Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                               2015-04-02

Direktör Mats Norrbom

Avdelningschef Ulla-Britt Wickström

Kommunstyrelsen f.k.

Ang detaljplan för Gunsta 1:2 m fl, Uppsala kommun. Dnr PLA 2012-020051. Samråd.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för samråd t o m 2015-05-04. Planförslaget innehåller 14 nya villatomter samt 5 tomter, bebyggda med fritids- och permanenthus.

FVU:s synpunkter

FVU har länge förordat en betydligt kraftigare tillväxt i kransorterna både för att i dessa få underlag för ökad service, mötesplatser och lokalt liv men också för att det hårda trycket på förtätning i Uppsala stad ska kunna minska något, varigenom förutsättningarna ökar för att kunna bevara stadens egenart. Det är därför positivt att detaljplaner nu arbetas fram i Gunsta och i andra kransorter.  Men varför föreslås, som här i Gunsta, i stort sett ingen annan kvarterstyp än den glesa villastaden för kataloghus på minst 1000 m² tomter?

Gunsta 1:2 ingår i ett större utvecklingsområde längs väg 282 med närhet till kollektivtrafik. Idag innehåller området nästa uteslutande friliggande villor, i storleksordningen 500 villor. Trots detta föreslås i planområdet friliggande villor på stora tomter. Som FVU har påpekat i många andra planärenden (Södra Gunsta, norra Bälinge, Ekhagen – Adolfsberg m fl) är det svårt att förstå att den mest ytkrävande av alla bostadsformer, ett eget hus på en stor tomt, föreslås i centrala lägen med närhet till kollektivtrafik i kransorterna samtidigt som ambitionen i staden å andra sidan är en så kraftig förtätning att väsentliga stadsbyggnadskvaliteter åsidosätts. Förutom att marken inte utnyttjas effektivt genom denna låga exploatering uppnår man inte heller en önskvärd blandning av bostäder för olika typer av hushåll. Ska exempelvis äldre invånare på orten eller ungdomar som vill ha eget boende tvingas flytta från sin invanda miljö därför att det inte finns lägenheter att tillgå?

Varför används inte stadstypen trädgårdsstad mer i kransorterna? Trädgårdsstaden borde vara en utomordentlig förebild för kransorternas utveckling. Trädgårdsstaden kännetecknas av en väl ordnad rumslighet, måttlig skala, blandning av hustyper, blandning av bostäder och verksamheter, egna små trädgårdar samt tydliga gaturum inramade med grönska. En relativt hög täthet kan uppnås samtidigt som resultatet blir en attraktiv stadsmiljö. Så varför inte inspireras av denna stadstyp i kransorterna och i stället för glesa villaområden bygga kedjehus, radhus och låga flerbostadshus och därmed fördubbla eller t o m tredubbla exploateringen?

Goda moderna exempel på trädgårdsstäder är t ex Norby trädgårdsstad i Uppsala, Tullinge trädgårdsstad och Lomma hamn. I det senare området har en exploateringsgrad på 0,6 uppnåtts,

d v s ca tre gånger högre täthet än ett område med villor på tomter på minst 800 m². Forskning visar att trädgårdsstaden är en mycket uppskattad stadstyp, på grund av den höga kvaliteten i stadsmiljön, vilket inte minst framgår av de höga försäljningspriserna i både äldre och yngre trädgårdsstäder.

FVU föreslår att kommunen ändrar inriktning när det gäller planeringen av kransorterna och följer den målsättning för en positiv utveckling av de små tätorterna som beskrivs på sid 27-28 i Översiktsplan 2010. För att denna målsättning ska kunna uppfyllas krävs en planering utifrån en helhetssyn med syftet att åstadkomma en attraktiv och långsiktigt hållbar stadsmiljö. Förslag till inriktning för kransorternas utveckling:

1.   Analysera vilken fördelning av olika hustyper som är önskvärd. Planera för en blandning av flerbostadshus, radhus, parhus, kedjehus och villor. Det bör finnas bostäder för alla typer av hushåll, inte bara villor för barnfamiljer. Med även andra hustyper än gles villabebyggelse kan befolkningen på samma yta öka betydligt.

2.   Skapa planberedskap även för arbetsplatser, varför inte pröva intresset för företagsbyar?

3.   Utveckla kransorternas centrum till en attraktiv mötesplats med service för orten och omlandet. Utveckla offentliga rum med planteringar, varierande markbehandling, ordnad parkering, belysning, genomtänkt skyltning m m.

4.   Studera behov av parkrum i och mellan bebyggelsegrupperna samt behov av kompletteringar av väg-, gång- och cykelvägnät.

5.   Studera mötet mellan bebyggelseområdena och det omgivande jordbrukslandskapet. Det är viktigt att söka stöd i befintliga terrängelement och det krävs en medveten placering och utformning av husen samt avgränsning av tomtmarken för att få en tydlig gräns som känns naturlig mellan bebyggelse och åkermark.

6.   Upprätta ett gestaltningsprogram med principer för utformning av bebyggelse och gaturum. Gatusektioner bör alltid upprättas med redovisning av häckar, eventuella träd och belysning.

Kort sagt, låt den traditionella trädgårdsstadens principer inspirera planeringen av kransorterna!

Sammanfattning

FVU förslår att trädgårdsstadens ideal får styra utformningen av kransorterna vilket kan ge två- till tredubbel exploateringsgrad. Rita om den aktuella detaljplanen för Gunsta 1:2 med t ex rad- eller kedjehus!

För Föreningen Vårda Uppsala

Kristina Berglund

Ordförande

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                               2015-04-02

753 75 Uppsala

Ang ansökan om att anlägga en wakeboardkabelpark i Fyrisån, Uppsala kommun.

Med anledning av ansökan till plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun om att få anlägga en wakeboardkabelpark vill Föreningen Vårda Uppsala, FVU, framföra följande synpunkter.

En kabelpark med sk wakeboard, som på sistone ordnats i flera städer, är säkert angelägen att få till stånd också i Uppsala, och kommer nog att attrahera många i lägre åldrar. Den aktuella ansökan avser en kabelpark i Fyrisån mellan Eddaspången och Haglundsbron i centrala Uppsala. Den skulle innebära uppförande av ett torn i vardera änden samt en wire mellan dem, därtill hinder av olika slag som kan flyttas och bytas ut. Eventuellt kan tornen avlägsnas efter säsongens slut.

