Översiktsplan 2010 Uppsala 2010-04-19
Kommunledningskontoret
753 75 Uppsala

ang förslag till ÖP 2010 för Uppsala kommun, utställning

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) översände yttrande över förslag till översiktsplan 2010 under samrådsskedet. FVU har nu tagit del av samrådsredogörelse och utställningsförslag och vill med anledning härav göra några ytterligare kommentarer. I övrigt hänvisas till de synpunkter som anförs i samrådsyttrandet.
Kommunledningskontoret (KK) redovisar relativt kortfattade kommentarer till inkomna syn-punkter. Om- och nyskrivning har skett på många håll i plantexten. Det är ett tidskrävande arbete att läsa igenom all text och få klarhet i vari förändringarna består. Det hade underlättat betydligt om större förändringar/tillägg i plantexten, jämfört med samrådsförslaget, hade markerats med särskild färg eller på annat sätt.

Satsning på kransorterna
FVU anför i samrådsyttrandet att en mera kraftfull satsning på de små tätorterna/kransorterna skulle minska trycket på Uppsala stad och dess grönområden samt att en ordentlig diskussion saknas om kransorternas roll och dessa orters möjligheter att utvecklas till levande samhällen med bra tillgång på basservice. Härigenom skulle bilberoendet successivt kunna minska både i kransorterna och delar av landsbygden där bilutnyttjandet idag är störst.
I samrådsredogörelsen kommenterar KK detta med att en sådan satsning inte stämmer överens med efterfrågan och att den leder till ett transportsystem som blir svårt att klara med kollektivtra-fik samt att en kraftig satsning på kransorterna inte bedöms vara ett realistiskt alternativ.

FVU:s kommentar
Det är självklart att det inte råder stor efterfrågan i orter med delvis torftig miljö och som inte ens har en livsmedelsbutik på grund av bristande befolkningsunderlag. Med en utveck-ling av stadsbyggnadskvaliteten och med en expansion som möjliggör basservice skulle na-turligtvis efterfrågan öka att bosätta sig i dessa orter. Argumentet att det är svårt att klara kollektivtrafiken håller inte heller. Hälften av kransorterna ligger utmed befintlig eller pla-nerad järnväg in till Uppsala och i anslutning till befintlig eller planerad station vilket inne-bär en utmärkt kollektivtrafik. Övriga tätorter når Uppsala med busstrafik som skulle kunna få ökad turtäthet med fler invånare och företag i kransorterna. Eftersom bilanvändningen är så mycket större utanför staden än inne i staden är det särskilt angeläget att planera stads-bygden utanför staden på ett sätt som möjliggör attraktiv kollektivtrafik. Det resonemang KK för om kransorternas roll leder till ett ”moment 22”, som det gäller att bryta. Utan ett nytänkande från kommunens sida i denna fråga blir den framtida utvecklingen med nöd-vändighet negativ både för staden och kransorterna.
FVU framhåller därför på nytt att översiktsplanen bör baseras på en kraftigare utveckling av kransorterna än som nu föreslås och att detta alternativ bör utredas grundligt genom orts-fördjupningar med samma ambitionsgrad som för Uppsala stad.

Grönstruktur
FVU anför i samrådsyttrandet att fortsatt förtätning på sikt kan leda till att staden blir ”fullbe-lagd”, vilket medför svårigheter att få in nödvändiga funktioner utan att dessa tränger ut grönom-råden och kulturvärden. FVU betonar att utgångspunkten för fortsatt planering bör vara att bevara en sammanhängande grönstruktur med gröna kilar mellan bebyggelseområdena för att ge till-gänglighet till rekreation och friluftsliv. Det finns flera tydliga gröna stråk, inte minst i öster, från mer centrala parker och grönområden till periferin. Dessa förbindelser utgör stommen i Uppsalas grönstruktur och måste värnas och utvecklas vid eventuell expansion av bebyggelsen. Exempel på oönskade exploateringar är Seminarieparken och Mikaelsparken (stadsdelsparker) samt ett flertal kvartersparker bl.a. i Norby och Sunnersta. Speciell restriktivitet ska gälla kultur- och landskapsmiljöer, t.ex. Linnéstigarna kring Bergsbrunna och siktlinjerna mot stadssiluetten från E4 och Linnés Hammarby över odlingslandskapet. Det skulle behövas analyser på stadsdelsnivå av möjligheterna att tillgodose behovet av när- och stadsdelsparker som underlag för fortsatt stadsutveckling. Det skulle också behövas riktlinjer med konkreta anvisningar utifrån parkprogram och sociotopsnurran.
Utställningshandlingen av översiktsplanen har kompletterats med en schematisk kartredovis-ning av stadens grönstruktur och texten i planhandlingen har utvecklats med vissa förtydliganden. Förslaget att utarbeta tydligare riktlinjer för parkplaneringen kommenteras av KK i samrådsredo-görelsen med att ”en grönytenorm blir för stelbent eftersom det är svårt att föra in kvalitetsfrå-gorna i en sådan”.

