emot en normalstor servering på kajen, t ex av den storlek som tidigare tillstånd medgav, dvs då kajen framför turbåten var helt fri och aktuella serveringar låg indragna mot muren längs Östra Ågatan, så att de som promenerade längs ån hade en rejält tilltagen yta att röra sig på vid passerandet av serveringarna. Föreningen vill alltså starkt förorda en återgång till tidigare, mer begränsade tillstånd, och att tillstånd för en servering av den gångna säsongens omfattning inte vidare ges.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande Anna Nilsén, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                          2011-08-31

Stadsbyggnadskontoret,  753 75 Uppsala

ang. detaljplan för kv. Leopold. Dnr 2008/200-64-1

Med anledning av byggnadsnämndens remiss i rubricerade ärende får Föreningen Vårda Uppsala anföra följande:

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) tillstyrker kommunens ambition att med det föreliggande planförslaget stärka områdets stadsmässighet genom att skapa intressantare gaturum och samtidigt åstadkomma skyddade bostadsgårdar – storgårdar. Nyby – Lerdammsområdet inbjuder till förtätning utan att attraktiva grönytor och vistelseytor behöver tas i anspråk. FVU anser att detaljplaneförslaget i såväl skala som utformning har stora förtjänster och det kan med små medel utvecklas vidare för att öka kommunens måluppfyllelse.

Solstudierna visar att den föreslagna byggnadshöjden på 3-4 våningar, med hörnaccenter i 5, ger ljus och goda solvärden åt gårdarna. Det är viktigt att planen genomförs i den anda som illustrationerna visar för att garantera denna kvalité

Möjligheten att planlägga för lokaler i bottenvåningarna bör tillvaratas, särskilt mot de större gatorna såsom Österleden och Gamla Uppsalagatan. Området kring Nyby- Heidenstam är en del av staden som på sikt bör få ett mer blandat innehåll och en mer stadslik karaktär.

När det gäller gaturummet visar fasadillustrationerna en varierad, men tack vare de markerade hörnen, ändå stram komposition. Den föreslagna utformningen av Gamla Uppsalagatan med kantstensparkering, trädrad och gång- och cykelbana ger en stadsmässig karaktär åt gaturummet.

Ett på detta sätt omsorgsfullt utformat planförslag för kv. Leopold kan bli ett första steg till en önskvärd och angelägen förbättring av stadsmiljöns kvalitet i de nordöstra stadsdelarna av Uppsala.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong                                                                                                          Sten Åke Bylund

Ordförande                                                                                                              Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                         2011-08-23

Stadsbyggnadskontoret

753 75 Uppsala

ang detaljplan för Lytta 5:1, Uppsala kommun. Dnr 2007/20073-1.  Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU har tagit del av rubr. förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2011-08-31. Planområdet ligger öster om länsväg 600 (gamla E4) och söder om Lövstalöt. Planförslaget innehåller 7 friliggande småhus.

FVU:s synpunkter

Som FVU framförde vid programsamrådet är det positivt med tillskott av bebyggelse i kommunens kransorter. Därmed kan kransorterna utvecklas till mera levande samhällen med både bostäder och verksamheter och exploateringstrycket på Uppsala samt på jordbruksmark kan minska. FVU ifrågasätter dock detta förslag av flera skäl.

I yttrandet vid programsamrådet ställde FVU frågan av vilka skäl detta område skall bebyggas med bostäder. Området är trafikbullerstört, närheten till väg 600 (gamla E4) innebär säkerhetsrisker, planområdet inkräktar på närrekreationsmark och är dessutom väl exponerat ut mot landskapet vilket kräver synnerligen god anpassning till platsen. I Översiktsplan 2010 redovisas ytterligare exploatering i Lövstalöt västerut mot Bälinge, ej öster om väg 600, varför förslaget strider mot översiktsplanen. Även om den fysiska kontakten med Lövstalöt sker planskilt är läget olämpligt eftersom bostadsgruppen kommer att bli åtskild från det övriga Lövstalöt av en barriär i form av en hårt trafikerad väg. Det valda läget innebär också onödigt långa gångavstånd till den service som finns framförallt i Bälinge, vilket  med all säkerhet kommer att innebära att många tar bilen i stället för att gå och cykla; hur rimmar detta med miljömålen i översiktsplanen?