Ansökan är ytterst summarisk och tycks alltför oprecis som underlag för beslut. Man får inte reda på höjd och placering av de tilltänkta tornen, inte heller hur wire- anordningen kommer att se ut i praktiken. Endast en principskiss över dessa är bifogad till ansökan jämte en karta över det årum man hoppas få utnyttja. Inte heller anges vilka kabelparken i första hand ska vara avsedd för, inget om vilka tider eller under vilken säsong den tänks vara öppen. Vem ska ansvara för verksamheten, som kan innebära olycksfall och aktualisera försäkringsfrågor?

Fyrisån är det vattendrag som motiverat staden Uppsalas uppkomst vid Östra Aros. En viktig farled historiskt sett och samtidigt ett naturområde med viktiga värden. På senare år har t.ex. mycket kommunala pengar satsats på att gynna fiskarter som Aspen och genom landskapet utgör ån en viktig förutsättning för många arter, fåglar inte minst. För stadsmänniskan utgör ån en plats mitt i stadsbruset där man kan njuta av en stunds stillhet och av naturen. Strax kommer andungarna att snurra omkring på vattenytan till mångas glädje. Det är dock sköra värden som kräver vårt skydd. Vi bör alltid vara aktsamma om och tacksamma för den natur som finns i vår närhet och inte minst inne i staden.

Anläggningar i vatten bör inte byggas för tillfälliga företeelser utan det bör röra sig om mer permanenta behov av betydelse för viktiga samhällsintressen som bryggor, hamnar mm.  Arrangemang för mer flyktiga företeelser som uppdykande äventyrslekar som blir snabbt populära och lika snabbt försvinner bör inte få göra intrång i ett så viktigt vattendrag som Fyrisån med tillhörande strandzon, som i sig är känslig på många sätt. Här bör inte minst erosionsrisken betänkas i perspektiv också av att det rör sig om marker som översvämmas återkommande. Vilda lekar bör förläggas till mer oömma platser där de inte stör det vilda livet. Den föreslagna platsen är av många skäl olämplig för en kabelpark:

• Den är en viktig plats för rekreation, där under ljusa årstider dagligen hundratals personer i alla åldrar, söker ro och vila, promenerande eller sittande på de bryggor kommunen nyligen anlagt för att göra årummet attraktivt för sådana ändamål. Kvarteren längs Fyrisån ingår för övrigt i det bevarandeområde som beslutades av kommunfullmäktige 1980.

• Årummet från järnvägsbron i norr till hamnen i söder utgör en sammanhängande kulturmiljö som inte får brytas.

• Anordningar av det slag som en kabelbana kräver är alltför främmande inslag för att kunna accepteras i denna miljö.

• Fågellivet är känsligt – skrattmåsar, gräsänder m fl – liksom fiskbeståndet, bl a aspen, som man byggt trappor för till stora kostnader. Detta innebär att ett ev. beslut om kabelpark måste föregås av en miljökonsekvensbeskrivning.

• Vattenståndet måste beaktas. Det är under torra somrar (t ex 2014) så lågt och åfåran så smal att en kabelpark knappast får tillräckligt utrymme.

• Hänsyn måste tas till andra existerande verksamheter. På senare år har årummet livats av trafik med hyrda roddbåtar och staketförsedda flottar drivna av tysta motorer. Hur skall denna trafik utan problem kunna förenas med kabelparken?

• Det måste beaktas att den tilltänkta verksamheten inte påverkar endast själva ån. Kabelparken fordrar uppförande av någon form av paviljong för duschning och klädbyte, toaletter, biljettförsäljning mm.  En sådan kommer inklusive kringutrymmen vid entréer med cykelparkering etc, att ta betydande plats och bli ett oönskat inslag i en känslig miljö.

• Hänsyn måste tas till parkeringsfrågan. Parkeringsmöjligheterna är i kvarteren på ömse sidor om den tilltänkta kabelparken mycket begränsade. Även om många reser kollektivt får man vid den tillströmning tillskyndarna väl hoppas på, räkna med talrika biltransporter.

• Bulleralstrande faktorer från själva anläggningen, de agerande samt ev publik måste vägas in. Bullret från anläggningens motorer anges i ansökan som lågt och underskridande trafikbullret. Detta är i området  mestadels mycket lågt och även ett lågt motorljud i viss tonhöjd kan komma att upplevas som störande.

Årummet har skilda kvaliteter längs skilda sträckor. Den föreslagna lokaliseringen ingår i ett större sammanhängande område som bör bevara sin karaktär och inte splittras upp av blandade aktiviteter. Fyrishovsområdet, något längre norrut, är däremot anlagt och anpassat för sport och träning och har goda parkeringsmöjligheter. Där finns raka åsträckor som borde vara tillräckliga för projektet, om man nu över huvud taget ska använda ån för ett dylikt ändamål och om nu ån alls räcker till under sommartorkan. Ljud- och ljuseffekter som kan väntas i samband med denna typ av anläggning, kan utan nämnvärd störning ordnas i det området. Ett bättre alternativ skulle kunna vara vid badplatsen vid Lyssnaängen i Graneberg vid Ekoln.

Sammanfattning

FVU finner detta projekt alldeles otillräckligt utrett i många väsentliga avseenden. Med hänsyn till områdets kultur- och naturvärden, fågelliv och fiskbestånd är det nödvändigt att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som underlag för beslut. FVU avvisar bestämt placering i det läge som ansökan föreslår. Däremot skulle eventuellt ett läge vid Fyrishovsområdet, eller ännu hellre vid badplatsen vid Lyssnaängen, kunna utredas och prövas.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                      Anna Nilsén

Ordförande                                               Styrelseledamot

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                2015-03-30

Kulturnämnden f.k.

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för del av Kv Gunnar  och Högne,  Uppsala kommun. Dnr 2012/20212. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t o m 2015-04-08.

FVU:s synpunkter

I den plan som nu ställs ut för granskning har, vad avser kv Högne, inga förändringar gjorts när det gäller den så viktiga anpassningen av nybyggnaden till det arkitektoniskt mycket värdefulla Diakonisshuset. Vid läsning av samrådsredogörelsen slås man av hur lättvindigt FVU:s professionella invändningar avfärdas, när det gäller den nya byggnadens anpassning till en av stadens arkitektoniskt mest intressanta 1900-talsbyggnader. Den nya byggnadens placering och utformning i förhållande till Diakonisshuset har stor betydelse för Kungsgatans gaturum.