FVU:s kommentar
På kartorna 4.11 och 1f redovisas schematiskt stadens grönstruktur, bl a de gröna kilarna som utgör stommen i grönstrukturen. På olika håll i planhandlingen handlar texten om vik-ten av nära tillgång till park och natur. Riktlinjerna är dock svagt formulerade och öppnar för viss exploatering i kilar och andra grönområden. Riktlinjerna initierar inte heller plan-läggning av nya parker i bristområden. Detta innebär att översiktsplanen inte ger någon ga-ranti för en godtagbar standard när det gäller stadens parker.
Enligt Boverkets rapport ”Bostadsnära natur”, ett regeringsuppdrag kopplat till miljökva-litetsmålet ”God bebyggd miljö” hänvisas till forskningsresultat som visar att 300 m är ett gränsvärde för avståndet mellan bostad / skola till grönområde för att man ska använda det ofta. En riktlinje med denna innebörd skulle säkerställa att en prövning och diskussion all-tid sker i fördjupningar av översiktsplan, planprogram och detaljplaner i syfte att uppnå denna kvalitet. (En riktlinje är för övrigt inte en norm). FVU framhåller därför på nytt att det bör finnas tydliga riktlinjer i översiktsplanen för en för stadsbygden så viktig planaspekt som god tillgång på parker och grönområden av god kvalitet inom nära räckhåll. FVU före-slår att en ”grönplan”, gärna i form av en fördjupning av översiktsplanen i större skala, upp-rättas för hela staden som underlag för fortsatt stadsutveckling.
Några konkreta synpunkter när de gäller beskrivningen av grönstrukturen:
Beskrivningen av Åriket är för svag och begränsad. När det gäller Kungsängen söder om bron bör framförallt det historiska värdet framhållas, en sista rest av de väldiga sidlänta ängar som utgjorde en bas för Upplands försörjning alltsedan Vendeltid. Också Sävjaån upp till Kuggebo bör omnämnas och inkluderas i Åriket. Från Vårdsätra bör fortsatt fram-komlighet upp i Hågadalen tillgodoses. Inom ”Dag Hammarskjöldstråket” anförs ett antal avvägningar mot grönstrukturen. Bortglömd är den synnerligen värdefulla parken vid Ull-leråker, främst öster om Norra Sjukhuset. Den bör i framtiden knytas ihop med Åriket.

Höga hus
FVU skriver i samrådsyttrandet att olika hushöjder inom en rimlig ram och på lämplig plats kan vara livgivande men att man bör vara restriktiv med hus som har avsevärt högre hushöjder än omgivningen. Med tillräckligt många ”höga karaktärsbyggnader” kommer så småningom siluet-ten och därmed Uppsalas kanske viktigaste varumärke att förvanskas. FVU föreslår att översikts-planen kompletteras med en diskussion om täthet och att lämpliga exploateringsgrader anges för att säkerställa en god stadsmiljö.
I samrådsredogörelsen anför KK att planförslagets inriktning bör ligga fast, dvs att höga hus kan prövas i lägen utanför stadskärnan. Riktlinjerna i plantexten i utställningshandlingen lyder: ”Inom den historiska stadskärnan ska byggnadshöjderna hållas nere och vid ny- och ombyggnad ska hänsyn tas till omgivningen. I övriga delar av stadskärnan och innerstaden skall de viktiga siktlinjerna värnas. Byggnationer över kvartersstadens höjder kan tillkomma i form av särskilda märkesbyggnader.” (s 48) På ett annat ställe i planhandlingen anges riktlinjer angående siluetten: ”Stadens karaktäristiska siluett är en identitetsskapande kvalitet som ska vårdas. Bebyggelse-kompletteringar ska utformas med hänsyn till stadens siluett och det omkringliggande slättland-skapet. Siktlinjer från stadens infartsvägar in mot den historiska stadskärnans märkesbyggnader ska värnas.” (s 98)

