Föreningen Vårda Uppsala

Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                      2011-02-02

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang. detaljplan för Migo, Kvarntorget. Dnr 2006/20011-1. Samråd.

Med anledning av remiss av rubr. förslag till detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Planens syfte att komplettera Kvarntorget med bostäder, butiker, vandrarhem, hotell och kontor är vällovligt. Kvarntorget fyller idag en helt annan funktion än när det byggdes på 1960-talet. Den gamla detaljplanen för Kvarngärdet som f.ö. gjordes av arkitektfirman Ancker-Gate-Lindegren är från 1960. Modellen var en trafikseparerad plan med stadsdelscentrum och kom att bli en förebild för flera miljonprogramområden i de NÖ stadsdelarna. Om torget i framtiden skall leva vidare på ett framgångsrikt sätt måste en komplettering, ombyggnad och nybyggnad ske av såväl torgplatsen som av befintliga byggnader. För att resultatet skall bli ett attraktivt stadsrum krävs en omsorgsfull projektering. Det gäller särskilt placeringen och höjden av tillkommande nya hus.

Ny bebyggelse bör i princip alltid utformas väl med vår tids formspråk. Samtidigt bör ev. ny kompletterande bebyggelse alltid anpassas till platsens förutsättningar för att på detta sätt bilda en arkitektonisk helhet med den äldre stadsmiljön. Några av de grundläggande förutsättningarna från tidigare planering finns i de s.k. siktlinjerna från stadens infartsvägar, och offentliga rum mot Slottet, Domkyrkan och Carolina Rediviva. De bör alltid bevaras och försvaras.

I planförslaget redovisas förtjänstfullt resultaten av en studie av siktlinjerna från olika håll, dock utan att redovisa alla konsekvenser. De höga tillkommande husen vill på samma sätt som man ofta gjorde på 1960-talet markera stadsdelens centrum. Avsikten är tydlig när det gäller att annonsera och stärka identiteten för Kvarngärdet. I det här fallet har man i förslaget valt två elvavåningshus. De är därmed t.o.m. något högre än karaktärsbyggnaden för Uppsala Konsert & Kongress (UKK). Och detta i en omgivning vars skala och höjd är högst på tre-fyra våningar. Kvarntorget är funktionellt en del av innerstaden beläget precis på gränsen till densamma. Stadsbyggnadskontoret slår samtidigt fast att byggnader inom 1600-talets rutnätsplan inte bör vara högre än den omgivande bebyggelsen på fem-sex våningar. När det gäller frågan om bevarande av siktlinjerna mot Slottet, Domkyrkan och Carolina Rediviva måste dock konstateras att de planerade husen med föreslagen placering och höjd, skymmer siktlinjerna från Råbyvägen och Gränbyområdets och Kvarngärdets gång- och cykelvägnät in mot Kvarntorget och centrum.

FVU  delar uppfattningen att ett centrumhus i ett 1960-talsområde kan avvika något i höjd och utformning i övrigt från omgivande bebyggelse. Det måste dock starkt ifrågasättas hur en så väsentlig avvikelse som 11 våningar, högre än stadskärnans nya karaktärshus UKK, kan föreslås i en omgivning där byggnaderna har en höjd på högst 4 våningar. Likaså måste dessa höga hus starkt ifrågasättas på Kvarngärdet som är ett av Sveriges första ”tätt- lågt”-områden med en byggnadshöjd på endast två våningar.

FVU anser att det är mycket positivt att Kvarntorget kompletteras och blir en attraktiv mötesplats för denna del av staden. FVU vill dock föreslå att påbyggnaden begränsas så att hushöjden blir totalt sex våningar. Dessa hus skulle kraftfullt hävda sig mot tvåvåningsbebyggelsen och ändå innebära att siluetten bevaras. Sex våningar med indragen sjunde är ju också den nya skala som etablerats i yttre Kungsängen och på Kapellgärdet. Eftersom husen med sitt läge dessutom skymmer siktlinjerna från det övergripande väg- gång- och cykelvägnätet i området in mot centrum måste också en justering göras av planförslaget så att detta inte längre är fallet. Utsikten in mot domkyrkan och slottet är en betydelsefull och medvetet planerad kvalitet som angår hela de nordöstra stadsdelarna och som inte får förfuskas.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong                                                                                   Sten Åke Bylund

Ordförande                                                                                      Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                  2011-02-02

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang. detaljplan för Migo, Kvarntorget. Dnr 2006/20011-1. Samråd.