Stadsbyggnadsförvaltningen skriver. ”Den tillkommande bebyggelsens höjd bedöms vara rimlig i detta centrala läge i staden”. FVU:s kommentar är att här är det inte fråga bara om en bedömning med hänsyn till det centrala läget i staden, utan framförallt om en ny byggnad som på ett genomtänkt sätt skall ansluta till och samspela med Carl Bergstens Diakonisshus – en delikat stadsbyggnadsuppgift!

Kanske en viss indragning av den nya byggnaden mot Kungsgatan är en lösning, om inte byggnadens höjd kan ändras. En indragning skulle lösa det i planhandlingen påtalade problemet med den smala gångbanan. Likaså påtalar miljö och hälsoskyddsförvaltningen att en breddning av gaturummet och därmed ökad genomluftning skulle minska de stora luftföroreningarna.

FVU:s yttrande vid samrådet biläggs. De i yttrandet framförda synpunkterna kvarstår, sammanfattningsvis följande:

• Samariterhemmet och dess trädgård utgör en enastående miljö av högt kulturhistoriskt värde. Det är därför synnerligen angeläget att samtliga åtta rekommendationer i Karl Johan Eklunds kulturhistoriska utredning följs vid utformningen av detaljplanen.
• Den nya byggnaden utmed Kungsgatan bör sänkas till totalt tre våningar i den lägre delen och till totalt sex våningar i den högre delen, för att underordna sig takfoten på Diakonisshuset och samspela med dess taknock. Vidare bör byggnaden dras in från Kungsgatan för att Diakonisshusets gavel fortfarande ska träda fram i Kungsgatans gatubild på samma intressanta sätt som hittills.
• Det är viktigt att säkerställa bevarandet av Samariterhemmet jämte dess park med beteckningen Q (eller q enligt Boverkets förslag) i detaljplanen samt att säkerställa att de nya byggnaderna samspelar väl med Samariterhemmet genom att ett gestaltningsprogram bifogas detaljplanen, alternativt genom särskilda utformningsbestämmelser.
• Byggnadshöjden fyra våningar mot Kungsängsgatan i kv Gunnar bör bestå för att inte förrycka den måttfulla skalan i gaturummet.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund               PO Sporrong

Ordförande                         2:e vice ordförande

Uppsala kommun                                                                                                      2015-02-23

Stadsbyggnadsförvaltningen

Plan- och byggnadsnämnden

Kommunstyrelsen

Ang Södra staden. Kommentar till den pågående planeringen av Rosendal, Ulleråker, Bäcklösa, Ultuna och norra Sunnersta.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av underlag för planering av Södra staden och deltagit i de offentliga samråden. FVU hänvisar till tidigare till kommunen översända skrivelser ang. Ulleråker (2013-06-18) respektive Dag Hammarskjöldstråket (2014-09-30). Yttrandena bilägges. I övrigt ber FVU att sammanfattningsvis få anföra följande.

FVU:s synpunkter

FVU anser att det är positivt med denna tidiga dialog med medborgarna om utformningen av Södra staden. Redan nu kan FVU dock tyvärr konstatera att den tänkta exploateringen synes alldeles för hög för att möjliggöra hänsyn till områdets höga natur- och kulturvärden. Det är dessa resurser som bör vara utgångspunkten för utvecklingen inte ett på förhand bestämt antal bostäder som ska pressas in.

Inledning

Området söder om Kungsängsleden, hittills en statlig domän, en egen enklav, står inför en genomgripande omvandling, tänkt som en ny stadsdel med tydligare koppling till staden. Området har i alla avseenden framstått som ett kulturlandskap med sina grunddrag i topografi och växtlighet bevarade och utvecklade genom det statliga markinnehavet. Verksamheterna i Ulleråker och Ultuna har skapat unika institutionslandskap, anpassade till naturförutsättningarna.

Kvaliteterna inom dessa områden är belysta och värderade i en ingående analys, som Upplandsmuseet genomfört, en viktig utgångspunkt för planeringen (Kulturhistorisk utredning. Dag Hammarskjöldsstråket, Bondkyrko sn, Uppsala kommun. Upplandsmuseet / Karavan landskapsarkitekter, 2014-04-30). Kommunen har höga ambitioner, områdenas kvaliteter skall paras med högt ställda förväntningar på kvantitet. Pågående verksamheter skall fås att samverka med nya bostäder och lokaler för offentlig och kommersiell service.

1. Allmänt

Samordningen av planerna för Södra staden borde ledas av kommunstyrelsen. Det är ett flagrant planeringsfel att enstaka detaljplaner fått föregå den översiktliga processen. Ett sådant förfarande komplicerar och låser planeringen på ett olyckligt sätt.

FVU anser att det så kallade tvåstråksförslaget i det strategiska programmet för Södra staden är att föredra. Den huvuduppläggning man väljer har stor betydelse eftersom den får konsekvenser för planeringen av alla delområden. Genom att landskapet öppnar sig mot åsen och ån mellan Ulleråker, Ultuna och norra Sunnersta möjliggör tvåstråksförslaget att man uppfattar den Södra stadens delområden vilket har stor betydelse både för orientering och för förståelse och tillvaratagande av landskapets värden i den framtida stadsmiljön.

2. Rosendal

De föreslagna ändringarna av gällande detaljplan är så stora att förutsättningarna för enkelt planförfarande inte föreligger. Planen bör ses över och anpassas med hänsyn till ”tvåstråkslösningen”.

3. Östra Malma

Östra Malma är ett mindre skogsområde mellan Malma Backe och det öppna fält som går upp i en gip mot Rosendal och i sin östra kant avgränsas av träden i Hammarby. Gula stigen går här i skogsbrynet i en öppen kulturbygd ända till Gottsunda. I skogsbrynet mot söder ligger Malma gård i naturskönt läge.

I sydväst ligger Valsätraskolan. Det öppna fältet söder om gården har nyligen bebyggts med kedjehus och radhus ända inpå skolans idrottsplan. Malma Backe har en tät bebyggelse med flerfamiljshus och radhus. Malma gård består av flera byggnader, mangårdsbyggnad, stall och en del mindre hus av äldre datum. Gårdens rödfärgade träbyggnader utgör ett välgörande inslag i området. De gamla husen skulle kunna få en ny användning som samlingspunkt för de boende i Malma Backe och Valsätra.