FVU:s kommentar
FVU betonar ånyo risken med alltför många höga byggnader som på sikt kan förvanska den unika småstadskaraktären i en stad av Uppsalas storlek. FVU anser att den historiska stads-kärnan samt viktiga siktlinjer inte räcker som avgränsning av den zon där högre hus ej får tillkomma. Hus som är avsevärt högre än omgivande bebyggelse bör ej heller få tillkomma i övriga stadskärnan och i kranslägen utanför stadskärnan där de påverkar den karaktäristis-ka siluetten. Riktlinjerna angående siluetten, som är mindre tydliga än i gällande översikts-plan, är alltför vagt formulerade och öppnar för skönsmässiga bedömningar. Otydligheten ökar av att riktlinjerna återfinns på två olika ställen i planhandlingen.

Kungsängens gård, Hovstallängen och Kungsängen
FVU föreslår i samrådsyttrandet att andra lägen för bussdepå bör prövas eftersom depån skulle komma att ligga omedelbart intill Kungsängsreservatet , utgöra ett mycket störande inslag i den vackra landskapsbilden och utsätta reservatet för buller och föroreningar samt leda till att tillfar-ten dit både med cykel och bil som nu går genom L:a Ultuna gård måste läggas om.
I samrådsredogörelsen anför KK att verksamhetsområdet krymps till att omfatta Kungsängens gård och ett parti norr om järnvägen upp mot Boländerna samt att inriktningen med bussdepå ligger fast. I utställningshandlingen anges att även en spårvagnsdepå kan bli aktuell i detta läge. Likaså står förslaget till ny båtuppläggningsplats samt lokalisering av polerdammar söder om Kungsängsleden fast.

FVU:s kommentar
FVU anser att även det förminskade verksamhetsområdet mellan järnvägen och Kungs-ängsleden bör utgå med hänsyn till landskapsbilden /stadens möte med slätten. I det nu ak-tuella planförslaget för Östra Fyrislund planeras för en bussdepå för regiontrafik och på sikt även stadstrafik. Om ytterligare en bussdepå krävs, och dessutom en spårvagnsdepå (!), vill FVU med kraft ånyo framhålla att annat läge än vid Kungsängen bör sökas av skäl som ovan anges. FVU påtalar också på nytt att området söder om Kungsängsleden bör hållas fritt från båtuppläggningsplats och polerdammar. Varför inte behålla båtuppläggningsplat-sen i nuvarande läge som ett trevligt och miljömässigt berikande inslag i stadsdelen Kungs-ängen?

Handel
FVU anför i samrådsyttrandet att kommunen måste ha en övergripande handelspolicy som med-verkar till god närservice. Genomförda externetableringar har redan slagit ut närservice i flera av kransorterna. FVU föreslår att stormarknader lokaliseras till kransorterna i goda kollektivtrafik-lägen i stället för till nya bilorienterade kärnor som ökar stadsspridningen och att komplettera översiktsplanen med riktlinjer i denna anda.
I samrådsredgörelsen anför KK att marknadsförutsättningarna för köpcentra i kransorter i goda kollektivtrafiklägen är svaga. Vidare hänvisas till en särskild handlingsplan för handel godkänd av kommunstyrelsen 2007.

FVU:s kommentar
Att utveckla handeln ”utifrån marknadsförutsättningarna” vilket synes innebära hög biltill-gänglighet som den viktigaste utgångspunkten ökar bilresandet och strider mot miljökvali-tetsmålen. Att köpcentra förläggs i goda kollektivtrafiklägen i kransorterna utesluter inte god biltillgänglighet.
Det är synnerligen oroväckande med den snabba ökningen av exterhandelscentra där re-striktioner helt tycks saknas. Utöver de befintliga i Stenhagen, Gränby och Boländerna pla-neras ett i Fullerö. Av översiktsplanen framgår att Forsamotet är ett utvecklingsområde för näringsverksamheter (inkl. handel?). Av en artikel i UNT 2010-03-24 framgår att ytterliga-re ett externt centrum kan komma till öster om Gnistarondellen och söder om Almungevä-gen. Vilka analyser finns för effekterna på lokal handel om alla dessa externcentra genom-förs?
Det är anmärkningsvärt att det helt saknas en riktlinje med innebörden att ytterligare ex-ternhandelsetablering bör undvikas som innebär hot mot etablerad lokal närservice, fram-förallt dagligvaruhandel, både i staden och i de mindre tätorterna. Det är också anmärk-ningsvärt att E4 uppfattas som ett stråk för nya bebyggelsagglomerationer kring trafikplat-serna vilket leder till ökad stadsspridning i strid mot miljömålen. Handel är en betydelsefull faktor i samhällsplaneringen som hänger nära samman med lokalisering av bostäder och arbetsplatser och utformning av transportsystem. Handel bör därför planeras jämsides med övrig samhällsplanering och kan knappast planeras optimalt i en särskild handlingsplan ett par år före översiktsplanen och ligga till grund för denna!

