ang. planering av Dag Hammarskjöldsstråket, PM till Uppsala kommun

Föreningen Vårda Uppsala                                                                             2014-09-30

Uppsala kommun:

Kontoret för samhällsutveckling, att. Pernilla Hessling

Kommunstyrelsens kontor, att. Göran Carlén

Plan- och byggnadsnämnden

Kommunstyrelsen

PM ang. planering av Dag Hammarskjöldsstråket, Uppsala kommun.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, deltog 2014-04-28 i ett möte på kontoret för samhällsutveckling angående pågående programarbete för utvecklingen av Dag Hammarskjöldsstråket. FVU inbjöds vid mötet att återkomma med synpunkter på hur områdets grundläggande struktur skulle kunna utformas – ”gröna ryggar, stråk och skiften”.

FVU har tidigare översänt en PM ”Ang. utveckling av stadsdelen Ulleråker, Uppsala kommun” daterad 2013-06-18, till Uppsala läns landsting samt till kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun. FVU har också avgivit ett samrådsyttrande över förslag till detaljplan för Bäcklösa 2013-03-08. Skrivelserna biläggs detta yttrande.

Medlemmar i FVU:s styrelse har nu företagit en promenad i Ultunaområdet och anför följande (utöver vad som anförs i nämnda skrivelse om Ulleråker).

FVU:s synpunkter

Varför har inte kommunstyrelsen och dess kontor ansvaret för hela planeringen?

Det är positivt att staden tar ett helhetsgrepp på planeringen av områdena utmed Dag Hammarskjölds väg. Av de handlingar FVU fått ta del av framgår dock att planprogram för Ulleråker leds av plan- och byggnadsnämnden och strategiskt program för Dag Hammarskjöldsstråket leds av kommunstyrelsen.

Risken är stor att det kan uppstå styrningsproblem genom denna uppdelning på två politiska församlingar och två kontor och att frågor faller mellan stolarna. Projektet borde alltså i sin helhet ledas av i första hand kommunstyrelsen eftersom det handlar om översiktlig planering. En annan anmärkningsvärd omständighet är att detaljplanerna för Bäcklösa föregår denna planering av stadsdelen, dvs innan översiktliga riktlinjer för utbyggnaden fastlagts i en demokratisk process.

Ultunas markbehov är en avgörande förutsättning

Ultuna i Uppsala är landets största verksamhet för Sveriges Lantbruksuniversitet. Universitetets vision är ”ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper”. Av Ultunas utvecklingsplan framgår att huvudparten av de obebyggda fälten, som är i SLU:s ägo, anges som ytor för försöksodlingar mm. Samtidigt redovisar kommunen i programmet två strukturscenarier som båda visar en omfattande exploatering för bebyggelse på SLU:s mark.

Vi ställer frågan om det överhuvudtaget är möjligt att begränsa utrymmet för Ultuna utan att dess möjligheter att bedriva och utveckla verksamheten förhindras? Vissa delar av verksamheten är inte heller alltid så nyttiga att vistas nära för allmänheten, t ex brännugnarna för Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt.  Tänker man flytta de nödvändiga ytorna för försöksodlingar mm till andra områden? Vi läser i UNT 2014-09-03 att Uppsalahem köper 64000 m2 av SLU men hur ser överenskommelsen ut i övrigt mellan parterna – SLU, Akademiska hus, Akademiförvaltningen och kommunen?

Omfattningen av mark för Ultunas verksamhet är avgörande för huruvida Dag Hammarskjöldsstråket kan bebyggas och få karaktär av stad eller bli ett relativt öppet område med vissa mindre bebyggelseenklaver för bostäder utanför Ultuna campus. SLU:s behov av mark för framtiden är således en grundförutsättning för fortsatt planering.

En fråga är vad som händer med det nu utrymda mögelskadade djursjukhuset? Om huset inte går att rädda utan måste rivas skulle kanske en bostadsbebyggelse i form av en trädgårdsstad kunna förläggas till denna plats med hus i 2-3 våningar som därmed i skala ansluter till studentbostäderna intill.