Skogen i Östra Malma är en omistlig tillgång som strövområde för alla som bor här omkring, en genuin naturupplevelse som helt kommer att spolieras om man enligt förslaget bebygger även skogsområdet med 300 bostäder. Detta skogsområde bör därför ej bebyggas.

4. Ulleråker

Den inventering som gjorts visar natur- och vegetationsresurser samt arkitektoniskt och vårdhistoriskt intressanta byggnader, och är ett viktigt underlag för planeringsarbetet.

Den redan, under 1980- och 90-talen, utbyggda södra delen är ett föredömligt exempel på hur bevarad och ny bebyggelse samsas kring en central park där naturresurser tagits till vara. Här finns en utmärkt modell att inspireras av i den fortsatta utbyggnaden av Ulleråker.

Särskilt viktig är miljön mellan det slottslika f d Hospitalet och Fyrisån. Det breda grönstråket som förlänger den bevarade parken närmast byggnaden ända ner till ån bör bevaras. Vid utformningen av den nedre delen kan den tidigare fruktträdgården vara en utgångspunkt.

En grön frizon av tillräcklig bredd måste tillskapas längs Fyrisåns hela sträckning. Området innehåller i övrigt  värdefulla partier med gammal tallskog, vackra solitärträd, parkanläggningar mm. Dessa synpunkter innebär med all säkerhet att det höga antalet 6-8000 lägenheter man räknar med måste reduceras avsevärt för att inte områdets höga värden ska gå till spillo. Längs stråket från regementsområdet och vidare söderut mot Ultuna – Sunnersta, måste också plats reserveras för mötesplatser för kultur, samhällelig och kommersiell service.

5. Bäcklösa

Dag Hammarskjölds väg, gamla Stockholmsvägen, sedan 1600-talet en spikrak sydlig entréväg till Uppsala med slottets södra port som mål, lämpar sig inte som framtida ”stadsgata”, utan måste behålla sin historiska karaktär av en landsväg i ett öppet landskap. Den ingår i det system av spikraka infartsvägar som kännetecknar den stadsplan som vanligen omtalas som ”Drottning Kristinas stadsplan”.  Vi talar här om ett byggnadsminne av rang.

I det perspektivet blir planen för södra Bäcklösa ett bisarrt stycke innerstadsmiljö utslängd på Ultunagärdet. Detta kan mildras genom omarbetning av planen, så att bebyggelsen i stället ges karaktär av låg, men tät, trädgårdsstad, väl tillbakadragen från landsvägen. Dessutom bör exploateringen minskas avsevärt i norra Bäcklösa, där också Genetiska trädgården ligger.

6. Ultuna

Ultunaområdet erbjuder vissa möjligheter till komplettering med bostäder. I det å-nära området som SLU lämnar, krävs, liksom i Ulleråkersområdet, att den noggranna inventering av vegetation och byggnader som gjorts beaktas. Här är mindre och väl avvägda tillskott av bebyggelse möjliga. Skalan bör anpassas till de befintliga 2-3-våningshusen.

En stor bebyggelsegrupp skulle kunna planeras om det mögelskadade f d Kliniskt centrum rivs och ersätts med bostäder samt en mötesplats med service, väl lokaliserad längs stråket genom Ultuna. Studentbostäderna skulle kunna kompletteras västerut varigenom en tätare stadsmiljö skulle skapas mot stråket och mötesplatsen.

7. Norra Sunnersta

Här fortsätter stråket i den breda Åkervägen, tidigare Granebergsspårvagnens banvall. Det föreslagna bältet av bebyggelse på södra Ultunagärdet, mot Sunnersta, skulle kunna formas som en tät trädgårdsstad i två våningar – en naturlig granne till Sunnerstas en- och tvåvånings bebyggelse av villor och radhus. En portik av byggnader, ”grindstolpar”, skulle kunna byggas där stråket norrifrån går in i bebyggelsen, likaså vid Dag Hammarskjölds väg.

Avslutande kommentar

Vid planeringen av Södra staden måste dess betydelse som mål för kultur- och naturturism, för Uppsalabor och besökare utifrån, beaktas vid sidan av dess betydelse för Uppsalas tillväxt. Årike Fyris, Genetiska trädgården, botaniskt intressanta anläggningar, välskött landskapsarkitektur, försöksytor och bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet, allt detta ryms inom dessa områden och kräver en stor känslighet i planeringsprocessen.

För Föreningen Vårda Uppsala, dag som ovan

Kristina Berglund     Carl Erik Bergold      Kristina Dahlberg    PO Sporrong

Ordförande                Styrelseledamot       Styrelseledamot       2:e vice ordförande

Uppsala kommun                                                                                                      2015-03-20

Stadsbyggnadsdirektör Mats Norrbom

Stadsbyggnadsförvaltningen

753 75 Uppsala

Ang enkät om Uppsala kommun – idag och i framtiden

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill gärna ge ett svar på rubricerade enkät, utöver de enskilda svar som givits av medlemmarna. I detta yttrande skriver vi i korthet om en viktig utgångspunkt för översiktsplanen, nämligen omfattningen och fördelningen av tillväxten på kommunens olika orter.

FVU är positiv till stadens och kommunens tillväxt men vill framhålla att denna måste ske på stadens och kommunens villkor. Vi oroas över att tillväxten snarare styrs utifrån ett mått på ett önskat befolkningstal än utifrån en analys av vilken förtätning staden tål utan att väsentliga värden går förlorade. Om utvecklingen fortsätter i samma spår som under senare år kommer stadens unika stadsmiljö att förändras på ett negativt sätt genom de höghus som nu planeras och byggs i område efter område och som snabbt förändrar siluetten, genom att industriområden växer ut på åkermarken varvid det tydliga mötet mellan staden och slätten försvinner, genom en så hög exploatering att resultatet blir skuggig markmiljö i de nya bostadsområdena och genom att parker tas i anspråk för bebyggelse.