Vägförbindelse Ultuna – över Fyrisån – Bergsbrunna med förlängning till E4 samt Sydväst-länken
Beträffande vägförbindelsen Ultuna – Bergsbrunna – E4 anför FVU som slutsats i samrådsytt-randet att en ny bro för endast kollektivtrafik (helst spårburen) samt gång och cykel behövs mel-lan Nåntuna och Ultuna för att förbinda Bergsbrunna station med Ultuna och Gottsunda. För-längningen av den aktuella vägen till E4 bör utgå, det bedöms räcka med en förlängning till Rv 77 för att Sävjaborna ska nå E4 via Knivstaavfarten.
KK anför i samrådsredogörelsen att idén om ett långsiktigt reservat över Åriket i höjd med Sunnersta/Ultuna bör bibehållas och senare utredningar avgöra dess funktion. Även reservatet för Bergsbrunna – E4-länken bör ligga kvar för att möjliggöra att området runt Bergsbrunna station blir en stark nod för näringslivsutveckling där två nationella infrastrukturer går ihop.

Beträffande Sydvästlänken anför FVU i samrådsyttrandet att den länk som skisserats i tunnel under Stadsskogen åter tycks kunna bli aktuell, en lösning som så långt möjligt bör undvikas.
KK anför i samrådsredogörelsen att detta reservat måste hävdas för framtida generationer.

FVU:s kommentar
Utöver de synpunkter som anförs i samrådsyttrandet anser FVU att översiktsplanen är syn-nerligen motsägelsefull när det gäller biltrafik. Å ena sidan sägs det att kommunen har höga ambitioner för ökning av kollektivresandet där FVU anser att övergång till ett system med spårbunden kollektivtrafik är mycket positiv. Å andra sidan innebär dessa reservat för bil-trafik att nya stora billeder kan komma att skära igenom stadsbygd och landskap och att bil-resandet ytterligare ökar. Dessa föreslagna vägar skulle leda till oacceptabel påverkan på natur- och kulturvärden. Det är ett väl känt faktum att ju flera billeder man bygger desto mer ökar biltrafiken. FVU anser, i överensstämmelse med kommunens vision om klimatne-utralitet, att inga ytterligare genomfarts/kringfartsleder för biltrafik bör tillkomma utöver ”hästskon”. I stället bör satsning ske på en väl utvecklad kollektivtrafik.
FVU vill i detta sammanhang nämna exemplet Lund som genom en konsekvent trafikpo-litik under lång tid lyckats med att avsevärt öka kollektivtrafikens andel och avsevärt mins-ka biltrafikens andel. Stora arbetsplatser förbinds sinsemellan och med stadskärnan med en busslinje som avsevärt ersättas av spårförbindelse i framtiden. I samband med den snabba stadsutveckling som nu sker i Uppsala borde det finnas samma chans att definitivt vända skutan mot mera miljövänliga transportsätt vilket också ger en mera trivsam stadsbygd och sparar värdefull natur.

Byggande på landsbygden
FVU anför i samrådsyttrandet att det frekventa byggandet på landsbygden leder till ett ökat bilbe-roende och att jordbruksmark tas i anspråk samt att det är ytterst olämpligt att fortsätta stadsut-spridningen genom att öppna för styckebyggande och etablera nybyggnadsområden utmed vägar-na 288 och 282 (som t ex Vaksala-Lunda). För att minska biltrafiken bör det vara självklart att ingen ny bebyggelse får komma till i lägen som inte har eller som inte inom snar framtid kommer att få en väl fungerande kollektivtrafik och närservice.
KK bemöter denna synpunkt i samrådsredogörelsen med att inriktningen främst är att bygga ut tätorterna längs väg 282, men också att ge möjlighet till nya bebyggelsegrupper mellan tätorterna i goda lägen. KK påtalar att det inte är fråga om tät stadsbyggnad.