Områdets höga kultur- och naturvärden bör styra planeringen

Både Ulleråker och Dag Hammarskjöldsstråket i övrigt innehåller många kultur- och naturmiljöer av högt värde.  Utanför Ulleråkerområdet, som innehåller många värdefulla miljöer som vi berör i ovan nämnt yttrande, kan som exempel nämnas Bäcklösaområdet med dess Natura 2000-objekt och den Genetiska trädgården som är en unik park och samtidigt en genbank av stor betydelse för den biologiska mångfalden, utblickar mot Årike Fyris som måste tas tillvara vid kommande exploatering i Ultuna, stadsrummet norr om Ultuna gård – Arrheniusplan, området i anslutning till Kronåsvägen med äldre institutionsbyggnader av hög arkitektonisk kvalitet och många fina exempel på villor från tidigt 1900-tal, Kunskapsparken, området med personalbostäder från 1940-tal, studentbostäderna på Gälbo – framförallt de äldre i södra delen, åsen mm. Naturpartierna i hela området är överlag mycket vackra och välskötta. Det finns påfallande många exempel på god arkitektur, både institutionsbyggnader och bostadshus. Områdets rika historia och höga miljövärden är en resurs som måste tas tillvara.

Mot bakgrund av områdets alla värden kan man fråga sig om ”tät bebyggelse” och ”centrala stadens förlängning söderut” som anges i det strategiska programmet är rätt ansats för utvecklingen av Dag Hammarskjöldstråket. Vi tror inte det. Denna inriktning låter slentrianmässig; Uppsala ska väl inte bli en enda sammanhängande tät rutnätsstad oavsett förutsättningarna? Varför inte i stället inspireras av planområdets många ovedersägliga kvaliteter och utveckla en struktur med generösa gröna stråk och bevarande av alla vackra skogsbryn som avgränsning av landskapsrummen samt med en varsam förtätning där så är möjligt som en mjuk övergång till omgivande landsbygd – en struktur i Linnés anda. Ny bebyggelse bör ha måttlig skala och samspela väl med befintlig bebyggelse. Högsta möjliga antal bostäder kan väl inte vara det enda målet i den fortsatta stadsbyggnaden?

Som FVU ständigt påpekar behöver inte all tillväxt ske i Uppsala. Det är av stor vikt för stadens framtida attraktivitet att stadens karaktär bevaras och inte byggs sönder. Det finns en mycket stor utvecklingspotential i kransorterna som bör tas tillvara. Med en kraftig utveckling av dessa orter skapas underlag för närservice och stadsliv. Forskning i Skåne har visat att en flerkärnig region minskar det totala resandet och motsvarar därför en mera långsiktigt hållbar struktur jämfört med en mera ensidig satsning på en regionkärna. En utveckling av kransorterna gynnar också landsbygden genom att levande noder skapas.

Stråk och noder/mötesplatser formar strukturen

Oavsett vilken täthet som väljs i Dag Hammarskjöldsstråket anser FVU att Dag Hammarskjölds väg bör behålla sin karaktär av trafikled i öppet landskap. Vägens sträckning kom till redan på 1600-talet och ännu 1960 var vägen en del av en riksväg, en av föregångarna till E4. Vägen har således varit och är ännu en viktig infart till Uppsala. Att utveckla vägen till någon form av stadsgata skulle strida både mot dess historia och dess nuvarande funktion.

Det viktigaste kommunikationsstråket för planområdet är förbindelsen från Polacksbacken genom Ulleråker, genom Ultuna via Ulls väg och vidare över gärdet in i Sunnersta på Åkerbyvägen. Detta stråk skulle kunna innehålla buss eller spårväg samt cykel- och gångvägar.  Det är mycket angeläget att utmed detta kommunikationsstråk utveckla mötesplatser med samhällelig och kommersiell service och andra verksamheter som drar till sig många människor. En särskilt intressant plats är korsningen Ulls väg/Ultuna allé. Det är angeläget att någon form av offentlig verksamhet kommer till inom Ultuna Campusområde som inte bara vänder sig till SLU utan till hela staden.