Med anledning av remiss av rubr. förslag till detaljplan får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Planens syfte att komplettera Kvarntorget med bostäder, butiker, vandrarhem, hotell och kontor är vällovligt. Kvarntorget fyller idag en helt annan funktion än när det byggdes på 1960-talet. Den gamla detaljplanen för Kvarngärdet som f.ö. gjordes av arkitektfirman Ancker-Gate-Lindegren är från 1960. Modellen var en trafikseparerad plan med stadsdelscentrum och kom att bli en förebild för flera miljonprogramområden i de NÖ stadsdelarna. Om torget i framtiden skall leva vidare på ett framgångsrikt sätt måste en komplettering, ombyggnad och nybyggnad ske av såväl torgplatsen som av befintliga byggnader. För att resultatet skall bli ett attraktivt stadsrum krävs en omsorgsfull projektering. Det gäller särskilt placeringen och höjden av tillkommande nya hus.

Ny bebyggelse bör i princip alltid utformas väl med vår tids formspråk. Samtidigt bör ev. ny kompletterande bebyggelse alltid anpassas till platsens förutsättningar för att på detta sätt bilda en arkitektonisk helhet med den äldre stadsmiljön. Några av de grundläggande förutsättningarna från tidigare planering finns i de s.k. siktlinjerna från stadens infartsvägar, och offentliga rum mot Slottet, Domkyrkan och Carolina Rediviva. De bör alltid bevaras och försvaras.

I planförslaget redovisas förtjänstfullt resultaten av en studie av siktlinjerna från olika håll, dock utan att redovisa alla konsekvenser. De höga tillkommande husen vill på samma sätt som man ofta gjorde på 1960-talet markera stadsdelens centrum. Avsikten är tydlig när det gäller att annonsera och stärka identiteten för Kvarngärdet. I det här fallet har man i förslaget valt två elvavåningshus. De är därmed t.o.m. något högre än karaktärsbyggnaden för Uppsala Konsert & Kongress (UKK). Och detta i en omgivning vars skala och höjd är högst på tre-fyra våningar. Kvarntorget är funktionellt en del av innerstaden beläget precis på gränsen till densamma. Stadsbyggnadskontoret slår samtidigt fast att byggnader inom 1600-talets rutnätsplan inte bör vara högre än den omgivande bebyggelsen på fem-sex våningar. När det gäller frågan om bevarande av siktlinjerna mot Slottet, Domkyrkan och Carolina Rediviva måste dock konstateras att de planerade husen med föreslagen placering och höjd, skymmer siktlinjerna från Råbyvägen och Gränbyområdets och Kvarngärdets gång- och cykelvägnät in mot Kvarntorget och centrum.

FVU  delar uppfattningen att ett centrumhus i ett 1960-talsområde kan avvika något i höjd och utformning i övrigt från omgivande bebyggelse. Det måste dock starkt ifrågasättas hur en så väsentlig avvikelse som 11 våningar, högre än stadskärnans nya karaktärshus UKK, kan föreslås i en omgivning där byggnaderna har en höjd på högst 4 våningar. Likaså måste dessa höga hus starkt ifrågasättas på Kvarngärdet som är ett av Sveriges första ”tätt- lågt”-områden med en byggnadshöjd på endast två våningar.

FVU anser att det är mycket positivt att Kvarntorget kompletteras och blir en attraktiv mötesplats för denna del av staden. FVU vill dock föreslå att påbyggnaden begränsas så att hushöjden blir totalt sex våningar. Dessa hus skulle kraftfullt hävda sig mot tvåvåningsbebyggelsen och ändå innebära att siluetten bevaras. Sex våningar med indragen sjunde är ju också den nya skala som etablerats i yttre Kungsängen och på Kapellgärdet. Eftersom husen med sitt läge dessutom skymmer siktlinjerna från det övergripande väg- gång- och cykelvägnätet i området in mot centrum måste också en justering göras av planförslaget så att detta inte längre är fallet. Utsikten in mot domkyrkan och slottet är en betydelsefull och medvetet planerad kvalitet som angår hela de nordöstra stadsdelarna och som inte får förfuskas.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong                                                                         Sten Åke Bylund