FVU:s kommentar
FVU:s kritik angående det frekventa styckehusbyggandet på landsbygden tas överhuvudta-get ej upp i samrådsredogörelsen. Det är ju just den bristande tätheten som är ett av pro-blemen med denna bebyggelse mellan tätorterna eftersom följden blir långa avstånd till service och högt bilberoende.
När det gäller bebyggelseutvecklingen utmed väg 282 konstaterar FVU att inget anges i översiktsplanen om den kontroversiella förslagna utbyggnaden av Marielund. Att bevara och i huvudsak skydda detta område från ytterligare bebyggelse, annat än möjligen väl av-vägda smärre kompletteringar, borde slås fast i översiktsplanen.

Avslutande kommentar
Det finns många goda tankar i texten i förslaget till Översiktsplan 2010 men tyvärr också brist på överensstämmelse mellan avsikt och förslag när det gäller målen att nå ett långsiktigt hållbart samhälle vilket öppnar för godtycklighet i besluten. FVU anför i samrådsyttrandet att översikts-planen är svår att hitta i eftersom allmänna resonemang och olika sektorsfrågor återkommer på flera håll i planen samt att många viktiga ställningstaganden saknar motsvarighet i tydliga riktlin-jer. Det viktiga avsnittet 3.3. “Grunddrag i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveck-ling” (sid 26-43) sägs i sin helhet utgöra riktlinjer för fortsatt utbyggnad! Man frågar sig hur den-na handling, som är så omfattande och svårnavigerad, ska kunna fungera som ett användbart in-strument som underlag för ställningstaganden i de politiska processerna?

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

PO Sporrong Kristina Berglund Bengt Jonsell Anna Nilsén
Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 10-04-19
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang områdesbestämmelser för Västeråkers kyrkomiljö. Dnr 2009/20024-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till områdesbestämmelser utsänt för samråd t o m 2010-05-19. Enligt Översiktsplan 2006 är avsikten att pröva att införa områdesbestämmelser för huvuddelen av kommunens kyrkomiljöer med omgivande landskap samt även för ett begränsat urval av slotts-, herrgårds-, by- och torpmiljöer.

Detta arbete inleds med Västeråkers kyrkomiljö som klassificerats som kommunal kulturmiljö (kärna). Områdesbestämmelserna innebär viss utökad bygglovplikt samt ökade varsamhetskrav rörande nya byggnaders placering och utformning. Kommunen kommer inte att debitera lovärenden som aktualiserats till följd av den utökade bygglovplikten.

FVU:s synpunkter
FVU anser att det är synnerligen positivt att införa områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Detta överensstämmer också helt med intentionerna i plan- och bygglagen; när lagen infördes var ju just tanken att differentiera lovplikten utanför planlagt område genom en generell minskning av lovplikten samtidigt som denna kan ökas i kulturhistoriskt och estetiskt värdefulla miljöer genom införande av områdesbestämmelser. Det är föredömligt att en sammanfattande text under rubriken “Bebyggelse och gestaltning” lagts in på den formella kartan.

Förslaget innebär, förutom den generella lovplikten, lovplikt för ändring av tak- eller fasadmaterial på bostadshus och komplementbyggnader, för omfärgning till annan kulör samt för rivning av bostadshus. När det gäller uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader föreslås dock de generella reglerna gälla, dvs ingen lovplikt. Det anges i plantexten att stadsbyggnadskontoret erbjuder rådgivning i dessa frågor.

Det är positivt att jordbruksnäringen utvecklas och givetvis bör inga hinder föreligga för detta. Jordbrukets ekonomibyggnader har dock stora mått och utgör påfallande inslag i jordbrukslandskapet. Val av material, färg, takform och placering är faktorer som betyder mycket för helhetsintrycket av landskapsbilden. Många exempel visar att med det stora utbud som finns idag av prefabricerade byggelement, byggmaterial och olika möjligheter till färgsättning blir resultatet ibland en byggnad som är dåligt anpassad till omgivningen. Ofta skulle ett annat val av material och färg ha inneburit en betydligt bättre anpassning till kulturlandskapet utan att detta hade behövt innebära högre byggkostnader.