Av samrådsredogörelsen framgår att Trafikverket anser att bullerutredningen bör uppdateras med aktuella trafiksiffror. Av samrådshandlingen framgår dock ej aktuella trafikmängder; förs planförslaget vidare utan att denna viktiga faktauppgift tagits fram? Däremot anges i planbeskrivningen att envåningshus ej bör planeras närmare vägmitt än 50 m (vid hastigheten70 km/tim) respektive 33 m (vid hastigheten 50 km/tim) för att de av riksdagen antagna riktvärdena för ekvivalent- och maxnivåer ej skall överskridas vid husfasad; på vilka trafiksiffror baseras dessa angivelser om minsta avstånd? De angivna minimiavstånden innebär att för hälften av tomterna är ca 2/3 respektive ca 1/3 av marken bullerstörd. Det anges också i beskrivningen att bullervallar eller plank är olämpliga med hänsyn till landskapsbilden. Eftersom husen av bullerskäl kommer att placeras nära tomternas östra gräns innebär detta att i stort sett hela den obebyggda delen av tomten blir bullerstörd. Det är synnerligen anmärkningsvärt att kommunen planerar villatomter med så låg kvalité. Det bör också påpekas att många människor är störda även av bullernivåer som ligger under de antagna riktvärdena.

Sammanfattande kommentar

Planförslaget innebär att en ny bostadsgrupp etableras avskild från Lövstalöt av en kraftigt trafikerad väg samt ett intrång i kulturlandskapet och ett värdefullt närrekreationsområde. Dessutom kommer hälften av tomterna att få låg kvalité till följd av bullerstörningar. FVU ställer därför ånyo frågan varför inte kommunen i stället väljer att följa översiktsplanens inriktning genom att fortsätta att utveckla ett sammanhängande samhälle väster om vägen?

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                                                       Kristina Berglund, vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                         2010-12-16

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang detaljplan för del av kv Stenbrottet, Kåbo 42:1 Uppsala kommun. Dnr 2009/20012-1.

Planens syfte är att skapa planmässiga förutsättningar för byggande av bostäder med inriktning på vårdboende.

FVU:s synpunkter

Stadsskogen tillhör Uppsalas viktigaste grönområden och har sedan 1900-talets början med uppförandet av villastaden Kåbo och under 1940- till 60-talens utbyggnader av Eriksberg spelat en central roll för de stadsnära rekreationsmöjligheterna, både för dessa bostadsområden och övriga staden. Därför är varje ingrepp i dess närområde och dess mark ytterst känsligt och påverkar upplevelsen och förutsättningarna för rekreation i Uppsala. I den tilltänkta planens närområde finns nyligen uppförda bostadshus vilka på ett negativt sätt påverkat miljön.

Kvarteret Stenbrottet har sedan slutet av 1960-talet varit bebyggt med en fritidsgård och garage i bottenvåningen. Anläggningen som är typisk för rekreationsområden från tiden och har väl anpassats till skogsmiljön och utgör en del av området skogsområdet snarare än stadsbebyggelsen på andra sidan Norbyvägen. Därmed fungerar den som en port till området och påverkar marginellt upplevelsen av skogsområdet. De tilltänkta byggnaderna i den föreliggande planen kommer däremot att starkt påverka upplevelsen av området på den sida som idag tillhör Stadsskogen. Därmed påvekas hela miljön och Norbyvägen blir inte längre vid Sommarro en öppning mot skogen utan ytterligare en stadsgata som då förlorar sin kontakt med naturområdet.

Föreningen Vårda Uppsala ser med stor oro på hur planer finns på att ta grönområden i anspråk för stadens förtätning och utbyggnad. De få samlade grönområden som i dag finns i staden, och speciellt Stadsskogen med dess unika miljö, bör vara helt fredade från exploatering. Föreliggande plan är ett alvarligt ingrepp på upplevelsen av stadsskogens unika miljö och den kommer påtagligt påverka området Sommarros kontakt med Stadsskogen.  Även om planen inte formellt inkräktar på naturområdet är dess placering i anslutning till Stadsskogen att betrakta som ett direkt ingrepp i Stadsskogens miljö och därför motsätter vi oss hela planen och förordar en bevaring av befintlig miljö.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                                                             Henrik Widmark, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                    2011-06-19

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang detaljplan för S:t Olofsgatans och S:t Persgatans planskilda järnvägskorsningar. Dnr 2010-20017-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av handlingarna och ställer sig försiktigt positiv till den presenterade planen att bygga planskilda järnvägskorsningar på S:t Olofsgatan och S:t Persgatan.