Vi tror att kommunen i mycket högre grad än hittills måste satsa på kransorterna så att dessa kan utvecklas till levande samhällen med bostäder för olika typer av hushåll, med arbetsplatser, med utvecklad service, mötesplatser och bättre kollektivtrafik. Med större befolkningsunderlag ökar förutsättningarna för att få till stånd levande samhällen. Forskning visar att mångkärniga regioner har stora fördelar bl a genom att resandet minskar. En sådan struktur befrämjar därför, jämfört med en struktur där satsningarna främst sker på regionkärnan, ett långsiktigt hållbart samhälle. Med en sådan satsning på kransorterna skulle trycket minska på Uppsala vilket skulle möjliggöra en utveckling som tar större hänsyn till stadens höga stadsmiljövärden. Att behålla Uppsalas stora attraktionskraft genom att bevara, vårda och varsamt utveckla stadens unika stadsmiljö är god ekonomi nu och på sikt.

Vi bifogar skrifter från FVU där vi utvecklar våra synpunkter:

• Åtta principer för en god stadsmiljö (Januari 2011)
• Utveckla Uppsalas kransorter! Goda exempel som inspiration. (Mars 2012)

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund

Ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                                                                      2015-01-30

753 75 Uppsala

Ang. detaljplan för Ekhagen/Adolfsberg, Uppsala kommun. Dnr 2012/20167. Samråd

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, vill avge följande samrådssynpunkter över rubricerade förslag.

FVU:s synpunkter

FVU är positivt inställd till en utbyggnad av Storvreta. Däremot är det beklagligt att kommunen fortsätter att bygga ut kransorterna med villaområden med låg exploateringsgrad. I samrådshandlingen står det att området ska byggas i enlighet med trädgårdsstadens ideal. Planen visar ett slingrande gatunät anpassat efter terrängen vilket stämmer väl överens med äldre trädgårdstäder. I övrigt finns det dock inte mycket i planförslaget som påminner om en trädgårdsstad.

Ett vanligt fel som ofta görs idag är att blanda ihop det tidiga 1900-talets trädgårdsstäder och villastäder. De senare är lågt exploaterade villaområden medan trädgårdsstäderna har en betydligt högre exploateringsgrad. Några viktiga kriterier för trädgårdsstaden är

• en blandning av olika bostadstyper (kedje-, rad- och parhus samt låga flerbostadshus)
• olika upplåtelseformer
• tydliga gaturum genom att husen placeras i gatuliv eller innanför en smal remsa av förgårdsmark med avgränsande häck
• en väl samlad liten tomtyta vilket möjliggörs genom husens placering nära gatulivet
• en samordnad arkitektur som gör området till en sammanhållen arkitektonisk helhet.

Goda moderna exempel är t.ex. Norby trädgårdsstad i Uppsala, Tullinge trädgårdsstad och Lomma hamn. I det senare området har en exploateringsgrad på 0,6 uppnåtts, d.v.s. ca tre gånger högre än ett område med villor på tomter på minst 800 m². En trädgårdsstad är således något som skiljer sig avsevärt från planförslaget men som skulle vara lämplig i området. De moderna trädgårdsstäderna har snabbt blivit mycket efterfrågade som boendemiljöer på grund av den höga kvalitet i stadsmiljön som kan uppnås utifrån de angivna kriterierna.

I planförslaget framhålls de goda kommunikationerna med en busslinje som kommer att trafikera huvudgatan och gång- och cykelvägar som leder till Storvreta centrum och tågstation. Dessa förutsättningar gör det möjligt att bo i området utan att vara beroende av bil. Ändå planeras endast för villor och parhus på stora tomter. Varför inte uppföra låga flerbostadshus längs med huvudgatan? På så sätt skulle både ungdomar och äldre Storvretabor kunna få tillgång till bostäder som är anpassade efter deras behov. Området skulle då få en blandad ålderstruktur istället för att som nu endast locka till sig barnfamiljer. FVU har kontaktats av boende i Storvreta som är bekymrade över att inte som äldre kunna bo kvar i orten eftersom det finns så få lägenheter i flerbostadshus.

Om husen ligger närmare den främre tomtgränsen skulle tomterna kunna minskas till ca 500 m² istället för planförslagets minst 800 m² utan att den användbara tomtytan skulle minska. En större andel kopplade småhus i form av rad- och parhus, mindre tomter och en småskalig flerbostadsbebyggelse längs huvudgatan skulle innebära att man kan öka antalet bostäder från 300 till 500–600 bostäder, vilket skulle ge ett bättre underlag för kollektivtrafik och den service som idag finns i Storvreta centrum.

Angående husens utformning anges endast våningstal och maxareal. FVU anser att det är av stor vikt att området får en harmonisk bebyggelse med sammanhållet arkitektoniskt uttryck och inte, som ofta är fallet, blir en provkarta över de kataloghus som råkar vara populära vid tiden för uppförandet. Därför bör det finnas planbestämmelser eller bifogas ett gestaltningsprogram för viktiga arkitektoniska huvuddrag i bebyggelsen.

Avslutningsvis vill föreningen framhålla att planförslaget innehåller flera positiva delar såsom vägnätet som är anpassat efter terrängen, det generösa parkområdet med plats för lekpark och bollplan och att det planeras för en centralt placerad skola och förskola.

Sammanfattning

Uppsala expanderar kraftigt och det är angeläget att expansionen inte enbart sker i de centrala delarna eller i form av glesa villaområden i kransorterna och utspridda villor på landsbygden. Kransorterna måste växa för att få underlag för service och kulturaktiviteter och bli levande samhällen. Därför är det positivt att Storvreta växer. Föreningen anser dock att planförslaget bör arbetas om så att marken används mer yteffektivt och att främst flerbostadshus och tät småhusbebyggelse bör ingå i området, enligt trädgårdsstadens ideal. Det är dessutom av yttersta vikt att området får en enhetlig gestaltning och inte blir en provkarta över olika kataloghus.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund               Anna Micro Vikstrand

Ordförande                          Styrelseledamot

Svea Hovrätt                                                                                                             2015-01-29

Rotel 0602

Mark- och miljödomstolen

E-post: svea.avd6@dom.se

Ang. detaljplan för Sydöstra Fullerö i Uppsala kommun. Mål nr. P 5840-14  060207

Mark- och miljööverdomstolen har kontaktat Föreningen Vårda Uppsala (FVU) med begäran  om förtydligande huruvida någon av FVU anförda grunder för överklagande kvarstår om planen upphävs för det område kommunen medgett (rödskrafferad markering enligt bilagd handling i föreläggandet utsänt till FVU från MMÖD 2014-12-10).