När det gäller jordbrukets ekonomibyggnader anser FVU därför att det inte räcker med en till intet förpliktigande mening i plantexten att rådgivning erbjuds. Det bör finnas en tvingande regel som innebär garanti för att en dialog alltid kommer till stånd mellan fastighetsägaren / den byggande och stadsbyggnadskontoret. Skulle det vara fråga om ett så känsligt läge att det anses nödvändigt med en utformning som innebär högre kostnader för fastighetsägaren ger denna dialog ett ypperligt tillfälle att informera om möjlighet till bidrag från länsstyrelsen för fördyring till följd av det kulturhistoriska värdet.

Med hänvisning till ovanstående föreslår FVU att förslaget till områdesbestämmelser kompletteras med ytterligare en åtgärd som kräver bygglov med t ex följande lydelse:
• Uppförande eller tillbyggnad av jordbrukets ekonomibyggnader samt ändring av tak- eller fasadmaterial och omfärgning av dessa byggnader.

Givetvis bör detta bygglov i likhet med övriga bygglov genererade av områdesbestämmelserna vara avgiftsfritt. FVU föreslår att bygglovplikt för ekonomibyggnader föreslås även vid kommande prövningar att införa områdesbestämmelser i andra kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, vice ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-04-19
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Bälinge-Ekeby, område för förskola. Dnr 2006/20046-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har avgivit yttrande daterat 2009-10-02 vid samrådet. Planförslaget är utställt t o m 10-04-23. Planförslaget innehåller rätt att uppföra permanent förskola samt fyra villor i anslutning till befintlig bebyggelse öster därom.

FVU:s synpunkter
Det är mycket positivt att det byggs bostäder och en permanent förskola i kransorten Bälinge. En större befolkning i orten möjliggör bättre service varigenom ortens attraktionskraft ökar. Sedan 2004 har fyra detaljplaner upprättats i Bälinge; år 2004 för flerbostadshus i två våningar centralt i orten, år 2005 för villabebyggelse i norra delen av samhället, år 2008 för villabebyggelse öster om Skuttungevägen samt denna plan år 2010 för förskola och några villor, också öster om Skuttungevägen.

FVU har i samtliga remissyttranden över dessa detaljplaner framhållit vikten av att även se ortens utveckling i ett helhetsperspektiv. Det behövs mera service och gärna även andra arbetsplatser för att minska ortens karaktär av sovsamhälle. I den centrala delen har stadsmiljön stora brister – en stor asfaltyta med en enkel butiksbyggnad och en källsorteringsanläggning. För att öka ortens attraktionskraft bör centrum utvecklas till en trivsam mötesplats med ytterligare bebyggelse och lokaler för service, planteringar, varierande markbehandling, ordnad parkering, belysning och genomtänkt skyltning.

Skuttungevägen utgör en genomfartsväg som är rak och relativt bred och därför inbjuder till höga hastigheter. Genom att orten nu expanderar öster om vägen bör dess avskiljande effekt minskas genom att vägen utformas som en “lugn bygata” med låg hastighet, 30 km/tim, planteringar och väl utformade övergångsställen. För att knyta ihop samhällets delar på ömse sidor om vägen bör denna således utformas så att trafiken sker på de oskyddade trafikanternas villkor. En hastighetssänkning betyder också att bullerstörningarna för omkringliggande bebyggelse och vistelseytor minskar.

Dessa synpunkter från FVU har kommenterats i yttrandesammanställningarna med att det är frågor som inte ingår i det aktuella planområdet. Den planering som kommunen här tillämpar, att utarbeta en detaljplan i taget utan överblick över helheten, betyder att det samhälle som successivt utvecklas får en onödigt låg kvalitet genom brist på samordning, att man inte tar tillvara den katalysator för utvecklingen som en attraktiv miljö innebär och att man kanske t o m förlorar möjligheter, finansiella och andra, att i framtiden genomföra önskvärda åtgärder för att öka stadsbyggnadskvalitén.

FVU anser därför att det är hög tid att planera helheten i form av en fördjupning av översiktsplanen eller ett planprogram för Bälinge och Lövstalöt. Viktiga aspekter att analysera i en sådan planprocess är utveckling av centrum till en attraktiv och innehållsrik mötesplats på orten, varierande bostadstyper för att tillgodose behov för olika sorters hushåll, möjligheten att få till stånd arbetsplatser kanske en företagsby, trafikföring på ortens villkor, ett gent gång- och cykelvägnät, parker och annan grönska samt riktlinjer för gestaltning av bebyggelse och offentlig miljö.