Ordförande                                                                           Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Uppsala universitet,  Akademiska Hus AB,  Byggnadsnämnden/stadsbyggnadskontoret                                                                   2011-02-17

i Uppsala kommun

samt till UNT för kännedom

ang. förutsättningar för nybyggnad för Uppsala universitet i korsningen Dag Hammarskjölds väg/Norbyvägen

Med anledning av UNT:s presentation den 23 januari 2011 av förestående detaljplanarbete för Uppsala universitets och markägarens Akademiska Hus AB räkning i korsningen Dag Hammarskjölds väg- Norbyvägen får Föreningen Vårda Uppsala (FVU) anföra följande:

Det är bra att Uppsala universitet fullföljer sina gamla intentioner genom att ta i anspråk kv. Blåsenhus för universitetets olika ändamål. Positivt är också att Akademiska Hus vill uppföra ett hus som tillför något i stadsbilden samtidigt som det skall visa respekt för den klassiska miljön. Slutligen måste det välkomnas att Akademiska Hus enligt samma artikel säger sig vilja ha en öppen diskussion med allmänheten om förutsättningarna för förestående planarbete.

Området kring Slottet, Botaniska trädgården och Carolina Rediviva är på många sätt en del av Uppsalas egenart. Området ingår i en unik miljö av riksintresse där särskilt områdena väster om Fyrisån med domkyrko- och universitetsmiljön och slottet omnämns som särskilt betydelsefulla i riksintressebeskrivningen. Genom att komplettera kvarterets bebyggelse i det aktuella hörnet förstärks gaturummen för Dag Hammarskölds väg och Norbyvägen och jämte Carolina Rediviva kommer den nya byggnaden att bidra till inramningen av Botaniska trädgården.

Mot bakgrund av de höga kulturhistoriska värdena men också med hänsyn till den allmänna debatt som varit kring övrig genomförd och planerad bebyggelse i kv. Blåsenhus är det därför angeläget att kommande nybebyggelse omsorgsfullt anpassas till den känsliga miljön. Detta utesluter inte en tidsenlig och spännande arkitektur. Ett nytt hus för Uppsala universitets centraladministration som inte samverkar med Slottet och Botaniska trädgården och som är väsentligt högre än Carolina Rediviva kommer att bedömas som mycket främmande eftersom det kommer att bryta sig ur det arkitektoniska sammanhanget och dra uppmärksamheten från Uppsalas mest kända märkesbyggnader. Ett ytterligare skäl till att inte särskilt manifestera den nya byggnaden i stadsbilden är att det inte finns några garantier för att universitetsadministrationen kommer att vara kvar i byggnaden; Erfarenheten visar att Akademiska Hus’ administrationsbyggnader numera snabbt kan få nya och andra användare.

Föreningen Vårda Uppsala vädjar till Byggnadsnämnden att ta tillvara den visade öppenheten för påverkan. Det är vår förhoppning att utgångspunkten för det kommande detaljplaneförslaget blir att byggnadens höjd begränsas, att byggnadsvolymerna får en lämplig skala för att inte bli för dominerande samt att den arkitektoniska utformningen i övrigt anpassas väl till angränsande märkesbyggnader, allt med syftet att det nya huset kommer att smälta väl in i och stärka miljön som helhet.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong                                                                                   Sten Åke Bylund

Ordförande                                                                                     Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                    2011-02-09

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Rasbokils kyrkmiljö och del av Helgeby. Dnr 2009/20018-1. Samråd.

Områdesbestämmelserna innebär, utöver den generella bygglovplikten, även bygglovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivningslovplikt för bostadshus och ekonomibyggnader. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

FVU:s synpunkter

I likhet med tidigare ärenden avseende  områdesbestämmelser för kyrkomiljöer innehåller även denna planbeskrivning en föredömlig och intresseväckande redovisning av områdets historia och dess kulturhistoriska värden. Det är också utmärkt att en sammanfattande redovisning läggs in på själva plankartan vilket förenklar den löpande ärendehanteringen.