FVU har överklagat detaljplanen för Sydöstra Fullerö på tre grunder nämligen

• Påtaglig skada på riksintresset i strid med 3 kap 6§ MB. Bestämmelsen ska enligt 2 kap 2§ PBL tillämpas i ärenden enligt PBL.
• Risk att lokal närservice i Storvreta slås ut i strid med 2 kap 7§ punkt 5 PBL.
• Ökade utsläpp till följd av kraftig ökning av trafiken i strid med 2 kap 3§ punkt 3 PBL.

Om detaljplanen genomförs endast vad gäller tillfartsvägen och eventuellt området för trafikantservice och upphävs i övrigt bedömer FVU, som anförts i skrivelse 2014-12-26 till MMÖD, att risk för påtaglig skada på riksintresset ej föreligger.

Om planen således upphävs vad gäller centrum, handel, hotell, temapark mm bortfaller risken för att lokal närservice slås ut liksom den befarade kraftiga trafikökningen, varför dessa grunder för FVU:s överklagande i så fall ej längre är aktuella.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund               Ulla Björkman

Ordförande                         Styrelseledamot

Föreningen Vårda Uppsala

Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun                                                     2015-01-19

753 75 Uppsala

Ang detaljplan för Nåsten 1:1,Uppsala kommun. Dnr 2012/20189. Granskning.

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, har tagit del av rubricerade förslag till detaljplan, utsänt för granskning t o m 3 februari 2015.

FVU vidhåller i allt väsentligt vad föreningen anförde vid samrådet i yttrande 2013-08-29, som bifogas.

FVU vill särskilt påtala att det är synnerligen anmärkningsvärt att kommunen på bristande underlag, bl a gällande miljökonsekvenser samt i strid med Översiktsplan 2010 och med miljömålen, föreslår denna omfattande exploatering i ett läge utan koppling till stadsdel eller kransort.

FVU vill särskilt framhålla följande kommentarer utifrån de tre huvudpunkter som FVU framförde vid samrådet:

• Det behövs en fullständig MKB och hela området söder om Hågaån bör undantas från exploatering i större skala

Fastän viss ytterligare utredning skett genom en skogsinventering av själva det område som berörs av bebyggelseförslaget (Nåsten 1:1) kvarstår behovet av en fullständig MKB för att analysera bebyggelseprojektets inverkan på omgivningen i enlighet med vad som tidigare anförts, inte minst som antalet tilltänkta lägenheter nu ökats från 40 – 50 st till 70 – 80 st. Det är särskilt effekterna av utbyggnaden på naturvärdena inom det närbelägna naturreservatet Hågadalen – Nåsten och på riksintresseområdena för kulturmiljön i närområdet som behöver belysas.

• Lokaliseringen är illa vald utan koppling varken till egentlig landsbygd, stadsdel eller kransort

FVU vidhåller denna uppfattning. FVU håller för troligt att den tilltänkta bebyggelsen kommer att öka bilåkandet väsentligt och ifrågasätter starkt den i planförslaget redovisade uppskattningen av trafikrörelserna per dygn (250 st) med tanke inte minst på att i moderna barnfamiljer förvärvsarbetar båda föräldrarna på varsitt håll, barnen går i olika skolor samt deltar i mångahanda aktiviteter på fritiden, allt utanför bostadsområdet, vartill kommer behovet av att handla hem förnödenheter till familjen inte bara under den tid på året då en cykeltur på ett par km till Stenhagen och tillbaka kan te sig som ett tilltalande alternativ.

Önskemålen om ”lantligt stadsnära boende”, som anförs i planen, har alla förutsättningar att i stället kunna tillgodoses genom en lokalisering till kransorterna varigenom också dessa orters utveckling stimuleras. Tillväxt av kransorterna är nödvändig för att förbättra servicen, för att utveckla mötesplatser och för att förbättra kollektivtrafiken.

• Planförslaget strider mot Översiktsplan 2010

Planområdet ingår i ett enligt Översiktsplan 2010 strategiskt område för framtida stadsbyggnad som ska hållas fritt från bebyggelsetillskott och andra förändringar som kan försvåra en senare ändamålsenlig utbyggnad och/eller bevarande för rekreationsändamål. En bebyggelse av föreslagen omfattning i detta läge strider helt mot denna inriktning. Eftersom förslaget saknar stöd i översiktsplanen borde en eventuell detaljplanering föregås av en fördjupning av översiktsplanen, inte minst som projektets genomförande förutsätter nya trafiklösningar.

Sammanfattning

FVU avstyrker planförslaget helt.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund               Ulla Björkman

Ordförande                         Styrelseledamot

Uppsala kommun:                                                                                                  2015-01-19

Kommunstyrelsen

Plan- och byggnadsnämnden

Kulturnämnden

För kännedom:

Rosendals Fastigheter AB: Henrik Svanqvist, Gorgen Abrami och Annika Stjerna

Lindbacken Fastighets HB: Bo Falk

Ingvar Blomster

Boländerna – genomtänkt stadsutveckling eller oplanerad tillväxt?

Föreningen Vårda Uppsala (FVU) har tagit del av Program för Boländerna och det nyligen presenterade förslaget för ”Trade center”. I den del av Boländerna, som ligger i direkt anslutning till stadskärnan och Resecentrum, finns det en god potential för fortsatt utveckling till en attraktiv och levande del av innerstaden. Med anledning härav ber FVU att få framföra följande.

FVU konstaterar att programmet och anvisningarna i planbeskeden för kvarteren i nordvästra delen av området i stor utsträckning saknar nödvändiga översiktliga riktlinjer för strukturen, markanvändningen och den arkitektoniska utformningen i form av en tydlig framtidsbild. Dessa frågor kan inte överlämnas till de enskilda byggherrarna – det är kommunens uppgift att svara för helheten, inte byggherrarnas.

FVU vill därför påtala att en förutsättning för att resultatet ska bli en attraktiv stadsmiljö av hög kvalitet är att kommunen som underlag för byggherrarnas olika projekt först anger direktiv för helheten – dvs formulerar och i en demokratisk process förankrar en långsiktigt hållbar framtidsbild – lämpligen i form av en fördjupning av översiktsplanen.

FVU utvecklar synpunkterna i det följande.

Program för Boländerna

Ett program för Boländerna godkändes 2014-05-26 av kommunfullmäktige. Boländerna är ett komplext utvecklingsområde som innehåller stora kvarter och en blandning av verksamheter, varav många sannolikt kommer att bestå för framtiden. Här finns byggnader från olika epoker, många av hög arkitektonisk kvalitet. Här finns vissa etablerade stråk för kommunikation.