Det krävs alltså en överblick och styrning av kommunen för att summan av de enskilda planprojekten ska bli en sammanhållen helhet och inte en slumpmässig summa av olika delar. Det krävs samma ambitionsnivå vid planering av kommunens kransorter som vid planeringen av Uppsala stad!

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, vice ordförande Kristina Berglund, styrelseledamot

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-04-08
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för del av Gränby sportfält. Dnr 2009/20028-1. Utställning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till detaljplan, utställt t o m 2010-04-08.

FVU:s synpunkter
Man kan tycka att planområdet ligger långt från centrum och därmed vara mindre känsligt. Planhandlingen är också ganska kortfattad. Vi anser dock att det rör sig om en viktig offentlig miljö där många människor samlas och umgås i samband med stora evenemang.

Det handlar också om mycket stora byggnadsvolymer som ställer krav på stimulerande arkitektonisk formgivning, inte minst då en knapp budget står till förfogande. Hallen för friidrott och innebandy mäter ca 120×130 m och föreslås ha en högsta höjd av 18 m, vilket motsvarar ca 6-7 våningar. Här finns en illustration som ser bra ut och som inte verkar nyttja hela höjden. Varje meter som reducerar höjden är viktig.

Bandyhallen är ca 60×100 m och har en maxhöjd på 30 m, vilket motsvarar ett 11-våningshus! Den kommer att resa sig högt över de omgivande bostadshusen i 4-5 våningar, och vara väl synlig nerifrån stan. I planen sägs att ”den kan ges en enklare utformning” därför att den ligger längre från bostadshusen i området. Det kan vi inte acceptera. Om hallen måste ha den höjden kan man t ex gräva ner den ett par våningar, och kanske då också vinna i tillgänglighet för publiken.

Kravet på gestaltning gäller i lika hög grad den yttre miljön, att se möjligheter att nå en viss rumslig intimitet och trevnad mellan dessa jättebyggnader, utan att fördenskull en stram och överskådlig organisation går förlorad. Torgidén och bl a utformningen av de vidsträckta p-ytorna är positiva saker som nämns i texten, men inte motsvaras av de rätt schematiska illustrationerna.

Vi anser att ett gestaltningsprogram i detta fall är nödvändigt, både för byggnaderna och den yttre miljön, att det bör bifogas planhandlingen och sedan följas upp av motsvarande planbestämmelser.

Medborgare som är intresserade av idrott har samma behov av bra miljö som de som intresserar sig för andra former av kultur.

För Föreningen Vårda Uppsala,
Uppsala dag som ovan

Till Byggnadsnämnden i Uppsala kommun 2010-04-08
Stadsbyggnadskontoret
753 75 Uppsala

ang dpl för Liljefors torg. Dnr 2007/20087-1. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har beretts tillfälle till yttrande över rubr förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2010-04-09. Planen avser skapa förutsättningar av uppförandet av en fy-ravåningsbyggnad med en indragen takvåning avsedd för bostäder, vård och/eller centrumverk-samhet på Liljefors torg.

På Liljefors torg har det efter att tidigare centrumanläggning revs uppförts en envåningsbyggnad för handel med tillhörande parkeringsplatser. Området mellan butiken på torget och Gränbysko-lan utgörs idag av parkering, gräsmatta och buskage.

FVU:s synpunkter
FVU finner planen huvudsakligen vara väl genomtänkt och stöder planens intentioner att skapa en bebyggelse som ordnar Liljefors torg och dess miljö. Vi ser det som ytterst viktigt att man beaktar byggnadens gestaltning för att ge miljön ett arkitektoniskt tillskott som väl behövs.
FVU ser också positivt på möjligheterna att en nybyggnad på torget med boende och vårdverk-samhet skulle stärka områdets trygghet och öka bruket av området under en större del av dygnet.
Det är också av stor vikt att parkmark som gräsmattor och planteringar markerar och håller ihop det gröna stråk som byggnaden avses placeras i. Planen ger stora möjligheter för att detta kan genomföras.

I planen avses byggnaden kunna uppföras i fyra våningar med en indragen takvåning. Detta gör den i storlek och paritet med Gränbyskolan. Att sänka byggnaden en våning och därmed anpassa den till kringliggande bostadsbebyggelse skulle gynna områdets gestaltning och skapa en naturlig nedtrappning i höjd mot affärsbyggnaden.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

PO Sporrong, vice ordförande Henrik Widmark, styrelseledamot