FVU har i de tidigare ärendena för Västeråker, Tuna och Hagby kyrkomiljöer framfört att det är angeläget med rivningslovplikt för jordbrukets ekonomibyggnader samt  krav på dialog med stadsbyggnadskontoret inför uppförande/förändring av dessa byggnader.

FVU hälsar med tillfredsställelse de förändringar som nu föreslås vad gäller jordbrukets ekonomibyggnader. Dels föreslås rivningslovplikt. Dels föreslås för uppförande/förändring av ekonomibyggnaderna att formuleringen “stadsbyggnadskontoret erbjuder rådgivning” ersätts av formuleringen “kontakt ska tas med stadsbyggnadskontoret i god tid”.

På kartan ingår kravet på att ta kontakt med stadsbyggnadskontoret i ett längre stycke med beskrivande text varför det är lätt att missa detta. För att få ökad tydlighet skulle FVU vilja föreslå att kravet på kontakt i stället läggs in i anslutning till bestämmelserna under rubriken  BYGGLOVPLIKT t ex som sista punkt med texten:

“För jordbrukets ekonomibyggnader gäller ej bygglovplikt. Däremot ska kontakt tas med stadsbyggnadskontoret för rådgivning i god tid före uppförande/förändring av ekonomibyggnad”.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                         Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                                                             2011-01-19

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang dpl för Gottsunda och Ultuna, ny trafikförbindelse. Dnr 2009/20053-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av ovanstående detaljplan utsänd för samråd till 2011-01-21. Planen beskriver en tänkt ny förbindelse mellan Gottsunda-Valsätra och Ultuna. En gen vägförbindelse, även för bilar, anses av många boende i området som både lämplig och önskvärd.

FVU:s synpunkter

I dag leder en gång- och cykelväg från Slädvägen till ett stycke norr om cirkulationsplatsen vid Ultuna Allé. Den går först i ett skogsbryn av stor skönhet med ett rikt djurliv. Nedanför stigen och brynet sluttar marken ner mot bäckravinen, som avvattnar hela villaområdet. Söder om ravinen sluttar marken uppåt mot ett skuggigt skogsparti.

Den nya vägens östra del avses kantas av en trädallé mellan de olika verkens hus och ansluta direkt i rondellen i Dag Hammarskjölds väg. Detta är naturligtvis utmärkt. Likaså tankarna om hur Gula stigen ska kunna korsa vägen under en bro – med vackra illustrationer.

Men det är klart att en ny väg för motorfordon medför föroreningar och buller. Alternativet med en dragning av vägen söder om bäckravinen redovisas inte i handlingen, utan man påstår att denna bredare del av landskapsrummet bör sparas utan ingrepp. Man tänker då inte på att vägen i ett sydligt läge lämnar det finaste området orört med dess växt- och djurliv – och kanske också fler arkeologiska lämningar.

I själva sluttningen måste den blivande vägen byggas upp med fyllnadsmassor med resultat att sluttningen mot bäckravinen blir ännu brantare, med rasrisk som följd (ill.s 7). Med ett läge söder om ravinen finns det plats för en jämnare sluttning som gör ett mindre brutalt ingrepp i det landskapsrum man säger sig värna.

Sammanfattning

FVU föreslår att även ett alternativ i ett läge söder om ravinen upprättas varvid bl a bör redovisas hur vägens västra del kan dras och ansluta till den planerade allén. Detta underlag krävs för att kunna ta ställning till vägens sträckning.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

P O Sporrong                                                                                       Kristina Dahlberg

Ordförande                                                                                          Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                             2011-01-25

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang detaljplan för kv. Gimo. Dnr 2006/20047-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubricerade förslag till detaljplan, utställt t o m 2011-01-26. Planområdet är beläget i stadsdelen Librobäck.

FVU:s synpunkter

Från samrådet noterar vi endast en marginell förändring i SÖ hörnet av planområdet. Där har förskolans utemiljö förbättrats vad gäller rymlighet och solighet. I övrigt upprepar vi våra viktigaste positiva synpunkter, men också våra förslag till förbättringar som inte beaktats, och hoppas på gehör för dessa.