Sammanfattning

  • Det är utmärkt att lägga fast en översiktlig struktur för Dag Hammarskjöldsstråket som underlag för kommande detaljplanering. Det är dock anmärkningsvärt att planeringen av Dag Hammarskjöldsstråket har delats upp på två politiska församlingar och två kontor med de risker detta innebär att frågor faller mellan stolarna. Eftersom det är fråga om översiktsplanering på områdesnivå borde projektet i stället i sin helhet ledas av kommunstyrelsen.
  • Det är vidare anmärkningsvärt att detaljplanerna för Bäcklösa föregår denna planering av stadsdelen, dvs innan översiktliga riktlinjer för utbyggnaden fastlagts i en demokratisk process.
  • Ultunas utvecklingsmöjligheter, landets största verksamhet för Sveriges Lantbruksuniversitet, måste värnas varför dess markbehov bör vara en grundförutsättning för planarbetet.
  • Områdets höga kultur- och naturvärden är en resurs som måste vara en utgångspunkt för planeringen. Den täta staden är en felaktig ansats för Dag Hammarskjöldsstråket! I stället bör en struktur utvecklas med generösa gröna stråk, bevarande av alla vackra skogsbryn som avgränsning av landskapsrummen och med en varsam förtätning i måttlig skala där så är möjligt som en mjuk övergång till omgivande landsbygd – en struktur i Linnés anda. Kransorterna har en stor potential för förtätning och kan därför minska trycket på förtätning i Uppsala.
  • Det viktigaste kommunikationsstråket inom planområdet är det nordsydliga stråket från Polacksbacken söderut till Sunnersta
  • Dag Hammarskjölds väg bör behålla sin karaktär av trafikled i öppet landskap som infart till Uppsala..

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                Carl Erik Bergold                Ulla Björkman

Ordförande                         Styrelseledamot                   Styrelseledamot

Sten Åke Bylund                 Kristina Dahlberg                PO  Sporrong

1:e vice ordförande             Styrelseledamot                   2:e vice ordförande

PROGRAM HÖSTEN 2014

PROGRAM  HÖSTEN  2014
Föreningen Vårda Uppsala inleder höstens utåtriktade verksamhet med ett par
föredrag om Upplandsmuseets centrala roll och betydelse för staden och regionen.

*****************************************************************************

On 15 oktober kl 18.15 i Upplandsmuseets hörsal

Håkan Liby och Bent Syse
Upplandsmuseet: Uppdraget och Uppsala
En berättelse om de erfarenheter och tankar som ledarskapet för ett så
mångskiftande projekt som Upplandsmuseet inneburit.

****************************************************************************

To 13 november kl 18.15 i Upplandsmuseets hörsal

Per Lundgren
Upplandsmuseet: Kulturen regionalt och lokalt
Per Lundgren, chef för avdelningen för kulturmiljöfrågor vid museet, berättar
om arbetet vid avdelningen och gör personliga reflektioner över utvecklingen
i Uppsala.

****************************************************************************

Alla intresserade välkomna – Fritt inträde

Höghuset strider mot kommunens egen plan, artikel om kv Bredablick i Uppsalatidningen 10:39

Höghuset strider mot kommunens egen plan

I kv Bredablick vid Kungsgatan, i den historiska stadskärnan, planeras nu ett tiovåningshus enligt ett planförslag som kommunen sänt ut för granskning. Stadskärnan ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården och enligt riktlinje i Översiktsplan 2010 ska hushöjderna hållas nere i detta område. Höghuset strider således mot den av kommunfullmäktige antagna översiktsplanen och kan medföra påtaglig skada på riksintresset.