I programmet redovisas alternativ markanvändning i prioritetsordning för storkvarteren. Vissa gator utpekas som handelsstråk och några kompletteringar av gatunätet skisseras. Det anges att inslaget av parker är sparsamt samt att handelsområdet saknar platser av offentlig karaktär. Vidare anges att gång- och cykelvägnätet måste utvecklas ytterligare genom kompletteringar där länkar saknas samt att det gäller att bussar kan trafikera området på ett för kunder och handel lämpligt sätt. Programmet innehåller dock få förslag i dessa avseenden. När det gäller utformningen av nybebyggelsen förekommer riktlinjer endast för vissa delar av området. Dessa riktlinjer är dessutom av synnerligen allmän (och självklar) karaktär t ex ”god gestaltning” och ”stora krav på utformning”. När det gäller kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kvarter i västra delen anges endast att dessa ”bör uppmärksammas vid ombyggnader och detaljplaneläggning inom berörda kvarter”. Riktlinjer anges för gatusektioner för Stålgatan, Rapsgatan, Tycho Hedéns väg och Kungsängsleden, men inte för den nu aktuella delen mellan Säbygatan och järnvägen och inte heller för övriga befintliga och tillkommande gator.

FVU:s kommentar:

Programmet, som borde fungera som ett styrdokument för utbyggnaden, utgör snarare en förteckning över olösta frågor än ett program för fortsatt stadsutveckling. Av planbeskeden för ”Trade center” m fl kvarter framgår också att kommunen förväntar sig att exploatörerna ska svara för att lösa dessa frågor genom att deras planområden ska infogas i en mer övergripande strukturstudie för närområdet.

Den fortsatta omvandlingen av strukturen till större finmaskighet och till en fungerande stadsmiljö med kvarter, gårdar, offentliga platser och byggnader för kultur och möten, parker, gång- och cykelstråk och linjesträckningar för kollektivtrafik överlämnas således till exploatörerna för att lösas bit för bit. Detta innebär att kommunen frånhänder sig sin roll att ta ansvar för helheten. Byggherrarna har emellertid inte den nödvändiga överblicken och därmed ingen möjlighet att svara för att stadsdelen utvecklas till en sammanhållen helhet och det är inte heller deras uppgift. Kommunen gör ett stort misstag om man tror att det hittills framtagna programmet för stadsdelen och en steg-för-stegutveckling utformad av olika byggherrar ska kunna utgöra underlag för en lyckosam utveckling av stadsdelen.

Inte minst under tider av snabb expansion är det nödvändigt att kommunen uppfyller sin roll att ta ansvar för stadens utveckling så att denna leder till en god stadsmiljö på lång sikt. Kommunen måste därför formulera framtidsbilder för utvecklingsområdena som ger tydliga besked till de enskilda exploatörerna om inriktningen, lämpligen i form av en fördjupning av översiktsplanen.

Förslag till bebyggelse i de nordvästra kvarteren

Nyligen presenterades i lokalpressen ”Trade center”, förslag till bebyggelse för bostäder, kontor, handel mm i den nordvästra delen av Boländerna. Kvarteret ligger endast 300 m från Resecentrum. Av plan- och byggnadsnämndens planbesked för detta och angränsande kvarter framgår att detaljplanerna ska upprättas av byggherrarna och sedan underställas plan- och byggnadsnämnden för prövning (s.k. byggherreplaner). Av planbeskeden framgår vidare bl a att hushöjden kan uppgå till tolv, i vissa fall femton våningar samt att bebyggelsens ska utformas med stor omsorg och ges en utformning som motsvarar dess framträdande läge och storlek.

FVU:s kommentar

Förslaget ”Trade center” innehåller fyra egensinnigt formade byggnader i upp till tolv våningar och för angränsande kvarter föreslås en kompakt bebyggelse i tolv våningar. Föreslagen bebyggelse visar inget som helst samspel med bebyggelsekaraktären i Boländerna eller med bebyggelsen överhuvudtaget i omgivande delar av stadskärnan och staden. Vad är det för en vision som ligger bakom serien av planerade byggnader från Resecentrum och söderut – hotellet, ”Juvelen”, ”Trade center”? Resultatet blir snarare en skulpturutställning än en genomtänkt stadsbild med harmoniska gaturum som samspelar väl med skala och struktur i den övriga innerstaden. Hur kan plan- och byggnadsnämnden föreslå tolv- till femtonvåningshus och anse att dessa hushöjder är en naturlig fortsättning på innerstadens kvartersbebyggelse i sex till sju våningar?

I förslagen finns dock intressanta idéer med lokaler för kultur, samhälls- och kommersiell service, torg och parkmark. Dessa idéer bör tas upp i den fortsatta planeringen och då i den skala den nuvarande bebyggelsen längs Stationsgatan håller, d v s sex till sju våningar.

Sammanfattning

Projekten i nordvästra delen av Boländerna, med byggherreplaner av detta slag, bekräftar farhågorna för en steg- för stegutveckling utan en genomtänkt framtidsbild. Nyligen har de kulturhistoriskt värdefulla lokstallarna från början av 1900-talet i kv Ställverket rivits trots översiktsplanens anmaning om hänsyn till industrihistoriska värden. Dessa exempel belyser kraftlösheten i programmet för Boländerna och illustrerar behovet av planering på områdesnivå.

Därför bör en fördjupning av översiktsplanen upprättas för Boländerna. Detta är nödvändigt för att summan av de enskilda projekten ska bli en stadsbyggnadsmässig helhet och inte en slumpmässig summa av olika delar. Planen bör visa markanvändning, arkitektonisk karaktär (skala, täthet, utformning i övrigt) för bebyggelsen, hur kulturarvet tillvaratas, stråk för kommunikation, knutpunkter, offentliga platser och byggnader för kultur och möten, parker och utformning av den offentliga miljön mm. Planeringsprocessen bör omfatta en förutsättningslös analys och avvägning mellan olika intressen och leda till en väl förankrad framtidsbild som underlag för senare beslut om de enskilda projekten. Detta är en nödvändig förutsättning för att Boländerna ska kunna få en tydlig och sammanhållen karaktär och bli ett attraktivt och långsiktigt hållbart tillägg till innerstaden som kompletterar och stärker Uppsalas egenart.