Det som vi ser som positivt är att de planskilda korsningarna ger möjlighet till snabbare resande i staden. Den situation som råder idag, med bommar som är nedfällda 40% av tiden under rusningstrafik, är mycket problematisk och utsikten att korsningarna helt skulle behöva stängas av ifall planskillnaden inte blev byggd ser vi som oacceptabel. Vi anser därför att de planskilda korsningarna är nödvändiga för att undanröja fysiska barriärer i stadsrummet

Problemen som vi ser, och som även identifieras av kommunens utredare, är att broarna innebär en visuell barriär. Detta är särskilt allvarligt eftersom staden får sin prägel just genom dess långa raka gator, som först tillkom med Drottning Kristinas stadsplan, och de stora siktdjup som de ger. Då dessa siktdjup skyms av de tjocka järnvägsbroarna går något av stadens särprägel förlorad.

I valet mellan visuella och fysiska barriärer anser vi att de senare är till större skada och det är av denna anledning som vi ställer oss bakom kommunens planer. Den visuella barriär som järnvägsbroarna utgör bör dock minskas så långt det är möjligt. Detta kan ske till exempel genom att broarna utrustas med glasräcken. För att tunnlarna inte ska uppfattas som mörka hål bör dessa utformas ljusa t ex genom klinkersättning. Anslutningarna mellan nerfarterna och omgivningen bör ägnas särskild omsorg. Vegetation kan också mjuka upp övergångarna. FVU föreslår att såväl arkitekt som konstnär engageras för uppgiften att utforma planskildheterna för att uppnå hög arkitektonisk kvalité och få anläggningarna att smälta samman med omgivningen så långt möjligt. Jmf Sievert Lindbloms medverkan i GC-bron vid Haga Norra. Genom att korsningarna utformas med hög kvalité minskar även risken för klotter och skadegörelse.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan

PO Sporrong                                                                  Finn Landegren

Ordförande                                                                     Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                           2011-06-01

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv Blåsenhus, delområde 6. Dnr 2010/20025-1

Föreningen Vårda Uppsalas styrelse har tagit del av samrådshandlingen och vill anföra följande:

Platsen

Kv Blåsenhus domineras idag helt av byggnader av institutions- och kontorskaraktär i 2–4 våningar. Skisser på den planerade Skandionkliniken visar en 4-våningsbyggnad. Omräknat till bostadshus svarar det mot 3-5 våningar.

Studentbostäder

Behovet är stort, läget utmärkt. Vad behöver studenter?

Under alla mina år som universitetslärare stod det klart att Studentstaden stod högst i kurs, trots att studentrummen knappast hörde till de modernaste. Då jag för några år sedan för kontorets räkning projekterade upprustningen av Studentstadens utemiljö, fick jag bekräftat varför. Gårdarna, den lugna, småskaliga avskildheten utgör en perfekt ram för studenter. Deras små studentrum kompletteras här med gårdarnas möjligheter till gemensamma aktiviteter, intima möten eller större fester – och här pågår verkligen aktiviteter. Hela Studentstaden andas hemkänsla.

Studentstaden och även Rackarberget hör utan tvekan till de yppersta studentbostäderna i landet, vilket också uppmärksammats av Arkitekturmuseet. Arkitekttävlingen 1946 vanns av Artur Schmalensee under mottot Lugna Gatan. Inflyttning skedde 1953-56, i 435 enkelrum och 60 familjelägenheter. För gårdarna svarade trädgårdsarkitekterna Hermelin och Wedborn.

Och denna förebild har vi i Uppsala! Slutsatsen är given: bygg vidare på denna tradition. Intima, varierade gårdsrum med hög kvalité i gårdarnas utformning, inneslutna i en 3-4-vånig bebyggelse – tätt, lågt.

Ett perfekt samspel med 3-våningshusen på andra sidan Artillerigatan. En stadsmässig gata skulle skapas här centralt i staden, på platsens villkor. Arkivcentrum skulle aktivt kunna spela med och bebyggelsen kunde sedan öppna sig mer mot Botan.

Kritiken

Helt främmande på platsen känns förortskomplexet med raden av punkthus. En förbättring har skett jämfört med tidigare skisser, byggnaderna mot gatan närmar sig de befintliga husens skala och 13-våningshuset är borta. God arkitektur är mer än byggnad och fasad. Vad hjälper det att man rutinmässigt skriver in de höga kraven på estetisk och arkitektonisk utformning i planen, när utemiljön ändå blir orumslig, blåsig och illa anpassad till gaturummets nuvarande bebyggelse.

Varför bygger man så lite vidare på alla de goda exempel som Uppsalas 1900-tal erbjuder? Var är stoltheten över vår stads särart? Eller är det så att man inte känner sin stad?

För Föreningen Vårda Uppsala,

PO Sporrong, ordf.