Planförslagets illustrationer visar att tiovåningshuset bryter sönder den vackra stadssilhuetten sedd från Vattholmavägen. Domkyrkan och Slottet bör få fortsätta att dominera de viktiga siktlinjerna in mot staden från olika håll, trots de på sistone upprepade attackerna på den klassiska uppsalaprofilen. Den viktiga vyn från Linnéträdgårdens entré redovisas inte i planförslaget – denna idag harmoniska silhuett med måttliga hushöjder ovanför Orangeriet skulle komma att kraftigt förändras då höghusets fyra översta våningar skulle sticka upp i fonden. Härigenom skulle den lugna inramningen av Linnéträdgården fördärvas, ett oförlåtligt ingrepp i ett kulturarv av internationell dignitet.

Dessutom innebär den extremt höga exploateringsgraden att gårdarna blir skuggiga och solinfallet och dagsljuset i befintliga bostäder minskar kraftigt. Bullerutredningen visar att de översta tre våningarna mot järnvägen är olämpliga för bostäder, då rekommenderade värden överskrids vid lägenheternas samtliga fasader. Ett villkor för överskridande av ljudnivåerna vid en fasad är emellertid enligt Boverket att lägenheterna också har en så kallad tyst sida, där riktvärdena inte överskrids.

De kritiska synpunkter som framförts vid samrådet har helt negligerats av Plan- och byggnadsnämnden. Nämnden agerar i detta ärende på ett uppseendeväckande nonchalant sätt och visar härigenom att uttalanden om en god dialog med medborgarna i en demokratisk process är tomma ord. Detta höghus kan inte accepteras. Plan- och byggnadsnämnden bör beakta inkomna synpunkter och tänka om!

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund, ordförande,  Sten Åke Bylund,  1:e vice ordf, PO Sporrong, 2:e vice ordf

ang detaljplan för kv. Bredablick, del av, dnr PLA 2012-20195. Granskning

Föreningen Vårda Uppsala

Kommunfullmäktige                                                                                   2014-09-09

Kommunstyrelsen

Plan och byggnadsnämnden

Uppsala kommun

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för kv. Bredablick, del av, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-20195. Granskning. 25 nov

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) avstyrkte i sitt  samrådsyttrande 2013-11-27 den höga hushöjden i kvarterets inre med hänsyn till att projektet ej är förenligt med den riktlinje i Översiktsplan 2010 som anger att byggnadshöjden ska hållas nere i den historiska stadskärnan samt att ett genomförande bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset. Vidare anförde FVU att den extremt höga exploateringsgraden bör minskas kraftigt för att gårdarna ska få en högre kvalitet för vistelse samt för att nybygget inte ska medföra minskat solinfall och dagsljus i lägenheterna i de befintliga husen.

FVU:s synpunkter

Förslaget har inte ändrats vare sig vad gäller den höga hushöjden eller den höga exploateringsgraden. Förslaget är därför oacceptabelt både med hänsyn till skada på riksintresset för stadskärnan och med hänsyn till den kraftiga försämring av boendemiljön som blir resultatet för befintliga bostäder i kvarteret. Förslaget avstyrks.

FVU är emellertid positiv till en måttlig förtätning av bebyggelsen i kv. Bredablick och till kommunens ambition att göra denna del av stadskärnan mer stadsmässig med bl.a. lokaler i bottenvåningen och nya bostäder. Det är vidare positivt att den nya bebyggelsen vid Kungsgatan anpassats till omgivande hushöjder vid denna gata. Planförslagets hantering visar dock enligt FVU på en anmärkningsvärt sluten planprocess som inte står i överensstämmelse med beslutad IVE eller uttalanden av samtliga berörda politiska partier beträffande vikten av ökad öppenhet och fördjupad dialog. Plan- och byggnadsnämnden har på ett uppseendeväckande sätt brustit i sitt ansvar när det gäller att värna stadsmiljöns kvalitet, både kulturmiljö- och boendemiljövärden