Vi stöder de föreslagna kraven på lokaler för handel och övriga verksamheter framförallt då längs Fyrisvallsgatan och Börjegatan. Lokalerna för förskola är ett absolut måste med tanke på den hittills så bristfälliga planeringen i de stora nya områdena, som påtalats bl a i UNT. Vi är också positiva till att det skapas större sammanhängande gårdar i kvarteren och att byggnadshöjden varieras med ett stort inslag av 4-5 våningar. 4 våningar med indragen 5:e våning dominerar i angränsande kvarter

Vi anser att i dagens hårt exploaterade kvarter, med trånga och små gårdar, är 5 våningar vad man kan bygga och ändå klara kraven på god miljö; ljusförhållanden och mänsklig skala. Men varför de högsta byggnaderna mot söder, det strider mot alla regler för solbelysning av bostadsgårdar?

De föreslagna accenterna mot parkstråket och den angränsande bebyggelsen kan bli ett intressant tema. En sänkning av ”punkthusen” från 7 till 6 våningar skulle ge samma relation mellan byggnaderna, 6 till 4 våningar, som redan finns i de angränsande kvarteren Klockaren och Banvakten. Tillsammans med en sänkning av 6-våningsbyggnaderna mot järnvägen med en våning, skulle detta också ge klart bättre solförhållanden på de smala gårdarna, vilket solstudierna visar.

Allteftersom flera tusen nya lägenheter nu färdigställs i stadsdelen, med hög exploatering och mycket begränsade grönytor, står det klart att bevarandet av Seminarieparken som stadsdelspark är en nödvändighet!

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                       

Föreningen Vårda Uppsala

till

Akademiska Hus                                                                                                                 2011-01-25

Uppsala kommun, Stadsbyggnadskontoret, UNT, för kännedom

ang Studentbostäder i kv Blåsenhus

Stadsbyggnadskontoret i Uppsala har fått i uppdrag av byggnadsnämnden, 2010 10 04, att påbörja detaljplanearbetet för delområde 6 i kv Blåsenhus, efter ansökan från markägaren Akademiska Hus. Som underlag för planarbetet ligger ett förslag från Akademiska Hus, som också visades för grannarna i november 2010. Enligt uppgift från stadsbyggnadskontoret har man ännu inte tagit ställning till förslaget.

Vid Föreningen Vårda Uppsalas styrelsemöte i december riktades stark kritik mot förslaget, och det kom på min lott att sammanställa vår kritik, men också att anvisa alternativa möjligheter.

Platsen

Kv Blåsenhus domineras idag helt av byggnader av institutions- och kontorskaraktär i 2–4 våningar. Skisser på den planerade Skandionkliniken visar en 4-våningsbyggnad. Omräknat till bostadshus svarar det mot 3-5 våningar.

Studentbostäder

Behovet är stort, läget utmärkt. Vad behöver studenter?

Under alla mina år som universitetslärare stod det klart att Studentstaden stod högst i kurs, trots att rummen knappast hörde till de modernaste. Då jag för några år sedan för kontorets räkning projekterade upprustningen av Studentstadens utemiljö, fick jag bekräftat varför. Gårdarna, den lugna, småskaliga avskildheten utgör en perfekt ram för studenter. Deras små studentrum kompletteras här med gårdarnas möjligheter till gemensamma aktiviteter, intima möten eller större fester – och här pågår verkligen aktiviteter. Hela Studentstaden andas hemkänsla.

Studentstaden och även Rackarberget hör utan tvekan till de yppersta studentbostäderna i landet, vilket också uppmärksammats av Arkitekturmuseet. Arkitekttävlingen 1946 vanns av Artur Schmalensee under mottot Lugna Gatan. Inflyttning skedde 1953-56, i 435 enkelrum och 60 familjelägenheter. För gårdarna svarade trädgårdsarkitekterna Hermelin och Wedborn. Och denna förebild har vi i Uppsala!

Slutsatsen är given: bygg vidare på denna tradition. Intima, varierade gårdsrum med hög kvalité i gårdarnas utformning, inneslutna i en 3-4-vånig bebyggelse – tätt, lågt. Ett perfekt samspel med 3-våningshusen på andra sidan Artillerigatan. En stadsmässig gata skulle skapas här centralt i staden, på platsens villkor. Arkivcentrum skulle aktivt spela med och bebyggelsen kunde sedan öppna sig mer mot Botan.