Vi avslutar med ett tänkvärt citat:

Upplevelser av helheter i staden ger en känsla av harmoni. Varje förändring av stadsbilden skall därför anpassas till omgivningens särprägel så att upplevelsen av helhet vidmakthålls eller ökar. (Sederholm & Gyllensten: ”Stadsvärden – En sammanställning av självklarheter”, 1996.)

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund               Sten Åke Bylund                PO Sporrong

Ordförande                         1:e vice ordförande             2:e vice ordförande

Föreningen Vårda Uppsala

Länsstyrelsen i Uppsala län                                                                                              2015-01-16

Överklagande

Beslut som överklagas

Plan- och byggnadsnämndens i Uppsala kommun beslut att anta detaljplan för kv Bredablick, del av, Uppsala kommun, 2014-12-11, § 527, ärende PLA 2012-020195.

Klagande

Föreningen Vårda Uppsala, FVU, är en ideell och partipolitiskt obunden förening vars mål är att verka för en god och långsiktigt hållbar stadsmiljö i Uppsala, dess kransorter och landsbygd samt att bevara Uppsalas särprägel. Föreningen bildades 1961 och har idag drygt 200 medlemmar. Föreningen har genom Mark- och miljödomstolens dom 2012-12-07 i mål nr P 6473.12 godtagits som behörig miljöorganisation enligt 13 kap. 12§ PBL. I det nu aktuella planärendet hävdar FVU, vilket framgår närmare av detta överklagande, att ett genomförande skulle medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 13 kap. 12§ PBL.

Yrkande

FVU yrkar att ovan nämnt beslut upphävs.

Motivering

Kvarteret Bredablick ingår i Uppsala stadskärna som är ett område av riksintresse för kulturmiljövården (K 40 A). Hela stadskärnan förklarades som särskilt värdefull bebyggelsemiljö vid kommunfullmäktiges beslut 1988 (U 20). I översiktsplan 2010 anges att ”Ett av stadens kännetecken är den begränsade höjden hos den historiska stadskärnans bebyggelse, som därmed utgör fond till stadens märkesbyggnader” (sid 74). I översiktsplanen anges vidare som riktlinjer för planläggning bl a att

• ”Inom den historiska stadskärnan ska byggnadshöjderna hållas nere och vid ny- och ombyggnad ska hänsyn tas till omgivningen” (sid 42).
• ”Stadens karaktäristiska siluett är en identitetsskapande kvalitet som ska vårdas” (sid 76).
• ”Bebyggelsekompletteringar ska utformas med hänsyn till stadens siluett och det omgivande slättlandskapet” (sid 76).

Kommentar:

FVU är positiv till en måttlig förtätning av bebyggelsen i kv Bredablick. FVU anser dock att tiovåningshuset ej kan accepteras. Detta punkthus blir en främmande och starkt avvikande byggnadskropp både med hänsyn till att skalan och siluetten bryts i den historiska stadskärnan och med hänsyn till närheten till det kulturhistoriskt unika Svartbäcksområdet med Linnéträdgården.

Planförslagets siktstudier är egendomligt valda, en är dock representativ och den visar hur den höga byggnaden förstör den vackra vyn av siluetten sedd från Vattholmavägen när man kommer från Gamla Uppsala. Vyn sedd från Linneträdgårdens entré saknas. En enkel skalenlig projektion visar att den idag lugna siluetten över Orangeriet, kommer att kraftigt förändras då 10-våningshusets fyra översta våningar sticker upp i fonden över dagens måttliga fyravåningsskala. Dessa förändringar av stadsbilden till följd av den höga hushöjden är oacceptabla. FVU anser därför att den höga hushöjden kommer att medföra påtaglig skada på riksintresset för den historiska stadskärnan.

FVU vill också påtala att detta projekt skulle, om det genomförs, innebära ett andra höghus i den historiska stadskärnan. År 2009 vann en detaljplan för del av kv Torget laga kraft. I planen medges ett åttavåningshus, som om det mot FVU:s förhoppning byggs, kommer att resa sig avsevärt över omgivningen och skymma siktlinjen mot domkyrkan sedd från Klostergatan. Påverkan på riksintresset om höghuset i kv Bredablick byggs bör bedömas även mot bakgrund av denna byggrätt med tanke på den kumulativa negativa effekt för stadsbilden som dessa avvikande hushöjder tillsammans skulle innebära för stadskärnan. I detta sammanhang bör också nämnas pågående planändring i grannkvarteret av Mikaelsparken där den föreslagna höga exploateringen skulle medföra en drastisk och oacceptabel förändring av den kulturhistoriskt värdefulla miljön med parken och kyrkan samt Kungsgatans idag luftiga och gröna infart till staden. Steg för steg urholkas stadskärnans enastående kulturhistoriska värden och därmed stadens egenart.

Riktlinjer för ärendehanteringen inom riksintresseområdet anges i översiktsplanen. Även om översiktsplanen inte är bindande i juridisk mening så är det lagens avsikt att planen ska vara vägledande för de kommunala besluten om markanvändningen. I detta fall bryter förslaget på ett avgörande sätt mot den inriktning som anges i översiktsplanen för att värna om riksintresset.

Det är synnerligen anmärkningsvärt att en detaljplan med så påtaglig inverkan på riksintresset utarbetats i en sluten planprocess utan möjlighet till demokratisk påverkan. Plan- och byggnadsnämndens presidium har fungerat både som jury vid framtagandet av förslaget och som myndighetsföreträdare i planprocessen för det redan beslutade förslaget. Anmärkningsvärt är också att förslaget inte heller förts till kommunfullmäktige för prövning av beslutet om antagande, detta trots att förslaget mött stark kritik vid samråd och granskning och att politisk enighet alltså inte råder.

Enligt 3 kap 6§ MB ska ett riksintresse skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada riksintresset. Bestämmelsen ska enligt 2 kap 2§ PBL tillämpas i ärenden enligt PBL. FVU hävdar att detaljplanen strider mot 3 kap 6§ MB genom att den innebär åtgärder som bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset.

Vidare hävdar FVU att översiktsplanens inriktning åsidosatts på ett sätt som strider mot 3 kap 2§ PBL

Av dessa skäl yrkar således FVU sammanfattningsvis att plan- och byggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen för kv Bredablick, del av, upphävs.

För Föreningen Vårda Uppsala

dag som ovan,

Kristina Berglund                                      Ulla Björkman

Ordförande                                                 Styrelseledamot