Kvarteret Bredablick ingår i Uppsala stadskärna som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården (K 40 A). Hela stadskärnan förklarades som särskilt värdefull bebyggelsemiljö vid kommunfullmäktiges beslut 1988 (U 20). I översiktsplan 2010 anges att ”Ett av stadens kännetecken är den begränsade höjden hos den historiska stadskärnans bebyggelse, som därmed utgör fond till stadens märkesbyggnader” (sid 74). I översiktsplanen anges vidare som riktlinje för planläggning bl. a. att ”Inom den historiska stadskärnan ska byggnadshöjderna hållas nere och vid ny- och ombyggnad ska hänsyn tas till omgivningen” (sid. 42). Enligt FVU bör byggnadshöjden i projektet begränsas till högst fem till sex våningar.

Den medföljande bullerutredningen visar att de översta tre våningarna mot järnvägen är olämpliga för bostäder, då bullernivån är 56 dBA och mer både på fasaden mot järnvägen och mot delar av sidofasaderna. Någon lugn sida finns alltså inte.

Planförslagets siktstudier är egendomligt valda, en är dock representativ och den visar hur den höga byggnaden förstör den vackra vyn av silhuetten sedd från Vattholmavägen när man kommer från Gamla Uppsala. Vyn sedd från Linneträdgårdens entré saknas. En enkel skalenlig projektion visar att den idag lugna silhuetten över Orangeriet, med 4-våningshus, kommer att kraftigt förändras då 10-våningshusets fyra översta våningar sticker upp i fonden. Dessa förändringar av stadsbilden till följd av den höga hushöjden är oacceptabla.

Punkthuset blir en främmande och starkt avvikande byggnadskropp både med hänsyn till att skalan och siluetten bryts i den historiska stadskärnan och med hänsyn till närheten till det kulturhistoriskt unika Svartbäcksområdet med Linnéträdgården. I solstudierna redovisas skuggan från de stora träden lika tung som från den nya storskaliga byggnaden, vilket ger en osann bild av verkligheten. Slagskuggan från huset, även vid sommarsolståndet, innebär en drastisk försämring av gårdsmiljön, morgontid för boende norr  om och kvällstid för boende söder om huset. Den nya byggnaden skuggar också stora delar av de befintliga husens fasader och försämrar därför påtagligt boendemiljön även inomhus.

Sammanfattning

Det är anmärkningsvärt att plan- och byggnadsnämnden visar en sådan dövhet för alla de kritiska synpunkter som framförts under samrådet. Planförslaget är oacceptabelt i dess nuvarande utformning och bör omarbetas med en betydligt lägre exploateringsgrad och hushöjder som överensstämmer med omgivningen.  Om planförslaget ändå förs vidare till antagande i dess nuvarande utformning med dess djupt olyckliga konsekvenser bör det underställas kommunfullmäktiges prövning inför antagande.

Kristina Berglund                Sten Åke Bylund                 PO Sporrong

Ordförande                         1:e vice ordförande             2:e vice ordförande

ang dpl för Mikaelsplan, dnr PLA 2012/20045. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                            2014-09-01
753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Mikaelsplan, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012/20045.
Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för
granskning till 2014-09-02.

FVU:s synpunkter

Planförslaget avstyrks. Den höga exploateringen medför en drastisk och oacceptabel förändring
av den kulturhistoriskt värdefulla miljön med parken och kyrkan. Förslaget saknar alla
ambitioner att ta tillvara befintliga värden och nå en anpassning till den befintliga stadsmiljön. De
s k förändringarna sedan samrådet är så marginella att de i princip inte minskar nackdelarna i
planförslaget i något avseende.