Kritiken

Helt främmande på platsen känns förortskomplexet med raden av punkthus, blåsigt, orumsligt – det syns verkligen när man ser på förslagets miljöbilder. Särskilt då 13/14-våningshuset, så nära slottet och Botan. Är det kanske ett kort att spela ut för att få igenom resten, eller bereder man marken för universitetets ”märkesbyggnad” uppe vid Dag Hammarskjölds väg?

Varför bygger man så lite vidare på alla de goda exempel som Uppsalas 1900-tal erbjuder? Var är stoltheten över vår stads särart? Eller är det så att man inte känner sin stad?

För Föreningen Vårda Uppsala,

PO Sporrong, arkitekt

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                           2011-01-19

Stadsbyggnadskontoret, 753 75 Uppsala

ang dpl för Gottsunda och Ultuna, ny trafikförbindelse, dnr 2009/20053-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av ovanstående detaljplan utsänd för samråd till 2011-01-21. Planen beskriver en tänkt ny förbindelse mellan Gottsunda-Valsätra och Ultuna. En gen vägförbindelse, även för bilar, anses av många boende i området som både lämplig och önskvärd. 

FVU:s synpunkter

I dag leder en gång- och cykelväg från Slädvägen till ett stycke norr om cirkulationsplatsen vid Ultuna Allé. Den går först i ett skogsbryn av stor skönhet med ett rikt djurliv. Nedanför stigen och brynet sluttar marken ner mot bäckravinen, som avvattnar hela villaområdet. Söder om ravinen sluttar marken uppåt mot ett skuggigt skogsparti.

Den nya vägens östra del avses kantas av en trädallé mellan de olika verkens hus och ansluta direkt i rondellen i Dag Hammarskjölds väg. Detta är naturligtvis utmärkt. Likaså tankarna om hur Gula stigen ska kunna korsa vägen under en bro – med vackra illustrationer.

Men det är klart att en ny väg för motorfordon medför föroreningar och buller. Alternativet med en dragning av vägen söder om bäckravinen redovisas inte i handlingen, utan man påstår att denna bredare del av landskapsrummet bör sparas utan ingrepp. Man tänker då inte på att vägen i ett sydligt läge lämnar det finaste området orört med dess växt- och djurliv – och kanske också fler arkeologiska lämningar.

I själva sluttningen måste den blivande vägen byggas upp med fyllnadsmassor med resultat att sluttningen mot bäckravinen blir ännu brantare, med rasrisk som följd (ill. s 7). Med ett läge söder om ravinen finns det plats för en jämnare sluttning som gör ett mindre brutalt ingrepp i det landskapsrum man säger sig värna.

Sammanfattning

FVU föreslår att även ett alternativ i ett läge söder om ravinen upprättas varvid bl a bör redovisas hur vägens västra del kan dras och ansluta till den planerade allén. Detta underlag krävs för att kunna ta ställning till vägens sträckning.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong                                                                                     Kristina Dahlberg

Ordförande                                                                                        Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                                      2010-12-16

Stadsbyggnadskontoret

753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Hagby kyrkby kyrkomiljö och Eka gård. Dnr 2009/20016-1. Utställning.

Områdesbestämmelserna innebär, utöver den generella bygglovplikten, även bygglovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning till annan kulör på bostadshus och komplementbyggnader, samt rivning av bostadshus. Denna ytterligare lovplikt avses bli avgiftsfri.

FVU:s synpunkter

Som Föreningen Vårda Uppsala, FVU, tidigare framfört är det mycket positivt att upprätta områdesbestämmelser för ökad bygg- och rivningslovplikt i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Planbeskrivningen innehåller en föredömlig redovisning av områdets historia och dess kulturhistoriska värden. Det är också föredömligt att en sammanfattande redovisning lagts in på själva plankartan.

Trots att Länsstyrelsen, Upplandsmuseet och FVU vid samrådet förordat alternativ 1, som innebär att områdesbestämmelserna till skillnad mot alternativ 2 även omfattar det öppna landskapet söder om kyrkomiljön och allén till Eka gård, redovisas tyvärr alternativ 2 i utställningsförslaget.