Mikaelsparken med kyrkan och uppvuxna lövträd ingår i riksintresseområdet för staden (C 40 A)
och har ett högt värde för stadsmiljön i denna alltmer exploaterade del av staden, som park för
boende i omkringliggande bostadskvarter, som markör av en av de viktigaste infarterna till
stadskärnan och som en bevarad kulturmiljö från slutet av 1800-talet när denna del av staden var
ett utkantsområde. Dessa värden spolieras helt i planförslaget. De flesta av träden kommer att
behöva fällas. Den lilla återstoden av parkytan försvinner bakom stora hus och ett plank och blir
en gård av privat karaktär enkom för bostadskvarteret. Parken behövs i denna del av staden vilket
också svarar mot det sedan 2010 skärpta lagkravet i PBL – ”hänsyn ska tas till behovet av att det
inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns […] parker och
andra grönområden.”

Kyrkan uppfördes 1891 som Sveriges första stadsdelskyrka. Kyrkan byggdes som ett utmarks-
kapell där evangeliet skulle kunna predikas för de fattiga i stadens utkanter. Parken anlades
samtidigt med kyrkan. Kyrkan har alltså utöver sitt kulturhistoriska värde också en stor social-
historisk betydelse. Om planförslaget genomförs innebär detta att kyrkan förlorar hela sin
naturliga historiska omgivning och kommer att ligga där som en kvarglömd rest från en gången tid.

Inför planarbetet genomfördes en kulturmiljöanalys för området på uppdrag av Uppsala kommun
och Uppsalahem. I analysen anförs som förhållningssätt inför planarbetet bl a: ”I samband med
en utveckling av Mikaelsplan med ny bostadsbyggelse bör hänsyn tas till befintliga och historiska
värden på platsen för att förstärka de kvaliteter som platsen har och har haft” […] ”Mikaelsplan
bör återta sin plats som en grön park tillgänglig för stadens invånare.” FVU ställer frågan varför
analysen överhuvudtaget genomfördes eftersom ingen som helst hänsyn tagits till dess slutsatser i
planförslaget?

Man skulle också förlora den renande verkan på luften som parkens luftrum och den rika
grönskan ger. Exploateringen blir hög på ömse sidor om Kungsgatan vilket medför en radikal
minskning av det öppna stadsrum som idag består av Kungsgatan och Mikaelsparken. Kvarteren
ligger alldeles intill den alltmer trafikerade trevägskorsningen/trafiknoden där Kungsgatan möter
Luthagsesplanaden/Råbyvägen. Detta skulle innebära en kraftig försämring av luftkvalitén
genom sämre cirkulation av den avgasbemängda luften till nackdel både för befintliga och nya
bostäder samt för gatumiljön.

FVU skisserade vid samrådet en mindre omfattande bebyggelse – kontorshus i form av
trevånings slanka byggnader utmed järnvägen på ömse sidor om kyrkan och ett femvåningshus
mot Råbyvägen. Mot Skolgatan och Kungsgatan bör ingen bebyggelse uppföras utan parken med
dess mäktiga träd bör bevaras och direkt möta gaturummen. På detta sätt skulle Mikaelsparken
och kyrkan kunna bestå som ett relativt oförvanskat inslag i stadsbilden. FVU hävdar ånyo att
planförslaget bör omarbetas.

Sammanfattning
• Förslaget till detaljplan visar stor brist på respekt för kyrkans och parkens värde som
kulturarv och innebär därför påtaglig skada på riksintresset.
• Trots att Mikaelsparken ingår i stadens grönstruktur enligt ÖP 2010 kommer återstoden av
parken enligt planförslaget att få en så privat karaktär, bakom hus och plank, att dess värde
som grön lunga i stadens grönstruktur spolieras samtidigt som den skulle behövas än mer än
tidigare på grund av den förtätning som sker i parkens närområde.
• Planförslaget i kombination med övrig genomförd och planerad exploatering i denna del av
staden kommer att medföra en kraftig minskning av luftrummet vilket kommer att leda till
ökade föroreningshalter som följd av den omfattande trafiken vid infarten till stadskärnan.
• FVU förordar en total omarbetning av planförslaget med betydligt lägre exploateringsgrad.

För Föreningen Vårda Uppsala
dag som ovan,

Kristina Berglund, ordförande                            PO Sporrong, 2:e vice ordförande