Som FVU föreslagit i remissyttranden över de tre hittills framtagna förslagen till områdesbestämmelser för Västeråker, Tuna och Hagby borde en komplettering ske med lovplikt även för jordbrukets ekonomibyggnader. Denna lovplikt skulle kunna handläggas på enklast tänkbara sätt. Syftet är ju främst att få en garanti för att en dialog/rådgivning verkligen kommer till stånd före bygget, rivningen eller renoveringen för att i någon mån styra placering/utformning, inte att förhindra genomförande av nödvändiga projekt för jordbruket. En sådan dialog kan innebära bl a ekonomiska fördelar för sökanden    t ex  genom att information ges om eventuell möjlighet till bidrag från länsstyrelsen för fördyring till följd av det kulturhistoriska värdet samt genom goda råd som kan leda till lägre byggkostnader.

FVU har fått information om att i kommande förslag till områdesbestämmelser för återstående kyrkomiljöer kommer rivningslovplikt att föreslås för ekonomibyggnader samt krav införas på kontakt med stadsbyggnadskontoret före bygge/renovering. Detta hälsar FVU med tillfredsställelse.

FVU skulle dock gärna se att även Hagbymiljön kompletteras med dessa regler för ekonomibyggnader samt att området för bestämmelserna utökas enligt alternativ 1.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                          Kristina Berglund, styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                         2010-12-16

Stadsbyggnadskontoret

753 75 Uppsala

ang detaljplan för del av kv Ångkvarnen, Kungsängen 21:4 och 21:7. Dnr 2008/20034-1. Utställning.

Planen omfattar ett område som är planlagt för industriändamål och idag innehåller en brädgård. I planen redovisas tre bostadskvarter i sju våningar med inslag av verksamheter i bottenvåningarna. Jämfört med samrådsförslaget har bl a kvarteret närmast Kungsängsesplanaden utökats söderut över parkmarken och de planerade envåningsbyggnaderna mot väster i de båda södra kvarteren har ersatts av byggrätt för sjuvåningshus vilket innebär att dessa båda kvarter kan byggas helt slutna.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, anförde sammanfattningsvis vid samrådet att exploateringen blir alldeles för hög för att kvaliteten skall bli godtagbar. Därför bör hushöjderna sänkas i syfte att få en mera behaglig skala och mera sol i gatu- och gårdsrum. Förutom lekplatser behövs även uteplatser med mycket sol på gårdarna bl a som kompensation för de lägenheter som endast kan förses med inglasade balkonger till följd av höga bullervärden. FVU:s synpunkter omnämns överhuvudtaget ej i samrådsredogörelsen.

FVU:s synpunkter

Även om exploateringen är alldeles för hög är planförslaget bra i många avseenden; den traditionella kvartersstrukturen utvecklas vidare i stadsdelen Kungsängen, en blandning av bostäder och arbetsplatser eftersträvas, vissa gestaltningsprinciper anges i syfte att få en vacker stadsmiljö och industribyggnaden Åsikten bevaras.

Förändringen att ersätta envåningsbyggnaderna mot väster i de båda södra kvarteren med sjuvåningshus och sluta kvarteren innebär en kraftig försämring. Solinfallet  på gårdarna, framförallt vår och höst, minskar ytterligare och i stället för en mjuk övergång mot Årummet blir det en hög vägg i sex våningar med en sjunde, eventuellt indragen, våning.

Nettoexploateringsgraden närmar sig den högsta nivån i den gamla stenstaden (ca 1,9) om byggrätten tas i anspråk fullt ut vilket säkerligen blir fallet. Bebyggelsen får en dominerande skala inte minst i förhållande till Årummet. Det är ytterst oroande att väsentliga kvalitetskrav som tillräckligt med sol i gatu- och gårdsrum och antagna riktlinjer för buller i bostadsmiljön åsidosätts. Den i skala bristande anpassningen till Årummet är oacceptabel. I detta och i flera andra pågående projekt i Uppsala ställer FVU frågan: Varför inte ta vara på Uppsalas egenart och inspireras av stadens alla fina bostadsområden i måttlig/mänsklig skala med riklig solbelysning och mycket grönska?

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

PO Sporrong, ordförande                         Kristina Berglund, styrelseledamot